Visar inlägg med etikett aktiesparande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett aktiesparande. Visa alla inlägg

fredag 15 mars 2019

Sex av aktierna i Placeringsguidens utdelningsportfölj 2019 finns även i min aktieportfölj




Snart börjar den roligaste delen av året för en utdelningsinvesterare, nämligen utdelningssäsongen. I Sverige är det fortfarande vanligast att bolagen delar ut endast en gång per år, oftast i april och maj.

Om jag jämför med min egen aktieportfölj, kommer helt klart de flesta utdelningarna i april och maj. Totalt har jag fått cirka 65% av mina förväntande utdelningar för 2019 efter de första fem månader, där mars, april och maj tillsammans motsvarar 60% av totala förväntande utdelningar.

I onsdags kom det nya numret av Placeringsguiden, en tidning som jag prenumerar på genom att utnyttja mina gamla poäng på mitt Coop-kort. Tidigare hade Coop bra cash-back på sitt kort, men inte nu längre, så jag använder upp poängen genom att plocka ut tidningsprenumerationer.

Hur som helst, varje år skapar Placeringsguiden en utdelningsportfölj och jag brukar jämföra min egna aktieportfölj mot de aktier som Placeringsguiden valt.

Anledningen är att de har ett bra trackrekord historiskt sett. Som en parantes kan det nämnas att jag gör detsamma med Börsplus utdelningsportfölj.

Från 2003 har Placeringguidens utdelningsportföljer gett en årlig avkastning om 16,7% och med en genomsnittlig direktavkastning på 6,1%.  I dagsläget ger min utdelningsportfölj en förväntad direktavkastning på 5,6%. Dock är min siffra utan eventuella extraudelningar och efter avdragen källskatt.

Nu är ju tanken att man ska återfå all källskatt som dragits på utländska aktier om man spar i ISK eller KF, men efter den senaste debatten på Twitter är det uppenbart att så inte är fallet . Bland annat har Avanza som mål att återbetala allt efter att de har krävt tillbaka den från utlandet, men det är alltså inte säkert.

Vilka aktier ingår i Placeringsguidens utdelningsportfölj för 2019?


De aktier som finns i årets utdelningsporfölj hos Placeringsguiden är:


Det är kul att se att vi verkar ha en liknande syn på val av aktier och till viss del är det ett kvitto på att jag själv valt bra bolag till en utdelningsportfölj. Följande aktier finns även i min aktieportfölj: Diös, Europris, Fortum, Nordea, SJR B och Sagax D.

Diös

Fastighetsbolag som äger fastigher i norra halvan av Sverige, främst kontor och handel i centrala lägen vilket kompletterar investeringen som jag har gjort i Sagax D. Det roliga med Diös är att det bolaget äntligen har fått en uppvärdering, efter att ha legat stilla länge krint 55 kronor per aktie.

Europris

Norskt lågspriskedja för diversevaror i stil med ÖoB (som man äger 20%  av och med option på att köpa resterarande 80% under 2020) och Rusta. Denna typ av bolag av bolag gynnas ofta av sämre konjunktur då kunder hellre väljer billigare alternativ. Bolaget avslutade 2018 starkt och den positiva utvecklingen förväntas fortsätta. Man har även ett samarbete med Finlands motsvarighet, Tokmanni, vilket jag gillar.

Missa inte: Varför gillar inte marknaden Europris?

Fortum

Finskt bolag som är en av Nordens största el- och energiproducenter. Bolaget har produktion förutom i Finland, även i Sverige och Ryssland, samt Tyskland i och med investeringen i Uniper. Nästan all produktion är grön på så sätt att det handlar om kärnkraft, biobränsle, avfall eller vattenkraft, solkraft och vindkraft.

Nordea

Nordens största bank, som numera har ett finskt huvudkontor. Bolaget har en bred geografisk spridning, vilket sänker risken och en saftig utdelning som agerar krockkudde för en kursnedgång. Men ett stort osäkerhetsmoment är så klart penningtvättsanklagelserna även om Nordea hittills är den nordiska bank som slussat minst pengar av de som pekats ut.

Läs mer: Även Nordea pekas ut i penningtvättshärvan

SJR B

Bemannings- och rekryteringsbolag, som jag tagit in i år, men som Placeringsguiden hade med även 2018. Det fjärde kvartalet 2018 kom in sämre då det belastats med extrakostnader för nya satsningar. Bland annat gjorde man sitt första förvärv i och med att man köpte Wes group. Vinsten tros stiga i år och trots förvärvet är SJR nettoskuldfritt, vilket signalerar styrka tycker jag.

Sagax D

Fastighetsbolag som fokuserar på lager och industrilokaler. D-aktien fungerar som en preferensaktie, med en utdelning som inte kommer att öka utan är fastställd till 2 kronor per aktie. Den mer akademiska skillnaden är att om utdelningen skulle slopas kommer den inte att ackumuleras med ränta och betalas ut vid ett senare tillfälle när utdelning väl återinförs. Jag tror att risken är liten och insiders som David Mindus och Rutger Arnhult ger en extra trygghet.

Du som sparar i utdelningsbolag, vilka bolag har du gemensamt med Placeringsguiden? Eller har du andra guldkorn som du tycker borde finnas i en utdelningsportfölj? Dela gärna med dig genom att lämna en kommentar.

söndag 3 mars 2019

Februaris sparkvot och månadens förändringar i aktieporföljen





Aktitiviteten på bloggen har legat nere nu under sportlovet eftersom jag har passat på att semestra med familjen i fjällen. Det blev Gesundaberget och en hel del utförsåkning detta år. Toppenställe för en som inte är så duktig på skidor, som jag.

Men i och med att förra månaden är slut är det dags för den månatliga sammanställningen igen. Förra månaden skapade jag en mall för hur jag kommer att redogöra för mina köp och försäljningar av aktier samt vilka aktier som har delat ut och hur stor sparkvoten blev. 


Formaten kommer därför vara detsamma varje månad och jag tyckte att det fungerade bra i januari, så jag fortsätter med densamma. Om det är något ni saknar eller vill se istället, skriv era förslag i kommentarerna.


Månadens sparkvot


Räknat på månadens lön blev sparkvoten 30,5% för februari månad.

När jag räknar ut sparkvoten tar jag bara med det sparande som jag gör till min egen aktieportfölj. Sparande till barnen, ev amortering samt resekassa och husbuffert ser jag mer som en kostnad. Nu amorterar vi inget på våra bolån utan de pengarna får istället jobba i aktieportföljen. Hade jag tagit med dessa också, skulle sparkvoten blivit 37,2%.

Denna månad blev det alltså lite lägre och det har att göra med årsavgifterna för golfen som betalades under februari.



Månadens köp i aktieportföljen


Denna månad har det varit en hel del aktivitet i portföljen. Dels är det helt nya innehav (vilka är markerade med "ny") och dels är det fortsatta köp i befintliga innehav som har legat bakom förändringarna. De köp som har gjorts är:

  • Acando 
  • Altria (ny)
  • Beijer Alma
  • Björn Borg
  • Brookfield Renewable Partners (ny)
  • Core Ny Teknik (ny)
  • HiQ (ny)
  • Lifco (ny)
  • Main Street Capital Corp (ny)
  • Nolato
  • Oriflame (ny)
  • Resurs Bank
  • Sampo
  • Stora Enso R
  • Veteranpoolen

Månadens försäljningar i aktieportföljen

Försäljningarn har inte varit lika många. För att vara tydlig även med dem, så om jag valt att helt kliva ur ett innehav, så har jag markerat det med "ur". De försäljningar som har gjorts är:

  • Fenix Outdoor (ur)
  • Gränges (ur)
  • HiQ (ur)
  • Main Street Capital Corp (ur)
  • MTG (ur)
  • Oncopeptides (ur)
  • Swedbank

Månadens utdelningar


Februari är ingen stor utdelningsmånad för mig, men lite utdelningar kom från några fastighetsbolag samt amerikanska bolag, nämligen:

  • Abbvie
  • Akelius Preferensaktie
  • Apple
  • Omega Healthcare REIT
  • Volati Preferensaktie

Nu är också min aktieporfölj uppdaterad om man vill se hela mitt aktieinnehav. Avslutar med en lite stämmningsbild från toppen av Gesundaberget med utsikt över Sollerön och Siljan.




Vilken blev din sparkvot? Vilka aktier har du handlat under denna månad? Kommentera gärna, då din åsikt är intressant.



onsdag 23 januari 2019

Castellum överraskar alla


Idag kom Castellum med sin årsrapport för 2018 och som väntat har det varit en hel del spekulationer om hur stor deras utdelning skulle bli. Att de inte skulle höja utdelningen är det nog väldigt få som tror, istället har frågan varit hur stor deras höjning för 21:a året i rad skulle bli.

Utdelningshöjningen överraskar alla


Marknaden hade förväntat sig en utdelningshöjning på i snitt 5,69 kr/aktie. Själv trodde jag mellan 5,70-5,80 kr/aktie. Men baserat på det starka 2018 lägger styrelsen nu fram ett förslag om en utdelning på hela 6,10 kr/aktie uppdelat på två tillfällen om 3,05 kr/aktie. Med andra ord var det nog många som blev tagna på sängen. Nu har jag läst en del aktiebloggare som trodde på en utdelning på 6 kr. All cred till dem för att vara så nära i sina estimat.

Om vi tittar på utvecklingen från 1997 till den föreslagna utdelningen för 2018 är det en genomsnittligt utdelningshöjning på hela 12% per år. Castellum är verkligen en utdelninginvesterares dröm.

Castellums utdelning har en CAGR på 12% från 1997 till 2018

Nu är det bara 4 år till av utdelningshöjningar innan bolaget blir en så kallad Dividend Aristocrat. Dividend aristocrat är ett amerikansk uttryck och tar sikte på bolag som har höjt sin utdelning i minst 25 år i rad.

2018 blev ett toppenår 


Castellum avslutade året med ett mycket starkt fjärde kvartal. För året uppgick de totala intäkterna till 5 577 miljarder kronor. Det viktiga driftöverksottet och förvaltningsresultat uppgick till 3 945 respektive 2 952 miljarder kronor. Marknaden för fastigheter har sedan 2009 varit stark och ser vi till förvaltningsresultatet per aktie är det uppåt varje år sedan dess.

Källa: Castellums årsrapport 2018

Bolaget har under 2018 fortsatt att sälja av fastigheter i områden som man tycker sig ha blivit för stora sett till strategin och man har ökat andelen logistikfastigheter. Med den stora tillväxten inom e-handel har man tagit ett strategiskt beslut att växa mer inom det området.

Fortfarande är det kontorsfastigheterna som står för den största delen av bolaget och med tanke på den starka utvecklingen inom fastigheter, särskilt i Stockholm, har hyrorna också kunnat höjas i takt.

Castellums huvudmarknad är fortfarande Sverige, även om man har en viss närvaro i Danmark och Finland. I Sverige är Castellum uppdelat i regionerna Väst (Göteborg med omnejd), Mitt och Stockholm. Hyfsat lika stora regioner, vilket så klart ger en bra riskspridning.

När det gäller typ av fastigheter är det fortfarande kontor som nästan står för hälften av fastighetsbeståndet. Personligen gillar jag att de har nästan en fjärdedel samhällsfastigheter, eftersom den kategorin av hyresgäster ofta sitter på väldigt långa kontrakt och är kreditvärdiga. Det är knappast som så att en statlig myndighet inte betalar sin hyra.

Källa: Castellums årsrapport 2018

Belåningen är på väg ned


En viktig sak att hålla koll på är hur belåningen ser ut och vilken genomsnittränta betalar bolaget. Glädjande i rapporten är att Castellums belåningsgrad fortsätter ned och är nu nere på 45%. Med tanke på att Riksbanken höjde reporäntan och tidningarna skriker om fastighetsbubblor, känns det bra att bolaget jobbar aktivt med att sänka in belåningsgrad.

Även när det gäller genomsnittsräntan på lånestocken har den också minskat och är nu nere på i snitt 2%.


Tecken på en svagare marknad framöver


I en intervju tar VD Henrik Saxborn upp att det finns vissa tecken på en trögare hyresmarknad även om en del hyresavtal för kontorsfastigheter löper ut under året och kommer att omförhandlas till höga nivåer. På fastighetsmarknaden ser Henrik en risk på för att transaktionsvolymerna kan komma att avta.

Morgan Stanley är inne lite på samma spår och kommenterar att jämförbara hyror var upp 5 procent från 3% 2017 och runt 1% för några år sedan, något som inte är direkt vanligt för Castellum. Vid en snabb blick sätter investmentbanken undervikt på aktien. 

Slutsats


Nu bryr jag mig inte om vad diverse analytiker tycker annat än att jag läser det som det skriver för att få en uppfattning vad marknaden tänker. Det är viktigt att alltid göra sin egen analys. Summa summarum tycker jag att Castellums rapport är väldigt bra och det bådar gott för de andra fastighetsbolagens kommande rapporter. Att sedan utdelningen höjs med hela 15% är som grädde på moset. Det långsiktiga substansvärdet (EPRA NAV) är 176 kr/aktie, vilket gör att man i dagsläget fortfarande kan handla Castellum till en liten substansrabatt.

Jag äger själv inte Castellum, men aktien finns i barnens portföljer. Med tanke på att fastighetsmarknaden gått upp i många år gör att vi kan stå på höjden av den. Därför kommer jag att vänta med att fylla på med mer Castellum i barnens portföljer. Iställer kommer jag att först se hur aktien utvecklas. Det kan finnas risk att Castellum rekylerar  ned. Aktien är inte ens upp 1% idag på rapporten. Troligen blir det att köpa nya aktier för utdelningen, men inte så fort den kommer om några månader.

Har ni Castellum i aktieportföljen? Vad tycker ni om rapporten idag och köper ni mer i Castellum nu? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig och intressant.


lördag 19 januari 2019

Cristina Stenbeck lämnar Kinnevik

Kinneviks logga


Igår meddelade Kinnevik att Cristina Stenbeck lämnar Kinneviks styrelse efter 16 år.

Cristina fick ta över stafettpinnen efter att hennes far, Jan Stenbeck omkom 2002. Hon skolades in av först Edvard von Horn och sedan av Pehr G. Gyllenhammar. Först 2007 var hon redo att ta över som ordförande av Kinnevik och har styrt investmentbolaget sedan dess fram tills nu. Hon har meddelat att hon kommer att avgå på årsstämman i maj och istället finnas kvar som storägare och ordförande i valberedningen. Jag fick frågan av en som följer bloggen om hur jag nu såg på Kinnevik som ett befintligt och framtida innehav i en aktieportfölj.

Kinneviks historik


Kinnevik bildades som ett investmentbolag 1936 av Hugo Stenbeck, Wilhelm Klingspor och Robert von Horn. I början var de huvudsakliga investeringarna i jordbruk, godis och skog. Investmentbolaget hade aktier i bland annat Mellersta Sveriges Lantbruks AB, Lidköpings Konfektyr Industri AB och Korsnäs Sågverks AB.

Kinneviks strategi att köpa in sig i svenska industribolag fortsatte under de kommande årtiondena. Familjen Stenbeck ökade också sitt inflytande genom att köpa upp en större andel aktier som kom till salu under 1960-talet och i början av 1960-talet blev Hugo Stenbeck ordförande och snart därefter hans son Hugo Stenbeck Jr VD för Kinnevik.

Källa: Kinnevik
I 1970-talets början kom Jan Stenbeck in i bilden. Under detta årtionde gick olyckligtvis både Hugo Stenbeck och Hugo Stenbeck Jr bort, varpå Jan Stenbeck var den som tog över makten.

Under hela detta årtionde fortsatte strategin att köpa in sig i svenska industriklenoder, som bland annat Sandvik och Fagersta.

Jan Stenbeck var mest känd för att våga satsa nytt och på att utmana befintliga monopol. I början av 1980-talet lanserades Comvik som utmanade Telias monopol inom telefoni, 1987 lanserades TV3 från London som utmanande det svenska TV-monopolet. 1989 fick Kinnevik licens på att starta ett nytt mobiltelefonbolag och Millicom skapades 1990 som skulle agera på en global marknad. Senare bildades även Tele2.

1991 köpte Kinnevik in sig i TV4 och startade sedan sina egna TV-sändningar via mediabolaget MTG, som bildats under 1990-talet. Kinneviksgruppen startade också gratistidningen Metro 1995, som numera är ett stående inslag för de som åker kommunalt i ett gäng olika länder.

1996 noterades Tele2 och året efter delades MTG ut till aktieägarna och noterades på Stockholmsbörsen. Hela den här satsningen möjliggjordes till stor del av de stabila kassaflödena från skogskoncernen Korsnäs samt att Stenbeck var en pionjär i många områden.

Efter hans död och att dottern Cristina tillträtt, har Kinnevik svängt mer mot att investera i internetbolag och e-handel.

Klenoderna säljs ut


Kinnevik har sedan 2010 gjort stora investeringar i diverse internetbolag och e-handelsbolag. Man har köpt i sig i bolag som Zalando, Avito, Rocket Internet, Global Fashion group samt en hel mängd av mindre bolag.

Detta har finansierats genom utförsäljning av BillerudKorsnäs 2013, börsnoteringen av Zalando (som man har kvar) och Rocket Internet under 2014. Innehavet i Avito såldes 2015 till Naspers.

2016 meddelade Cristina Stenbeck att hon inte längre skulle vara ordförande i Kinnevik utan istället vara kvar som styrelsemedlem. Sedan dessa har hon också vi ett flertal tillfällen sålt av en hel del av sina aktier. Eftersom det finns ett flertal större truster som är listade som storägare i Kinnevik och det är svårt att veta hur de är kopplade till Stenbecksfären, kan man ändå säga att Cristina Stenbeck har cirka 25% av rösterna och cirka 6-7% av kapitalet. Det är fortfarande en stor del, men klart en markant minskning sedan 2016.

Vad är då kvar i Kinnevik?


Om man tittar i den senaste kvartalsrapporten från september 2018 vilar Kinnevik på tre ben, Millicom, Tele2/Comhem och Zalando. Varje innehav är cirka 25-30% av substansvärdet. Resten består av ett gäng internet- och e-handelsbolag som inte visar några vinster. Till och med Zalando visar numera upp ett minusresultat.

Totalt uppgår dessa tre bolags substansvärde till 67,8 miljarder kronor av det totala substansvärde på 78,6 miljarder kronor. I procent är det cirka 86%.

För några dagar sedan, då Millicom blev noterat på Nasdaq i USA, kom det nyheter om att Liberty Latin America är intresserat av att köpa Millicom. Om så blir fallet, kommer det endast att finnas ett stort kassagenerande bolag kvar i gruppen och det är Tele2/Comhem.

Nedan är en bild från Ibindex som visar vilka innehav som Kinnevik hade enligt sin senaste kvartalsrapport. Den 8.e februari kommer bolaget med sin bokslutskommuniké och då får vi se hur det senaste kvartalet har påverkat innehaven.

Källa: Ibindex

 Aktiens utveckling


Kinnevik har från mitten av juli 2016 till våren 2018 haft en mycket fin utveckling och var ett tag uppe strax över 320 kronor. Men sedan retailfrossan kom sommaren 2018 och techfrossan ett kvartal senare har aktien rasat nästan 100 kronor från toppen. I fredags stängde B-aktien på 225,70 kronor, ned 1,18% trots nyheten att Cristina lämnar styrelsens. Totalt sett har aktien inte bjudit på någon rolig resa.


Källa: Avanza

Nya namn i Kinneviks styrelse


Inte bara Cristina lämnar Kinneviks styrelse till årsstämman i maj, utan även den erkände finansmannen Erik Mitteregger lämnar. In kommer istället Susanna Campbell och Brian McBride. Susanna är närmast känd för som VD för Ratos och där lyckades hon inte göra en särskilt märkvärdig resa. Under hennes tid som VD (2012-2016) halverades aktiekursen för Ratos och det känns som en märkligt val av valberedningen.

Risken som jag ser det är att du inte kommer ha huvudägaren sittande i styrelsen, endast familjen Klingspor är representerade och det är en klar svaghet för den nya styrelsen. Frågan är hur intresserad  är Cristina Stenbeck numera av Kinnevik?

Slutsats


Det är främst fem saker som oroar mig med Kinnevik.


  • Den kommande svaga styrelsen
  • Det faktum att Cristina Stenbeck sedan 2016 i omgångar minskat sitt innehav i Kinnevik
  • Att Cristina för någon dag sedan kom med nyheten att hon inte längre vill vara med i styrelsen
  • Kommer hon att avveckla hela sitt innehav i Kinnevik
  • Om Millicom säljs har man endast kvar en kassako och hur länge kommer man ha kvar den


Om nu Millicom säljs och Kinnevik får en stor summa pengar för det bolaget är jag orolig för hur de kommer att använda dessa. Med tanke på dess historiska köp och att nu Susanna kommer in i styrelsen, känns det inte helt klart att Kinneviks nästa investering kommer att bli en succe. Sedan har vi kvar Zalando, vars affärsmodell med fri frakt och retur, jag inte tro på i längden, som utgör nästan 30% av Kinnevik. Risken känns helt klart alldeles för hög för mig.

Den viktigaste anledningen när jag själv investerar i ett investmentbolag är, förutom att jag tror på dess innehav, att det finns kontinuitet i bolag. När Cristina lämnar, vad finns det varken bra innehav eller kontinuitet. Därför avstår jag att köpa in mig i Kinnevik och själv sålde jag mina aktier för cirka fyra månader sedan. Vill man ha exponering mot internetbolag och e-handel, skulle jag hellre välja en aktiefond.

Lämna gärna en kommentar på hur ni ser på Kinnevik. Era tankar och synpunkter är viktiga och intressanta.

onsdag 18 april 2018

Så skapar du en aktieportfölj som dina barn känner till.

Jag fick en kommentar från Börsjägarcoachen på Twitter om mitt inlägg hur jag får mina barn intresserade av aktier. I korthet så har han skapat en aktieportfölj åt sina barn med aktier som de känner till. Tanken är att de på så sätt lättare ska få upp ett intresse kring det här med aktier. Aktiepappa är en annan profil som pratar om hur han valt aktier åt sitt barn. Stefan Thelenius är en tredje profil, som låter sina barn välja månadens aktie att spara i. Sedan har Joel Bladh skrivit en hel del om det i sin bok "Bygg en förmögenhet - Fixa familjens ekonomi". Dock har jag inte hunnit läsa den än.

Det fick mig att fundera över, om man skulle skapa en aktieportfölj med bolag som barnen känner till, hur skulle den då se ut? Jag gick igenom bolag som du kan handla antingen via Nordnet eller Avanza med min yngsta son och han kände till följande bolag, vilket får ses som en bruttolista:

Adidas
Amazon
Apple
AstraZeneca
Bahnhof
Bilia
Björn Borg
Boozt
Clas Olsson
Cloetta
Coca-Cola
EA Sports
Electrolux
Handelsbanken
H&M
ICA Gruppen
Kopparbergs
LeoVegas
Microsoft
McDonalds
MTG
NCC
Netflix
Nordea
Pepsi
SAAB
SAS
SEB
Securitas
Skanska
Sportamore
Storytel
Spotify
Swedbank
Tele2
Telia
Volvo
Walt Disney
Zalando

Av alla dessa bolag har jag valt ut följande aktier som kan vara som en starten till en aktieportfölj till ditt barn om du inte vet vad du ska välja för aktier:

Utdelningsaktier                        Tillväxtsaktier                           
AstraZeneca                                 Amazon
Cloetta                                          LeoVegas
Electrolux                                     Sportamore          
ICA Gruppen                                Storytel
Skanska                                      
Swedbank
Telia

Med tanke på att Amazon kostar cirka 1 500 USD per aktie, kanske man inte har råd att köpa en aktie, då kan man välja någon annan aktie som man tycker verkar bra i listan.

Vilka aktier tycker du borde vara på listan? Vilka aktier skulle du välja? Kommentera gärna på bloggen.

tisdag 17 april 2018

Hur gör du barnen intresserade av aktier

Ska man berätta för sina barn hur mycket sparkapital de har? Eller hur gör man egentligen? 

Mina barns mor- och farföräldrar öppnade när barnen föddes varsin aktiedepå i barnens namn. Kanske inte så klokt med tanke på att de vid 18 års ålder bestämmer själva vad de vill göra med pengarna. Därför känns det extra viktigt att de så tidigt som möjligt lär sig om aktier och utdelningar, och om man låter tiden gå kan detta bli stora belopp i slutändan.

Förhoppningen är att de blir tillräckligt intresserade att de känner att de vill låta pengarna vara kvar och få växa. Det är därför jag pratar mycket hemma om sparande, att leva på sina utdelningar, osv. När de är 45-50 år gamla, är det inte omöjligt att de har en utdelning på ett antal tusenlappar varje månad, något som blir ett extra tillskott i vardagen. Själv önskar jag att mina föräldrar hade varit intresserade av aktier och gett mig den här skolningen. Då hade jag redan varit ekonomiskt fri. Men det är aldrig försent att börja med aktier.

Det första jag gjorde med barnens depåer, var att ändra dessa till ISK, eftersom denna sparform idag är skattemässigt mer fördelaktig. Därefter, skapade jag två likadana portföljer åt dem. Ni kan se aktieportföljerna här. Fokus har varit på 10-12 stabila utdelande bolag i olika branscher, för att få en bra riskspridning. Eftersom den stora grabben är 16 år, är det mindre än två år innan han får tillgång till denna ISK.

Efter det valde jag och mitt ex att sätt oss ned med dem båda och visa deras aktieportföljer samt förklara hur de är uppbyggda. Startvärdet är 25 950 kronor för varje barn med en direktavkastning på 3,1%. Av det beloppet lät vi 2 000 kronor vara likvider, så att de skulle kunna välja bolag själva. Jag tror att nu när de vet hur mycket pengar de har, blir det roligare att sätta undan 20, 50 eller 100 kronor av de pengar som de får till födelsedagar/jul eller om de jobbar lite extra. Hittills är det bara stora grabben som valt egen aktie och det blev en aktie i Apple.

Om man börjar från noll är det är nog inte lika lätt att motivera dem till att börja med ett aktiesparande. Nu när de har ett större kapital, har de tillräckligt med antal aktier att den aktieutdelning som de får, kan de återinvestera i nya aktier. Har du som barn "bara" sparat 150 kronor och köpt till exempel en aktie i Axfood, så utdelningen du fick på 7 kronor är för liten för att du ska kunna köpa någon ny aktie.

Hur sparar du till dina barn? Om det är i deras namn, vet de om hur stora aktieportföljer de har? Kommentera gärna på bloggen.

lördag 31 mars 2018

Påskägg: Förena nytta med nöje

Ett av mina fokus är att lära mina barn om aktiesparande och redan tidigt förstå det här med utdelningsinvestering. Tanken är att de så tidigt som möjligt ska börja spara långsiktigt i aktier och sedan om 25-30 år ha en aktieportfölj som genererar utdelning som är så pass hög  att de med denna passiva inkomst kan uppnå ekonomisk frihet. Med det menar jag att de själva ska kunna välja vad de vill jobba med och även när och hur.

Så i årets påskägg har jag förenat nytta med nöje, genom att det inte bara får godis utan jag har även köpt lite aktier till dem.


Valet föll på ytterligare aktier i Bredband2, som kom med ett bra bokslut, där antalet kunder växer och likaså utdelningen. 2018 så har vi haft OS och vi kommer även ha fotbolls-VM. Ett relativt nytt bolag som kom till börsen är Global Gaming 555. Deras stora site är Ninja Casino, men under detta år kommer de även att lansera en sportbok, vilket gör att man även kommer att kunna satsa på matcher mm. Med en utdelning om cirka 4% tror jag att det kan vara en intressant aktie på lång sikt.

Vad ger ni era barn i påskäggen? Kommentera gärna på bloggen.


torsdag 22 mars 2018

Top 10: Mina främsta ekonomikällor


Vill man lära sig om aktier, aktiesparande och privatekonomi, måste man precis som Warren Buffett läsa mycket. Frågan är då, vilka är de främsta källorna till ekonomisk kunskap? Nedan har jag listat mina Top 10 källor:

Aktiespararen - En tidning som fokuserar på lite mer djupgående aktieanalyser utan att vara komplicerade på något sätt. Här kan man även läsa intervjuer med VDar för olika börsbolag och tidningen har även några aktieportföljer som de skriver om i varje nummer. Är man lite osäker på vad man ska investera i för aktier kan dessa vara en bra grej att ta rygg på. På liknande sätt har det även några fondportföljer som de redogör för. Jag tycker tidningen ger en bred och bra inblick i aktie- och fondsparandet.

Privata Affärer - Denna tidning är som Aktiespararen, men man fokuserar mer på privatekonomi som helhet. Den ger en större bredd, men med breddat fokus blir det inte lika koncentrerat på aktier/fonder och aktieanalyser. Passar bra för någon som vill läsa och lära sig om privatekonomi på ett övergripande sätt.

Placeringsguiden - denna tidning ges ut av Privata affärer och fokuserar mer på aktieanalyser av bolag och har en lite längre lista på köpvärda aktier. En bra tidning som analyserar fram diverse intressanta aktier att eventuellt investera i för att bygga en aktieportfölj.

Börsveckan - Denna tidning är ett snävare alternativ till Placeringsguiden skulle jag vilja säga. Här fokuserar man på 4-5 aktier per nummer, som man analyserar mer på djupet. Vidare har man även en aktieportfölj som man förvaltar och redogör för i varje nummer.

Poddar - Det finns en uppsjö av finansinriktade poddar och dessa är ofta väldigt intressanta och välgjorda. Min top 5 lista av poddar är:

  • Framgångspodden, 
  • Finanspodden, 
  • Investerarens podcast
  • Digitalpodden
  • Avanzapodden

Nyhetskanaler - Den bästa tycker jag är OmniEkonomi. Här får man löpande ekonomiska nyheter från olika finanstidningar världen över. Ett lätt sätt att hålla sig uppdaterad helt enkelt. Sedan läser jag alltid Dagens Industri samtidigt som jag äter frukost.

Börsmorgon (DiTV) - När man plöjt igenom morgontidningen är Börsmorgon 08:45 en bra kanal för att få en känsla för hur börsen kommer att öppna 09:00 och vad analytiker fokuserar på. I rapporttider tycker jag den är ovärderlig, för att få en bild över hur ens aktier kan tänkas prestera under dagen.

Börslunch (EFN) - Detta program är som Börsmorgon, men ger en avstämning halvvägs in på börsdagen. Man kan säga att den ger en avstämning efter första halvlek för att använda fotbollstermer.

Twitter - Genom att följa vissa hashtags får jag en överblick och idé om vad som diskuteras i sociala medier när det gäller aktier, investeringar och privatekonomi rent generellt. Jag brukar (förutom att scrolla i mitt twitterflöde) kolla av vad som skrivs under dessa 4 hashtags:

  • #finanstwitter 
  • #sparadkrona 
  • #pratapengar
  • #uppesittarkväll 

Jag tycker Twitter är kanon för att få inspiration på nya spännande aktier och aktiebloggar, som i sin tur ger en möjlighet att förkovra sig ytterligare. Mitt Twitterkonto heter stojko_invest.

Instagram - Här finns det många intressanta personer att följa för att få olika typer av spartips (#sparadkrona), mm. Själv finns jag under namnet stojko_invest.

Vilka källor använder ni er av? Kommentera gärna i bloggen.