PAN Capital - från 50 miljoner till 4 miljarder kronor

Det hela började med att jag hörde en intervju med Per Sandå i Penserpodden. I den kom det fram att han hade grundat bolaget PAN Capital en gång i tiden. Själv tyckte jag att namnet PAN Capital lät bekant, eftersom jag gillar svensk finanshistoria. Det visade sig att Jacob Bursell skrivit en bok som heter "Risk" som handlar om just PAN Capitals resa. Nu finns den i en nyutgåva i pocketversion under namnet "Tradingkungarna - svenskarna som erövrade Wall Street". Men detta inlägg kommer att fokusera på originalboken som kom ut 2016.

Historien börjar med att en lång och blond skånepåg hamnar i finansbranschen i Stockholm långt innan dagens snabba robothandel ens var påtänkt. Han landar ett jobb på Swedbanks tradingavdelning, där han är ett avvikande inslag mot hur de flesta såg ut. En dag, 1991, ställde cheferna en ny dator på hans skrivbord och det var egentligen nu som hela resan börjar.

Själva datorn innehöll en uppkoppling till den svenska optionsbörsen. Det gjorde att man nu kunde knappa in ordern och så gick den till optionsbörsen direkt istället för att man skulle behöva ringa ordern. Med hjälp av datorn och Nils Nilssons egenutvecklade programvara började Sandås team att verkligen sätta igång. De var så framgångsrika att Swedbank ett år utnämndes till att ha den bästa tradingavdelningen i Sverige. När han stod på höjden av sin karriär och Swedbank hade funnit sig guldkalv, sa han helt enkelt upp sig. Nu hade han ju knäckt koden.


Istället gick han och teamet till Öresund för att få möjlighet att förvalta en portfölj på 200 miljoner kronor. Problemet var bara att här fanns ingen dator att lägga in ordrarna i utan dessa skulle ringas in som förut. Med tanke på att detta kändes främmande nu när de var vana vid en mer effektiv metod funderade Sandå på om han verkligen gjort rätt som slutade på Swedbank. I den veva får Erik Penser nys om detta och bjuder in till ett möte på sitt kontor. I boken beskrivs mötet med Erik Penser och Per Sandå på detta sätt:

När de sedan slutade på banken, och inte hade några kollegor att förhålla sig till, hade de helt struntat i industrins normer. "När man tänker på det så är det vansinnigt att det ska sitta en massa människor på ett kontor, klädda i kostym. Det är lite pretentiöst till och med" säger Sandå. "Så jag sa till Erik, 'bara så att du vet, ibland har vi jeans på jobbet och snusar lite." Finansmannen uppenbarligen medveten om sin läggning, svarade: "Jag gillar kritstrecksrandig kostym, hoppas att ni inte tar illa upp". 

Med det hade Erik Penser lånat ut 50 miljoner till gänget och sedan får man som läsare följa med på en fantastisk resa. Detta var början till den högfrekvenshandel som vi känner den idag. Femton år senare var det Per Sandå och hans vänner som låg i täten för aktiemarknadernas globalisering. Med kontor på tre kontinenter och servar utställda invid världens största börser gjorde teamet på cirka 30 personer runt en halv miljon affärer per dygn i fyrtio olika länder. Det gick så långt att de blev en av Goldman Sachs största kunder.

Jag gillade verkligen boken och läste ut den på två dagar. Den är skriven på ett intressant och spännande sätt där man som läsare får en förståelse för hur utvecklingen av handeln med finansiella instrument ändrats från början av 1990-talet till idag. För oss är det självklart att vi i en app kan lägga köp och säljorders på värdepapper och få avslut direkt.

Går man tillbaka 30 år i tiden såg det verkligen inte ut så. Då kunde det ta ett par dagar att få igenom ett köp eller en försäljning och man behövde besöka ett bankkontor för att göra det. I boken får man också inblick i hur världen såg ut från ett gäng hängivna traders och hur datorernas intåg förändrade finansmarknaderna. Man får också, med inlevelse, känna på hur det var under finanskrisen och fastighetskrisen i USA och vilka möjligheter dessa gav för de som vågade handla. Klart läsvärd!

Om man vill läsa mer om högfrekvenshandel, kan jag också rekommendera boken Flash Boys av Michael Lewis.