Lär dig investera som Sveriges Warren Buffett - Aktiestinsen

Warren Buffett är nog en av världens mest kända investerare och här i Sverige har vi haft hans motsvarighet i  Aktiestinsen. Likt Buffett har Aktiestinsens strategi fokuserat på långsiktighet och ränta på ränta-effekten.

Men vem var då denna Aktiestinsen?

Aktiestinsens bakgrund

Aktiestinsens fullständiga namn var Lennart Israelsson och han föddes i ett småbrukarhem i Småland 1916. Redan vid 13 års ålder fick han sluta skolan. Uppväxten i en fattig familj odlades hans strävsamhet, något som kommer igen hans investeringsfilosofi.

Han jobbade hela sitt liv på SJ och det är därifrån hans smeknamn kommer. Anledningen är att han jobbade som stationsföreståndare och tågklarerare, men egentligen aldrig som stins. På nätterna satt han på Konga station i Småland och läste om aktier i Carl Pokornys börsspalt. Eftersom han inte hade råd att köpa ett hus och på så sätt öka sin förmögenhet som var vanligt på den tiden, blev det naturligt att han vände sig till aktiemarknaden.

1946, efter att ha studerat marknaden ett antal år och med en hel del tvekan slog han till på sina första aktier. De blev 5 aktier i Sandvikens Järnverk, det som idag heter Sandvik, för totalt 600 kronor. Det var en ansenlig summa pengar på den tiden och motsvarade fyra månadslöner. Man kan då förstå att han mor, som kommer ihåg Kreugerkraschen, varnade honom och klart avrådde. Istället var det bättre om han skaffade sig en liten gård.



Men det var tur att han inte gjorde som sin mor ville. Under hela sitt arbetsliv har han alltid haft en ganska låg lön. Därför har han inte haft någon direkt möjlighet att stoppa undan alltför mycket pengar till aktieköp. Men trots det lyckades han få de initiala 600 kronorna att växa till 150 miljoner kronor fram till sin död 2017.

Den stora förklaringen är att förmögenheten har skapats av den ursprungliga sparsumman och aktieutdelningar som han varit noga med att återinvestera. Det är nu man inser vilken kraft ränta på ränta-effekten har över lång tid.

För de som vill läsa mer om Lennart "Aktiestinsen" Israelsson har det givits ut två böcker. Den första heter "Miljoner på spåret" av Ulla Sundin Beck och den andra heter "Investera som mästarna" skriven av Jonas Bernhardsson.

Det som också är fascinerande är att han under denna tid sett sin aktieportfölj halveras vid två tillfällen. Först under krisen i början på 1970-talet och sedan under finanskrisen 1989-1992. Även under Lehmankraschen påverkades aktieportföljen även om den kom igen hyfsat fort.

När en helt vanlig människa lyckas skapa en sådan förmögenhet är det värt att titta närmare på hur han gjort. Vilken har varit Aktiestinsens strategi och kan vi använda oss av den idag?

Aktiestinsens strategi

Kortfattat kan man summera Aktiestinsens strategi med att köpa lågt värderade aktier och sedan inte sälja dem. Sedan gör ränta på ränta-effekten jobbet. Enligt honom behöver inte ta onödiga risker eller försöka pricka in bottna och toppar med kortsiktiga affärer.

För att uppnå detta använde han sig av ett antal regler:

1. Direktavkastningen ska vara runt 5%
2. Återinvestera alltid utdelningarna
3. Köp aktier i företag där det går att förstå affärsidén
4. Aktien bör ha ett P/E-tal mellan 5 och 15
5. Kassaflödet ska vara stabilt över tid
6. Aktien ska gärna ha substansrabatt på 50%
7. Lyssna inte på kortsiktiga experter, det är långsiktighet som räknas
8. När börsen faller - sälj inte! Ta det lugnt, då efter sju magra år kommer sju feta år

De viktigaste kriterierna var pris på vinsten per aktie (nr 4), pris på eget kapital (nr 6) och direktavkastningen (nr 1). Aktiestinsen var noga med att inte köpa högt värderade bolag sett till vinsten och kunde han köpa 1 krona för 50 öre var det toppen.

I princip köpte han alltid bolag som delade ut och återinvesterade all utdelning. Eftersom ränta på ränta-effekten över tid får en så stor effekt på den totala förmögenheten var detta en viktig regel.

Det ledde till att i hans aktieportfölj fanns det många fastighetsbolag och investmentbolag. Under IT-bubblan i slutet av 1999, när de flesta köpte IT-aktier eller bolag som skulle hålla på med internet, köpte han istället lågt värderade fastighetsbolag. Något som sedan visade sig vara genialiskt när väl kraschen kom.

Men för att lyckas med strategi var det några saker som var viktiga att se upp med, nämligen:

• Se upp med bolag som har ett lågt substansvärde
• Se upp med bolag som har låg direktavkastning
• Se upp med bolag som har ett alltför högt P/E-tal
• Placera inte för många ägg i samma korg
• Låna inte pengar. Man ska inte leva över sina tillgångar
• Alltför snabbväxande bolag är inte bra

Om jag gör en selektering över vilka aktier som finns att köpa idag baserat på hans viktigaste kriterier, blir det inte många att välja på. Med hjälp av Börsdata får jag fram följande aktier

Ingen av dessa är särskilt lockande till dagens kurser och anledningen till att det är så få beror på att den nordiska börsen är rätt så högt värderad för tillfället. Det gör det svårt att hitta aktier med ett substansvärde på 50% som samtidigt har en direktavkastning på minst 5%.

Om man istället släpper på substanskravet och låter det vara 1,5 dyker totalt 41 bolag upp, bland annat Handelsbanken. Även om storbanker generellt sett inte känns direkt lockande, är det i alla fall en stor investerare som handlar just Handelsbanken, nämligen Fredrik Lundberg. Senast den 19:e november i år köpte han 0,5 miljoner aktier till sitt bolag Lunden Kapitalförvaltning AB.  Tydligen anser han att det är billigt just nu.

Vad kan man då lära sig av Aktiestinsen?

Den viktigaste lärdomen tycker jag är att inse att för att tjäna mycket pengar på aktier så kräver det tid. Men även att det tar tid att bygga en förmögenhet. Hur snabbt det går beror helt på ditt startkapital och hur mycket du kan investera regelbundet. För stinsens del tog det 33 år innan han fick sin första miljon, men sedan rullade det på i snabb takt.

Sedan tycker jag också att det är viktigt att komma ihåg att inte komplicera investeringarna och det är där som regeln om att investera i det du förstår dig på kommer in.

Köp när det är billigt och kan du köpa till rabatt så är det toppen. Sådana tillfällen uppkommer ofta när det är oroligt på marknaden och börsen faller generellt. Det är då som man inte ska lockas att sälja utan istället se till att ha möjlighet att köpa. Med andra ord, det är bra att ha en liten kassa och inte vara fullinvesterad hela tiden.

Köp aktier som ger utdelning och återinvestera dessa i fler aktier som ger utdelning. Med tiden ger ränta på ränta-effekten en enorm skjuts till din totala förmögenhet.

Slutligen, komplicera inte dina investeringar!

Själv följer jag hans strategi ganska bra, men det som drar ned min avkastning är dels att jag har en hel del preferensaktier och bank/finans i min aktieportfölj. Sedan behöver jag bli bättre på att vara långsiktig i mitt tänkande. Helt enkelt lära mig att sitta på händerna och avvakta köptillfällen.

Om man tittar på de främsta innehaven som Aktiestinsen hade var det investmentbolag och fastighetsbolag. Just investmentbolag är något som finns som en liten bas i min aktieportfölj. I ett tidigare inlägg har jag gått igenom hur du kan skapa en egen investmentportfölj genom att investera i dina favoriter.

    Läs inlägget här: Skapa din egen investmentportfölj

Mina favoriter bland investmentbolagen är alltså Investor, Latour, Industrivärden, Lundbergsföretagen, Bure och Svolder. Frågan är vad för avkastning jag hade nått om jag hade investerat 10 000 kronor i varje av dessa bolag i början av året?

Av den första bilden kan vi se hur många aktier jag kunde ha köpt den 1/1 i år och vilken utdelning som varje aktie skulle ge mig. Värt att poängtera är att Svolder visst delar ut pengar och i år delade man ut 2,15 kronor per aktie. Men eftersom utdelningen erhålls först nästa vecka, tog jag inte med den i sammanställningen. Sedan har jag utgått från stängningskursen per 20 november.

Totalt sett blev det inte riktigt 60 000 kronor då jag avrundat nedåt för att få helt antal aktier i beräkningen. I anskaffningsvärdet har jag heller inte med några courtagekostnader, men med courtageklass Mini på Nordnet eller Avanza hade det rör sig om cirka 25 kronor per affär, totalt 150 kronor.

Den totala utdelningen som jag fått under tiden är 1 182,35 kronor att återinvestera i nya aktier. Från Svolder kommer man nästa vecka att få 247,25 kronor, vilket gör att den totala utdelningen för 2019 landar på 1 429,60 kronor.

Problemet blir Investor och Lundbergs eftersom deras aktiekurser ligger över det som man erhåller i utdelning. Där får man antingen skjuta till nytt kapital eller vänta tills man har fått två års utdelningar från dem och sedan köpa en ytterligare aktie. Totalt sett var marknadsvärde när börsen stängde över 80 000 kronor.

Det innebär att den avkastning som jag skulle fått uppgår till totalt 37%, där Bure helt klart sticker ut. De har stigit med över 60%. I deras fall har deras två största innehav, Mycronic och Vitrolife, kommit med fina rapporter under året så Bure har fått sig en rejäl uppvärdering. 

Lägger till utdelningen som hittills erhållits, blir avkastningen 39% och med Svolders utdelning tillagd landar det på 39,4%

Detta ska jämföras med OMX Stockholm PI, som innehåller alla aktier på Stockholmsbörsen och som gått 23,96%. Lägger man till utdelningar får man jämföra med OMX Stockholm GI och får då 28,64%.

Med andra ord har dessa sex bolag utklassat börsen minst sagt. Som Aktiestinsen säger

"Det är så himla enkelt att bli miljonär"

Men då gäller det att sluta komplicera sparandet och lära sig att vara långsiktig. Med facit i hand skulle jag helt klart legat ännu tyngre i dessa sex investmentbolag.

Investerar du som Aktiestinsen?