Min portföljallokering framöver

 

Allokering av den totala portföljen är något som jag ofta tänker på och gillar att laborera med. Det optimala vore så klart att uppnå den perfekta allokeringen mellan värdepapper och kassa, men även mellan olika tillgångsslag/sektorer. Nu tror jag inte det finns någon optimal fördelning, men däremot en allokering som gör att man kan sova gott om natten. Den är givetvis väldigt subjektiv, men den som jag kommit fram till fungerar för mig.

Utgångsläget med att gruppera ens enskilda innehav i olika grupper och se dessa som en helhet, en fond, gillar jag. Som ett naturligt nästa steg är att fundera på hur mycket av det totala kapitalet ska vara allokerat till respektive fonder som jag skapat. 

I de inlägg som jag tidigare skrivit under månaden, inser jag att kombinationen av småbolagsfonder och investmentbolag är en kombination som jag har haft svårt att slå över tid sett från ett avkastningsperspektiv. Även om jag föredrar enskilda aktier, helt enkelt för att det är kul att känna att man äger en direkt andel av ett företag, är det den totala avkastningen som ändå styr i slutändan. 

Om jag då kan få en högre avkastning genom en mix av investmentbolag och småbolagsfonder, så varför då inte låta det bli basen i min totala aktieportfölj. Som ett ytterligare steg i funderandet kring allokering har jag valt att lyfta in mina Core holdings in i Stojko Invest Fund och slå ihop Stojko Invest FAAMG och Stojko Invest Tech till fonden Stojko Invest US Tech. 

Anledningen till detta är för att det helt enkelt blir mer överskådligt och lättare vid fördelningen av hur mycket kapital som ska allokeras till varje fond. 

Mina fonder

Målbilden är att framöver styra den totala portföljen utifrån dessa sex olika fonder och allokera inom dessa fonder. Kortsiktigt kan även en "fond" få en högre allokering om tillfälle ges, men tanken är att fördelningen över tid ändå ska sträva om den valda fördelningen som anges nedan. De fonder som jag skapat, med dess allokeringsprocent, är:

• Stojko Invest Small Cap 25%
• Stojko Invest Investmentbolag 25% 
• Stojko Invest Fund 20%
• Stojko Invest Tech 5%
• Stojko Invest Fastighet 8%
• Stojko Invest Krypto 2%
• Kassa 15%

Hälften av portföljen kommer alltså att utgöras av småbolagsfonder och investmentbolag. Tanken bakom den portfölj som heter Stojko Invest Fund är att här kommer jag att göra investeringar i bolag som i många fall redan finns i småbolagsfonderna, men där jag vill ha en högre exponering emot. Sedan ligger självklart Sinch och Evolution med här från mina Core holdings. 

Jag vill heller inte lämna den amerikanska techscenen helt och har valt att allokera en del mot amerikanska techbolag. 

Fastigheter har över tid gott väldigt bra. Det är bara att se på fonden Länsförsäkringar Fastighetsfond, som sedan starten 1990 ökat med 15 989%. Här tror jag att fastigheter fortsatt kommer att vara en bra investering på lång sikt och vill därför allokera kapital till den typen av tillgångar.

Krypto är, ska jag villigt erkänna, inte något som jag till fullo förstår, men med tanke på att fler och fler banker/bolag så sakteligen börjar acceptera krypto, vill jag ändå ha en liten exponering mot detta tillgångsslag.

Slutligen, så har jag en förhållandevis hög kassa kommer säkert många att tycka, men i och med att jag inte tillför portföljen något nysparande längre, vill jag ha torrt krut att kunna använda vid nedgångar i marknaden. 

Sedan fungerar kassan som en liten krockkudde och minskar volatiliteten i min totala portfölj. Självklart till en viss kostnad bestående av minskad avkastning. Men i och med att det minskar risken i portföljen och öppnar möjligheter vid behov tycker det är värt den kostnaden. 

Stojko Invest Small Cap

I de tidigare inläggen under månaden blev det klart för mig att det inte fanns någon småbolagsfond som var den bästa oavsett tidsperiod. Däremot kunde man se att vissa fonder kontinuerligt presterade bättre än vissa andra. 

För att minska risken har jag därför valt att placera i fler än bara en småbolagsfond. De fonder som jag har valt att placera i har alla förvaltare som kontinuerligt ligger i topp vad gäller avkastningen. Sedan kan de skifta från år till år vem som är bäst, men de håller sig alla i toppen över tid. 

Fonder som ingår här i lika delar är:

• AMF Aktiefond Småbolag
• Danske Invest Sverige Småbolag
• Humle Småbolagsfond
• Enter Småbolagsfond
• Odin Small Cap C
• Spiltan Småbolagsfond
• Spiltan Aktiefond Småland
• Evli Sverige Småbolag B
• Cliens Småbolag A

En förvaltare som jag också gillar är Fredrik Skoglund, som tidigare framgångsrikt förvaltade Länsförsäkringar Småbolagsfond. Numera är han på FE Fonder och har en fond som heter Avanza Småbolag by Skoglund. Dock tycker jag att den är mer som en Sverigefond med större bolag som topp 10, men jag har den på bevakning och kanske läggs den i framtiden.

Stojko Invest Investmentbolag

Jag kommer ihåg att jag under 2019 höll på och laborerade med en portfölj av investmentbolag. Tanken var att sätta ihop min egen investmentbolagsfond som ett alternativ till Spiltan Aktiefond Investmentbolag, då den hade sin tyngdpunkt på Investor och Industrivärden. Själv var jag mer intresserad av en mer likaviktad portfölj av investmentbolag. 

De investmentbolag som var med i den portfölj som jag satte ihop fiktivt 2019 var:

• Investor
• Latour
• Svolder
• Bure
• Lundbergsföretagen
• Industrivärlden

Jag har utgått från den, men modifierat den lite. Bolagen Investor, Latour och Svolder är med i Stojko Invest Investmentbolag, men sedan har jag valt ut Vitrolife, som representant för Bure.

Lundbergsföretagen äger som bekant cirka 20% av Industrivärlden. Industrivärden har därför fallit bort plus att den står mest och stampar avkastningsmässigt sett. Kvar blir då Lundbergsföretagen och där är det Indutrade som är den stora stjärnan, så det bolaget har fått komma med i min fond. Fastighetsdelen i Lundbergsföretagen fångar jag upp via min fond för fastigheter. Här skulle man ha kunnat tänkt sig att behållit Lundbergsföretagen och slopat en egen fond för fastigheter, men jag tror att jag kommer att nå en högre avkastning genom att skapa en egen fond med fastighetsfokus.

Ett investmentbolag som jag saknar är Melker Schörlings investmentbolag. Det är numera i privat regi, men här har jag valt ut Hexagon, som jag tycker är en stjärna i hans skapelse och leds av Ola Rollén. Visst kan man lägga till Nibe och Assa Abloy också, men Nibe finns med i Stojko Invest Fund och vad gäller Assa Abloy känns det som att deras stjärnstatus dalar lite. 

För att summera det hela, finns följande sex bolag med i min fond med investmentbolag:

• Investor
• Latour
• Svolder
• Vitrolife
• Indutrade
• Hexagon

Stojko Invest Fund

Denna fond är min "egna aktiva" fond, där jag valt att lägga de bolag som jag tror på eller känner att jag vill ha extra exponering emot fast de finns med i småbolagsfonderna. Givetvis finns även Sinch och Evolution med här, då de är de två bolagen som har hängt med längst. 

De bolag som finns i denna fond är för tillfället:

• Evolution 
• Sinch
• Hexatronic
• Lifco
• Fortnox
• Swedencare
• Addlife
• Nibe
• Addtech
• Xano Industri
• Mips
• Vitec
• Tomra Systems
• Zaptec
• Integrum
• Freetrailer

Stojko Invest US Tech

Denna fond skulle lika gärna kunna vara en del av Stojko Invest Fund, men än så länge känns det tydligare att särskilja dessa två, då US Tech är som namnet antyder endast amerikanska bolag medan den förra är fokuserad på Sverige (och Norden till viss del).

Här finns det i nuläget sju bolag, nämligen:

• Shopify
• Microsoft
• Google
• Nvidia
• Adobe
• Salesforce
• Sea

Stojko Invest Fastighet

Denna fond representerar alltså fastighetsdelen från Lundbergsföretagen. Att jag inte valde att ha Lundbergsföretag kvar i min Investmentbolagsfond är helt enkelt för att jag tycker att Lundbergs fastighetsbestånd har en för trist utvecklingen. 

Men för att inte lägga alla ägg i en korg, består tyngdpunkten i Stojko Invest Fastighet av fonden PLUS Fastigheter Sverige Index. Det är en indexfond som följer SIX Real Estate Index och ger exponering till samtliga fastighetsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Den är billigare än Länsförsäkringar Fastighetsfond, som bytte förvaltare under 2020. Avgiften fick helt enkelt ligga till grund för valet plus att jag gillar att man får exponering till samtliga fastighetsbolag på Stockholmsbörsen. 

Sedan har jag även valt att övervikta några innehav genom att komplettera med fyra enskilda fastighetsbolag, samtliga med starka grundare som ägare. Dessa bolag är SBB (B), Balder, Sagax (B) och Wallenstam. 

Stojko Invest Krypto

Den sista fonden är den fond med högst risk i form av volatilitet. Här går det undan i svängarna från tid till annan. För att göra det lätt för mig, har jag valt att investera i samtliga fem kryptocertifikat listade i SEK som finns på Avanza. Dessa är:

• Bitcoin Zero SEK
• Ethereum Zero SEK
• Valour Solana SEK
• Valour Cardano SEK
• Valour Polkadot SEK

Tyngdpunkten ligger på Bitcoin följt av Ethereum då dessa är de kryptovalutor som funnits längst. 

Slutkläm

Detta inlägg är inte tänkt som något köpråd eller ska användas som en inköpslista utan som alltid måste man göra sin egen analys. Sedan så är detta inte någon garanti för att detta kommer att ge en bra avkastning. 

Tanken med inlägget är att ge inspiration kring hur man kan tänka gällande allokering av sin portfölj. Själv tycker jag det är lättare när man har en plan att luta sig mot och vad gäller portföljallokering är det något som jag vill lära mig mera om. 

Nu ska det tilläggas att jag ännu inte har uppnått de procentsatser som jag nämnt i början av inlägget, utan för tillfälligt är jag för överviktad mot kassa, Stojko Invest Fund och Stojko Invest US Tech. Men över tid är tanken att röra sig mot den tänkta fördelningen. 

Premiär för Cliens Global Småbolag

 

Idag introduceras en ny globalfond för svenska sparare, med inriktning mot globala småbolag. Fonden kommer från Cliens Fonder och de har sedan tidigare en svensk småbolagsbolagsfond, vilket gör den nya fonden till ett intressant komplement. 

Den nya fonden kommer att heta Cliens Global Småbolag och kommer att förvaltas av Niklas Larsson. Niklas har en bakgrund från Swedbank Robur och har sedan 2018 förvaltat deras fond Swedbank Robur Småbolag Global. 

Den fonden har avkastat 73,73% till total avgift på 1,40%. Klart godkänd avkastning!

Cliens Småbolag Global

Den nya fonden är en aktivt förvaltad fond med en koncentrerad portfölj på mellan 35-50 bolag. Fondens jämförelseindex kommer att vara MSCI World Small Cap Index och fonden kommer också främja hållbarhet och placera i ansvarsfulla bolag (enligt Artikel 8). 

Ännu har man inte släppt vilka som blir dess topp 10 innehav, men normalt brukar det komma inom en månad från lansering. Fokus kommer nog att bli på förutsägbara bolag vars affärsmodeller genererar mycket kassaflöde som kan återinvesteras till en förhållandevis god avkastning. Exempel är bland annat SaaS-bolag.

Den årliga avgiften kommer att ligga på 1,35% + en prestationsbaserad avgift som är 10% på den överavkastning fonden genererar i jämförelse med dess jämförelseindex. Man kommer att kunna köpa fonden via Avanza, Nordnet och Savr. Med tanke på avgiftsstrukturen känns det som att köpa fonden via Savr blir mest fördelaktigt eftersom man får ned den totala avgiften då. 

Det blir spännande att följa denna fond och se hur den presterar över tid. 

FIRE och ditt boende

 

Ofta när man läser om FIRE, är det sällan att man läser om hur dessa personer tänkt att lösa boendefrågan. För de som är nya till begreppet FIRE, står det för Financial Independent Retire Early. Med andra ord att gå i pension i förtid då man uppnått ekonomisk frihet. 

Just RE i detta begrepp är lite flytande. För vissa personer innebär det att man inte jobbar alls något mera. Men för andra innebär det att man visst kan jobba, men bara om man vill och med det man vill. Nu kommer jag inte i detta inlägg belysa den aspekten i detta inlägg utan att fokusera på boendefrågan.

För att uppnå FIRE utgår man ifrån 4%-regeln, vilken säger att du måste ha ett totalt kapital som uppgår till 25 gånger din årliga kostnad (fasta och rörliga kostnader). Om du anser att du behöver 20 000 kronor (vilket jag kommer använda som exempel i inlägget) i månaden för att klara dig, behöver du ha ett totalt kapital på 6 miljoner kronor (20 000 * 12 * 25). Behöver du endast 15 000 kronor i månader, sjunker totala kapital till 4,5 miljoner kronor, men om du behöver 25 000 kronor i månaden ökar det totala kapitalet till 7,2 miljoner kronor. 

Principen är att ju mindre du behöver för att klara dig per månad, ju mindre totalt kapital behövs innan du kan bli FIRE och vice versa. 

Varför just 4% kan man undra? Jo, tanken är att eftersom börsen över väldigt lång sikt, tror att man pratar om de senaste 100 år har givit en genomsnittlig årsavkastning på 7-8%, kommer ett uttag på 4% per år göra att kapitalet aldrig tar slut. Här räknar man även med en inflation på 2% och så lite skatt på sparandet. Då blir det i runda slängar lika mycket som årsavkastningen. 

Sen kan man alltid diskutera om man också bör ha 1-2 årskostnader i buffert. Börsen kan ju gå ned ett år och om du då tar ut säg 20 000 kronor varje månad kanske det nu motsvarar 6% av det totala kapitalet eller ännu värre en högre andel. Då kommer ju pengarna inte att räcka enligt beräkningen! 

Men har man en buffert så tar man av den och förhoppningsvis vänder börsen och man kan återigen ta ut sina 20 000 kronor i månaden utan att det totala kapitalet kommer att minska. Nackdelen är att med reserver tar det längre till att nå FIRE. Man kan också försöka leva snålare om börsen går ned istället för att ha dessa reserver, men det är kanske inte så enkelt, varpå din finansiella risk plötsligt har ökat. 

Alltid när man gör denna typ av beräkningar utgår man ifrån att framtiden är linjär. Men som vi all vet, är den långt ifrån det och man måste kunna klara svängningar i sitt totala kapital utan att ens tillvaro faller. Med det vill jag säga, att jag skulle inte rekommendera FIRE om man uppnår den med minsta möjliga marginal.

Dock är det en sak som jag tycker det inte pratas om när FIRE diskuteras och det är att så fort som du säger upp dig och slutar att ha en fast månadslön så upphör din kreditvärdighet. I bankers ögon har du inget kreditvärde! 

Jag hade runt 2019 en "häftig" diskussion om detta med en av våra svenska nischbanker där jag menade på att en diversifierad aktieportfölj på dubbla lånebeloppet är mer säkert än en fast anställning. Risken att förlora jobbet borde vara högre än att samtliga aktieinnehav blir värda noll. Banken såg det inte på det sättet. 

Fast månadslön, du är kreditvärdig. Aktieportfölj på X miljoner, du är inte kreditvärdig.

Utan kreditvärdighet, kan du inte ta ett lån och köpa en ny bostad (hus eller bostadsrätt) utan du måste betala den kontant. Att få en hyresrätt kan man också glömma då hyresvärdar kräver fast anställning. Man kan få om man hyr från en privat hyresvärd som känner en och vet att man kommer att klara av månadshyra, men det lär nog vara undantagsfall.

Så, har man inte lyckats lösa boendefrågan innan man blir FIRE, blir det svårt att lösa den sedan. Säg att du har dina 6 miljoner i totalt kapital, men inte löst boendet. Du måste flytta men upptäcker nu plötsligt att du inte få något banklån. 

Om du ska köpa en 1-2 roks lägenhet runt Stockholm kostar den cirka 2,5 -3 miljoner. Köper du den har du helt plötsligt bara 3,5-3 miljoner kvar i din portfölj. Dina 20 000 kronor i månaden som du behöver är inte längre 4% utan 8 - 6,85% och då går kalkylen inte ihop längre. 

Om du ska kunna ta ut bara 4% från portföljen, kommer du att behöva leva på 11 667 - 10 000 kronor per månad. Det är en stor skillnad mot de 20 000 kronor som du ansåg dig behöva. 

Visst, man kan argumentera att då är det bara att ta ett deltidsarbete som fyller upp mellanskillnaden, fast då anser jag att man kommer bort ifrån konceptet med FIRE. Om man ändå arbetar efter FIRE, ska det vara för att man väljer det och inte för att man måste eftersom kalkylen inte gick ihop. Det är en viktig distinktion att ta med i planen. 

Utan att ha löst boendefrågan och tagit de lån som man behöver samt ordnat med 1-2 års reserver, tycker inte jag att man bör fundera på FIRE. Visst kan det gå ändå, och det finns personer som är bevis för att det fungerar. Men den risk man tar är rätt så hög och varför utsätta sig för det och den stress som det innebär?

Uppföljning:

Efter att ha tänkt vidare på varför banken anser att man inte har någon kreditvärdighet utan fast anställning trots att man kan ha andra säkerheter tror jag att det kan beror på riskklassificeringen av lån. En bank måste klassificera alla sina lån utifrån olika riskklasser. Varje riskklass i sin tur kräver olika kapitalkrav, pengar som banken måste hålla utöver det egna kapitalet. Ju högre riskklass ju högre andel kapital måste hållas. 

Om en bank skulle ge ett banklån till någon som är FIRE och då inte har någon fast anställning, skulle det lånet hamna i högsta riskklassen. Något som skulle leda till ett högre kapitalkrav. Det i sin tur blir då en högre en kostnad för banken. När det var minusränta fick som bekant banker betala för att hålla kontanter. 

Om det är så, kan man förstå att de nekar bolån till personer som är FIRE. Men då handlar det om hur reglerna för riskklassificering och kapitalkrav är utformade och inte att en person som är FIRE inte skulle vara kreditvärdig. 

Jag menar att om du har en aktieportfölj på 2 gånger lånebeloppet är det lägre risk än om du endast har en fast anställning. Sedan behöver man ta hänsyn till vad för bolag portföljen består av. Är det endast förhoppningsbolag i den, är den nog inte mycket värd som säkerhet. 

Om det finns någon som jobbar inom bankvärlden, som kan sprida lite ljus kring detta vore det intressant. 

Småbolagsfonder från ett helårsperspektiv

Efter mitt förra inlägg om bästa småbolagsfonden 2021, funderade jag vidare på hur mätperioden kan ha påverkat utfallet och om man skulle ha utgått årsvis ifrån istället. I många fall har vi sett en kraftig ökning de senaste 2,5 åren och en genomsnittlig årlig avkastning ger lätt en linjär mental bild över utvecklingen. Men hur har det då sett ut på årsbasis och är det egentligen per helår som man borde ha jämfört med?

I detta inlägg tittar jag närmare på småbolagsfonderna sett från ett helårsperspektiv. Frågor som jag har funderat på och som jag kommer att försöka beröra i inlägget är: 

• Hur har avkastningen sett ut årligen? 
• Slår småbolagsfonderna index, i detta fall Carnegie Small Cap Index? 
• Finns det någon/några fonder som har en mer jämn utvecklingen år efter år?
• Blir det samma resultat som i inlägget Bästa småbolagsfonden 2021?
• Hur har min totala portfölj, Stojko Invest, presterat jämfört med småbolagsfonderna?

Eftersom många säger att man ska vara långsiktig och se investeringar på minst fem års sikt, har jag valt att utgå från 1 januari 2016 och till Q3 2021. Då får man fem hela år plus vad man presterat de tre första kvartalen 2021. Skillnaden mot inlägget om bästa småbolagsfonden är att jag i den utgår från 2021-09-30 och räknar bakåt 1, 3, 5 och 10 år. 

I bilden nedan kan man se den årliga avkastningen för de småbolagsfonder som har en historik sedan 2016-01-01. Jag har även utsett topp 3, genom att färglägga dem med guld, silver och brons. Ordningen bland fonderna är utifrån totalavkastning, vilket kommer att beröras senare i inlägget. 

Som tabellen visar varierar den årliga avkastningen kraftigt mellan åren. I den förra undersökningen var till exempel Enter småbolagsfond med bland de topp 3 i varje mätperiod. Men om man ser på ovan tabell är det endast 2020 som fonden är med i topp 3 och då som den bästa fonden. Dock underpresterade man index rejält 2016, men även 2018. 

Om man istället ser på SEB Sverigefond Småbolag C/R så har den haft en avkastning som har varit positiv varje år och som dessutom har slagit jämförelseindexet årligen. Den har även varit bland de topp 3 i 3 av 5 år, men under 2021 har det hittills inte gått lika bra. Också under 2020 presterande den inte bland de bästa utan hamnade mer i mitten av de undersökta fonderna. 

Tar man AMF, som är speciell, då den endast kostar 0,45% i total avgift har den lyckats väldigt bra. Med tanke på att det är i år som den för första gången befunnit sig bland de topp 3 är det en fin prestation av fondens förvaltare Angelica Hanson.  

Fonder från C Worldwide, Strand och Skandia har alla tre inte haft ett minusår, men har ändå underpresterat jämfört med index. 

Av tabellen framgår det att det finns det flera fonder som slår sitt jämförelseindex, men att det inte innebär att det är en bra fond i jämförelse med sina peers. Dock tycker jag att det är en bra utgångspunkt att fonden presterar bättre än sitt jämförelseindex, när man nu betalar för förvaltningen. 

Om man analyserar avkastningen närmare och delar upp den i olika perioder, får vi en liten annan bild som vi kan se i tabellen nedan:

I den första tabellen, kunde vi se att höga årliga avkastningar uppstått från 2019 och framåt. När man delar upp perioden i två delar, 2016-2018 och 2019-2020 framträder en intressant bild. 

Vinnaren Enter småbolagsfond var knappast en höjdare mellan 2016-2018 utan låg på plats 15 av 19. Fonden hade avkastat mindre än hälften än vad Carnegie small cap indexet hade presterat. Istället finner fonder som Strand, Öhman och Lannebo över sitt jämförelseindex. 

Tittar man sedan närmare på perioden 2019-2020 har fonderna Strand, Öhman och Lannebo istället halkat efter och presterar sämre än jämförelseindexet. Spiltan småbolagsfond har gjort ett jätteryck, från att ha varit tredje sämsta fond 2016-2018 till att vara den näst bästa fonden 2019-2020.

SEB Sverigefond Småbolag C/R var med i topp 3 sett på 5 års sikt i min förra undersökning, men totalt sett hamnade på plats 7. Men mätt utifrån årsbasis är det den näst bästa fonden. 

Frågan är då vad detta beror på? 

Likt en VD i ett företag, har en förvaltare samma betydelse för en fond. I Enters fall, bytte man förvaltare under 2019 då Jon Hyltner kom in. Med tanke på hur fonden har utvecklats, var detta ett kanonbyte. Samma sak är det i Evli, som fick in Janne Kujala 2019 och den fonden har efter det presterat mycket väl.

I Spiltans fall verkar det mer bero på att man från 2019 och framåt fokuserat mer på småbolag än stora bolag. Denna fond hette också tidigare Spiltan Aktiefond Sverige, där man i juli 2020 bytte man namn till Spiltan småbolagsfond. 

Tittar man på SEB-fonderna är det duktiga Per Trygg som förvaltat dessa tillsammans med ett förvaltarteam under hela tiden. Nu verkar det som att han börjat "tröttna" på SEB och från oktober i år kommer han att förvalta Lannebo småbolag. Kanske får den fonden då et uppsving och frågan är nu hur kommer SEBs småbolagfonder att prestera framöver? 

Vidare, om man ser på AMFs småbolagsfond har den fått ytterligare en förvaltare sedan september 2021, då Tomas Risbecker kliver in som medförvaltare. Han förvaltade AMF Aktiefond Sverige sedan 2013.  

Går man tillbaka till Dagens Industris undersökning om aktivt förvaltade Sverigefonder, har AMF Aktiefond Sverige underpresterat sitt jämförelseindex både i år och på tre års sikt, så jag undrar lite vad det tillskottet ska bidra med. Är det så att Angelica är på väg ifrån AMF, för varför skulle man annars ta in ytterligare en förvaltare när hon gjort ett bra jobb hittills? AMF Aktiefond Småbolag har de senaste åren varit viktad mot tillväxt och midcap, men kommer man vikta mer nu mot large cap? Helt klart ger denna ändring upphov till en hel del frågetecken. Det blir med andra ord viktigt att se hur AMF Aktiefond Småbolag presterar den närmaste tiden och om det görs några förändringar i fondens förvaltning. 

Den slutsats som jag kan dra är att det hänger väldigt mycket på förvaltaren hur fonden presterar och att det är viktigt som investerare att ha koll på eventuella förändringar i ens fonds förvaltning. Med andra ord, har man bytt förvaltare, har det kommit in en ny förvaltare, har man ändrat strategi, är frågor som är viktiga att ställa sig och följa upp mot hur fonden presterar på sikt. Allt för att inte bli sittandes med en fond vars förvaltning laggar och man som sparare betalar en avgift för att slippa göra jobbet själv. 

Hur har då Stojko Invest presterat jämfört med småbolagsfonderna?

Innan jag gjorde denna sammanställning var jag fullt övertygad om att jag låg rätt så bra till. Inte i topp, men kanske topp 5 om det ville sig väl. Nu utgår jag från 1 januari 2018, då jag började egentligen 1 oktober 2017, men för att kunna jämföra årsvis, blir starten 1 januari 2018. 

Det ska också tilläggas att jag primärt inte investerat i småbolag under hela denna tid, utan svängt från utdelningsinvestering till tillväxt med fokus på tech. Så jämförelsen är kanske lite äpplen och päron. Men poängen är att istället för att investera i fonder har jag valt att investera i aktier och då är det intressant att se hur jag har lyckats med den strategin. Alternativet hade ju varit att valt några fonder och låtit någon annan göra jobbet åt mig.

Som tabellen visar, fick jag en bra start 2018, där jag slog indexet och även samtliga småbolagsfonder. Under 2019 hade jag fortfarande fokus på utdelning, även om en hel del tech kommit in i portföljen. Denna mix hade jag fram till april 2020 där jag efter att ha sålt av vid sämsta tillfälle (23 mars 2020) la om strategi och började fokusera på totalavkastning. Under 2021 var jag sedan för långsam med att vikta om mot mer industri, bank och serieförvärvare, som gått starkt utan låg kvar i tech. Först framåt sommaren allokerade jag om en del av portföljen. 

På hela taget har detta gjort att jag trots en genomsnittlig årlig avkastning (CAGR) på 25,87% haft en avkastning som placerar mig på plats nr 10 av fonderna i tabellen ovanför. Men jag kan inte vara direkt missnöjd med min avkastning, även om perioden som jag undersökt är kort vilket man inte får glömma bort. Under tiden kan jag trösta mig med att jag presterat bättre än småbolagsindexet.

Frågan är dock om jag skulle kunna nå en bättre avkastning genom att allokera om portföljen på ett annat sätt? Helt enkelt för att jag hållit fast vid mina innehav för länge och inte agerat med marknadens skiftningar. Detta hade jag nog kunnat undvika om jag varit investerad mer i småbolagsfonder. 

Jag har redan nosat på detta genom hur jag har byggt min portfölj i aktiebolaget. Där jag har en bas av investmentbolag och småbolagsfonder kombinerat med några aktier som jag tror extra på. Men så har jag valt AMF Aktiefond Småbolag i den portföljen och med tanke på att Angelica kanske försvinner är det inte säkert att den fonden kommer att vara det bästa alternativet.

En fond som jag inte har med i sammanställningen är Odin Small Cap C SEK, som förvaltas av Jonathan Schönbäck. Han tog över den i januari 2020 och utvecklingen har varit 42,74% under 2020 (mätt från 22 januari 2020) samt 34,74% under 2021 (fram till 30 september). För perioden 22 januari 2020 till 30 september 2021 är uppgången 92,33%. Endast slagen av Enter småbolagsfond som avkastat 102,23% under samma period. Detta är en fond och förvaltare som nog är värd att hålla ögonen på. 

Summering

Helt klart kan man konstatera att en fonds avkastning varierar år efter år och det finns ingen fond som är bäst år efter år. Däremot verkar det vara som ett antal fondbolag som de senaste åren konsekvent placerar sig i topp (med dess förvaltare inom parantes) och det är:

• Enter fonder (Jon Hyltner)
• Spiltan fonder (Per Andersson)
• Evli fonder (Janne Kujala)
• Humle fonder (Petter Löfqvist)
• Odin fonder (Jonathan Schönbäck)
• Danske Invest fonder (Max Frydén)
• AMF fonder (Angelica Hanson)

Precis som jag skrivit tidigare när jag skrivit om investmentbolag, är det kanske lättast om man skapar en portfölj med ovan sju fonderförvaltares fonder och likaviktar den. Sedan viktar man om den fondportföljen och eventuellt byter ut en fond om förvaltaren flyttar på sig eller verkar tappa sin edge. 

Den strategin hade om man börjat 1 januari 2020 givit följande utveckling (Odins fond är från 22 januari 2020 dock):

Det innebär att 10 000 kronor i varje fond hade per 30 september 2021 varit värt 140 959 kronor (en CAGR på 49,18% räknat på årsbasis). Uppenbarligen verkar det vara en bra strategi, i alla fall historiskt, och något som jag får laborera vidare med framöver när jag funderar vidare på min allokering i Stojko Invest.

Exit i Flat Capital

I onsdags noterades Flat Capital, Klarnagrundarnas investmentbolag, på börsen. Eftersom hypen var stor kring detta bolag, övertecknades också emissionen kraftigt. Själv hade jag ansökt om att få aktier på flera depåer, i hopp om att få tilldelningen. Totalt hade jag ansökt om 5 000 aktier på 3 olika depåer, men fick bara 788 stycken. 

Anledningen var att bolaget valt att låta alla som deltagit i emission få tilldelningen, något som givetvis gör att man endast får en bråkdel av det man ansökt om. Här är jag lite tudelad mellan om det är positivt att man får en liten tilldelning eller om det är bättre att inte få någon tilldelning alls. När man endast får aktier för cirka 10% av det som man vill investera i bolag, faller lite syftet med att investera i bolaget.

Visst man kan ju alltid köpa in mellanskillnaden mellan de antal aktier som man fick tilldelat sig och det som man egentligen hade velat ha. Problemet är att det antal aktier som jag önskat var baserat på den värdering bolaget hade vid emissionen. 

Redan där värderades Flat Capital till en substanspremie om 4%. Nu ökade värdet på bolagets aktier med nästan 70% direkt när börsen öppnade och att då köpa in mellanskillnaden över börsen till en premie på cirka 75% känns inte lockande. 

Så därför valde jag att sälja av samtliga aktier som jag fått i emissionen runt 17-18 kronor. Med tanke på kursuppgången så blev det en väldigt fin vinst på några minuters "arbete". Men jag hade hellre sett att jag erhållit det jag ansökt om eller inget alls och att kursen hade hållit sig runt 11-12 kronor. 

Idag har aktien fortsatt upp med strax över 35% och handlas lite över 27 kronor. Hade jag väntat så hade jag fått ytterligare 10 kronor per aktie ungefär. Men när en aktie beter sig på detta vis är det bara spekulation och då avstår jag helt samt är nöjd med en vinst på runt 70%.

Nu verkar det som att substansvärdet i Flat Capital troligen ligger runt 15-16 kronor då Budbeeinnehavet borde värderas högre. Anledningen är att Kinnevik, som kom med kvartalsrapport i veckan och som också har investerat i Budbee värderar sitt innehav högre än vad Flat Capital gör. Det sägs även att det finns dolda värden i Flat Capitals Klarnainnehav, dvs det borde värderas högre än i prospektet. 

Men oavsett, så är substanspremien i Flat Capital just nu över 100% (och ca 170% utifrån prospektet) och det känns inte hållbart i längden. Själv tycker jag att det är lite jobbigt med Latour, som handlas till en substanspremie om cirka 50%. Fast i Latours fall visar deras innehav vinst på sista raden och det kan man inte säga om innehaven i Flat Capital.

Med tanke på att det är nästan 10 000 nya aktieägare i Flat Capital bara hos Avanza och nästan 6 500 ägare hos Nordnet, är risken stor att många småsparare kommer att bränna sig på denna aktie om det vänder ned.

Bästa svenska småbolagsfonderna 2021

I början av oktober i år hade Dagens industri (DI) en artikel om att väldigt många aktivt förvaltade Sverigefonder har misslyckats med att gå bättre än börsindex. Detta inlägg kommer att titta närmare på hur det ser ut för svenska småbolagsfonder. Har de lyckats bättre? Vilka är de bästa småbolagsfonderna att investera i? 

I DIs undersökning av Sverigefonder är det främst aktivt förvaltade aktiefonder med, men även några passivt förvaltade fonder. Tanken med en aktivt förvaltad fond är att det finns förvaltare, som gör jobbet åt dig med att välja vilka aktier som fonden ska äga. Målsättningen är att en aktivt förvaltad fond ska slå sitt jämförelseindex. För de fonder som är aktivt förvaltade är det inte ovanligt med totala avgifter på runt 1,50-1,80%, ibland även mer då vissa fonder även har en prestationsbaserad avgift som faller ut om fonden går bättre än sitt jämförelseindex.

Då vill det ju till att man får valuta för pengarna, eller hur? Men som DIs undersökning visar, var det mer än 9 av 10 Sverigefonder som inte slagit börsindex i år. Om man ser över tre år, var det endast 6 av drygt 60 fonder som lyckades slå börsindex.

Från Dagens Industri 4 oktober 2021

Själv tycker jag detta är en katastrof och ett rejält underbetyg till många fondförvaltare. Även passivt förvaltade Sverigefonder som Aktiespararna Topp Sverige Hållbar, med en total avgift på 0,32% har inte lyckats så börsindex i år eller på tre år. 

De Sverigefonder som lyckades slå börsindex i år är SEB Sweden Equity, Öhman Sverige Hållbar, Enter Sverige Pro, Öhman Sverige Fokus. Över tre år är det Handelsbanken Sverige Tema, Carnegie All Cap, Enter Select Pro, Enter Sverige, Cliens Sverige B, AMF Aktiefond Sverige, Spiltan Aktiefond Stabil, SEB Sweden Equtiy och Enter Sverige Pro. 

Ser man på båda perioderna är det endast SEB Sweden Equity och Enter Sverige Pro som lyckats. Hatten av till dessa!

Vilken är då den bästa småbolagsfonden?

Med utgångspunkt i Dagens Industris artikel har jag gjort den motsvarande undersökning gällande svenska småbolagsfonder. Om man ska investera i småbolagsfonder, vilka ska man välja och lyckas fonderna slå småbolagsindex eller ej. Det jämförelseindex som jag har använt mig av är Carnegie Small Cap Index (CSRX), då det är det vanliga indexet som förvaltare av småbolagsfonder använder sig av.

I jämförselen har jag utgått ifrån Morningstars kategori Sverige, små-/medelstora bolag och fonder som finns lätt tillgängliga för svenska aktiesparare. Av de fonder som har valts ut i kategorin har alla funnits i minst 5 år, då jag tycker att DIs undersökning var lite för kort. 

Det gör att av de 93 småbolagsfonderna i Morningstars kategori endast kommer med 20 fonder. Värt att notera är att i Morningstars listor kan en fond förekomma flera gånger om den har olika fondslag. Rensar man för detta försvinner 50 fonder och kvar blir 43, vilket gör att min undersökningen täcker in nästan hälften av småbolagsfonderna i kategorin. 

Slutligen fokuserar jag på den årliga genomsnittliga avkastningen. Helt enkelt för att jag själv har årlig genomsnittlig avkastning som mål.  

1) Årets avkastning

Årets avkastning är fram till och med 30 september i år, för att få mer jämförbarhet med DIs undersökning. Småbolagsindexet CSRX har under den tiden ökat med 21,0%. Här är det 8 av 20 undersökta småbolagsfonder som lyckats slå småbolagsindexet. 

Topp 3 i år utgörs av: 

• Humle Småbolagsfond
• AMF Aktiefond Småbolag
• Enter Småbolagsfond

Mellan varje av dessa tre är det steg om cirka 2-procentenheter, så det är en stor skillnad. Om man tittar närmare på vilka aktier som finns bland dessa fondernas topp tio innehav är det endast en aktie som finns i alla tre. Det är Addlife B. I övrigt är Bufab, Sagax och Swedencare med i två av de tre fonderna. Resten är spritt. 

Man kan också konstatera att Humle är mer koncentrerad då deras topp tio innehav är högre viktade än övriga två fonder. Trots att Humle och Enter tar över 1,70% i total avgift för sina fonder, så lyckas AMF med sina modesta 0,45% i total avgift prestera väldigt bra. 

Allra sämst har Länsförsäkringar Småbolag Sverige A presterat med sina 7,66%, följt av C Woldwide Sweden Small Cap 1A på 12% och Skandia Småbolag Sverige på 13,11%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade och har en total avgift på 1,68%, 1,76% respektive 1,47%. 

2) 1 års avkastning

Sett över 1 års tid har småbolagsindexet ökat med 30,9% och här är det betydligt fler fonder som har lyckats. Strax över hälften av de undersökta fonderna (11 av 20 fonder) har lyckats prestera bättre än det index de är satta att slå.

Topp 3 på 1 års sikt utgörs av:

• Enter småbolagsfond A
• Spiltan småbolagsfond
• Humle småbolagsfond

Mellan de två första är det väldigt jämnt och båda har stigit med mer än 50%, medans Humle steg strax över 47%. Om vi tittar närmare på de tre fonderna finns fortfarande Addlife i samtliga tre fonder. Lifco, Swedencare, BHG, Bufab och Addtech finns med i två av fonder. Vidare så är Spiltan den klart mest koncentrerade fonden, vilket man kan utläsa från viktningen av varje innehav. AMF Aktiefond Småbolag var när att komma med, men hamnade på fjärde plats med avkastning på strax under 47%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A är fortsatt kvar i botten med sina 20,69%, följt av Lannebo Småbolag på 22,83% och Skandia småbolag Sverige på 25,79%. C Worldwide Sweden Small Cap 1A hamnade på fjärde sämsta plats med sina 25,99%. Så två av tre fortfarande sämst. Återigen är dessa aktivt förvaltade till avgifter på 1,68%, 1,76% och 1,47%. 

3) 3 års genomsnittlig årlig avkastning 

Över 3 års tid har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 19,88% och här har tre fjärdedelar av de undersökta fonderna slagit sitt jämförelseindex. 

I topp 3 hittar man:

• Enter småbolagsfond A
• AMF Aktiefond Småbolag
• Evli Sverige Småbolag B

Fortfarande är det Enter småbolagsfond i toppen även sett som årlig avkastning de senaste tre åren. Här ligger man lite i en klass för sig, med en genomsnittlig årlig uppgång på nästan 39%. Mellan AMF och Evli är det inte mycket som skiljer och de båda har avkastat över 35% per i snitt under den senaste treårsperioden. 

Över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10, då Addlife inte finns med i samtliga fonders topp tio. Swedencare, Addlife, Bufab, Sdiptech B, Beijer Ref B och Mips finns med i två av fonderna. Återigen var Spiltan småbolag nära att komma med topp 3, men hamnar på en fjärdeplats med en årlig avkastning på lite över 34%. 

Catella Småbolag är sämst sett över denna mätperiod med sin årliga genomsnittliga avkastning på 14,9%. Därefter kommer Didner & Gerge Småbolag på 16,82% och Carnegie Småbolagsfond A på 18,07%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade till en total avgift om 2,25%!, 1,57% och 1,65%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A har lämnat bottenträsket och slår småbolagsindexet med sin genomsnittliga avkastning på 26,63%. Fonden bytte förvaltare i början av oktober 2020 då Fredrik Skoglund valde att starta en egen småbolagsfond. Uppenbarligen har den nya förvaltaren inte lyckats med att fortsätta i herr Skoglunds fotspår. 

4) 5 års genomsnittlig årlig avkastning 

Om man ser över 5 års sikt, vilket jag tycker är den minsta horisont som man bör titta på om man är långsiktig, har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 16,8%. 16 av 20 av de undersökta småbolagsfonderna har slagit sitt jämförelseindex. 

I topp 3 hittar man:

• Enter Småbolagsfond A
• Cliens Småbolag A
• SEB Sverigefond Småbolag C/R

Även här är det Enter småbolagsfond som tar hem första platsen, men en årlig avkastning på nästan 28%. Cliens har givit lite över 25,5% per år och SEB 24%. 

Även över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10 i samtliga tre fonder. Men Lifco, Vitec, Addlife, Addtech, Sdiptech, Lagercrantz, AAK och Sectra finns med i två av fonderna. På plats 4-6 är det väldigt jämt med tre fonder som alla givit mellan 23-24% per år. Här finner vi AMF Aktiefond Småbolag, Spiltan småbolagsfond och Evli Sverige Småbolagsfond B. Dessa tre känner vi igen från de tidigare mätningarna. 

Eftersom det bara var fyra fonder som inte slog småbolagsindexet mätt som årlig genomsnittlig avkastning över 5 år tar jag med samtliga. De sämst presterande småbolagsfonderna i turordning är:

• Catella Småbolag 11,64%
• Carnegie Småbolagsfond A 12,29%
• Didner & Gerge Småbolagsfond 14,71%
• Lannebo Småbolag 15,80%

De tre sämsta är alltså samma fonder som vi hittade i steget innan när vi jämförde över 3 år. För dessa fyra aktivt förvaltade fonder måste man alltså betala 2,25%!, 1,65%, 1,57% och 1,75% i total avgift per år. Både i Catella och Carnegie har man bytt förvaltare i sommar, så man hoppas att det gör skillnad, men hos Didner & Gerge samt Lannebo har det varit med samma förvaltare hela tiden. 

5) Bonus - 10 års genomsnittlig årlig avkastning

Nu tog jag även med en jämförelse som visar den årliga genomsnittliga avkastningen de senaste 10 åren. Här har småbolagsindexet ökat med 16,94% och det som är roligt är att samtliga medtagna fonder har slagit det indexet.

Men som vanligt är det trångt i toppen och i topp 3 finner man:

• Humle Småbolagsfond
• Evli Sverige Småbolag B
• Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige A

I topp är det Humle Småbolagsfond med en årlig avkastning på strax över 24% år, följt av Evli på 23,1% och Swedbank på 23,04%. På fjärde plats kom AMF Aktiefond Småbolag med en avkastning på 22,99% i genomsnitt per år. 

Sist kom Catella Småbolag med 17,45% i årlig avkastning över 10 år. Det är inte med mycket marginal som man slår småbolagsindexet, men 17,45% per år är ändå en bra avkastning sett över 10 år. 

Men om man jämför Humle med Catella över 10 år, växer en satsad miljon kronor i Humles fond till 8,65 miljoner medan en miljon kronor i Catella bara vuxit till 4,99 miljoner kronor. En rätt så stor skillnad mellan den bästa och den sämsta. Skulle denna avkastning stå sig år efter år, blir skillnaden större och större ju längre tiden går. 

Slutsats

Som man kan se av genomgången av småbolagsfonderna är det stor skillnaden mellan dem och det är viktigt med genomgångar likt denna för att försöka finna de fondbolag som år efter år levererar hög avkastning. Helt enkelt, vilka är kvalitetsfonderna, likt kvalitetsbolagen på börsen. 

I en portfölj tycker jag att småbolagsfonder tillsammans med investmentbolag utgör en bra bas som historiskt har givit en hög årlig avkastning. Med hög årlig avkastning syftar jag på runt 20% per år. Det är därför som det är det mål jag själv numera har. Men som alltid, historien är ingen garanti för framtida avkastning, men den ger i alla fall en teoretisk hint av vad som kan vara rimligt att förvänta sig i framtida avkastning. 

I undersökningen är det uppenbart att avgiften inte spelar någon roll. En hög avgift är ingen garanti för ett bra utfall, snarare tvärtom. Ju högre avgiften är ju sämre presterar fonden. För de aktivt förvaltade småbolagsfonderna som hamnade i topp ligger snittavgiften på cirka 1,70%. Samtidigt har den billigaste fonden med mycket bred marginal varit en av de fonder som år efter år presterar på topp. 

Ett annat kännedrag av framgångsrika fonder är att de är snabba med att publicera månadsbrev/-rapporter över fondens utveckling för månaden som har passerat. De fonder som presterar dåligt har det varit svårt att finna denna information och i vissa fall har informationen presenterats när två tredjedelar av månaden efter passerat. Här kan jag tycka att för de avgifter som man tar, får förvaltarna anstränga sig mera. Både på informationssidan och prestationssidan. 

Vinnare är Enter Småbolagsfond!

Om man ska utse någon vinnare från denna undersökning är det helt klart Enter Småbolagsfond. Den fonden har presterat bästa årliga genomsnittliga avkastningen på 1 år, 3 års och 5 års sikt. Nu har den inte funnits i tio år så det går inte att veta om den även hade tagit hem det också. 

Även om Humle Småbolagsfond har gått bättre i år, så var det först i slutet av juli i år som Humle gick om Enter småbolagsfond.

Dock så har Enter halkat ned till tredjeplatsen efter sommaren, så det är värt att hålla koll på om detta är en tillfällighet eller om Humle och Spiltan är de bolag som kommer att ta över ledartröjan framöver. 

Värt att nämna är att AMF Aktiefond Småbolag har hållit sig på topp 4 sett på YTD, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år. En makalös prestation till en avgift på 0,45%!

De småbolagsfonder som är värda att ta i beaktande till en diversifierad portfölj är följande fonder:

• Enter Småbolagsfond
• Spiltan Småbolagsfond
• Humle Småbolagsfond
• AMF Aktiefond Småbolag
• Evli Sverige Småbolag

Sedan skulle jag hålla mig borta från småbolagsfonderna från Catella, Länsförsäkringar, Carnegie, Lannebo, Skandia och C Worldwide. De kostar mycket men levererar lite. 

Slutligen så var det några småbolagsfonder som inte kom med i denna undersökning på grund av att de har för kort historisk. De fonder som inte kom med är (med startdatum inom parantes):

• Simplicity Småbolag Sverige A (2016-10-31)
• Plus Småbolag Sverige Index (2017-09-27)
• Danske Invest Sverige Småbolag SA SEK (2018-08-27)
• Avanza Småbolag by Skoglund (2020-11-26)

Om man tittar på hur dessa fyra har presterat, är det en fond som verkligen sticker ut och det är Danske Invests fond. Den har verkligen presterat starkt i år och på 1 års sikt, men även på 3 års sikt. Om den fortsätter så kommer den att vara en allvarlig utmanare om förstaplatsen bland de svenska småbolagsfonderna.

Ny svensk techindexfond har lanserats

 

Ytterligare en ny indexfond inom teknologi lanserades igår, då PLUS Teknologi Sverige Index presenterade sin fond för svenska fondsparare. Jag tycker det är kul att det dyker upp fler branschspecifika fonder som är indexfonder då det känns onödigt att behöva betala höga avgifter om avkastningen ändå blir som index i långa loppet. 

Plusfonders indexfond följer ett index som heter SIX Sweden TMG Gross Index, vilket består av bolag inom sektorerna teknologi, media och gaming. Inom dessa sektorer finns det sedan 15 underkategorier och det innebär att fonden kommer att placera i cirka 150 bolag. Vidare måste bolagen också finnas upptagna till handel på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm (Stockholmsbörsen) och Nasdaq OMX First North. 

Värt att notera är att sektorn gaming inte räknar in underkategorin betting, så framgången Evolution kommer man inte att finna i denna fond. Sektorn gaming avser istället spelbolag, som Stillfront, Embracer, Paradox, osv. 

I fonden får heller inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet. Rebalansering sker halvårsvis, så skulle det vara aktuellt, kommer justering ske inom sex månader. Det är lite festligt att den innehavslista som visas på hemsidan, redan 30 september hade tre innehav över 5%. Men av de cirka 150 bolagen utgör topp 20 cirka 70% av fondens värde, så de resterande 130 bolagen har inte så stor påverkan på utvecklingen. 

Fonden kommer förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, båda med erfarenhet från de andra PLUS-fonderna. Avgiften för den nya indexfond ligger på 0,4%, samma som för Nordnet Teknologi Indexfond. Den stora skillnaden är att Nordnets fond är viktad mot USA, medan PLUS-fonden är viktad mot Sverige. 

Framöver kommer det att bli intressant att jämföra denna fond mot aktivt förvaltade Tin Ny Teknik, i övrigt har jag inte hittat någon Sverigeinriktad teknologifond. Kul att det kommer fler indexfonder för oss småsparare. 

Vad tycker du om PLUS Teknologi Sverige Index? Är det något som du kommer att investera i? Kommentera gärna i bloggen.

Nordnet Indexfond Teknologi

 

Bild från Nordnet

I maj i år lanserade Nordnet fonden Nordnet Indexfond Teknologi under eget varumärke. Det är en passivt förvaltad fond, som kommer att följa utvecklingen hos världens största techbolag, genom att kopiera indexet MSCI World Information Technology. Det indexet består av 185 techbolag och de största sektorerna finns inom hårdvara, mjukvara och halvledare. Förvaltningen kommer att ske tillsammans med JP Morgan och den årliga avgiften ligger på 0,40%. 

Varför behövs det då en indexfond? Bortsett från att väldigt få personer slår index över lång tid, så har indexfonder ofta låga avgifter vilket är positivt för avkastning på lång sikt. Varför betala 1,8% om du får liknande avkastning med en fond som kostar 0,4%? Innan jag analyserar vad fonden har presterat mot andra fonder hittills tänkte jag dyka ner mer i detaljerna kring fonden.

Nordnet Indexfond Teknologi består då av 185 olika bolag och där USA står för cirka 85% av innehaven. Största bransch är som fondens namn indikerar teknologi. Om man sedan tittar på de tio största innehaven är fonden starkt viktad mot Apple och Microsoft som bilden nedan visar.

Totalt utgör dessa topp tio innehav runt 50% av fondens totala värde och det som är intressant är att se vad resten av de 175 innehaven består av. Om man söker på indexet som fonden följer kan man hitta en lista på samtliga innehav. Och som man kan se i den listan är det många innehav som bara har ett marginellt värde. Nedan har jag tagit med de innehav som kommer direkt efter topp tio listan. Dessa är:

Siffrorna längst till höger anger hur stor andel i procent som innehavet utgör i indexet. Som man ser, så är innehaven på plats 20-185 mindre än 1% av indexet. Det innebär att exempelvis en större uppgång i ett sådan innehav, knappast kommer att få något genomslag på avkastningen. 

Men hur har då Nordnets indexfond presterat mot andra aktivt förvaltade techfonder? Är det värt att betala extra för att ha en aktivt förvaltat fond? Nu har Nordnets Indexfond Teknologi funnits på marknaden sedan 26 maj, så jämförelseperioden är kort, vilket man bör ha i bakhuvudet. Helst skulle man vilja se på 3-5 år för att få en bättre uppfattning om fonden.  Sedan start har indexfonden ökat 14,17% till och med 12 oktober.

De fonder som jag jämfört med är de fonder där även Apple och Microsoft är med på topp tio listan, tyngdpunkten ligger i USA och som har presterat bra på fem års sikt.

• BGF World Technology 12,82% (total avgift 2,43%)
• JPM US Technology 13,2% (total avgift 1,98%)
• Franklin Technology 18,76% (total avgift 2,04%)
• Lannebo Teknik 13,62% (total avgift 1,70%)
• Fidelity Global Technology 7,62% (total avgift 1,63%)

Jämfört med dessa fem andra fonder så har Nordnets techfond presterat riktigt bra hittills. Det är endast Franklin Technology som gått klart bättre trots hög avgift. Nu har jag inte jämfört med andra toppfonder som Öhman Global Growth, Swedbank Ny teknik, Tin Ny Teknik, MS INVF US Growth eller MS INVF Global Insight. Anledningen är att dessa är mer globala eller fokuserade på Norden. Sedan så är både Microsoft och Apple inte med i topp tio. 

Med tanke på den korta tiden, så har ändå Nordnet Indexfond Teknologi fått en bra start och den kommer att bli intressant att följa över tid. Om man väljer att investera i denna, måste man ha i bakhuvudet att den är väldigt fokuserat på två innehav, Apple och Microsoft. Skulle dessa två gå sämre, kommer det att påverka avkastningen för fonden kraftigt. 

Finns denna fond i din portfölj? Kommentera gärna vad du tycker om fonden.

Investera i Klarna via Flat Capital

Fakturahanterings- och betaltjänsten Klarna är det nog många som gärna hade investerat i för flera år sedan med tanke på den resa som bolaget gjort. Fram tills nu har den dörren varit stängd för oss vanliga dödliga, om man inte haft väldigt mycket pengar och troligen kontakter. Men nu finns möjligheten genom Flat Capital, ett investeringsbolag som kommer att noteras på First North den 20 oktober. I detta inlägg tittar jag närmare på det bolaget.

Flat Capital är grundat av Sebastian Siemiatkowski (medgrundare och VD för Klarna) och Nina Siemiatkowski (medgrundare och gift med Sebastian). Det är det bolag som de har samlat sina onoterade investeringar i och som de nu gör tillgängligt för en bredare krets. Motivet är att bland annat att tillföra mer kapital för att kunna fortsätta att investera och skapa aktieägarvärde. Men också för att möjliggöra för allmänheten att få exponering mot onoterade bolag som annars skulle vara svåra att nå. 

Den emissionslikvid som bolaget får, minus emissionskostnader på maximalt 7,2 miljoner kronor, kommer att till 60-80% användas till att investera i nya bolag och 20-40% till investeringar i befintliga bolag. När bolaget börsintroduceras kommer bolaget att ha ett värde på 269 miljoner kronor, vilket motsvarar en substanspremie på cirka 4%. Med tanke på att det endast är ett innehav som numera är börsnoterat är premien inte något som direkt sticker ut jämfört med hur börsens andra investmentbolag värderas. 

Teckningskursen är satt till 10 kronor och minsta teckning är 500 aktier, alltså minst 5 000 kronor. Emission är 100% garanterad genom att Sebastian har ett garantiåtagande på det som kvarstår efter att styrelse och ledning tecknat sina delar. 

Om erbjudandet skulle bli kraftigt övertecknat, finns det en option att emittera ytterligare 1 305 000 aktier om totalt cirka 13 miljoner kronor. I emissionen tecknar styrelse och ledning aktier för 3,9 miljoner kronor totalt. 

Förutom Sebastian och Nina, består bolaget av styrelsemedlemmarna Amaury de Poret (äger 2,4% innan nyemission), Dr Marcelo Carvalho de Andrade (äger 0% innan nyemission) och Charlotte Runius (äger 0% innan nyemission), VD Hanna Wachtmeister (0,6% innan nyemission) och CFO Björn Petersson (äger 0% innan nyemission). 

Efter nyemission kommer ägandet för styrelse och ledning se ut enligt följande:

• Sebastian Siemiatkowski 47,14%
• Nina Siemiatkowski 17,66%
• Amauray de Poret 2,97%
• Dr Marcelo Carvalho de Andrade 0,00%
• Charlotte Runius 0,30%
• Hanna Wachtmeister 1,12%
• Björn Petersson 0,04%

Fortsatt kommer alltså paret Siemiatkowski att kontrollera detta bolag och personligen gillar jag att grundarna kvarstår som stora ägare. Frågan är dock hur inblandad Sebastian kommer att vara med tanke på att han är VD för Klarna och rimligen lägger mestadels av sin tid och energi där. 

Dock så har VD Hanna Wachtmeister en bakgrund från SEB med fokus på transaktioner och institutionella placerare, så hon borde kunna driva bolagets investeringsagenda framåt. Jag hoppas bara att Flat Capital inte blir som Industrivärden, där VDn mer förvaltar än förnyar, eftersom Fredrik Lundberg är den som äger och styr. 

Om man tittar på innehaven i Flat Capital är Klarna det största innehavet (43,1% av portföljen) följt av Budbee (37,5% av portföljen). Totalt sett består portföljen av 13 olika innehav där samtliga är onoterade utom Truecaller (6,4% av portföljen), som börsnoterades i början av oktober i år. 

• IRR står för internal rate of return och kan jämställas med genomsnittlig årlig avkastning. 
• MOIC står för multiple on invested capital och är ett avkastningsmått som jämför en investerings nuvarande värde med investerat kapital. 

Själv tycker jag att detta bolag är intressant då man får exponering mot många intressanta onoterade bolag, särskilt Klarna, som kanske kommer att börsnoteras i USA. Dock så är risken hög med denna typ av teknikbolag, vilket man bör vara medveten om.

Men jag har valt att teckna 2000 aktier på både Nordnet och Avanza då jag tycker aktien skulle passa bra i min investmentsbolagsfond. Dock har jag ingen större förhoppning om tilldelning annat än mininivån. Anledningen är för att jag tror att denna noteringen kommer att bli väldigt populär och därmed kraftigt övertecknad. 

Om man är intresserad av att vara med i emissionen är sista svarsdag idag klockan 23:59. Men, kom ihåg att alltid göra din egen analys innan du fattar ett beslut. Med andra ord, läs igenom prospektet!

Ny kapitalförsäkring på Avanza

Sedan en tid tillbaka har mitt tillfälliga uppdrag tagit slut och sedan dess har jag funderat på hur jag ska göra med den överskottslikvid som byggts upp i mitt aktiebolag. Till slut landade det i att jag nu har öppnat en kapitalförsäkring för företaget. Valet föll på Avanza, då jag tycker att deras app är mer användarvänlig än andra konkurrenters appar.

Med tanke på inlägget kring nybörjarportfölj, som jag skrev tidigare i oktober i år, har också utgångspunkten varit i denna. Om man hade velat göra det lätt för sig och tror på att historien upprepar sig, hade de egentligen räckt med att investera 50% i Spiltan Aktiefond Investmentbolag och 50% i AMF Aktiefond Småbolag. Historiskt sett har man med ett sådant upplägg fått följande avkastning:

Med andra ord cirka 21% per år under de senaste 10 åren och det till en total avgift på 0,36%. Helt klart godkänt!

Men som vi alla vet är historien ingen garanti för att framtiden blir likadan. Nu ska det tilläggas att de förvaltare som förvaltat ovan fonder fortfarande gör det fortfarande, så det borde rimligen öka chanserna till en bra framtida avkastning. 

Eftersom jag är väldigt intresserad aktier, har innehavet i min kapitalförsäkring i företaget inte blivit riktigt så enkel. Istället har jag kopierat portföljsförslaget i inlägget om nybörjarportföljen men bytt ut Länsförsäkringars fastighetsfond mot Plus Fonders fastighetsfond, som heter Plus Fastigheter Sverige Index. 

Länsförsäkringars fastighetsfond är aktivt förvaltad med en inriktning mot bolag verksamma inom den nordiska fastighets- och byggbranschen. Plus fastighetfond är en indexfond som speglar utvecklingen i SIX Real Estate Index, som består av aktier inom fastighetssektorn som handlas på Stockholmsbörsen.

Nu är denna fond mindre än 1 år gammal, men inriktningarna är snarlika och Plusfonden är billigare då det är en indexfond. Om man analyserar de tio största innehaven i respektive fond per sista september i år är Balder, SBB B och Sagax B i topp i båda, men där Balder och Sagax är överviktade i Plusfonden. 

I övrigt finns Castellum och Corem Property Group B i båda fonder, men där Castellum är klart överviktad i Plusfonden.  Resten av innehaven är helt olika. För att summera, är hälften av innehaven lika i båda fonderna. 

Förutom att Plusfonden är en indexfond och därmed billigare, föredrar jag dess viktning mot Balder, Sagax, SBB och Castellum samt att Wallenstam är på topp tio listan. 

Slutligen har jag givetvis tagit med mina största innehav från den privata portföljen, Sinch och Evolution. Till dessa två har jag lagt till Hexatronic, som jag tror mycket på då de har många år av tillväxt framför sig som det ser ut i Tyskland, UK och USA, där utbyggnaden av fiber inte kommit särskilt långt än. 

För att summera företagets aktieportfölj så innehåller den 11 aktier och fonder samt cirka 20% kassa. Anledningen är att jag köper in mig i portföljen över tid och inte är klar ännu. 

Hittills är jag dock back cirka 0,92% drivet av Sinch och Evolution där jag började att köpa in mig lite för tidigt i den nedgång som vi befinner oss i (även om just idag har det gått upp). Men på sikt tror jag att dessa två bolag kommer att återhämta sig och bidra till företagsportföljen framöver. 

Att tänka på med kapitalförsäkringar i aktiebolag

Det man ska komma ihåg när man skapar en kapitalförsäkring som är tänkt att finnas kvar långsiktigt i ett aktiebolag är att denna måste redovisningsmässigt prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov. 

I och med att kapitalförsäkringen klassas som en finansiell anläggningstillgång, ska dess värde alltså prövas årligen för att se om det behöver skrivas ned. Då jag följer K2-reglerna i årsredovisningen (vanligast bland småbolag) är det endast nedskrivning som måste göras om behovet finns. Man får inte skriva upp värdet, så om aktieportföljen är värd mer än vad jag har satt in, görs inget. 

Dock finns det ett undantag i K2, där man trots att marknadsvärdet på balansdagen är lägre, inte behöver göra någon nedskrivning. Det är om värdeminskningen är lägre än det minsta av 25 000 kronor eller 10% av eget kapital. En nedskrivning som görs är heller inte en skattemässigt avdragsgill kostnad när skatten beräknas. Omvänt är så en värdestegring inte heller skattepliktig. 

Industrivärden fortsätter att underprestera

 

Idag kan man säga att startskottet för rapportperioden för det tre kvartalet går. Först ut är Industrivärden som kom med sin rapport lagom till frukosten. Precis som förra kvartalet i år fortsätter man att underprestera jämfört med Stockholmsbörsen. Fokus har under de första nio månaderna legat på att hålla skuldsättningen på en fortsatt låg nivå och fortsätta att investera i portföljbolagen. 

Sammanfattningsvis kan man summera året som gått med:

• Förvärv av fler aktier i Sandvik (1,9 miljarder), Volvo (0,8 miljarder), Essity (0,5 miljarder) och  Handelsbanken (0,3 miljarder).
• Innehavet i SSAB har avyttrats i maj för 2,0 miljarder kronor
• Skuldsättningsgraden uppgår till 4%
• Substansvärdet per 30 september uppgick till 128,6 miljarder eller 295 kronor per aktie. Det kan jämföras med stängningskursen för Industrivärden C som var på 272 kronor. En substansrabatt på 7,79%, vilket är lite lägre än det genomsnittliga 3-års snittet. 
• Inklusive återinvesterad utdelning ökade substansvärdet med 8% under perioden att jämföra med OMXSGI som ökade med 23,82%.
• Förvaltningskostnaden uppgick 98 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,1% av aktieportföljens värde.

I VD-ordet fokuserar VD Helena Stjernholm främst på de ytterligare investeringar som har gjorts i portföljbolagen och deras arbete. Man lyfter fram det jobb som Sandvik har gjort med tilläggsförvärven stärka sina kärnverksamheter, Volvos fortsatta fokus på branschtransformationen mot el, SCAs arbete mot förnybart bränsle och Handelsbankens föreslagna utdelning av aktier i Industrivärden. Den stora frågan när ska allt detta ge avtryck i aktien? I år är C-aktien upp drygt 2% per sista september att jämföra med Investor (B-aktien) som är upp cirka 24%. 

Som investering har Industrivärden de senaste åren varit allt annat än en rolig resa avkastningsmässigt. Bolaget har underpresterat mot de andra större investmentbolagen. Man behöver zooma ut på längre perioder för att känna att bolaget har givit en årlig genomsnittlig avkastning som är acceptabel. 

Ser man på 7 års sikt eller mer har avkastningen i C-aktien inklusive återinvesterad utdelning varit ok jämfört med Stockholmsbörsen. 

Om man tittar närmare på de nio månader som har passerat är det främst Volvo och Handelsbanken som bidraget till avkastningen.

Då ska man ha i beaktande att Volvo B-aktie har ökat med 1,68% och Handelsbanken B-aktie ökat 16,7% under samma period. Trots Handelsbanken ökning får det inte någon större genomslag då resten av portföljbolagen inte haft någon vidare utveckling under de tre kvartalen som varit. 

I rapporten visar man också på den årliga utvecklingen över en treårsperiod och även här är jag inte alls för imponerad.

Frågan är vad ska man göra istället? Troligen kommer Industrivärden inte att komma att överprestera framöver med tanke på dess innehav. VDn har hittills inte åstadkommit något sedan hon fick posten vad gäller att ta in nya innehav som skulle kunna driva tillväxt och aktiekurs. Istället har man sålt av innehav som ICA och SSAB. 

Med tanke på att i investmentbolaget Lundbergsföretagen får man en nästan 18%-ig exponering mot just Industrivärden skulle jag hellre fundera på den aktien. Sett över en 10-års period har Lundbergsföretagen verkligen slagit Industrivärden.

Men som jag skrivit om i inlägget om aktieportfölj för nybörjare är det främst Indutrade som bidragit till Lundbergsföretagens utveckling. Ett annat alternativ är att man istället investerar i en indexfond som följer Stockholmsbörsen. 

Vad tycker du om Industrivärden? Har den en given plats i en aktieportfölj? Kommentera gärna.

EQT, undantagens mästare

EQT har varit i hetluften den senaste tiden efter att man gjort undantag från lock-up reglerna (som säger när ledande befattningshavare får sälja aktier) och inte ansetts sig behöva flagga detta till marknaden. Ända sedan EQT noterades i september 2019 har jag varit avvaktande till den aktien. Istället har det fått räcka med att få exponering mot bolaget via det innehav som Investor har. Sett i backspegeln har det avvaktandet helt klart varit kostsamt, då aktien stigit cirka 5 gånger introduktionskursen. 

Anledningen till att jag avstod att investera i bolaget var för att jag fann det som att villkoren var för generöst vinklade till fördel för ledningen i EQT. Mycket av vinsten som skapas skulle helt enkelt hamna i ledande befattningshavares fickor. Det uppfattades av IPO-prospektet som att man kanske inte satte aktieägarna i första rummet utan sig själva. 

Fram tills början av september verkade det inte stämma med tanke på aktiekursens fantastiska utvecklingen. Sedan, den 7 september kom det fram att cirka 60 större delägare, därav ledande befattningshavare, sålt aktier tvärtemot vad lock-up reglerna från börsintroduktionen sagt under augusti. 

Man hade helt enkelt gjort ett undantag!

Denna ändring möjliggjorde en försäljning på cirka 23-25 miljarder kronor.  Förklaring var att detta var något bra för samtliga aktieägare, då likviditeten i aktien ökar. I samma veva har man också förlängt lock-up perioderna. 

Frågan är vad är detta värt för aktieägarna. Kan man ändra reglerna en gång och gynna vissa, vad är det som säger att det inte kommer att ske igen? 

Som grädde på moset hade man inte heller rapporterat denna försäljning till myndigheterna då man inte ansåg att man behövde det trots att insynspersoner sålt. 

Som gammal revisor fick jag lära mig att verka efter devisen "independence in fact and independence in appearance". Det kanske visar sig efter finansinspektions utredning att EQT inte handlat fel, men sett ur ett anseendeperspektiv skulle jag säga att deras anseende är skadat.

Man tycker ju att de skulle ha lärt sig läxan, men icke! 

I dag kan man läsa i Dagens industri att EQTs VD Christian Sinding har ett ägarintresse i ett norskt nystartat företag, Sandwater, som ska ägna sig åt venture investments. Det vill säga investeringar i bolag som befinner sig i tidig fas, precis som EQT Ventures. 

Men ändå ser han och EQT inte någon intressekonflikt här. Anledningen är att enligt EQT utgör detta en privat investering via Sindings family-office-företag Baggins AS och han har ingen aktiv roll i Sandwater. I övrigt vill de inte uttala sig mera.

För att förtydliga det hela, vilket i för sig gör det lite skrattretande, ssäger EQTs kommunikationschef i intervjun att EQT "har tydliga ramverk och förankringsprocesser som säkerställer att eventuella investeringar som görs utanför EQT inte konkurrerar med vår verksamhet". 

Här får jag lite samma vibbar som när Swedbank skulle bortförklara sig att banken visst inte haft något med någon penningtvätt i Baltikum att göra. Strax innan det hela blev ohållbart. 

Själv fortsätter jag mig att hålla mig ifrån att investera i EQT direkt.