Avanzas rapporterar helåret 2021

 

Nu har den bästa tiden på året påbörjats för oss som är aktieintresserade. Det är nämligen nu som bokslutssäsongen kör igång. Idag kom Avanza med sin rapport för det fjärde kvartalet och helåret 2021. 

Man kan inte säga annat än att det var en bra rapport som bolaget kom med. Sett till helåret har 2021 varit ett väldigt starkt år för Avanza. 

• Rörelseintäkterna ökade med 41% till 3 304 MSEK
• Rörelsekostnaderna ökade med 13% till 864 MSEK
• Årets resultat ökade med 53% till 2 047 MSEK, vilket motsvarar en vinst per aktie på 13,19 kronor
• Rörelsemarginalen landade på 74% och vinstmarginalen på 62%, vilket gav en ROE på 50%
• Föreslagen utdelning om 9,20 kronor (70% av vinst per aktie), vilket är en rejäl höjning från 2020 års utdelning på 3,80 kronor. Dock ska man komma ihåg att FI hade begränsningar på hur mycket banker fick dela ut av 2020 års vinster under förra året på grund av covid-19.
• Antalet kunder ökade med 30% till 1 660 100
• Sparkapitalet ökade med 42% till 810 miljarder kronor
• Intäkt per sparkrona i landade på 0,47%
• Kostnad per sparkrona landade på 0,12%

Uppdaterade långsiktiga mål för 2025

Bolaget kom även med uppdaterade långsiktiga mål i rapporten och här fokuserar jag bara på målen kring hur man ska växa under det kommande åren.

Målen kring bolagets värdetillväxt är:

• Marknadsandel på 10% av den svenska sparmarknaden vid utgången av 2025
• Kostnad per sparkrona max 0,12% över tid
• ROE på minst 35%
• Utdelning på 70% av vinsten årligen efter hänsyn tagen till kapitalkraven

Idag har man en marknadsandel på 6,6% av den svenska sparmarknaden, vilket innebär att man siktar mot en årlig tillväxt i marknadsandel på nästan 11% per år. Att klara av målet för kostnad per sparkrona beror lite på om man ser större investeringar under de kommande 4 åren samt om man behöver anställa fler personer. 

På konferenssamtalet kom det frågor på om nuvarande IT-system nått sin maxkapacitet med tanke på de tekniska strul man haft under det fjärde kvartalet, särskilt när det varit hög aktivitet på marknaden. Enligt bolaget har man inte något kapacitetsproblem utan strulet berodde på att olika system hade problem med att prata med varandra. 

Med den takt som Avanza utvecklar nya funktioner lär driftstörningar fortsättningsvis rimligen dyka upp ibland. Därför är det heller inte orimligt att personalkostnader fortsätter öka då det låter som att man kommer att behöva en hel del IT-kunniga människor de närmaste åren. 

Slutligen, vad gäller ROE:n är man redan långt över målet då man stängde året på 50%. Men FI har indikerat högre kapitalkrav och bolaget flaggade för att man kommer att emittera primärkapitaltillskott under 2022 för att möta FI:s ökade krav och för att optimera kapitalstrukturen. 

Det verkar dock som att ROE-målet fortsatt kommer att kunna uppfyllas. Givet detta kan man också räkna med att fortsättningsvis kommer bolaget att kunna dela ut 70% av vinsten per aktie. 

Utsikter för 2022

Bolaget guidar endast för rörelsekostnaderna och dessa tror man  kommer att öka och landa runt 1 050 - 1 070 MSEK. På själva konferenssamtalet sa man också att kostnad per sparkrona ska max vara 0,12%.  

Om utgår från det, innebär det att man tror sig nå ett sparkapital på någonstans mellan 875-892 miljarder. Det är en tillväxt på mellan 8-10%. Jämför man med 5 års snittet för Avanza ligger ökningen på en årlig tillväxt runt 28,5%. Men man ska komma ihåg att sparkapitalet formligen exploderade 2019-2021 vilket bilden nedan visar. 

Det hänger givetvis ihop med att börserna under de sista tre åren haft en väldigt bra utveckling. Om man istället ser på den genomsnittliga tillväxten 2016-2018 är den ökningen i snitt nästan 14%. Så givet att Avanza håller taket i nyckeltalet för kostnad per sparkrona under 2022 indikerar det att man inte direkt förväntar sig någon större uppgång respektive inflöde av sparkapital. 2021 års ökning av sparkapitalet på 239 miljarder, stod nettoinflödet för 18 miljarder. Resten var värdetillväxt. Ser vi hur börsen har börjat känns det avlägset att man kommer att ha någon större värdetillväxt i sparkapitalet.

Tror man också på att man lyckas behålla intäkt per sparkrona i procent på 0,47 även detta år, lutar det åt rörelseintäkter på mellan 4,9 - 4,1 miljarder kronor. Det skulle vara en ökning av rörelseintäkterna med 24,5 - 26,8% under året.

Med en vinstmarginal på 62% även kommande år, landar man på ett resultat för 2022 på 2,55 - 2,6 miljarder kronor, vilket blir en vinst per aktie på 16,40 - 16,70 kronor. Det skulle då kunna leda till en potentiell utdelning på 11,50 - 11,70. 

Är dessa antagandena för 2022 rimliga?

Dagens Industri (DI) skriver idag att de tror att både intäkter och kunder ökar med 10%. Intäkterna för 2022 skulle då uppgå till 3 634 MSEK, något som enligt deras beräkningar skulle ge en vinst per aktie på cirka 14 kronor. 

Problemet är att de inte verkar ha tagit höjd för att rörelsekostnader kommer i snitt att landa på 1 060 MSEK. Drar man sedan ifrån bolagsskatten på cirka 20% och antar att kreditförlusterna fortsatt är noll kronor hamnar man på ett resultat för året på 2 049 MSEK, vilket i princip är oförändrat mot 2021. 

Men skillnaden är att intäkt per sparkrona i % skulle rasa ned till runt 0,22, givet att sparkapitalet växer till 875 - 892 miljarder kronor. Det känns inte rimligt tycker jag i alla fall.

Förklaring verkar vara att DI utgått från rörelsekostnaderna för 2021. Använder man sig av den siffran landar man på en vinst per aktie på cirka 14 kronor.

Innan rapporten kom även analytikerkåren med sin tro och där trodde man att vinsten kommer att minska till 10,60 kronor. Här tror jag helt klart att vi kommer att få se uppdaterade rekommendationer de kommande dagarna. 

Vad tror jag själv?

Om vi istället utgår från rörelseintäkterna jag räknade fram baklänges under "Utsikter för 2022", tror jag inte att Avanza kommer att kunna behålla en intäkt per sparkrona i % på 0,47. 

Helt enkelt för att 2020 och 2021 har varit lite av några exceptionella år. Ser vi i bilden nedan har nyckeltalet legat runt 0,34 - 0,44. 

Nu tror jag inte att man faller ned till nivåer runt 0,35. Anledningen är att man har byggt en stor kundbas och har ett stor sparkapital placerat i olika sparprodukter och fonder, vilket kommer att kunna skala verksamheten. Troligen hamnar vi nog någonstans mellan 0,40 - 0,45.

Det skulle innebära rörelseintäkter runt 4,0 - 3,5 miljarder och ett snitt på rörelsekostnader på -1 060 MSEK. Efter avdrag för skatt hamnar  årets resultat runt 1,94 - 2,35 miljarder eller 12,50 - 15,10 kronor per aktie.  

Med dagens kurs runt strax 300 kronor ger det ett P/E på 20-24, vilket är lägre än 3-10 års snittet som legat runt 29-30. Idag äger jag inga aktier i Avanza direkt utan endast indirekt via innehavet i Creades. Men det klart, det väcker ju ens intresse om man kan komma över aktier i Avanza till ett P/E ner mot 20 eller lägre. Blir det en sättning på börsen, är det mycket möjligt att bolaget letar sig in i portföljen under året. 

Slutligen vill jag också tillägga att detta är inte på något sätt någon rekommendation och inlägget bygger på ett antal antaganden som är rena gissningar. Det är därför viktigt att man själv göra sin egen analys innan man eventuellt investerar. 

Inlägget beskriver bara mina tankar kring vart Avanza kan hamna när böcker för 2022 stängs och det ska bli kul att följa upp detta om ett år för att se hur nära man kom i sina gissningar.

Ny häftig funktion hos Avanza

Reklam: Inlägget innehåller reklamlänk till Avanza. 

Idag släppte Avanza en ny och häftig funktion på sin hemsida. Numera kan man även se en akties utveckling inklusive återinvesterad utdelning direkt på deras hemsida. Den stora fördelen är att man själv inte behöver räkna på det eller leta runt på bolagens IR-sidor under aktiens totalavkastning. 

Som de flesta sparare vet är ränta-på-ränta det åttonde underverket. Det är därför intressant att se utvecklingen i en aktie om man återinvesterar alla utdelning i samma aktie. Hittills fungerar denna funktion endast från 2014-01-01 och framåt. Men efter fråga till Avanza om längre bak i tiden, gärna 10-20 år, fick jag svaret på Twitter att allteftersom kommer längre tidsperioder att adderas. Men upp till 20 år kan vara svårt att få till. 

Oavsett, om man kan gå minst 10 år tillbaka i tiden som nästa steg, vore det toppen. 

Hur kommer man då åt funktionen?

1. För att komma åt funktionen, måste man först vara i inloggat läge.
2. Därefter skriver man in den aktie som man är intresserad av i sökfunktionen. 
3. Efter grafen för vald aktie kommit upp, klickar man på knappen "Jämför"
4. Då får man upp en tabell där man kan ange vad man vill jämföra med. Som första alternativ kan man välja samma aktie men med tillägget återinvesterad.
5. När man valt det alternativet, kommer det upp ytterligare en linje (orangegul) i aktiegrafen, som visar utvecklingen inklusive återinvesterad utdelning.

I bilden nedan kan man se hur det ser ut för Investors B-aktie. 

Om man exempelvis köpt Investor B den 1 januari 2014 och behållit den tills idag samt återinvesterad all utdelning under tiden i samma aktie, hade man fått en avkastning på 370% jämfört med aktien som stigit med 299%. 

Själv tycker jag som sagt att detta är en kanonfunktion och jag ser fram emot när Avanza fortsätter utvecklingen av funktionen och lägger till längre tidsperioder. Eftersom jag även har en depå hos Nordnet, så hoppas jag att även de kommer att komma med liknande funktion.

Årskrönika 2021

 

Då har ännu ett år lagts till handlingarna och det har blivit dags att summera hur året har varit. Jag trodde inte när året väl började att det skulle bli ytterligare ett starkt börsår. Ser man till hela Stockholmsbörsen, steg index cirka 35% och som vanligt har det varit lite svajigt på vägen upp. 

Om man ser till bilden nedan ser vi att vi hade ett litet fall mot slutet av februari och maj, samt ett större fall runt september/oktober samt från november innan vi avslutade året med ett tomterally.

Portföljens utveckling

Min egna utveckling har inte varit lika bra i år, då jag låg kvar i tech alldeles för länge under första halvåret av 2021. Jag valde helt enkelt att inte att växla över till bank och industri, två sektorer som gått starkt under året. Det var först runt sommaren som jag tog in en hel del industri i portföljen. Bank håller jag mig fortsatt borta ifrån. 

Anledningarna är att dess tillväxt är begränsad år efter år samt de verkar i en bransch som är hårt utsatt för regulatoriska krav och risker. Sedan tycker att det är svårt att veta vad som gömmer sig i dess balansräkningar. Det är bara att se på de senaste skandalerna kring penningtvätt. 

Vad gäller tech åkte jag på några riktiga bajsmackor i form av Kindred och Kambi. Även om jag lyckades sälja av en del, var det inte tillräckligt för att utvika att dessa två investeringar ledde till en större negativ avkastning. Sedan blev det inte bättre att sedimentet för högvärderade techaktier vände framåt Q3-rapporterna, där Sinch föll kraftigt. 

Efter det kom rapporteringen kring Evolution om att de har tillåtit spel från marknader som är svartlistade av USA. Även om en del av den rapporten verkar vara delvis osann så har bolaget ändå valt att agera mot sina kunder som möjliggjort detta. Personligen vill jag inte investera några större belopp i bolag som medvetet öppnat upp sig för denna typ av risker genom att inte ha bättre kontroll. 

Tack vare att Sinch och Evolution funnits i portföljen under lång tid blev det ändå en positiv avkastning. 

Under december valde jag att plocka ut likvida medel från portföljen motsvarande två års levnadskostnader. Det gjorde att portföljen ökade totalt med 17,18% under 2021. Om man lägger till det belopp som jag tog ut hade uppgången landat på 24,06%. 

Jag funderade på att göra uttaget i början av januari istället, men då hade jag börjat med negativ avkastning vilket hade känts trist. Sedan tycker jag att det blir mer rättvisande att uttaget påverkat 2021 års avkastning. 

När 2022 slutar kommer jag att ha haft igång portföljen i fem år och hittills under de fyra år som gått har jag haft en uppgång på 237% eller CAGR (årlig genomsnittlig uppgång) på 24,14%, vilket jag är mer än nöjd med. 

Mål för 2022

Tanken framöver är att jag någon gång under året kommer att plocka ut motsvarande ett års levnadskostnader från portföljen för att kunna ha att leva på året efter. Om nu 2022 skulle visa sig vara ett år då portföljen minskar i värde, behöver jag inte göra det eftersom jag inför detta år redan har två års levnadskostnader avsatta. 

Iden är i alla fall att om portföljen ökar, med säg 10% någon gång under året, att då allokera om 4% till framtida levnadskostnader. Sedan behöver jag inte känna stress över att jag inte har ordnat med pengar för det kommande år. Jag slipper också att ta ut kontanter från portföljen om den skulle ha minskat i värde. 

Om man omvandlar detta till mål i procent är mina mål att portföljen brutto ska öka med minst 20% och netto med minst 15%. Netto är efter att jag tagit ut det jag behöver att leva på året efter. 

Fokus kommer på att försöka att hålla nere antalet transaktioner. Det var alldeles för många transaktioner under 2021, vilket inte bara ledde till extra mycket transaktionskostnader men även till en sämre avkastning. Som exempel ökade min PPM med lite över 30% och där har jag varit mer diversifierad mot olika sektor samt inte gjort en massa omplaceringar. 

Jag kommer att fortsätta att behålla mina underportföljer i form av Small Cap Funds, Investmentbolag, Fastighet, Tech och min "egna" fond, som jag skapat under hösten. Tyngdpunken kommer att ligga på att öka andelen i småbolagsfonder och investmentbolag när köptillfälle uppstår. 

Utsikter för 2022

Om jag ska försöka mig på att formulera en tro om hur börsåret 2022 kommer att bli, tror jag att vi kommer att få ett rätt så svängigt börsår. Centralbanken i USA har flaggat för en snabbare minskning av sina enorma stödköp, vilket gör att dessa kommer att vara utfasade till april. Sedan har de också flaggat för en höjning av räntan vid tre tillfällen under året och 2-3 tillfällen året efter. Jag tror också att andra centralbanker kommer att följa i Feds spår. 

Historiskt sett har ett avslutande av stödköp i kombination med räntehöjningar lett till en nedgång på börsen kortsiktigt och därför går jag in i det nya börsåret med en kassa på nästan 60%. Om det blir som jag tror kommer det att uppenbara sig en hel del fina köptillfällen under året, när högt värderade tillväxtbolag kommer att få se sina multiplar minska. Då vill jag ha en väl tilltagen kassa att kunna sätta i arbete. 

Generellt tror jag att det kommer att bli ett disciplinens år då det gäller att inte förhasta sig och rusa in i aktier allt för snabbt vid minsta nedgång. Utan istället att utnyttja de tillfällen när marknaden är ned 5-10%. 

Det kan även bli som så att centralbankerna inser att de har varit för tuffa, vilket kan leda till att de återigen inför någon typ av stödköpet mot slutet av året. Det borde då ge nytt bränsle till börsen. 

Sedan har jag också lagt till en ny flik på hemsidan där man ska se vilka innehav jag har i den totala aktieportföljen. Tanken är att jag kommer uppdatera denna sida månadsvis i samband med månadsrapporteringen. 

Nätmäklarfajten: Avanza vs Nordnet

Intresset för privatekonomi ökar i vårt samhälle. Fler och fler börjar inse att om man inte har ett sparande, blir det knappast en guldkantad tillvaro som pensionär. I Sverige finns det två utmanare till de traditionella bankerna, som tillhandahåller möjligheten att spara och investera i värdepapper, Avanza och Nordnet. 

Båda dessa bolag är i sin tur noterade på Stockholmsbörsen och i detta inlägg ställer jag dem båda mot varandra i nätmäklarfajten.

Men innan vi dyker djupare in i siffrorna är det på sin plats att redogöra lite kort om varje nätmäklare. 

Avanza - Bolaget grundades 1999 av Sven Hagströmer som HQ.se, men redan 2001 antog man namnet Avanza efter att HQ.se, Aktiespar Fondkommission och Avanza slogs ihop. Idag är man en digital bank fokuserad på den svenska marknaden där dess tillväxt drivs av kunders aktivitet ökar samt att deras sparkapital växer. 

Det är inte bara handel i aktier och andra värdepapper som erbjuds utan också fonder (även egna), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån. Bolånen erbjuds via Stabelo, som man äger 19,8% av och Landshypotek Bank. 

Avanza erbjuder ingen rådgivning utan sprider information om sparande via Placerakanalen och olika poddar knutna till banken. 

• Antal anställda: 598
• Börsvärde: 53 miljarder
• VD: Richard Josefsson (äger 20 000 aktier)
• Styrelseordförande: Sven Hagströmer (äger 15 581 230 aktier)
• Största ägare (i % av rösterna)
• Baillie Gifford (10,1%)
• Sven Hagströmer (10,1%)
• Creades (10,0%)

Nordnet - Bolaget är några år äldre än Avanza och grundades 1996 som en bifirma till E. Öhman J:or Fondkommission AB. Tre år senare påbörjades den internationella expansionen då man etablerade kontor i Luxemburg. Två år efter det startades verksamhet upp i Norge och Danmark. Man slogs även ihop med den svenska nätmäklaren Teletrade. 2004 växte man ytterligare genom förvärvet av Stocknet, varpå man också fick verksamhet i Tyskland. 

2007 öppnade man verksamhet i Finland och renodlade gruppen till ett nordisk bolag då verksamheterna i Luxemburg och Tyskland såldes. 2017 köptes Nordnet ut från börsen av Öhmangruppen och Nordic Capital för att åter dyka upp på börsen mot slutet av 2020. 

Likt Avanza, erbjuder Nordnet handel i aktier och värdepapper samt fonder (även egna indexfonder), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån via Stabelo. Nordnet sprider information om sparande via sina bloggar och olika poddar knutna till banken. 

• Antal anställda: 646
• Börsvärde: 41 miljarder
• VD: Lars-Åke Norling (äger 3 000 455 aktier)
• Styrelseordförande: Tom Dinkelspiel (äger 5 047 903 aktier)
• Största ägare (i % av rösterna)
• Öhman intressenter (21,6%)
• Premiefinans (10,0%
• Norges Bank (5,3%)

Baserat på fakta kring bolagen är det inte någon direkt större skillnad. De har samma typ av erbjudanden och profil. Den stora skillnaden är att Nordnet finns i Norden medan Avanza är fokuserade enbart på Sverige. 

Som småsparare spelar det egentligen ingen roll vilken nätmäklare man väljer då de erbjuder samma sak. Det blir mer tycke och smak om vad som passar än bättre utifrån användarupplevelsen och här ligger nog Avanza lite bättre till om man pratar med folk i sin omgivning. 

Intäkter

Båda bolag är fokuserade på tillväxt och deras intäkter är starkt knutna till antalet sparare och hur aktiva de är. De främsta intäktskällorna för de båda är courtageintäkter, dvs den som uppstår när man köper och säljer aktier och andra värdepapper. 

Denna typ av intäkter står för nästan hälften av alla intäkter och då förstår man att in nedgång i handel med värdepapper eller tapp av kunder slår hårt mot bolagens resultaträkning. 

Sedan har Avanza en större andel intäkter från fondprovisioner än Nordnet, som har mer intäkter från valuta och räntenetto. Just valutaintäkterna är något som bolagen får kritik för från småsparare, då dessa ofta uppgår till en betydande del av vad det kostar att handla utländska värdepapper. Men för Nordnet och Avanza är dessa som vi ser betydande andelar av de totala intäkterna. 

Rörelsekostnader

Eftersom båda bolagen har digitala affärsmodeller är det viktigt att hålla nere kostnaderna, för att modellen ska kunna skala bra när intäktssidan växlar upp. Som förväntat är personal den största kostnaden följt av IT och avskrivningar.

Vid denna jämförelse dyker en intressant sak upp och det är att Nordnet verkar ha valt att köpa in en större andel konsulttjänster än Avanza. Avanza verkar ha valt att ha denna kunskap inhouse, eftersom personalkostnaderna för Avanza är så mycket större. 

IT-kostnaderna hamnar runt 11-15% och att Nordnet har högre kostnader kan nog hänga ihop med att de finns i fyra länder. Det kostar helt enkelt mer att drifta fyra länder än ett land. Det är nog också det vi ser i de högre avskrivningarna. 

Totala intäkter och rörelsekostnader över tid

Om man ser över tid de senaste fem åren, har bolagens totala intäkter och rörelsekostnader följt varandra åt utan några större avvikelser.

Beloppen i graferna ovan är i miljoner kronor och vi ser att Nordnet har haft högre intäkter under hela tiden, men det är på rörelsekostnadssidan som det sker något intressant. Här ser man klart att Avanza har en bättre kostnadskontroll än vad Nordnet har haft över tid. Dock verkar denna relation krypa en hel del mot senare tid. 

Nu ska tilläggas att Q3 2021 bara innehåller tre kvartal, så det är inte så att intäkterna har planat ut och rörelsekostnaderna minskat kraftigt. 

Men att gapet mellan bolagen vad gäller totala rörelsekostnader har minskat kan tyda på att Nordnet börjar bli en mer och mer kostnadseffektiv bank. 

Lönsamhet

Ser man på utvecklingen kring marginalerna är det klart att Avanza är ett mer lönsamt bolag och att gapet mellan de båda de senaste två åren är rätt så konstant för de tre olika måtten. När man analyserar marginalerna, blir det tydligt hur mycket Nordnets IT-utveckling kostade under 2017-2019. 

Sparkapitalets utveckling

Eftersom båda bankernas affärsmodeller bygger på att attrahera ett så stort sparkapital som möjligt från sina kunder kan vi använda oss av det för att se hur mycket intäkterna respektive rörelsekostnaderna har utvecklats i förhållande till sparkapitalet. 

Om man ser till utvecklingen av sparkapital som respektive bolag har, det vill säga hur mycket har kunderna valt att placera i respektive bolag kan man se att det är väldigt jämt. Det är en viss skillnad åren 2017-2019 och det hänger ihop med att Nordnet hade vissa utvecklingsproblem med sin sajt. Man var tvungen att göra en hel del investeringar i sin infrastruktur, vilket var anledningen till att man köpte ut bolaget från börsen. 

Från år 2016 och till oktober 2021 har sparkapitalet haft en årlig ökning på med 27-28% per år för de båda bolagen. 

Om man då tittar på intäkter och rörelsekostnader i förhållande till sparkapitalet ser man att Avanza har lyckats hålla gapet mellan intäkter och rörelsekostnader större. Från 2020 och tills nu kan man se hur affärsmodellen verkligen skalar då aktiviteten på börsen ökat markant, något som gör att bolagen lyckas få ut mer intäkter per sparkrona. 

Om man analyserar intäktssidan ser man att Nordnet har fått ut mer intäkter per sparkapital än vad Avanza har fått. Det är först från år 2020 och framåt som Avanza tjänar mer per sparkrona än vad Nordnet gör. 

Det har troligen att göra med att Avanza har en större andel av sina intäkter från courtaget, som det är högre marginal på jämfört med de andra intäktsklasserna.

Avanzas rörelsekostnad i förhållande till sparkapital har legat stabilt runt 0,2% för att i år sjunka under. I Nordnets fall har man haft alldeles för höga rörelsekostnader sett till det sparkapital som kommit in till bolaget. Här blir det väldigt tydligt under åren 2017 och 2018 då man hade höga kostnader för utveckling av sin IT-plattform. 

Antal kunder

Båda bolagen har nått över 1,5 miljoner kunder under 2021, men per sista oktober i år klev Avanza över 1,6 miljoner kunder. Om man ser kundutvecklingen per år är det en ökning med i snitt 24% för Avanza och 23,25% för Nordnet. 

Men om man ser på de senaste 2,5 åren är det faktiskt Nordnet som ökar antalet kunder i en snabbare takt än Avanzan. Kanske börjar Nordnets investeringar nu långsamt bära frukt?

Värdering

Om man ser på det två bolagen värderas Avanza klart högre på alla de olika måtten

Slutsats

Om man summerar det hela kan man konstatera att trots att bolagen har nästan lika många kunder och att kunder har placerat ungefär lika mycket kapital i båda, är det ändå Avanza som är det bolag som är mest lönsamt. 

Avanza lyckas också få ut mer från varje sparkrona som placeras hos dem samtidigt som man lyckas med att hålla nere kostnaderna på en låg och jämn nivå sätt till varje sparkrona. 

Det är något som återspeglas i utvecklingen av aktiekursen mellan de båda, där Avanza har haft en högre avkastning från 25 november 2020 tills idag.

Fördelen med båda bolagens affärsmodeller är att det är väldigt skalbara, så när väl infrastrukturen är på plats, kostar det inte mycket mera att addera fler kunder eller ta in mer av kunderna sparkapital. 

På senare tid verkar Nordnet börjat komma ikapp lite. Men om man ska knuffa ned Avanza från förstaplatsen behöver man dels hålla kostnaderna på en lägre nivå och även se till att få ut mer intäkter per insatt sparkapital. 

För att lyckas med det tror jag att andelen courtageintäkter behöver öka i förhållande till de andra intäktsslagen. Fördelen för Nordnet är att man har närvaro i de övriga nordiska länderna, vilket borde öka möjligheten till att växa på sparmarknaden. Avanza är som bekant bara på den svenska marknaden. 

Vilket bolag är din favorit? Kommentera gärna i bloggen.

Stojko Invest slår börsen de senaste fyra åren

 

Efter september månads utgång har det gått exakt fyra år sedan som jag började med att jobba med min aktieportfölj på ett mer seriöst sätt. Under denna tid har jag gått ifrån att vara en rent uttalad utdelningsinvesterare till en tillväxtinvesterare med en koncentrerad aktieportfölj. Numera verkar jag ha landat i att ha en aktieportfölj som är en blandning av koncentrerad och diversifierad men med fortsatt fokus på tillväxt/tech. 

Den diversifierade delen består i att jag har skapat mina egna fonder, som i sin tur innehåller en mängd olika innehav. Sedan följer jag upp utfallet för varje fond som en helhet och gör omplaceringar inuti varje fond. Räknar man fonderna som enskilda innehav har jag idag en portfölj med fyra aktier och fyra fonder. Rätt så koncentrerat sett till det antalet, men som i sin tur består av 49 olika innehav. 

Frågan är då hur har utvecklingen varit jämfört med andra alternativ? I första hand jämför jag mig med Stockholmsbörsen, då jag främst har innehav noterade på denna börs. I andra hand är SP 500 (ETF:en VOO) eller Nasdaq (ETF:en QQQ) index som jag använder som jämförelse då dessa innehåller en hel del techbolag.

I år har den totala aktieportföljen inte gått lika bra jämfört med Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (OMXSGI). Anledningen är att jag inte har någon bank i min aktieportfölj samt viktade över till mer industri först i april/maj och sedan ännu mer under sommaren. Jämfört med de två amerikanska indexen

ligger jag bättre till. 

Men det som är intressant är hur har min aktieportfölj stått sig i det längre perspektivet. Sett till den årliga avkastningen per år (CAGR) och över 4 år, så har aktieportföljen ökat med 26,44% i snitt. Mer än dubbelt än vad hela Stockholmsbörsen och SP 500 gjort tillsammans i snitt under samma tidsperiod. Här har jag att tacka mitt fokus på tillväxt/tech och särskilt på innehaven i Sinch och Evolution. Dessa två bolag har verkligen varit de stora vinnarna i min aktieportfölj sett över tid. 

Men istället för att ha krånglat till det med en massa olika strategier och innehav, hade det egentligen räckt med att ha investerat i ETF:en QQQ, som följer Nasdaq 100 indexet. Det indexet har de 100 högst värderade icke finansiella bolagen på Nasdaq och bara med den hade min utveckling varit nästan lika bra. 

Nu kan man ju tycka att 1,77% i skillnad per år inte är så mycket att fundera på, då ha man slipper att hålla reda på så många olika bolag. Men vi utgår från ett fiktivt värde på aktieportföljen om 1 miljon kronor, vad blir skillnaden i värde efter 4 år?

Stojko Invest = 2 555 865 kronor

ETF:en QQQ = 2 415 797 kronor

En skillnad på 140 068 kronor totalt. Det kanske inte är så mycket, men om man skulle anta att CAGR:en står sig i 10 år, blir skillnaden nästan 1,4 miljoner kronor. Mäter man på ännu längre tid ökar denna skillnad ännu mera (den så kallade ränta på ränta effekten). Så, det är av stor vikt varje lite extra procentenhets avkastning som du lyckas att generera över tid. 

För att summera mina fyra första år är jag klart nöjd med vad jag åstadkommit. Frågan är om jag kunde gjort detta på ett enklare sätt? Det kommer jag att skriva om i ett separat inlägg, som också kan fungera som inspiration till en nybörjarportfölj.

Kambis stora smocka i veckan

Kambi kom verkligen med en överraskning i torsdags eftermiddag. Allt var frid och fröjd fram till strax efter klockan 13, då aktien plötsligt börsstoppades. Spekulationerna gick vilda på twitter, alltifrån att Kambi var på fallrepet till att någon lagt ett bud på bolaget. Eftersom Kambi var ett av mina kärninnehav var det ju extra intressant om det skulle ha varit ett uppköp. 

Nog gick mina tankar om att ett sådant skulle kanske innebära ett bud på en bra bit över 500 kronor aktien. Analytikter har ju som bekant riktkurser på 600-700 kronor för aktien. Samtidigt skulle det också ta igen kursnedgången efter Q2-rapporten. Trots en bra rapport låg jag back cirka 16% mot mitt GAV. 

Visserligen har jag alltid haft en lite osäkerhet till investeringen i Kambi, men med tanke på att de tillhandahåller en sportbok till operatörer kändes det hyfsat tryggt. Just att investera i bolag som tillhandahåller hackor och spadar har ofta varit väldigt lönsamt, samt dessa bolag är ej beroende av vilken operatör/leverantör som lyckas bäst men sin verksamhet.

Att man skulle tappa Draftkings i slutet av september var ju känt sedan länge efter det att de köpte SBTech, som har en egen sportbok. Visst har det legat lite som en våt filt över aktien, men nu är ju Kambis sportbok ansedd av många som den bästa och det kändes mer som en möjlighet att Draftkings skulle komma att delvis fortsätta med Kambi ändå. Kanske inte så troligt, men ändå en möjlighet, då SBTechs sportbok anses inte hålla samma höga standard.

Börstoppet hann vara i cirka 20 minuter innan nyheten kom att Kambis största amerikanska kund Penn National Gaming förvärvar sportbokskonkurrenten Score Media and Gaming för 2 miljarder dollar. 

Vilken smocka! 

Nu har Score Media and Gaming ingen egen sportbok idagsläget, utan använder sig av mjukvara från Bet.Works. Men Penn National väljer ändå att skapa en ny vertikal och på så sätt öka sin marginal genom att inte behöva betala Kambi för att tillhandahålla en sportbok på sikt. 

Även om Kambi skrev avtal med Penn National under 2019 och deras långa avtal sträcker sig 5 år, kommer Penn National fortsatt vara kund hos Kambi fram till slutet av 2023. Enligt Kambis VD Kristian Nylén kommer Kambi inte att förlora några intäkter på Penn Nationals förvärv då man har ett avtal ett antal år till. 

Jag är dock inte så säker. Varför skulle Penn National fortsätta lägga ut samma mängd affärer på Kambi nu när man köpt en konkurrent? Jag tror istället att man sakta men säkert kommer att fasa ut Kambi och in förvärvet samtidigt som man bygger en ny sportbok inhouse. Så visst kommer detta nog få en påverkan på intäkterna. 

När väl handeln upptogs en timme senare, rasade aktien med cirka 30%, precis samma sak som hände när Draftkings i december 2019 annonserade att man gått samman med SBTech och på sätt får sin egen sportbok. 

Nu är det den andra stora amerikanska kunden som gör samma sak mot Kambi och även om Kambis sportbok är den bästa, är den inte tillräckligt bra för att hindra kunderna att istället välja att investera i en egen sportbok. Kanske är det kunderna som driver på denna utvecklingen, där de konkurrerande sportböckerna inte är lika bra som Kambis, men fullt tillräckligt bra för att man som kund inte ska bry sig nämnvärt. Det kanske inte är som så att man avstår från att vara kund hos exempelvis Draftkings eller Penn National bara för att deras sportböcker inte tillhandahålls av Kambi. 

Om det är fallet, vilket Draftkings och Penns agerande verka påvisa plus det faktum att man hellre behåller marginalen inhouse, så har Kambi tappat sin vallgrav och försprång anser jag. Mycket av anledningen till att jag valde att investera i Kambi, var just att det var ett hackor och spadarbolag, men även för deras USA-satsning där man hade de stora operatörerna som kunder. Nu när det inte längre är fallet, så valde jag helt enkelt att sälja av hela mitt innehav i Kambi. 

Totalt blev den en förlust på 41% och även om innehavet var cirka 4,4% av portföljen (beräknat som investerat belopp i förhållande till totalt portföljvärde) var förlusten kännbar pengamässigt. Ända trösten är att jag inte hade mer än 5% av portföljen i detta innehav. 

Nedan är en bild från mina köp och nu sälj i Kambi från mars i år när jag gjorde mina första köp i aktien. Jag kom helt enkelt fel in i bolaget och hade felaktigt trott att Draftkings agerande var en engångsgrej. Men det visade sig att så var inte fallet. 

Rör inte min ISK och den nya miljonärsskatten

 

För några dagar sedan publicerade socialdemokraternas arbetsgrupp en ny underlagsrapport för jämlikhet och rättvisa. I en debattartikel gick finansminister Magdalena Andersson ut och meddelade att en ny miljonärsskatt ska införas. 

Av de förslag som sticker ut och som direkt skadar oss som själva tar ansvar för vår försörjning är följande 

Bakgrunden till att ISK-sparandet infördes var för att man tagit bort det individuella pensionssparande (IPS). Ett pensionssparande som gav en avdragsrätt upp till en viss sparnivå per år. 

Fördelen med det nya ISK-sparandet var att det skulle vara: 

• lätt att spara
• ett sparande för alla 
• ingen deklaration per affär
• ingen skatt på vinster och utdelningar, men i gengäld heller inget avdrag för förluster

Allt detta fördelaktiga mot att man betalade en årlig schablonskatt baserat på det totala värdet på sin ISK. Nackdelen var att även om värdet på ens ISK gick ned ett år var man ändå tvungen att betala schablonskatt på totalen. 

Själva schablonskatten beräknas som (1,25+statslåneräntan)*30%. Men om statslåneräntan är negativ, kan värdet som man multiplicerar med skattesatsen aldrig understiga 1,25. Från början, när kontraktet mellan staten och spararna upprättades fanns inte denna begränsning. Och under tiden som ISK har funnits, har faktorn som adderas till statslåneräntan redan höjts två gånger. 

Betänk väl att ISK är något som alla kan använda för att spara pengar och investera i bland annat aktier och fonder. Men med tanke på att vissa har lyckats bättre än andra eller har andra möjligheter till intjäning har dessa individer skapat förmögenheter som vuxit rejält. Och för detta betalas alltså en väldigt låg skatt, allt enligt kontraktet för ISK. Socialdemokraterna anser att det skapar en skevhet och orättvis samt ger en allt för stor fördel att det inte är rimligt att dessa individer inte bidrar mera. Därför ska in miljonärskatt införas.

Om man backar bandet lite, så är den sittande regering (med vissa stödpartier) och till viss del regeringen innan som skapat den situation som Sverige nu befinner sig i. Genom en okontrollerad och misslyckad migration- och integrationspolitik, en ohanterbar gängbrottslighet där det i Sverige är flest dödsskjutningar i Europa utom Kroatien, där bidrag till både individer, föreningar, förbund och länder inte följs upp och säkerställs att dessa används på rätt sätt, har kostnaderna ökat enormt. Det enda erkännande till detta misslyckande har varit "Det är oacceptabelt", "Vi såg det inte komma" eller "Vi har varit för naiva". Istället är lösningen som alltid att höja skatter.

Går vi tillbaka till arbetsgruppens förslag, vill man alltså införa ett tak på sparandet på ett ISK. Ursprungligen pratade man om 100 000 eller 200 000 kronor, men idag nämnde finansministern ett tak om 3 000 000 kronor. Allt över detta tak ska beskattas med 30%. I det högre taket rör det sig om cirka 30 000 individer och det kan ju tyckas att det är ju inte så många, så vad är problemet? Det siktar ju in sig på de "rikaste". 

Problemet är principiellt, genom att man skapar ett kontrakt med tydliga förutsättningar där man uppmuntra sparande och ansvar. Något som i mina ögon är sunt. Dock har man redan ändrat i kontraktet, två gånger, trots att så inte skulle ske. Sedan skapar man en situation i Sverige under ett antal år som leder till kaos och som lösning är att man då ska höja skatter i ett land som redan har ett av världens högsta skattetryck. De människor som har tagit eget ansvar för sin framtida pension och sparar istället för att slösa sitt sparkapital kläms åt. 

Jag har inget förtroende för att staten ska ge mig en dräglig pension och jag vill heller inte vara beroende av eventuella bidrag som jag troligtvis aldrig kommer att kvalificera mig för. Det är därför jag sparar och oaktat om det är en låg skatt på ett ISK-sparande är det med redan skattade pengar som sparande görs. Jag hade förstått argumentet mera om det vore som så att det var helt oskattade pengar. 

Jag tycker att Leif Östling sade det bra i sitt uttalande "Vad fan får jag för pengarna?" efter att ett år betalt över 30 miljoner i skatt. Med tanke på det höga skattetryck vi har i Sverige och att det beskattas i flera led, skulle jag vilja lägga till två egna citat till Leifs, nämligen:

• "Vart fan läcker det i systemet?"
• "Varför fokuseras det inte på att få kontroll på kostnadssidan istället?"

Shopify, bolaget som alltid är för dyrt?

Shopify är ett kanadensikt bolag som enklast kan beskrivas en komplett ehandelsplattform. Plattformen är en cloudbaserad SaaS-lösning där man enkelt skapar sin onlineaffär, kan välja att sälja på olika sätt, som webb, mobilt, via sociala medier, på online marknadsplatser, i fysiska butiker och pop-up affärer. Till detta kopplar man de olika betal- och leveransalternativ som man vill erbjuda. Det fina med just Shopify är att deras plattform är så väldigt anpassningsbar och flexibel, vilket gör det lätt för en användare att komma igång. 

De som har testat säger att det är mer som plug-n-play. Nu under coronakrisen signade Shopify bland annat Heinz och Lindt choklad och det tog endast 1 vecka innan deras respektive ehandelsiter var lanserade med alla dess olika kopplingar. En TTM (time to market) på 1 vecka är väldigt snabbt och det visar hur effektiv Shopifys lösning verkligen är. 

Första gången som jag hörde talas om detta bolag var från min sambo som hade köp aktier i det för några år sedan. Hon hade fått nys om det genom att Shopify var först med att erbjuda Klarna som betallösning utanför Sverige och kände att Shopify verkade vara ett bolag som var på tårna och väldigt snabba med nya lösningar och produkter. 

Själv fokuserade jag då mer på det finansiella och att bolaget skulle göra vinster så att de kunde dela ut pengar. Att istället mer fokusera på produkt och innovation var inte min grej, vilket gjorde att jag då också inte investerade i bolaget. Undra om jag ångra mig? 

Sedan har Shopify, likt andra snabbväxare, som Amazon alltid ansetts vara för dyrt hur man än räknar. Men om man tittar på bolaget utveckling från notering är det bara att inse att det har varit en framgångssaga trots att det alltid är för dyrt.

Efter att ha sålt av större delen av utdelningsportföljen i mars har jag sedan april utnyttjat många av techbolagens kursfall och börjat köpa in mig i bland annat Shopify, som numera är mitt näst största innehav. Jag valde den kanadensiska noteringen för att få lite valutaspridning. Shopify finns även noterat på NYSE om man hellre vill köpa i USD. 

En tillväxtmaskin

Nedan är ett axplock från Shopifys senaste investerarpresentation, där jag lyft fram de data som gjort att jag valt att gå in i bolaget nu i april. (Givetvis beror det också en del på att kursen pressades i utförsäljningen i covid-19 krisen).

• Eko-system med 4 100 appar och 26 400 designers/webbyråer
• Växte GMV (gross merchandise value) med 46% i Q1 2020 och mellan 2015 - 2019 ökade GMV med en CAGR på 67,4% 
• Växte omsättningen 47% i Q1 2020 och mellan 2015-2019 växte omsättningen med en CAGR  på 66,5%.
• MRR (monthly recurring revenue) för Q1 2020 landade på 55,4 MUSD och MRR sedan Q1 2015 - Q1 2020 växte med en CAGR på 50%
• Innehar 5,9% av den amerikanska ehandelsmarknaden. Nummer 2 efter Amazon med 37,3% av den marknaden. På plats nummer 3 kommer Ebay med 5,7% av den amerikanska ehandelsmarknaden (data för 2019).

Hur lyckas man med detta? Det enkla svaret är bolagets "flywheel", ett hjul som när det väl kommit i rullning rullar snabbare och snabbare samt växer i storlek. Ett sätt att tänka är att se det som när man ska bygga en snögubbe och man först gör en snöboll som sedan rullas för att bli större och större. 

Från Shopify Investor Deck Q1 2020

Detta är precis på samma sätt som bland annat Amazon jobbar och en anledning till att de blivit så stora och framgångsrika. Shopify's modell är rätt så enkel. Genom att addera fler handlare till sin plattform uppnår man ett högre försäljningsvärde (GMV) som man tar en avgift på. Men för att lyckas addera och attrahera fler människor som vill öppna e-handel via dem gäller det att vara lyhörd för vad handlare vill ha. Och det är det är där som den tredje viktiga delen kommer in; "More Channels, Partners & Capabilities". 

Shopify Reunite

Det är just detta steg som gör Shopify så framgångsrika tror jag. Man är nämligen otroligt lyhörd för vad sina kunder behöver och vill ha. Sedan ser man till att ordna detta så snart som möjligt. På årliga Shopify Unite, en partner- och utvecklingskonferens, fokuserar man på teknikutvecklingen för den framtida e-handeln. Efter som man tvingades hålla den virtuellt, döptes den om till Reunite. 

Det är årets stora händelse och ofta här som man presentera en massa produktnyheter. Årets konferens gav följande nyheter:

Shopify Local Delivery app: Få dina varor levererade till en lokal utlämningsplats istället för att åka till något central utlämningsställe.

Shop Pay: En app där kunder kan följa sin order, hitta sina bekräftelser på köp, göra returer, få en snabbare checkout, där redan adress, betaluppgifter och övriga kunduppgifter finns lagrade. Något som snabbar på utcheckningen och ökar konventeringen.

Shopify Email: Istället för att använda en tredjepartslösning för att skicka nyhetsbrev mm, så är detta nu integrerat i Shopify's plattform, där handlarens logga, färger mm är förinstallerade. 

Shopify Balance: En dashboard där man som handlare lätt ska kunna följa utvecklingen för sin affär med olika typer av rapporter för försäljning, lager, betalningar mm.

Det viktigaste av dessa produktnyheter är att de ökar Shopify's "stickiness" både för handlarna och kunderna. Genom att se till att dessa funktioner finns inom Shopify's ekosystem blir det jobbigare att byta till någon annan leverantör och det ökar då möjligheten att både handlare och kunder stannar kvar då kundupplevelsen ökar. Återigen så snurrar bolagets Flywheel snabbare. 

Shopify Fulfillment Network: Detta var ingen nyhet på bolagets Unite-dag, utan Shopify erbjuder sedan tidigare snabba leveranser för de handlare som skickar mellan 10-10 000 order/dag. Men det som är nytt är att man nu jobbar med att bygga avancerade robotdrivna lager som snabbar på leveranserna ytterligare. Man öppnar även upp för handlare som skickar mer än 10 000 order/dag att få tillgång till detta. Genom att investera och erbjuda ett fulfillment nätverk använder bolaget sig av samma tänk som Amazon, som också insett att snabba leveranser är a och o när det gäller ehandel. 

Nedan bild summerar rätt så bra hur Shopify ser på sig själva. De tillhandahåller en plattform och det spelar sedan ingen roll vilken kanal eller enhet som du som handlare eller kund vill jobba med. Det finns där och skulle just den lösningen inte finnas där, ser man till att sätta upp det. 

Från Shopify Investor Deck Q1 2020

Nya partnerskap

Tidigare i april och maj har man annonserat nya partnerskap inom Shopify Marketing, med Pinterest och Facebook. Samarbetet med Pinterest innebär att Shopify's handlare kan skapa så kallade "product pins" av sina varor och på så sätt använda Pinterest som en säljkanal, som har 350 miljoner MAUs (genomsnittligt antal användare per månad). 

I fallet med Facebook innebär det att Shopify's handlare lättare ska kunna öppna en affär på Facebook och även kunna sälja sina varor på Facebook och Instagram, medan allt vad gäller lager, produkter, etc sköts via Shopify's plattform. Nu tror jag inte att Facebook tar över, utan ser det mer som en ny intäktsström då de kommer att ta en procent från handlaren baserat på försäljningen som jag har förstått det. Men Shopify får dock se upp, så att Facebook nu inte tar över. Shopify har plattformen med alla kopplingar etc medan Facebook har användarna, 2,6 miljarder MAUs.

Man har också ingått partnerskap med CoinPayments, som är världens största betallösning för kryptovaluta. Allt för att kunna erbjuda alternativa betallösningar för de handlare som vill erbjuda sina kunder att kunna betala med kryptovaluta. Sedan tidigare i år är också Shopify med i Facebooks kryptonätverk Libra. 

Att regelbundet följa Shopify's sida för produktnyheter ger en entydlig bild av att detta bolag är hungrigt och hela tiden fokuserar på att förnya och förenkla för både handlare och kunder. Den dagen som det blir stiltje här, får fungera som en varningsflagg för mig som har Shopify i aktieportföljen. 

Varför finns Shopify i min aktieportfölj?

När jag själv investerar i techbolag och främst det som växer kraftigt är det just produktbiten som jag tycker är viktigast att försöka förstå. Hur innovativa är bolaget, är det kunden i fokus till 100%, är det lätt att komma igång med företagets plattform och har man en produkt som är "sticky", det vill säga att det är jobbigt att byta när man väl valt produkten. 

I Shopifys fall är det inte direkt intressant att kolla efter P/E-tal, då bolaget fortfarande går med förlust. Istället är det fokus på tillväxt och innovation. Bolaget gör med jämna mellanrum nyemission av aktier för att finansiera sin fortsatta tillväxt. Fördelen är att man inte har någon större mängd skulder men antalet aktier ökar vilket späder ut ens ägande. Men under en tillväxtsfas föredrar jag det framför att dra på sig en massa skulder. 

Ser man till siffrorna, omsatte bolaget i det senaste kvartalet 470 MUSD och visade på en förlust om -31,4 MUSD, vilket ger en årlig förlust på cirka 125 MUSD. Kassan uppgick till nästan 1 BUSD per 31/3-2020, så det finns att ta av. Än är bolaget bara värt 90 BUSD och själv tror jag detta bolag har alla möjligheter att dubblas fler gånger om. Det är iallafall min tes och anledning till varför jag investerat i bolaget.  

Finns Shopify i din aktieportfölj?

Storytel slår förväntningar och är på rätt väg mot målet 2023

Igår kom Storytel med en rökare till rapport. Även om mycket av utfallet för Q1 2020 redan var känt då bolaget tidigare gått ut med ökning i antal abonnenter, blev det ändå en spännande rapport att läsa. Särskilt om bolagets framtidsutsikter. Om man sammanfattar det första kvartalet för i år kan man konstatera att:

• Streamingintäkterna ökade med 45% till 429 (296) MSEK
• Antal abonnenter ökade med 38% till 1 154 000 (834 300) i snitt
• Försäljningen ökade med 33% till 513 (385) MSEK
• Förlust per aktie minskade till -0,64 (-1,60) SEK

Eftersom Storytel ännu inte tjänar några pengar kommer bolaget att behöva ta in nytt kapital, vilket man gjorde i februari. Tajmingmässigt var det i rättan tid då Coronakrisen slog till några veckor senare. Totalt tog man in 948 MSEK till en tekningskursen som fastställdes till 159 SEK. Med tanke på att man 2019 brände -312 MSEK för året, men man i år nog landar runt -120-150 MSEK (givet burn-raten för Q1), kommer ovan belopp att räcka fram till 2023 förhoppningsvis. Nu är 2020 ett litet mellanår där man inte går in i så många nya länder, medan man 2021-23 kommer att ha gått in i 20+ länder. Med det sagt kan det komma att krävas ytterligare en nyemission. 

Om man bryter ned intäkterna mellan streamingintäkter för Norden, streamingintäkter utanför Norden och Print publishing, ser man utvecklingen per kvartal i år och varje kvartal under 2019 i bilden nedan:

Innan jag kommenterar siffrorna närmare har bolaget valt att från och med Q1 2020 balansera sina kostnader för internt utvecklade immateriella rättigheter. Man har gått över till aktiveringsmodellen istället för kostnadsföringsmodellen, vilket innebär att man numera lägger dessa kostnader i balansräkningen och skriver av dessa först när rättigheterna tas i bruk. 

Det är för att mer likna vad andra streamingbolag gör och effekten blir så klart att täckningsgraden ökar kraftigt. I rapporten har Storytel valt att ta med kolumnen Q1 2020 Comparable Actual för att visa hur siffrorna skulle ha sett ut om de inte ändrat redovisningsmetod. 

Sett till den nordiska marknaden är den fortfarande en positiv bidragsgivare till täckningsresultatet och 

täckningsgraden har de senaste fem kvartalen ökat från 29,2% till 32,4%. Samtidigt har antalet abonnenter ökat från 645 500 till 785 000 stycken. Dock så har den genomsnittliga intäkten per abonnent (ARPU) inte fortsatt öka kvartal efter kvartal som under 2019, utan minskade lite till 148 SEK/månad. Förklaringen är att man har sett en ökning av familjeabonnemangen och att det har varit en svag utveckling på den norska kronan. 

Utvecklingen i Norden är kanske inte lika intressant längre då den marknaden är mer mättad och lönsam sedan länge. Däremot är det intressant att se hur det går på bolagets övriga marknader. Att Storytel ännu inte är lönsamt tycker jag varit lite negativt eftersom man har haft en sådan hög "burn rate" varje kvartal. Glädjande är att se att täckningsbidraget nu ökar kraftigt och inte längre är lika negativt. Numera är ger den ett negativt bidrag på -26,3% jämfört med för ett år sedan då det var -116,6%. Visserligen spelar den ändrade redovisningsprincipen in, men minskningen visar på att bolagets affärsmodell håller. På fler och fler marknader kommer man att lyckas att uppnå lönsamhet. 

Slutligen, Print Publishing visar också på en ökning av täckningsbidraget och i detta affärsområde hamnar försäljning av fysiska böcker och digitala böcker i andra försäljningskanaler än Storytel. 

Nästa kvartal

För nästa kvartal, och det som är klart intressantast i rapporten, guidar Storytel följande: 

• Streamingintäkterna ökar med +43% till 458 MSEK
• Antal abonnenter ökar med 41% till 1 250 000 i snitt

Man lyfter även fram i rapporten det som presenterades på kapitalmarknadsdagen den 14 januari 2020 och att man har som målsättning att kunna leverera en CAGR på 40% för antalet abonnenter och en CAGR på 35% för streamingintäkterna. Det skulle indikera att man 2023 kommer att ha mer än 4 miljoner abonnenter och nästan 5 miljarder SEK i streamingintäkter. 

Min slutsats

Själv använder jag bolagets tjänst och tycker den är perfekt när man är ute och motionerar eller åker kommunalt. Vad gäller rapporten, gillar jag som sagt den och tycker att detta kvartal visar på att bolaget verkar vara på rätt väg att nå en break-even nivå på täckningsbidraget från marknader utanför Norden snabbare än vad som gavs sken av i Q4-rapporten. 

Just att man sätter tillväxt framför lönsamhet har skapat en viss osäkerhet då man hela tiden är beroende av nyemissioner. Själv var jag lite rädd att Storytel skulle gå samma väg till mötes som Spotify, det vill säga aldrig lyckas tjäna pengar. Men detta kvartal och vad man flaggar för framåt visar att bolaget är på rätt väg mot det mål som de pratade om på kapitalmarknadsdagen i början av året. Själv äger jag också aktier i bolaget och det ska bli spännande att följa med på denna resa.

Finns Storytel i din aktieportfölj eller använder du dig av tjänsten? Kommentera gärna i inlägget. 

Ryktet om Sinch stämde

I samband med att Sinch kom med sin kvartalsrapport för första kvartalet 2020 började ett rykte florera om att Sinch skulle köpa SAPs enhet Digital Interconnect. Och så i förra veckan kom beskedet att Sinch köper SAP Digital Interconnect (SDI) för 225 miljoner EUR. Förvärvet av SDI är Sinch tredje förvärv i år, men det klart största förvärv som bolaget gjort hittills. Nu tror jag nog att man kommer att lugna sig ett bra tag då fokus kommer att behöva ligga på att integrera dessa tre förvärv in i verksamheten. 

SDI jobbar med och erbjuder sina kunder molnbaserade kommunikationstjänster, så denna division av SAP passar perfekt in i Sinchs befintliga verksamhet. Totalt har SDI cirka 1500 företagskunder över hela världen och man har några av de högst värderade företagen på kundlistan, bland annat ledande teknikföretag, banker, betaltjänstbolag, retailbolag och mobiloperatörer. 

Sinch VD Oscar Werner sammanfattar det hela med att nu:

”Sinch och SAP ser båda hur molntjänster skapar effektivare affärsprocesser och en mycket bättre kundupplevelse. När SDI nu blir en del av Sinch får vi ytterligare resurser att verkligen förändra hur företag kommunicerar med sina kunder, i hela världen”

SDI består utav tre segment. 1) Programmable Communications som riktar sig mot företagskunder och omfattar API-baserade erbjudanden för kundinteraktion genom SMS, pushnotiser, e-post, WhatsApp, WeChat och Viber. Personligen tycker jag att det blir intressant att Sinch nu kommer att jobba med nya tekniker som WeChat och Viber och vad det kan leda till på sikt. Segmentet Programmable Communications hanterade 2019 18 miljarder företagsmeddelanden, en ökning med 17% jämfört med året innan. Att jämföra med Sinch som innan förvärvet av SDI, hanterade cirka 40 miljarder meddelanden. Så sett till transaktionsvolym är SDI nästan hälften så stort som Sinch. 2) Carrier Messaging som omfattar en rad affärskritiska tjänster för mobiloperatörer, bland annat produkter för att kunna hantera meddelanden som skickas mellan individer (person-to-person messaging, P2P). Under 2019 hanterade SDI nästan 300 miljarder P2P-meddelanden åt sina operatörskunder. 3) Det sista segmentet, Enterprise Solutions innehåller produkter för kundtjänst, inklusive molnbaserade contact center-lösningar, samt tjänster för att hantera informationsgivning i krissituationer. 

Programmable Communications står för den största delen av omsättning, runt 67%, följt av Carrier Messaging som står för cirka 28% och Enterprise Solutions för cirka 5%. SDI har cirka 330 anställda i 20 länder med huvudkontor i San Ramon, Kalifornien, vilket gör att Sinchs närvaro i USA kommer att öka. 

Totalt omsatte SDI per den senaste 12-månaders perioden, som slutade 31 mars 2020, 340 miljoner EUR med ett bruttoresultat på 94 miljoner EUR och en justerad EBITDA på 15,4 miljoner EUR. Om man räknar med en EUR/SEK-kurs på 10, ger det 3 400, 940 respektive 154 miljoner kronor.  Motsvarande siffror för Sinch är 5 558, 1 551 och 645 miljoner kronor på rullande 12 månader. 

SDI har samma marginaler på bruttoresultatet som Sinch har, men när det gäller den justerade EBITDA-marginalen så är Sinchs klart högre. Det blir därför intressant att se vad som händer när väl SDI är integrerat i Sinchs plattform. Blir det något nedställ på den justerade EBITDA-marginalen? Jag hoppas inte det utan att istället tror jag att de transaktioner som SDI har och som kommer att gå igenom Sinchs plattform, kommer att göra det till en högre marginal. Det är hela syftet med att förvärva, att kunna förädla det man förvärvar, och hittills har Sinch lyckats väldigt bra.

Totalt räknas sammanslagningen leda till kostnadssynergier på cirka 11 miljoner EUR. Den årstakten väntas uppnås under 2022. Själva engångskostnaderna för carve-out och integration väntas uppgå till 6-8 miljoner EUR under samma period. 

Värdering

Det pris som Sinch betalar värderar SDI till en EV/EBITDA-multipel på 14,6x, eller 8,5x inklusive förväntade synergieffekter i full årstakt. Det är ett lite högre pris än vad Sinch betalade för Wavy.

Finansiering

I och med att Sinch nyligen gjorde en riktad nyemission på 1,5 miljarder kronor till kursen 300 SEK, finansieras köpet av SDI med befintlig kassa och tillgängliga lånefaciliteter. Med tanke på att det är tredje förvärvet på kort tid kommer Sinch att hamna något över sitt finansiella mål om att hålla nettoskuld/justerad EBITDA på max 2,5x. Nu hamnar den på 2,7x, men jag räknar med att den kommer att vara under målet innan året är slut så det är inte som jag oroar mig för. 

Slutsats

Förvärvet av SDI tycker jag som sagt är riktigt intressant och spännande. Sedan kommer det nog att möjliggöra att Sinch kan komma åt SAPs övriga nära 0,5 miljoner kunder som de har i sin kundstock. Om så är fallet, öppnar detta upp en massa nya möjligheter för bolaget. Men först hoppas jag att de nu fokuserar på att integrera samtliga tre förvärv och att verksamheten vare sig tappar tempo eller marginaler på sikt. Med tanke på Sinchs höga värdering vore det rätt så olyckligt om vi skulle se en multipelkontraktion på grund av de många förvärven. Nu tror jag inte det, eftersom bolag har spenderat så många år på att bygga upp sin plattform med operatörer att adderandet av nya förvärv borde mer vara en form av "add-ons" till befintlig plattform, då affärsmodellen är fullt skalbar. 

Finns Sinch i din aktieportfölj?

Komplettera med fonder?

Det var ett tag sedan jag fick till ett inlägg tyvärr och nu kände jag suget efter att skriva igen. Mycket av tiden sedan det senast publicerade inlägget har gått åt att läsa och fundera på investeringar. Även om jag i botten är utdelningsinvesterare har jag börjat fundera på om det är den strategi som passar mig bäst.

Jag tror att det som passar mig bättre är att fokusera på totalavkastningen och om ett bolag delar ut, så är det mer en bonus och något trevligt. Sedan är det också ett kvalitetstecken då utdelning kommer från verkliga vinster. Däremot brukar bolag som har en högre utdelning, runt 4-5%, inte direkt vara kända för någon större tillväxt i omsättning eller vinst. Givetvis finns det säkert undantag, men det är lätt att låsa sig vid just utdelning.

Sedan gillar jag teknik och nya innovationer, vilket gör att mycket av läsandet och funderandet har varit om och kring amerikanska techbolag. Särskilt vilka bolag som kan tänkas stödja framtida trender. Eller med andra ord, i vilka branscher kommer vinnare finnas i under de kommande tio åren?

Bottenplattan i portföljen kommer att byggas kring FAAMG (Facebook, Apple, Amazon, Microsoft och Google). Samtliga av dessa bolags verksamheter tror jag kommer att fortsätta att växa under de kommande tio åren. Sedan är bolagen så stabila och kassastinna att de kan klara av nedgångar som den vi såg i mars. Tack vare sina kassor, kan de även passa på att köpa mindre techbolag med ny teknik, för att sedan kapitalisera på den och fortsätta att växa.

Övriga större bolag till bottenplattan är bolag inom e-Commerce, betallösningar och digitala tjänster. Exempel på dessa är Mastercard, Visa, Paypal, Shopify, Salesforce, ServiceNow, Adobe, Netflix, Alibaba och Tencent.

Som ett steg till att ändra lite på vilka bolag som jag kommer att fokusera på har jag döpt om min Stojko Invest US Techfond till Stojko Invest Growth fond. Anledningen är att jag inte bara kommer att satsa på amerikanska techbolag. Då är det lättare att ha en fond att följa de mindre investeringarna i istället för fler som jag hade tidigare.

Efter att jag sålt av i princip hela aktieportföljen i mars, som jag skrev om, har jag nu i april börjat att köpa in mig i småposter i techbolag. Totalt är jag inne i marknaden till cirka 25%. Jag passar helt enkelt på när de aktier som jag följer dippar 4-5% eller mer under dagen. Eftersom jag har 2,5 årsomkostnader undanstoppat sedan tidigare har jag inte bråttom in i marknaden igen utan det får ta den tid det tar.

Dock finns det så många spännande mindre techbolag man kan äga och antingen köper man småposter i en väldigt massa bolag eller så kompletterar man med en fond. Därför har jag gått igenom de techfonder som har gått bäst i år, 1 år, 3 år och 5 år, för att ta reda på vilka de 10 största innehaven är i respektive fond och vilken/vilka som jag bör komplettera min egen fond, Stojko Invest Growth fond, med.

Topp 10 techfonder i år

Den som har gått bäst hittills i år är förvaltarna till TIN Ny Tekniks gamla fond Swedbank Robur Ny Teknik och den som presterats sämst är Franklin Technology A.

Topp 10 techfonder 1 år

Topp 10 techfonder 3 år

Topp 10 techfonder 5 år

Slutsats

De fonder som presterat bra under samtliga fyra mätperioder är BGF World Technology A2 och JPM US Technology A. Om jag tittar på den första fonden äger jag redan alla bolagen som enskilda aktier, så att köpa till den ger inte så mycket. Samma sak är det med den andra fonden. Visserligen saknar jag Synopsis, AMD och Analog Devices. Men jag föredrar Nvidia framför AMD och de övriga två känns inte direkt intressanta, så den fonden är heller inte vad jag är ute efter.

Däremot är jag själv inte vidare duktig på att försöka analysera gamingbolag eller healthcare, men vill gärna ha dem i portföljen. Helt klart lockar Swedbank Robur Ny Teknik, TIN Ny Teknik och Lannebo Teknik. Fördelen med dessa är att jag även får exponering mot Norden.

När man läser på Twitter är det många som vurmar för TIN Ny Teknik, men Swedbank Robur Ny Teknik lockar faktiskt mer då jag gillar samtliga av deras topp 10 innehav. Lannebos fond kommer jag åt via min tjänstepension och med tanke på de få val Länsförsäkringar har vad gäller tech, så kommer jag ta in den där.

I övrigt gillar jag även Blackrocks nya fond BGF Next Generation A2, eftersom den har väldigt många spännande mindre techbolag och genom den får jag den exponering som jag saknar då jag inte vill äga över 100 småposter i diverse bolag. Det blir för jobbigt att hålla koll på. Vad gäller de andra fonderna kompletteringsköper jag av deras topp 10-bolag som jag inte redan har.

För att summera det hela kommer jag att komplettera min aktieportfölj genom att köpa andelar i Swedbank Robur Ny Teknik och BGF Next Generation A2, i vilka jag även kommer att månadsspara. Vill man också hitta intressanta fonder utifrån teman har Global X funds en hel del intressanta ETF:er (börshandlade fonder).

Tar du in fonder som komplement till din aktieportfölj eller sparar du i både fonder och aktier? Kommentera gärna. 

Aktieportföljen likviderad

I måndags likviderade jag i princip hela min aktieportfölj. Det som man enligt teorin inte ska göra. Istället förespråkas det att man ska sitta still i båten och spara regelbundet. Att det går inte att tajma marknaden. Jag håller med om detta om det rör sig om en mindre korrektion likt den vi såg under Q4 2018, där främst amerikanska techaktier gick dåligt.

Trots att coronaviruset drabbade Kina redan i januari tuffade börsen vidare uppåt som om inget hade hänt. Det kändes som att detta endast var en lokal företeelse och som inte skulle drabba resten av världen. Prata om att en viss förnekelse såddes hos de flesta redan här. Personligen toppade aktieportföljen värdemässigt den 23 februari med en uppgång på 12,58% för 2020.



Sedan började karatänerna av städer komma och själv kändes det märkligt. Det här var något nytt och tankar om att det kanske kunde vara starten på en börskrasch formades hos mig. Men samtidigt vill man ju inte sälja av för att sedan inse att det inte var så farligt. Det var ju fortfarande bara Kina som drabbats.

Efter någon vecka började fall dyka upp i Italien och strax därefter i Iran. Nu kändes det som att detta är inte någon kort korrigering utan att detta kan utvecklas till en pandemi. Mot bakgrund av att börsen var högt värderad, drivet av obefintliga räntor, skulle detta kunna vara gnistan som triggar ett fall. Då hade OMX30 gått ned strax över 9% och stängde på 1704 den 4 mars. Men fortfarande låg jag plus för året och "dividends don't lie" utan de kommer ju. 2019 var ett kanonår!

Ej genomtänkt riskhantering

Men för att inte äventyra allt tog jag beslutet att lägga om i princip 96% av mina fonder i tjänstepensionen till räntefonder. De sista 4%-en ligger i SPP och Skandia och de brydde jag mig inte om att flytta. Lite risk vill man ju ta. Den fond som jag valde var Spiltan Högräntefond, eftersom dess tillväxt åtminstone skulle täcka inflationen medan man väntade på att det hela skulle blåsa över.

När det gällde aktieportföljen sålde jag samtidigt av 25% av mina investmentbolag och blev på så sätt av med belåningen. Sedan tog hem vinsten i mina case, Sinch och Evolution Gaming. Dessa åtgärder fick räcka och nu kunde man sitta lugnt i båten. Sett till sin helhet, dvs pension och aktieportfölj låg jag nu nästan 50% i marknaden och 50% i ränta av det som jag själv kan placera. Ganska konservativt i mitt eget tycke.

Några dagar senare, den 8 mars sattes hela Lombardiet i karantän och nu var det inte snack om någon liten korrektion. Min åtgärd var att jag dagen efter bytte från Spiltan Högräntefond till Länsförsäkringar Korträntefond då jag inte ville ha exponering mot företagsobligationer. Risken kändes för hög. Att man nästan två veckor senare insett att även korträntefonder innehåller en stor del företagsobligationer är en annan sak och det skriver jag om i inlägget Fondbolagens räntefonder innebar en dold likviditetsrisk.

Tiden efter 9 mars är som man säger historia och hela länder sätts i karantän, gränser stängs, centralbanker och regeringar trycker pengar, utdelningar ställs in, människor slutar vara ute i städer, småföretagare börjar gå i konkurs, osv.  Under denna tid har jag passat på att småköpa aktier i Sinch, Evolution Gaming och amerikanska techbolag. Lite här och där, i tack med att kursen fått stryk. Samtidigt har det funnits en gnagande känsla i mig att vi nog inte kommer att vända runt 20-25% ned. Varför skulle denna kris vara mildare än 1987, 2000 och 2008? Snarare kändes den ännu värre.

Likvidering startad

I fredags sålde jag av hela innehavet i Resurs Holding efter att storbanker börjat skjuta på sin årsstämma och funderar på att slopa utdelningar. Sedan kändes det konstigt att inte den nye CFO:n och den nya, ännu ej tillträdda, CEO:n inte passat på att köpa aktier när kursen rasat. Nu om någon gång borde de visa conviction.

I måndags bestämde jag mig för att kliv ut i princip helt och hållet. Det enda som jag har kvar är enskilda aktier i investmentbolag och amerikanska stora techbolag samt innehavet i Europris som är intakt. Att jag behåller Europris är för att, trots att de har gått ned, flaggat för att de säljer som aldrig förr och jag räknar med att de studsar upp när Q1:an släppps.

När börsen stängde i måndags låg jag minus 13,8% sedan årsskiften, men sett från 23 februari är fallet 23,5%. I tisdags steg börsen över 7% och USA hade sin största stigning sedan 1933. Sedan i måndags ser aktieportföljen ut enligt följande

Aktieportföljen per 2020-03-23

Jämfört från årskiftet är OMXSPI -26,28% (i tisdags), Dow Jones 34,85% (i måndags) och Nasdaq -23,54% (i måndags). Genom att göra omallokeringarna sedan fjärde mars och fram tills nu har jag "räddat" minst 10 procentenheter av aktieportföljen.

Mina misstag

Egentligen borde jag vara nöjd, men jag är innerst inne väldigt irriterad på mig själv och mitt irrationella beteende, som ledde till en massa onödiga misstag. Nedan listar jag de misstag som jag tycker att jag gjort under denna månad. Nu kan man alltid säga att det är lätt att säga vad som gick fel med facit i hand. Visst är det så, men i detta fall var tecknen tydligen och knappast svårtolkade.

1) Bevara kapitalet

Det största misstaget var att jag inte behandlade aktieportföljen på samma sätt som tjänstepensionen. Istället såg jag dessa som en helhet och genom att lägga ena delen i räntefonder tyckte jag att jag varit konservativ. Det jag missat är att tjänstepensionen är låst minst 7 år till. Alltså är det lika viktigt att se till att aktieportföljens värde också är bevarat. Ännu mer eftersom jag valt att äga min tid och uppnått FIRE. Mina förutsättningar är inte de samma som för någon som har 30-40 år kvar till pensionen och jobbar. Viktigt att investera baserat på vart i livet man befinner sig.

2) Att hålla fast vid en strategi

De innehav som jag förlorat mest på har varit mina preffar/D-aktier i fastighetsbolag och Resurs Holding. Anledningen till att jag satt kvar i dem så länge var för att de var de som betalade den utdelningen som jag behöver till omkostnaderna. Här blev det en tankevurpa i och med att jag intalade mig själv att det spelar ingen roll vad värdet är, jag ska ju alltid ha kvar dessa och det är utdelningen som jag vill åt. Det kostade mig mellan 5-6 års utdelningar.

3) När förutsättningarna ändras, måste man som investerare också ändra.

Det saknades inte tecken på att denna gång är det inte någon korrektion som vi bevittnar utan det är en börskrasch på gång. Att man stänger gränser och sätter länder i karantän har jag aldrig varit med om och det är väl något som görs när det är krig. Att sitta still i båten och fylla på lite grann är en klen tröst om man tappar 40-50% av värdet. Exempelvis hade jag hellre sålt av i IT-kraschen 2000 efter 15% ned än att suttit med hela vägen ned. Därför måste man lyfta blicken och använda sig av lite makro.

4) Asset allocation

Att inte jobba med asset allocation är ingen bra strategi visade det sig. Det är något som man hela tiden måste ta i beaktande. Buy 'n' hold och utdelningsinvestering kräver fortfarande att man jobbar med asset allocation, eftersom bolagens förutsättningar ändras över tid.

5) Att inte ha formulerat en exit plan.

När det börjar svaja och blir större kursfall kommer investmentbolag drabbas hårdare. Dels går värdet på innehaven ned och dels så ökar substansrabatten. Trots att jag visste det sålde jag inte av hela investmentbolagsportföljen. Jag tyckte att det vara fina bolag som jag vill äga för alltid. Wallenbergarna och Lundberg har jag inte sålt, så varför skulle jag? Det gäller att inte glömma att de äger bolagen av andra skäl än vad jag som småsparare äger dem för. Att jag heller inte sålt av Latour eller Bure när de handlades till en premie på över 20% var också misstag. Blir bolag för dyra, måste man komma ihåg att sälja och investera i bolag som har blivit undervärderade.

6) För mycket fokus på utdelning

Även om jag skalat bort high-yield bolagen under 2018/2019 så var siktet på att få en viss nivå på utdelningen för stor. Det har gjort att jag inte fokuserat på totalavkastningen, eftersom jag inte velat sälja av och årligen ta ut den utdelning som jag behöver för att leva på. Jag gillar fortfarande utdelningsbolag, men utdelning i sig får inte väga tyngre än totalavkastningen.

Slutsats

Visserligen är det bra att lära sig av sina misstag tidigt och på så sätt får jag väl skatta mig lycklig. Sedan är det klart tufft att ha sålt av i princip hela aktieportföljen dagen innan den bästa börsdagen sedan 2012 i Sverige och 1933 i USA.

Men hade jag suttit kvar och inte gjort något alls sedan årskiftet hade jag nog legat på minus över 20%. OMXSPI stängde på -24,54% i tisdags. Att den stängde på -26,28% i måndags är knappast någon tröst. Genom att agera och till slut få ändan ur är jag som sagt bara ned -13,8% sedan årsskiftet.

Men det intressanta är nu hur psyket påverkas. Jag kan villigt erkänna att känslor vill ta över det rationella. I sak har inget förändrats i världen. EU och USA har inte nått toppen på pandemi, samtidigt som enorma räddningspaket trycks ut och mängder av människor förlorar jobben. Att tro att de är över och att vi sett botten är det inte mycket som talar för. Nu senast sitter hela Indien i karantän i tre veckor till.

Visst, jag kommer säkert missa botten, men bolagens Q2:or kommer knappast bli någon rolig läsning och varför stressa in i denna marknad? Hellre då stå vid sidlinjen och vänta tills dammet lagt sig och sedan kliva in. Jag är helt övertygad om att det kommer att uppstå fina köptillfällen. Som Warren Buffett säger:

"The trick in investing is just to sit there and watch pitch after pitch go by and wait for the one right in your sweet spot."