Avanza

Underrubriker

Visar inlägg med etikett aktieinvestering. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett aktieinvestering. Visa alla inlägg

torsdag 31 mars 2022

Trelleborg, attraktiv efter försäljningen av Wheels?



Trelleborg är ett klassiskt svenskt industribolag inom polymerlösningar med ett börsvärde på strax under 60 miljarder kronor. Polymerlösningar är produkter som tätar, dämpar och skyddar kritiska applikationer i olika industriella miljöer och fordonsutrustning. Trelleborg består idag för tillfället av tre divisioner:

  • Industrial Solutions
  • Sealing Solutions
  • Wheels Systems

varav det nyligen meddelats att den sistnämnda divisionen kommer att säljas till japanska Yokohama Rubber. Det har skickat upp aktien över 25% sedan i fredags. Frågan är om Trelleborg fortfarande är attraktivt värderat eller om tillfället så att säga rullat en förbi?

Affären med Yokohama Rubber

Rykten om att Trelleborg skulle sälja sin däckdivision har funnits sedan december förra året. Det var inte direkt oväntat när det väl annonserades. Divisionen säljs kontant för 2 miljarder euro (cirka 22 miljarder kronor) på skuldfri basis. Affären beräknas gå igenom inom 3-6 månader efter sedvanliga granskningar från konkurrensmyndigheter. 

Men mot bakgrund av att Yokohama mest sysslar med däck för personbilar och på andra geografiska områden förväntas affären gå igenom. Av köpeskilling är det sedan bara cirka 60 miljoner euro som är tilläggsköpeskilling baserat på 2022 års resultat för divisionen. 

Ser man på nettoomsättningen och rörelseresultatet för Wheels Systems för 2021 uppgick dessa till 10,1 respektive 1,2 miljarder kronor. Prislappen motsvarar en EV/EBIT-multipel på en bit över 14x. Att jämföra med Yokohama, som värderas till runt 7x. Det känns som att Trelleborg får betalt även för den återhämtningspotential efter covid som marknaden räknat med skulle komma de närmaste åren.  

Kvarvarande verksamheter i Trelleborg

De verksamheter som kommer bli kvar i Trelleborg kommer göra att bolaget blir ett mer enhetligt och mindre cykliskt bolag. Vidare kommer bolaget också vara mindre påverkade av förändringar i exempelvis råvarupriser. 

Man ska heller inte glömma bort att den mycket högre marginalen som Sealing Solutions har, kommer att få en mer framträdande roll inom bolaget. Så helt klart tycker jag att affären är ett bra beslut för Trelleborg. 

Industrial Solutions - Divisionen är en ledande leverantör av polymerbaserade kritiska lösningar inom utvalda applikationsområden och till infrastrukturprojekt. 



Fördelning av försäljning per geografi och segment per Q4-2021 för Industrial Solutions

Den totala nettoomsättningen 2021 för divisionen uppgick till 11,1 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor. Divisionens mål är att långsiktigt uppnå en rörelsemarginal på över 12%, vilket man för 2021 uppnådde då rörelsemarginalen slutade på 12,4% för helåret. 

Sealing Solutions - Divisionen är en ledande global leverantör av polymerbaserade kritiska tätningslösningar och komponenter till generell industri, fordon och flyg.



Fördelning av försäljning per geografi och segment per Q4-2021 för Sealing Solutions

Den totala nettoomsättningen 2021för divisionen uppgick till 12,5 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 2,85 miljarder kronor. Divisionens mål är att långsiktigt uppnå en rörelsemarginal på över 23%, vilket man för 2021 uppnådde då rörelsemarginalen slutade på just 23% för helåret.  

Ser man på de senaste 6 åren så har Industrial Solutions mer än dubblats från 5,1 miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor omsättningsmässigt. Det är en genomsnittlig tillväxt på 13,7%. 

För den större divisionen Sealing Solutions, har ökningen under samma period gått från 8,3 till 12,5 miljarder kronor. En genomsnittlig tillväxt på 7%. 

Totalt har de båda divisionerna vuxit sin nettoomsättning med i snitt 9,8% över dessa sex år.



Om man ser på utvecklingen av rörelseresultatet (EBIT) och rörelsemarginal ser det lite annorlunda ut. Visserligen har rörelseresultat för Industrial Solutions mer än dubblats, från 0,6 till 1,4 miljarder kronor under perioden. Men trots en snabb tillväxt är den är klart lägre än vad rörelseresultat är för Sealing Solutions är, som ökat från 1,9 till 2,9 miljarder kronor. 

Marginalmässigt har också Sealing Solutions haft en rörelsemarginal som är mer än dubbelt så hög som för Industrial Solutions. Den genomsnittliga rörelsemarginalen i Sealing Solutions är 22,2% mot Industrial Solutions 10,8%.



Dippen i marginal för Sealing Solutions under 2020 beror på att covid-19 hade dock en större effekt på den division, då en större del av verksamheten riktar sig mot bland annat flygindustrin.

Prognos och värdering

I Q4-rapporten kan man läsa att Trelleborg hade ett rekordår 2021, så de kommande åren kanske inte blir lika bra. Men samtidigt finns det nu möjligheter att göra kompletterande tilläggsförvärv i och med att bolaget kommer att ha en nettokassa efter avyttringen av däckdivisionen. 

Jag skissar på att Industrial Solutions växer både nettoomsättning och rörelseresultat med 13% 2022-2024. För Sealing Solutions räknar jag med att de fortsätter att växa sin nettoomsättning och rörelseresultat med 7%. 

Med dessa antaganden borde man kunna förvänta sig en omsättning på lite över 31 miljarder kronor och ett rörelseresultat på 5,5 miljarder kronor till år 2024. 

Rörelsemarginalerna fortsätter ligga kvar på samma nivåer som vid utgången av 2021 för de båda divisionerna enligt tabellen nedan.


Givet en aktiekurs idag på 219 kronor och en bedömd nettokassa på cirka 13 miljarder kronor ger det ett enterprise value (EV) på 46,4 miljarder kronor. 




Jag tycker att Trelleborgaktien fortsatt är intressant trots uppgången efter att affären annonserades. Den förväntade EV/EBIT-multipeln för 2024 ligger på 8,4 enligt mina antaganden. 

Det är klart lägre än vad den historiskt har legat på.



Källa: Börsdata

Den höga värderingen 2019 är en engångshändelse beroende på att bolaget gjorde en nedskrivning på sysselsatt kapital under det fjärde kvartalet det året i samband med en omorganisation av affärsområdena. Om man skulle ha justerat för detta, skulle EV/EBIT för 2019 hamnat runt 13x. 

Utgår man från att EV/EBIT för 2019 var 13x, innebär det att genomsnittlig EV/EBIT för perioden 2012-2021 på 14,8x. 

Skulle EV/EBIT år 2024 nå upp till 10-års snittet indikerar det en börskurs på 300 kronor baserat på en EBIT om 5,5 miljarder kronor. Lägg till återköp under tiden som bolaget redan nämnt och en direktavkastning på runt 2,5%, så känns det klart attraktivt. 

Även om EV/EBIT når 13x år 2024, indikerar det en börskurs på cirka 263 kronor exklusive kommande utdelningar och återköp.

Det man inte vill se är att Trelleborg får en lätt hybris på grund av den stora nettokassa och genomför ett stort förvärv. Detta har historiskt sett inte varit deras starkaste gren. 

Jag har själv investerat nyligen i Trelleborg efter att affären med Yokohama annonserats. Men detta är inte en rekommendation utan varje person måste göra sin egen analys och komma fram till sina egna slutsater innan ett eventuellt köp genomförs.


onsdag 16 mars 2022

Erik Selin tar nytt bolag till börsen

 


Trots oro på marknaden för höjd ränta och inflation samt krig i utkanten av Europa, är intresset för börsintroduktioner inte lagt helt på is. I nästa vecka kommer Swedish Logistic Property (SLP), ett nytt fastighetsbolag inom logistikfastigheter att noteras på Stockholmsbörsen. Det är Erik Selin (Balder) med bland annat Greg Dingizian (Victoria Park), Peter Strand (Victoria Park) och Jacob Karlsson (K-Fastigheter), som står bakom det nya bolaget. 

Erbjudandet i sammandrag:

  • Erbjudandets storlek: 24,2-25,6 miljoner nyemitterade B-aktier, motsvarande 750 mkr
  • Anmälningstid: 15-22 mars
  • Minsta teckningspost: 400 aktier
  • Mäklare: Carnegie/Nordea eller Nordnet
  • Pris per aktie: 25,50 - 27,00 kronor
  • Övertilldelningsoption: Ja, ytterligare 3,84 miljoner aktier (15%)
  • Beräknad första handelsdag: 23 mars
  • Ticker: SLP B

Ankarinvesterare, Capital World Investors, Clearance Capital, Coeli, Danske Invest, Lannebo, Länsförsäkringar, Odin, PriorNilsson, SEB och FE Fonder motsvarande 64% av erbjudandet har antagit sig att teckna.

Viktiga årtal i bolagets historia

2018: SLP grundas under hösten av Erik Selin, Greg Dingizian, Peter Strand och Mikael Hofmann. Kort därefter ansluter Christian Berglund (som fastighetschef) och Nicklas Schmidt (som affärsutvecklare), båda tidigare på Catena. 
2019: I mars köptes bolagets första fastighet. Totalt under året förvärvades 11 fastigheter i Skåne, Halland och Småland. 
2020: Expansionen av fastighetsbeståndet fortsätter. Bland annat förvärvas Bergendahls centrallager och huvudkontor (165 tusen kvm), varpå familjen Bergendahls blir delägare i SLP. Fastigheter i Malmö från Norama Real Estate förvärvas vilket adderar ytterligare 122 tusen kvm uthyrningsbar yta. Totalt ökar fastighetsbeståndet under året med 300%.
2021: Tillväxtresan fortsätter och bolaget förvärvar bland annat en "grön" logistikanläggning i Helsingborg. Där startar SLP även ett nybyggnadsprojekt. Under året förvärvas totalt 25 fastigheter inklusive de första i Stockholmsområdet (11 stycken). Två nya affärsutvecklare anställs också med fokus på Stockholmsområdet. 
2022: Hittills i år har bolaget förvärvat fastigheter i Landskrona, Borås och Falköping. SLP har även genomfört en nyemission på 145 mkr, som delbetalning, för fastigheter förvärvade under 2021.

Bolagets verksamhet

SLP:s affärsidé är att förvärva, förädla och förvalta logistikfastigheter. Huvudkontoret ligger i Malmö med 12 anställda, vilka samtliga äger aktier i SLP. 

SLP är främst fokuserade på södra Sverige och Stockholmsregionen, på strategiska logistiklägen intill de stora motorvägarna från Malmö i söder till Uppsala i norr. 


Källa: Bolaget

Det redovisade värdet på samtliga fastigheter uppgick per den sista december 2021 till cirka 6,5 miljarder kronor inklusive 235 mkr som avser större pågående projekt. Den externa värderingen bygger på ett genomsnittligt avkastningskrav på 5,2%. Under 2021 landade driftsnettot på 212 mkr och förvaltningsresultatet på 131 mkr.


Källa: Bolaget

Under 2022 har bolaget hittills gjort ytterligare två fastighetsförvärv. Den fjärde februari förvärvade bolaget ett markområde i Landskrona från Landskrona Stad. Fastigheten är belägen nära E6:an och har ett bra skyltläge. På fastigheten kommer SLP att genomföra ett nyproduktionsprojekt avseende en modern logistikbyggnad med invändig takhöjd på 10 meter och en sammanlagd uthyrningsbar yta på 5 437 kvm. Pharmaxim har tecknat ett 10-årigt avtal för 3 637 kvm med en årshyra på 2,5 mkr. Inflyttning beräknas ske 2023 och för resterande 1 800 kvm söker SLP en ny hyresgäst. 

I slutet av februari förvärvades en fastighet i Borås med befintlig logistikbyggnad om cirka 3 700 kvm. Overhead Conveyor System hyr hela fastigheten fram till 31 december 2025 och hyresvärdet uppgår till 3,1 mkr på årsbasis. På fastigheten finns även en outnyttjat byggrätt på cirka 1 500 kvm. 

SLP har också tecknat avtal om förvärv av fastighet i Falköping där en logistikbyggnad finns samt med en pågående tillbyggnad. Efter färdigställandet kommer fastigheten ha en totalt uthyrningsbar yta på 17 400 kvm. TBN Åkeri har ett femårigt avtal avseende hela fastigheten och det årliga hyresvärde uppgår till 8,4 mkr. Fastigheten har även en outnyttjad byggrätt på cirka 5 000 kvm. Planerat tillträde är 31 mars 2022. 

Generellt sett har SLP en bred kundbas och den återstående hyrestiden vid utgången av 2021 låg på 6,4 år. Under 2022 förfaller cirka 7% av den kontrakterade årshyran och 42% av den kontrakterade årshyran förfaller först efter 2027. Den totala årshyran är fördelad på 259 kontrakt, vilket gör att bolaget har en god spridning bland kunder och när i tiden avtalen förfaller. 

De största kunderna står för lite över 30% av årshyran med en återstående avtalstid på i snitt 10,5 år. Övriga hyresgästerna står för strax under 70% av årshyran och där är den återstående hyrestiden 4,1 år. 


Källa: Bolaget


Strategi och affärsmodell

För att exekvera på sin affärsidé arbetar SLP utifrån fem strategiområden: förvärv, förädling, förvaltning, finansiering och hållbarhet.

Förvärv av fastigheter och byggrätter är en central del av strategin. Bolaget fokuserar på fastigheter med strategiska kommunikationslägen, som ut med större motorvägar och i utkanter av centrala stadskärnor. Det som utmärker SLP:s fastigheter är också att dessa har goda utbyggnads- och utvecklingsmöjligheter. 

Förädling av befintliga byggnader är en annan bärande del i bolagets strategi. Kännetecknande för förädlingsstrategin är att bolaget arbetar med miljöcertifierad nyproduktion, hyresgästanpassningar i nära samarbete med hyresgästerna samt optimering av fastigheternas driftsnetto. 

Inom förvaltning ingår de fastigheter som i princip är färdigutvecklade och redan genererar ett stabilt och förutsägbart kassaflöde. Bolagets förvaltning karaktäriseras av att SLP har ett långsiktigt perspektiv på såväl hyresgäst som fastighet.

Finansiering är en annan central del för att möjliggöra de första strategierna och bolaget lägger mycket fokus på att säkerställa en kostnadseffektiv finansiering på lång sikt, genom att optimera relationen eget kapital och skuld.

Utan hållbarhet i affärsmodellen anser bolaget att det blir svårt att uppnå sina mål, då fler och fler krav från både myndigheter och hyresgäster ser detta som något viktigt. Därför har SLP valt att redan från början arbeta utifrån miljömässiga och sociala aspekter i den verksamhet som de har. 

Bolagets finansiella och operativa mål

Bolaget har definierat ett antal mål för verksamheten: 

Finansiella mål

  • Generera en årlig tillväxt i substansvärdet (NAV) per aktie om lägst 15%
  • Generera en årlig ökning av förvaltningsresultatet per aktie om minst 15%

Operationella mål

  • Räntetäckningsgrad om lägst 2,5 gånger
  • Långsiktig belåningsgrad om högst 60 procent
  • Soliditet om lägst 35 procent

Hållbara mål

  • Miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad Silver vid nyproduktion
  • Grön el i alla fastigheter
  • Miljöcertifiera halva fastighetsbeståndet till och med år 2025 enligt Miljöbyggnad iDrift
  • Samtliga affärsrelationer följer bolagets uppförandekod
  • Solpaneler och infrastruktur för laddning av eldrivna fordon ska installeras i fem fastigheter per år

Utvald finansiell historik


Källa: Bolaget


Summering och mina tankar

Själv gillar jag det både Erik Selin och Jacob Karlsson gör. De är också båda duktiga bolagsbyggare. I börsnoteringen av K-Fastigheter fick jag ingen tilldelning, vilket blev lite trist. Sedan dess har jag tyckt att värderingen i bolaget har sprungit iväg för mycket. Bolaget har sedan noteringen känts konstant för dyr. Men det är som man brukar säga, kvalité kostar. Kanske är det dags att titta närmare på K-Fastigheter igen, nu när det har varit på börsen ett tag. 

Men, åter till SLP. Det jag gillar med bolaget är den enkla affärsmodellen och klara strategin vilket gör  den är lätt att förstå. Sedan tror jag, precis som bolaget gör, att e-handel kommer att fortsätta att öka år efter år och att det blir allt viktigare med effektiva logistiklösningar samt lokaler. Victoria Park blev som bekant en bra investering under den tid som bolag var på börsen, så Greg och Peter verkar helt klart kunna sina saker de också.

Som alltid med den här typen av fastighetsbolag, är de ofta relativt små med en kortare historik när de kommer till börsen. Stora delen av värdet är inte kassaflödet än så länge utan mer värdet på fastighetsinnehaven. Det gör att skuldmassan ofta kan vara rätt så hög. 

Jämför man SLP:s nyckeltal med de konkurrenter som ligger närmast till hands framkommer en rätt så klar bild. De konkurrenter som primärt är fokuserade på lager- och logistikfastigheter, och redan listade på Stockholmsbörsen, är Logistea, Catena och Sagax. Här kunde man också tagit med Corem Property, men efter samgåendet med Klövern har det sammanslagna bolaget fått in en hel del andra fastighetskategorier att det det blir svårt att särskilja dessa i den senaste årsrapporten.

Källa: Bolagens årsredovisningar

I tabellen ovan är Sagax klart störst sett till marknadsvärde på fastigheter och hyresintäkter. Catena är ungefär hälften så stora som Sagax. Logistea är det minska bolaget och ungefär en tredjedel av vad SLP är i dagsläget. 

Affärsmodellerna är liknande för samtliga och ser man på nyckeltalen är Catena och Sagax mer mogna, med lägre belåningsgrad, högre soliditet, högre räntetäckningsgrad, räntebindning, kapitalbindning samt att de också ger utdelning. Överskottsgraden är hyfsat lika för alla fyra bolagen, likaså är den genomsnittliga avtalstiden på hyresavtalen. 

Men när jag värderar fastighetsbolag lägger jag mycket fokus på kassaflödet och förvaltningsresultat. Det är därför p/e-talet är rätt så intetsägande och istället är det mer intressant att fokusra på hur många gånger varje krona i förvaltningsresultat värderas. 

Därför använder jag mig av nyckeltalet pris genom förvaltningsresultat per aktie (P/Förv). I jämförelsen utgår jag från bolagen aktuella intjäningsförmåga per 1 januari 2022 och ställer det i relation till nuvarande aktiekurs. 

Just nu ligger värderingen runt P/Förv = 25-27. Given det pris per aktie som SLP angivit i memorandumet, är motsvarande värdering för SLP runt 21,6-23,3. Det tyder på en viss rabatt gentemot konkurrenterna.

Det man också behöver ha i åtanke är att efter emissionen, kommer belåningsgraden sjunka nedåt 44%, vilket är en bra bit ifrån målets maximala 60%. Men med tanke på att bolaget har en uttalad tillväxtstrategi, räknar jag med att nya förvärv leder till att belåningsgraden letar sig upp runt 50-55% inom en snar framtid.

Leker vi med tanke att bolaget växer fastighetsvärdet 15% per år de kommande tre åren kommer fastighetsvärdet uppgå till cirka 10 miljarder kronor. Nu tror jag att man kommer att accelerera detta ytterligare och eventuellt fler nyemissioner kan komma att ske. Till det ska läggas till de sedvanliga riskerna om värdering av fastigheter, vakanser, framtida räntehöjningar (97% av hyresnivåerna indexeras med KPI) och att kunna rekrytera/behålla nyckelpersoner. 

Men mot bakgrund av nuvarande värdering och det som nyckelpersoner hittills har åstadkommit har jag valt att teckna en större andel i denna börsnotering. Jag hoppas på en liknande resa som K-Fastigheter gjort och hoppas på att få tilldelning denna gång. 

Kom ihåg att detta inte är någon rekommendation utan gör alltid din egen analys och läs på om bolaget innan du eventuellt bestämmer dig för att delta i börsnoteringen. 

måndag 14 mars 2022

Svolders försäljning av SAAB, felaktig analys?

 


I fredags kom Svolder med sin kvartalsrapport för sitt andra kvartal 2021/22. Eftersom bolaget har ett brutet räkenskapsår, avser deras Q2-rapport perioden 1 dec- 28 feb. 

Kvartalet kan sammanfattas med att: 

  • Resultat per aktie blev -13,70 (7,40) kronor
  • Substansvärdet minskade med -19,1% till 58 kronor per 28 februari 2022
  • Aktiekursen sjönk -30,8% till 61,72 kronor per 28 februari 2022
  • Carnegie small cap index (CSRX) sjönk med 16% under samma period
  • Aktiesplit 4:1 genomförd under januari 2022

Med tanke på utvecklingen på aktiemarknaden sedan starten av året är det knappast förvånande att rapporten inte skulle visa på någon vidare utvecklingen. Klart kan man konstatera att Svolders utveckling, både av substansvärdet och aktiekursen drabbats hårdare än Carnegie small cap index. Mycket beroende på att under 2021 var ett mycket starkt år för bolaget, där flertalet innehav nådde mycket höga värderingar, som Garo och Troax. Dessa bolag har nu fått ta stryk under den rotation mot värdeaktier och den multipelkontraktion som numera skett på marknaden.

VD-ordet

I Svolders rapporter är det främst VD-ordet från bolagets VD Ulf Hedlundh, som jag alltid ser fram emot att läsa. Det jag gillar med Ulfs VD-ord är att han öppnar med frasen "Bästa aktieägare", lite som Investors VD som öppnar med "Kära medaktieägare". Man får en känsla av att bolaget verkligen jobbar för ägarnas bästa och att ledningen också är med och har satsat sitt egna kapital i bolaget. Andra VD-ord som är intressanta att läsa är Latours, Nibes och AQ Groups för att nämna några. 

I VD-ordet lyfter Ulf fram att investeringsperspektivet har ändrats. I kristallkulan finns numera scenarier med högre inflation och höjda producentpriser på främst energi, transport och råvaror. Till det ska läggas en ökad risk för kommande räntehöjningar, vilka i sin tur ökar på avkastningskravet. Effekten blir att högt värderade bolag straffas hårt av marknaden. Något som vi också sett. Bolag som haft ett fantastiskt 2021, har fått se sin aktiekurs minska med 25-30% och i vissa fall ännu mer. Även lönsamma tillväxtbolag har drabbats av detta och en rotation mot mer värde har kännetecknat 2022 än så länge. 

Numera har det i flera fall börjat gå att räkna hem värderingarna i vissa av de lönsamma tillväxtbolagen. poängterar Ulf. Det var längesedan han kände att han kunde göra det. Även om det som aktieägare är trist när ens aktier minskar i värde kursmässigt, tycker jag ändå att det är något sunt. Givet att man då har en kassa, för att kunna utnyttja korrigeringen  på marknaden. Det är också anledningen till att Svolder har valt att se över sin långsiktiga portfölj samt att öka upp i lönsamma tillväxtbolag, som nu är lågt värderade utifrån långsiktiga och normala avkastningskrav. Men även för att kunna bygga en viss kassa och ha en obelånad aktieportfölj.

Förändringar i aktieportföljen

Om man jämför hur Svolders aktieportfölj såg ut vid utgången av det första kvartalet 2021/22 och nu vid det andra kvartalet, ser man att det skett några riktigt stora förändringar i aktieportföljen. Nya bolag är Nivika Fastigheter och Viva Wine Group, där Svolder var med i de båda bolagens börsnoteringar under december förra året. I den sistnämnda var Svolder till och med ankarinvesterare. I övrigt har man gjort ett större förvärv av aktier i Elanders samt några av de övriga lönsamma tillväxtbolagen som funnits länge i aktieportföljen. På säljsidan har man däremot sålt av hela sitt innehav i Nolato (snittpris 95,10 kronor) och SAAB (snittpris 231,40 kronor), bolag som funnits länge i Svolders portfölj.


Varför har Svolder sålt SAAB under det andra kvartalet?

Det som jag tycker sticker ut är att Svolder valde att sälja av hela innehavet i SAAB under kvartalet. Bolaget hänvisar till att de under kvartalet sett över sin portföljsammansättning och velat öka likviditeten genom att då sälja aktier med ett högre börsvärde än vad bolaget långsiktigt ska investera i.

Läser man i årsredovisningen har Svolder en sida där de går igenom sin placeringsfilosofi eller investeringsfilosofi, som de ibland benämner den. I sin strategi är det vissa centrala krav som finns på portföljbolagen för att Svolder ska investera i dem. Ett av dessa krav rör storleken på portföljbolaget. Det vill säga vilket börsvärde ska bolagen i huvudsak ha. Det är detta krav som verkar ha legat till grund för försäljningarna under det senaste kvartalet enligt rapporten. Själv tycker jag att det snarare verkar handla om en felaktig analys.

Fram till 2013/14 bestämdes storleken utifrån de bolag som fanns med i Carnegie Small Cap index. Med andra ord små och medelstora bolag men ej de bolag med mindre än 500 miljoner kronor i börsvärde. 2014/15 ändrade man lite i kravet och la till att börsvärdet skulle max uppgå till 15 miljarder. Under 2018/19 höjdes taket till 20 miljarder kronor, vilket det fortfarande är. 

Första gången Svolder investerade i SAAB var under deras första kvartal 2004/05 (perioden september-november). Om man ser hur SAABs börsvärde utvecklats under tiden, kan man konstatera att det är från Svolders första kvartal 2013/14 som SAABs börsvärde går över 15 miljarder kronor. Något som borde ha kunnat trigga en eventuell försäljning. Men SAAB fortsätter vara kvar i aktieportföljen. Ett år senare har SAABs börsvärde klättrat över över 20 miljarder och hållit sig där.  Men regeln om att investera i bolag under den gränsen kom först cirka fyra år senare. 

Om man tittare närmare på hur många aktier Svolder ägt i SAAB under perioden från första kvartalet 2013/14 fram till dess att samtliga såldes, har antalet aktier pendlat från runt 1 miljoner aktier ned mot i snitt 450 miljoner aktier efter tredje kvartalet 2016/17. 

Så trots att börsvärdet i SAAB varit högre än investmentbolaget placeringsfilosofi, har man inte helt sålt av hela innehavet. Jämför man antalet aktier Svolder haft i SAAB med aktiekursen i SAAB under samma tid, ser det ut som i bilden nedan


Med facit i hand, skulle det varit bättre för Svolder om de avyttrat alla aktier i SAAB under perioden fjärde kvartalet 2016/17 till tredje kvartalet 2017/18 i enlighet med sin strategi (om än med viss fördröjning) istället för att ha haft kvar innehavet tills februari 2022. Att man sedan ökat antalet aktier under andra halvan av 2018/19 har att göra med SAABs nyemission under den tiden.

Med tanke på sin placeringsfilosofi har jag lite svårt att förstå att man under så lång tid valt att inte följa den. Men nu plötsligt valt att sälja av resterande 380 000 aktier.  I övrigt tycker jag att bolaget varit rätt ute i sin analys kring omvärlden, men när det gäller att ha kvar en försvarsaktie i en tid där en stormakt spenderat januari-februari i år till att flytta sina militära styrkor till ukrainska gränsen borde snarare ha lett till att Svolder behållit SAAB-innehavet. Har de valt att "bryta" mot sin strategi sedan 2014 känns ytterligare ett kvartal inte som någon större grej. 

Som aktieägare är jag verkligen nyfiken på vad det var för analys som gjorde att man valde att sälja just nu efter alla dessa år?


fredag 21 januari 2022

2021 slutade starkt för Investor

 



Investor kom med sin bokslutsrapport imorse och det är nog den bokslutsrapport som de flesta väntat på om man ser till antalet aktieägare. Man har idag nämligen nästan 500 000 aktieägare, till viss del drivet av den aktiesplit som gjordes i somras. Där en aktie delades i fyra och på så sätt blev det billigare att köpa in sig i Investor. 

Utveckling för året

Precis som 2021 var starkt för Stockholmsbörsen, var det ett ännu starkare år för Investor. Det justerade substansvärdet ökade med 40% och om man återlägger mottagna utdelningar ökade det justerade substansvärdet med 50%!

Om man ser på utvecklingen för Investors B-aktie, ökade den 52% under 2021. Med återlagd utdelning hamnade totalavkastningen på 55%, att jämföra med SIXRX som ökade med 39,3%.

Det ger en årlig avkastning på 10 år om i snitt 25,3% och sett till 20 år hamnar snittet på 14,6%. Klart över vad börsen som helhet har lyckats att prestera under samma tidsperioder. Och allt detta får man för en förvaltningskostnad på 0,07%. Ibland är det enklaste det svåraste som man brukar säga.

Det som har varit bidragande till 2021 års starka utveckling har främst varit de noterade innehaven men även innehavet i EQT med dess olika fonder har bidragit starkt. 

Inom Patricia Industries har det dock inte gått lika bra i år, som förra året. Väldigt mycket beroende på Mölnlycke, vars intäkter verkligen gynnades av covid-19 mot slutet av 2020. I år har dock förseningar och leveransproblem jobbat åt andra hållet och bidraget från Patricia är landade på cirka 3% till värdeökningen. 

Man har förberett Investor för sämre tider och nettoskuldsättninggraden är nu nere på låga 1,9%. Till det ska man i bakhuvudet att den genomsnittliga löptiden på skulderna är 10,8 år! Får vi ett större fall på marknaden är det låga odds på att Investor kommer att utnyttja situation och öka upp skuldsättningen för att komma över bolag till låga värderingar. 

En viktig händelse är också vad den föreslagna utdelningen blir. I år föreslås en utdelning på 4 kr, med 3 kronor i maj och 1 krona i november. Det är en 14,3%-ig höjning mot året innan. 

På konferenssamtalet idag blev det många frågor från analytikerna kring utdelningen och dess framtida höjningar. Personligen tycker jag att det hade varit mer intressant om ställt frågor kring framtida tillväxt, värderingar med mera. 

Investeringar under året

När det gäller de noterade innehaven har man under året investerat ytterligare 1 miljard kronor i Ericsson. Bland de onoterade innehaven har man investerat 6,2 miljarder i de olika bolagen inom Patricia Industries. 

Största investeringen gjordes i Atlas Antibodies på 2 miljarder. Det blir ett separat dotterbolag inom Patricia och är en global utvecklare av avancerade reagenser för biomedicinsk forskning. Reagenser är ämnen som är avsedda för att påvisa eller bestämma andra ämnen med kemisk eller mikroskopisk teknik. Används som sagt vid analyser av olika slag. 

Övriga 4,2 miljarder investerades i Advanced Instruments, Sarnova och BraunAbility, för deras nya förvärv samt tilläggsinvesteringar.

För att förtydliga Investors struktur och inriktning avyttrades Grand Group till FAM AB, som kontrolleras av familjen Wallenberg. 

Däremot har det hänt en hel del i EQT och dess olika fonder. EQT har bland annat förvärvat Exeter Property Group som stärker upp deras fastighetsfond EQT Exeter samt förvärvat Life Sciences Partners för att öka fokuset på investeringar inom Life Science. 

Man har också ökat på och byggt fonder kring infrastruktur, troligen drivet av satsningar som ska göras efter klimatmötet (COP26) och Bidens utlovade satsningar på infrastruktur i USA. 

SOBI?

Innehavet i Sobi (3% av substansvärdet) har länge varit lite av ett sorgebarn för Investor tycker jag. På ett sätt är det lite konstigt, med tanke på att de har en omsättning runt 15-16 miljarder och en vinst på runt 3,5 miljarder. Dock har det alltid varit påverkat av att större konkurrenter, som Roche, gått bättre i USA och där marknaden har trott mer på konkurrenternas läkemedel. 

Men så kom då ett bud på Sobi, där köparna bjöd 235 kronor per aktie. Vid tillfället, i början av september, handlades Sobi omkring 190 kronor. Investor ställde sig positiva till budet, men i december föll budet och idag handlas aktien åter runt 180-190 kronor. 

Från Investors håll har man gått ut med att man nu har fullt fokus på långsiktigt värdeskapande. Risken är väl att bolaget återigen på sikt går tillbaka till att vara ett sorgebarn. 

Värdering

Det som är intressant med Investor är att de innehåller både en noterad och onoterad del. Värderingen på den noterade delen, som motsvarar 66% av substansvärdet, är enkelt att ta fram i och med att de innehaven är listade på en börs. 

Men när det gäller den onoterade delen blir det genast svårare. Den motsvarar 19% från Patricia Industries och 4% från EQTs olika fonder. Värdering bygger på antagna marknadsvärden och här har man som investerare inte den bästa informationen. 

Däremot anger Investor i sin rapport vilka värderingsmultiplar som man använder för de olika dotterbolagen inom Patricia Industries. Tyvärr värderar man på EBITDA-nivå och helst skulle jag vilja veta hur det ser ut på EBIT-nivå (rörelseresultatet). 

Anledningen är för att jag tycker att man måste ta hänsyn till avskrivningar på anläggningstillgångarna. De behövs ju för att driva verksamheten. Plus, om den informationen fanns skulle man kunna jämföra direkt mot hur Latour värderar sina onoterade innehav. 

Latour är väldigt konservativa i sin värdering av den onoterade industrirörelsen och värderar den till en EV/EBIT-multipel om cirka 17. VD skriver till och med i den senaste rapporten att de kanske är väl konservativa och det förklarar en del av den stora substanspremie som Latour dras med.

I dagsläget handlas Investors B-aktie till en substansrabatt kring 13-14%. Ser man till värderingen av dotterbolagen exklusive Vectura, som är ett vårdbolag med större dolda värden i fastigheterna, verkar Investor använda en snitt EV/EBITDA-multipel på runt 17-18. 

Jämför man övergripande med Latours värderingar, då de också anger EBITDA för sina onoterade innehav, verkar de använda liknande multiplar. 

Så på det stora hela verkar Investor vara inte vara helt orimliga i sina antaganden. Dock så man ha i huvudet att vissa av de noterade innehaven, som Atlas Copco, Epiroc och EQT är historiskt rätt så högt värderade. Särskilt EQT som värderas till EV/EBITDA 40!

Men, historiskt sett så brukar det vara bra lägen att fylla på i Investor när den beräknade substansrabatten närmar sig 15% eller ännu lägre. 


Källa: Ibindex

Själv ligger jag och fiskar efter nya bra ingångar i aktien och fortsätter nedgångarna ytterligare på börsen kommer jag att fylla på med fler aktier i Investor. 


torsdag 20 januari 2022

Avanzas rapporterar helåret 2021

 

Nu har den bästa tiden på året påbörjats för oss som är aktieintresserade. Det är nämligen nu som bokslutssäsongen kör igång. Idag kom Avanza med sin rapport för det fjärde kvartalet och helåret 2021. 

Man kan inte säga annat än att det var en bra rapport som bolaget kom med. Sett till helåret har 2021 varit ett väldigt starkt år för Avanza. 

  • Rörelseintäkterna ökade med 41% till 3 304 MSEK
  • Rörelsekostnaderna ökade med 13% till 864 MSEK
  • Årets resultat ökade med 53% till 2 047 MSEK, vilket motsvarar en vinst per aktie på 13,19 kronor
  • Rörelsemarginalen landade på 74% och vinstmarginalen på 62%, vilket gav en ROE på 50%
  • Föreslagen utdelning om 9,20 kronor (70% av vinst per aktie), vilket är en rejäl höjning från 2020 års utdelning på 3,80 kronor. Dock ska man komma ihåg att FI hade begränsningar på hur mycket banker fick dela ut av 2020 års vinster under förra året på grund av covid-19.
  • Antalet kunder ökade med 30% till 1 660 100
  • Sparkapitalet ökade med 42% till 810 miljarder kronor
  • Intäkt per sparkrona i landade på 0,47%
  • Kostnad per sparkrona landade på 0,12%

Uppdaterade långsiktiga mål för 2025

Bolaget kom även med uppdaterade långsiktiga mål i rapporten och här fokuserar jag bara på målen kring hur man ska växa under det kommande åren.

Målen kring bolagets värdetillväxt är:

  • Marknadsandel på 10% av den svenska sparmarknaden vid utgången av 2025
  • Kostnad per sparkrona max 0,12% över tid
  • ROE på minst 35%
  • Utdelning på 70% av vinsten årligen efter hänsyn tagen till kapitalkraven

Idag har man en marknadsandel på 6,6% av den svenska sparmarknaden, vilket innebär att man siktar mot en årlig tillväxt i marknadsandel på nästan 11% per år. Att klara av målet för kostnad per sparkrona beror lite på om man ser större investeringar under de kommande 4 åren samt om man behöver anställa fler personer. 

På konferenssamtalet kom det frågor på om nuvarande IT-system nått sin maxkapacitet med tanke på de tekniska strul man haft under det fjärde kvartalet, särskilt när det varit hög aktivitet på marknaden. Enligt bolaget har man inte något kapacitetsproblem utan strulet berodde på att olika system hade problem med att prata med varandra. 

Med den takt som Avanza utvecklar nya funktioner lär driftstörningar fortsättningsvis rimligen dyka upp ibland. Därför är det heller inte orimligt att personalkostnader fortsätter öka då det låter som att man kommer att behöva en hel del IT-kunniga människor de närmaste åren. 

Slutligen, vad gäller ROE:n är man redan långt över målet då man stängde året på 50%. Men FI har indikerat högre kapitalkrav och bolaget flaggade för att man kommer att emittera primärkapitaltillskott under 2022 för att möta FI:s ökade krav och för att optimera kapitalstrukturen. 

Det verkar dock som att ROE-målet fortsatt kommer att kunna uppfyllas. Givet detta kan man också räkna med att fortsättningsvis kommer bolaget att kunna dela ut 70% av vinsten per aktie. 

Utsikter för 2022

Bolaget guidar endast för rörelsekostnaderna och dessa tror man  kommer att öka och landa runt 1 050 - 1 070 MSEK. På själva konferenssamtalet sa man också att kostnad per sparkrona ska max vara 0,12%.  

Om utgår från det, innebär det att man tror sig nå ett sparkapital på någonstans mellan 875-892 miljarder. Det är en tillväxt på mellan 8-10%. Jämför man med 5 års snittet för Avanza ligger ökningen på en årlig tillväxt runt 28,5%. Men man ska komma ihåg att sparkapitalet formligen exploderade 2019-2021 vilket bilden nedan visar. 



Det hänger givetvis ihop med att börserna under de sista tre åren haft en väldigt bra utveckling. Om man istället ser på den genomsnittliga tillväxten 2016-2018 är den ökningen i snitt nästan 14%. Så givet att Avanza håller taket i nyckeltalet för kostnad per sparkrona under 2022 indikerar det att man inte direkt förväntar sig någon större uppgång respektive inflöde av sparkapital. 2021 års ökning av sparkapitalet på 239 miljarder, stod nettoinflödet för 18 miljarder. Resten var värdetillväxt. Ser vi hur börsen har börjat känns det avlägset att man kommer att ha någon större värdetillväxt i sparkapitalet.

Tror man också på att man lyckas behålla intäkt per sparkrona i procent på 0,47 även detta år, lutar det åt rörelseintäkter på mellan 4,9 - 4,1 miljarder kronor. Det skulle vara en ökning av rörelseintäkterna med 24,5 - 26,8% under året.

Med en vinstmarginal på 62% även kommande år, landar man på ett resultat för 2022 på 2,55 - 2,6 miljarder kronor, vilket blir en vinst per aktie på 16,40 - 16,70 kronor. Det skulle då kunna leda till en potentiell utdelning på 11,50 - 11,70. 

Är dessa antagandena för 2022 rimliga?

Dagens Industri (DI) skriver idag att de tror att både intäkter och kunder ökar med 10%. Intäkterna för 2022 skulle då uppgå till 3 634 MSEK, något som enligt deras beräkningar skulle ge en vinst per aktie på cirka 14 kronor. 

Problemet är att de inte verkar ha tagit höjd för att rörelsekostnader kommer i snitt att landa på 1 060 MSEK. Drar man sedan ifrån bolagsskatten på cirka 20% och antar att kreditförlusterna fortsatt är noll kronor hamnar man på ett resultat för året på 2 049 MSEK, vilket i princip är oförändrat mot 2021. 

Men skillnaden är att intäkt per sparkrona i % skulle rasa ned till runt 0,22, givet att sparkapitalet växer till 875 - 892 miljarder kronor. Det känns inte rimligt tycker jag i alla fall.

Förklaring verkar vara att DI utgått från rörelsekostnaderna för 2021. Använder man sig av den siffran landar man på en vinst per aktie på cirka 14 kronor.

Innan rapporten kom även analytikerkåren med sin tro och där trodde man att vinsten kommer att minska till 10,60 kronor. Här tror jag helt klart att vi kommer att få se uppdaterade rekommendationer de kommande dagarna. 

Vad tror jag själv?

Om vi istället utgår från rörelseintäkterna jag räknade fram baklänges under "Utsikter för 2022", tror jag inte att Avanza kommer att kunna behålla en intäkt per sparkrona i % på 0,47. 

Helt enkelt för att 2020 och 2021 har varit lite av några exceptionella år. Ser vi i bilden nedan har nyckeltalet legat runt 0,34 - 0,44. 



Nu tror jag inte att man faller ned till nivåer runt 0,35. Anledningen är att man har byggt en stor kundbas och har ett stor sparkapital placerat i olika sparprodukter och fonder, vilket kommer att kunna skala verksamheten. Troligen hamnar vi nog någonstans mellan 0,40 - 0,45.

Det skulle innebära rörelseintäkter runt 4,0 - 3,5 miljarder och ett snitt på rörelsekostnader på -1 060 MSEK. Efter avdrag för skatt hamnar  årets resultat runt 1,94 - 2,35 miljarder eller 12,50 - 15,10 kronor per aktie.  

Med dagens kurs runt strax 300 kronor ger det ett P/E på 20-24, vilket är lägre än 3-10 års snittet som legat runt 29-30. Idag äger jag inga aktier i Avanza direkt utan endast indirekt via innehavet i Creades. Men det klart, det väcker ju ens intresse om man kan komma över aktier i Avanza till ett P/E ner mot 20 eller lägre. Blir det en sättning på börsen, är det mycket möjligt att bolaget letar sig in i portföljen under året. 

Slutligen vill jag också tillägga att detta är inte på något sätt någon rekommendation och inlägget bygger på ett antal antaganden som är rena gissningar. Det är därför viktigt att man själv göra sin egen analys innan man eventuellt investerar. 

Inlägget beskriver bara mina tankar kring vart Avanza kan hamna när böcker för 2022 stängs och det ska bli kul att följa upp detta om ett år för att se hur nära man kom i sina gissningar.


lördag 8 januari 2022

Inte imponerad av SBBs höjda prognos



 

För cirka två månader sedan kom Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (SBB) med sin rapport för det tredje kvartalet. I den rapporten gav man en prognos för helårsresultatet om 9,80 kronor per A- och B-aktie. I torsdags kväll kom SBB ut med ett pressmeddelande om att man nu höjer prognosen för helåret till 13,70 - 14,20 kronor istället. En ökning på 4,4-3,9 kronor för helårsvinsten.

Som aktieägare i SBB är det naturligtvis kul med en positiv vinstvarning vid en första anblick. Men frågan är vad är det som bidrar till det ökade resultatet? 

Själv tycker jag att det är rätt så ointressant att analysera fastighetsbolag baserat på vinst per aktie, då vinsten till stor del ofta innehåller orealiserade poster (främst uppvärdering av fastigheterna). Anledningen är att dessa poster inte har något kassaflöde. 

Det är svårt att betala leverantörer och ge utdelning till aktieägare om verksamheten inte genererar cash. En uppvärdering av fastigheterna ökar vinsten per aktie, men den genererar inte något inflöde av nya pengar. 

Nu kan man i för sig hävda att det indirekt kan göra det. Bolaget som helhet får en högre värdering, som de i sin tur använder för att kunna låna ytterligare från bankerna. Det är därför fastighetsbolag är så beroende av att det finns kapital i marknaden. Vi såg i coronakraschen vad som hände med fastighetsbolagen när tillgången till kapital ströps. De störtdök! Samma sak brukar hända när räntan höjs och värderingsyielden (avkastningskravet) höjs, varpå värdet på fastigheterna diskonteras till en högre ränta.

Det är därför som jag är intresserad av vilken typ av kassaflöde som fastighetsbolaget kan generera, och då särskilt om det är ett ökat förvaltningsresultat. 

Generellt anser jag att fastighetsbolag borde värderas efter måttet P/Förvaltningsresultat per aktie (P/Förv) och inte det vanliga P/E-talet. Med den nya vinstprognosen innebär det att SBB B värderas till cirka P/E 4,4 för 2021, vilket kan tyckas väldigt lågt.

Men om man istället använder sig av måttet P/Förv, vad blir värderingen då? 

På sid 51 i Q3-rapporten för 2021 finns det en tabell som visar på SBBs intjäningsförmåga på årsbasis per sista september 2021. Där kan man utläsa att förvaltningsresultat hänförligt till A- och B-aktieägare landar på 2,38 kronor. 

Då tar bolaget hänsyn till den kassa som koncernen innehade vid periodens utgång med en beräknad snittränta om 1,11%, vilket är det vägda snittet i skuldportföljen per 2021-09-30. Med en kurs på 62 kronor för B-aktien blir värdering av bolaget cirka 26 med måttet P/Förv. En rätt så stor skillnad. 

Ett annat sätt att åskådliggöra det hela är att räkna om resultaträkningen för de första nio månaderna efter vad som är hänförligt till A- och B-aktier. Gör man det, ser det ut som i tabellen nedan:



Där kan man klart se att den stora delen av vinsten per A- och B-aktie kommer från omvärdering av SBBs fastigheter, inte vad de tjänar på att äga och förvalta dessa fastigheter. 

Den tidigare prognosen om en vinst på 9,80 kronor för A- och B-aktierna innebar en ökning med 1,24 kronor. Om man utgår från tabellen i bilaga 1 på sidan 51 i den senaste kvartalsrapporten ser man att den verkar kunna komma från förvaltningsresultatet där man anger att det uppgår till 2,94 kronor (där 0,06 kronor är hänförligt till minoritet) på årsbasis. 

I verkligheten behöver man fintrimma analysen då jag nu lägger hela ökningen på förvaltningsresultat utan ytterligare hänsyn till värdeförändringar och skatt. 

Om man går igenom de pressmeddelanden som bolaget har släpp under Q4 är det en hel del kring förvärv/försäljning av fastigheter. I vissa framgår det hur stora hyresintäkter som kommer att tillfalla SBB, men i många finns det ingen information. Här tycker jag att bolaget bör bli tydligare. 

Det som sticker ut under kvartalet är förvärvet av Amasten, där man nu har 92% av aktier, ytterligare förvärv av Solon Eiendom (inklusive omstrukturering av det förvärvet in i i nytt bolag samägt med Obos) och försäljning av fastigheter inom statlig infrastruktur till nytt bolag ägt tillsammans med Kåpan. Sedan har det varit några nyemissioner och bland annat har man fått in Wallenstam som ägare i SBB. 

Bolaget angav också att den uppdaterade prognosökningen beror på deras tre value-added strategier. Där ingår byggrättutveckling/nyproduktion, investeringar i befintliga bestånd och värdeskapande transaktioner. Av de pressmeddelanden som har kommit är det en viss del som skett i de två första strategierna, men det mesta verkar ändå hamna i den sista strategin.

Det stämmer även överens med vad SBBs VD Ilija Batljan sa i en intervju med Affärsvärlden, där den förbättrade prognosen beror på förbättringar i driftnettot, nya hyresintäkter (efter förvärv mest troligt), sänkta driftskostnader (lite underligt med tanke på att vi går in i den kallare perioden nu, kanske finns det vissa synergier här) och värdeförändringar till följd av sänkta yielder.

Det hela gör att jag inte räknar med att förvaltningsresultat kommer att öka så mycket mera än vad som  man angav i sin prognos för årsintjäningen om 2,94 kronor. Möjligen att den når 3,50 kronor. Det innebär som sagt att den stora ökningen av vinsten per aktie kommer att komma från ytterligare värdeförändringar av fastigheter i form av sänkt yield (avkastningskrav). 

I den senaste rapporten har SBB använt en yield på 4,55% vid värdering av sina fastigheter. Att den skulle sänkas ytterligare med tanke på att centralbanker världen över pratar om höjda räntor känns inte direkt betryggande. Visserligen skulle man säkert kunna argumentera att samhällsfastigheter och bostäder ska ha en lägre risk än andra typer av fastigheter och därför ska värderas högre. 

Men med tanke på vad som verkar vänta under 2022 skulle det kännas bättre med en mer konservativ syn. En uppvärdering kan alltid göras senare när man vet hur ränteklimatet ter sig. Därför är jag inte imponerad av den höjda prognos utan istället nu anser att risken kortsiktigt har ökat betydligt i SBB. 

Att värdera upp fastigheter, som i sig bara är en bokföringsmässig sak och inte direkt genererar kassaflöde är som att bli exalterad över en höjd EBITDA-prognos. Jag säger som Charlie Munger säger, EBITDA är lika med bullshit earnings. Uppvärdering av fastigheter i en tid av kommande räntehöjningar är alltså också bullshit earnings. Eller mera bildligt, det är som att få ett slag från Mike Tyson över levern. Stor chans att man säckar ihop!


söndag 2 januari 2022

Årskrönika 2021

 

Då har ännu ett år lagts till handlingarna och det har blivit dags att summera hur året har varit. Jag trodde inte när året väl började att det skulle bli ytterligare ett starkt börsår. Ser man till hela Stockholmsbörsen, steg index cirka 35% och som vanligt har det varit lite svajigt på vägen upp. 

Om man ser till bilden nedan ser vi att vi hade ett litet fall mot slutet av februari och maj, samt ett större fall runt september/oktober samt från november innan vi avslutade året med ett tomterally.





Portföljens utveckling

Min egna utveckling har inte varit lika bra i år, då jag låg kvar i tech alldeles för länge under första halvåret av 2021. Jag valde helt enkelt att inte att växla över till bank och industri, två sektorer som gått starkt under året. Det var först runt sommaren som jag tog in en hel del industri i portföljen. Bank håller jag mig fortsatt borta ifrån. 

Anledningarna är att dess tillväxt är begränsad år efter år samt de verkar i en bransch som är hårt utsatt för regulatoriska krav och risker. Sedan tycker att det är svårt att veta vad som gömmer sig i dess balansräkningar. Det är bara att se på de senaste skandalerna kring penningtvätt. 

Vad gäller tech åkte jag på några riktiga bajsmackor i form av Kindred och Kambi. Även om jag lyckades sälja av en del, var det inte tillräckligt för att utvika att dessa två investeringar ledde till en större negativ avkastning. Sedan blev det inte bättre att sedimentet för högvärderade techaktier vände framåt Q3-rapporterna, där Sinch föll kraftigt. 

Efter det kom rapporteringen kring Evolution om att de har tillåtit spel från marknader som är svartlistade av USA. Även om en del av den rapporten verkar vara delvis osann så har bolaget ändå valt att agera mot sina kunder som möjliggjort detta. Personligen vill jag inte investera några större belopp i bolag som medvetet öppnat upp sig för denna typ av risker genom att inte ha bättre kontroll. 

Tack vare att Sinch och Evolution funnits i portföljen under lång tid blev det ändå en positiv avkastning. 

Under december valde jag att plocka ut likvida medel från portföljen motsvarande två års levnadskostnader. Det gjorde att portföljen ökade totalt med 17,18% under 2021. Om man lägger till det belopp som jag tog ut hade uppgången landat på 24,06%. 

Jag funderade på att göra uttaget i början av januari istället, men då hade jag börjat med negativ avkastning vilket hade känts trist. Sedan tycker jag att det blir mer rättvisande att uttaget påverkat 2021 års avkastning. 

När 2022 slutar kommer jag att ha haft igång portföljen i fem år och hittills under de fyra år som gått har jag haft en uppgång på 237% eller CAGR (årlig genomsnittlig uppgång) på 24,14%, vilket jag är mer än nöjd med. 

Mål för 2022

Tanken framöver är att jag någon gång under året kommer att plocka ut motsvarande ett års levnadskostnader från portföljen för att kunna ha att leva på året efter. Om nu 2022 skulle visa sig vara ett år då portföljen minskar i värde, behöver jag inte göra det eftersom jag inför detta år redan har två års levnadskostnader avsatta. 

Iden är i alla fall att om portföljen ökar, med säg 10% någon gång under året, att då allokera om 4% till framtida levnadskostnader. Sedan behöver jag inte känna stress över att jag inte har ordnat med pengar för det kommande år. Jag slipper också att ta ut kontanter från portföljen om den skulle ha minskat i värde. 

Om man omvandlar detta till mål i procent är mina mål att portföljen brutto ska öka med minst 20% och netto med minst 15%. Netto är efter att jag tagit ut det jag behöver att leva på året efter. 

Fokus kommer på att försöka att hålla nere antalet transaktioner. Det var alldeles för många transaktioner under 2021, vilket inte bara ledde till extra mycket transaktionskostnader men även till en sämre avkastning. Som exempel ökade min PPM med lite över 30% och där har jag varit mer diversifierad mot olika sektor samt inte gjort en massa omplaceringar. 

Jag kommer att fortsätta att behålla mina underportföljer i form av Small Cap Funds, Investmentbolag, Fastighet, Tech och min "egna" fond, som jag skapat under hösten. Tyngdpunken kommer att ligga på att öka andelen i småbolagsfonder och investmentbolag när köptillfälle uppstår. 

Utsikter för 2022

Om jag ska försöka mig på att formulera en tro om hur börsåret 2022 kommer att bli, tror jag att vi kommer att få ett rätt så svängigt börsår. Centralbanken i USA har flaggat för en snabbare minskning av sina enorma stödköp, vilket gör att dessa kommer att vara utfasade till april. Sedan har de också flaggat för en höjning av räntan vid tre tillfällen under året och 2-3 tillfällen året efter. Jag tror också att andra centralbanker kommer att följa i Feds spår. 

Historiskt sett har ett avslutande av stödköp i kombination med räntehöjningar lett till en nedgång på börsen kortsiktigt och därför går jag in i det nya börsåret med en kassa på nästan 60%. Om det blir som jag tror kommer det att uppenbara sig en hel del fina köptillfällen under året, när högt värderade tillväxtbolag kommer att få se sina multiplar minska. Då vill jag ha en väl tilltagen kassa att kunna sätta i arbete. 

Generellt tror jag att det kommer att bli ett disciplinens år då det gäller att inte förhasta sig och rusa in i aktier allt för snabbt vid minsta nedgång. Utan istället att utnyttja de tillfällen när marknaden är ned 5-10%. 

Det kan även bli som så att centralbankerna inser att de har varit för tuffa, vilket kan leda till att de återigen inför någon typ av stödköpet mot slutet av året. Det borde då ge nytt bränsle till börsen. 

Sedan har jag också lagt till en ny flik på hemsidan där man ska se vilka innehav jag har i den totala aktieportföljen. Tanken är att jag kommer uppdatera denna sida månadsvis i samband med månadsrapporteringen. 


måndag 20 december 2021

Lundbergsföretagen istället för Industrivärden?



 

I helgen skrev jag om Industrivärden och att det bolaget kan vara en bra bas i en aktieportfölj. Men, som en läsare gjorde mig uppmärksam på, så äger Lundbergsföretagen nästan 20 procent av Industrivärden och att det bolaget är mer intressant att ha långsiktigt. 

Lundbergsföretagen är, för de som inte känner till det, det företag som Fredrik Lundbergs far bildade en gång i tiden. Men då var det en byggnadsrörelse med fokus på bostadsbyggnation. Efter ett tag expanderade man genom att skapa en fastighetsrörelse och därefter har man ytterligare expanderat till att investera i andra bolag, varpå man numera är ett investmentbolag.

Så, i detta inlägg tänkte jag se om Lundbergsföretagen kan vara ett intressantare alternativ och samtidigt får man exponering mot Industrivärden. Skillnaden mellan dessa två bolag är att man i Lundbergsföretagen även får tillgång till en onoterad fastighetsrörelse, samt ytterligare exponering mot skog och fastigheter i form av noterade innehav. Vidare får man också en bredare portfölj eftersom Lundbergsföretagen innehåller fler bolag totalt sett.

Dock brukar det sällan handlas till substansrabatt och när det väl gör det, har det historiskt visat sig vara bra lägen att gå i in bolaget. Men med tanke på hur marknaden är just nu är det inte säkert att det stämmer just denna gång med. 

Idag handlas bolaget till en substansrabatt på strax under 5 procent, 4,41 procent för att vara mer exakt. Med en utdelning på 3,25 kronor, vilket motsvarar en direktakastning på 0,73 procent är substansrabatten 5,14 procent. Återigen använder jag mig av Ibindex gratistjänst för att studera hur substansvärdet har ändrats över tid. Den visar att historiskt är alltså substansrabatten rätt så hög. Normalt sett brukar bolaget handlas till en substanspremie som man ser i nedan tabell.

Källa: Ibindex

Tittar man på rapporterade (enligt kvartalsrapporterna) och beräknade (dagligen uppdaterad enligt de noterade innehavens kursändringar) medelvärden ligger rabatten högt. Sedan har det under den senaste femårsperioden varit tillfällen när substansrabatten varit klart mycket högre, men det är återigen medelvärdet som jag tycker är mest intressant att följa. 

Går man vidare och ser till de innehav som bolaget äger, är de högre värderade än innehaven i Industrivärden. 


Det viktade P/E-talet på rullande tolv månader hamnar på 27,55. Men då ska man ha i åtanke att P/E-talet för Hufvudstaden A troligen är för högt. Det har att göra med att man har haft negativa värdeförändringar på sina fastigheter på grund av corona, vilket minskat vinst per aktie. 

Ser man istället på bolagets medel P/E-tal från 2019 och fem år bakåt i tiden är det 7,5. Troligen är det samma sak för Lundbergs fastigheter. Detta innehav är onoterat så här har jag på eget bevåg antagit samma P/E-tal som för Hufvudstaden A. 

Så om man då använder sig av Hufvudstadens genomsnittliga femårs P/E-tal från 2019 och bakåt i tiden och applicerar det även för Lundbergs onoterade fastighetsrörelse hamnar P/E-talet på precis under 20, vilket är i nivå med Stockholmsbörsen. Ändå, jämfört med Industrivärden förefaller Lundbergsföretagen inte vara lågt värderat sett till börsen som helhet, som hade ett viktad P/E-tal på 17,6.

Men i Lundbergsföretagen får man också exponering mot investmentbolaget Industrivärden och om man byter ut Industrivärden i tabellen ovan och lägger in ägandet i Industrivärdens innehav istället ser tabellen ut som nedan:


Nu ökar det viktade P/E-talet på grund av de underliggande P/E-talen är högre än Industrivärden som företag. Det har att göra med att Industrivärden handlas till substansrabatt. Vidare så äger Industrivärden aktier i Handelsbanken, Sandvik och Skanska, precis som Lundbergsföretagen också gör. Det gör att man får en viss överlappning här. 

Men de bolag som kommer till genom att investera i Lundbergsföretagen är Holmen, Hufvudstaden, Husqvarna och Indutrade samt den onoterade fastighetsrörelsen. Ser man närmare på dessa fem innehav kan man lyfta fram följande:

Holmen - Ytterligare ett skogsinnehav, precis som SCA. Skillnaden är att Holmens huvudsakliga strategi är att äga och förvalta skog som finns i Sverige. Här har får man ett långsiktigt stabilt kassaflöde, som i sin tur kan användas till investeringar inom kringliggande områden, men också till att delas ut till ägarna för användning i andra verksamheter. Jan Stenbeck var bland annat ett fan av att äga skog som i sin tur gav stabila kassaflöden för andra investeringar.

Hufvudstaden - Rent aktiekursmässigt har väl detta bolag aldrig varit speciellt roligt, men man äger fastigheter på de bästa och exklusivaste lägena i Stockholm och Göteborg. Skulle man göra om dessa till bostäder från handel med mera, sitter man här på en hel del dolda värden. Frågan är bara när man plockar fram dessa.

Husqvarna - Spännade bolag som lyckats med sin turnaround och har intressanta produkter inom el och batteri. Bland annat deras lansering av en robotgräsklippare för golfbanor och parker. Skulle bolaget lyckas med att få en ESG-stämpel på sig, lär det komma en rejäl multipelexpansion i detta innehav. Fredrik Skoglund pratar sig gärna varm om detta bolag och har det som ett av sina top picks i sin aktiefond, Avanza Småbolag by Skoglund.

Indutrade - stjärnan av serieförvärvarna och det bolag som ligger bakom hela Lundbergsföretagens utveckling historiskt sett skulle jag vilja säga. Affärsmodellen är att förvärva bolag till lägre multiplar, som passar in i deras affärsområden, och när de väl konsolideras in i Indutrade värderas de upp till Indutrades multiplar. Risken är nu att marknaden är klar med att värdera upp Indutrade och med tanke på dess storlek kan det också bli svårt att fortsätta att hitta tillräckligt stora förvärv. Men, bra bolag tenderar till att fortsätta att vara bra bolag, även om aktiekursen kan svänga under tiden. 

Onoterade fastighetsrörelsen - fastigheter i lite större städer i mellersta Sverige, samt Göteborg och Stockholm. I denna rörelse får man citynära lägen i en mix av bostäder, kontor handel och marknadsplatser. 

Ser man på helheten, inklusive de innehav som man får ta del av via Lundbergsföretagens innehav i Industrivärden, får man än väldigt bra bas genom att investera i Lundbergsföretagen. Men för tillfälligt är värderingen inte lika fördelaktig som den är i Industrivärden. 

Om man ser på vilken avkastning som Lundbergsföretagen gett över tid, ligger den klart över vad Industrivärden har gett. I snitt har man fått 18,77 procent de senast tio åren inklusive återinvesterad utdelning. Men ser man på snittet för de senaste fem åren är procenten nere på 12,72 procent per år inklusive återinvesterad utdelning, vilket är lägre än vad Industrivärden givit. 

Så, avkastningsmässigt sett beror det lite på vilken tidshorisont som man tittar på och nu kan det vara som så att det är till Industrivärdens fördel att substansrabatten är tillfälligt rätt så hög. Själv har jag båda bolagen i min aktieportfölj och fortsätter substansrabatten i Lundbergsföretagen att vara så här låg eller lägre kommer jag fortsätta att öka på mitt innehav i bolaget. 

Hur tänker du kring Lundbergsföretagen? Har du hellre det än Industrivärden i din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen.


söndag 19 december 2021

Industrivärden som bas i portföljen

 


I boken "Investera som mästarna" av Jonas Bernhardsson finns det ett kapital om Lennart Israelsson, även känd som Aktie-Stinsen. Han var ett fan av investmentbolag och sa bland annat om man kan köpa en krona för femtio öre förstår ju vem som helst att det är en bra affär på sikt. 

Han köpte bland annat på sig mängder av aktier i investmentbolag när alla ville ha IT-bolag i slutet av 1999 och början av år 2000. När väl IT-kraschen kom var han en av vinnarna eftersom han hade hållit sig borta från IT-aktier. 

Själv är jag också ett fan av investmentbolag då de är en bra bas i vilken aktieportfölj som helst och ofta drivs av skickliga personer. Kan man sedan köpa aktier i dessa bolag till rabatt blir det extra intressant. Ett bolag som nästan alltid handlas till rabatt är Investor, följt av Industrivärden. 

Ofta är det Investor som har haft en högre rabatt. Men nu är det omvänt. Idag handlas Industrivärden (C-aktien) till en rabatt om cirka 14,2%, dvs att du för en krona betalar du cirka 86 öre och om man lägger till att Industrivärden delar ut 6,25 kronor, motsvarande en direktavkastning på 2,28 procent baserat på fredagens stängningskurs är substansrabatten cirka 16,5 procent. 

Jämför man med Investor (B-aktien) handlas den till en substansrabatt om 10,35 procent. Lägg till utdelningen på 3,50 kronor eller 1,61 procent, blir substansrabatten nästan 12 procent. 

Om man inte känner till Industrivärden i närmare detalj, så är det ett investmentbolag med enbart noterade innehav som kontrolleras av Fredrik Lundberg med familj. Fredrik Lundberg är känd för att bygga sin förmögenhet långsamt och säkert, samt att investera när det är billigt. Senast 7-8 december köpte han ytterligare 1 miljon aktier i Industrivärden. Själv passade jag på att köpa in mig i Industrivärden den 9 december. Men med tanke på rabatten, blir det intressant att titta ännu lite närmare på detta bolag. 

För att ta reda på den historiska rabatten, är gratistjänsten från Ibindex helt oslagbar. Där hittar man de investmentbolag som är noterade på Stockholmsbörsen, samt vilka innehav de har. Teamet bakom tjänsten uppdaterar dagligen de noterade innehaven i respektive investmentbolag, så att man får en daglig beräknad substansrabatt. 

Annars måste man som bekant vänta till varje kvartalsrapport för att få reda på den informationen. Dock är Svolder duktiga, då de varje måndag presenterar ett uppdaterat substansvärde på sin hemsida. När det gäller Ibindex är det värt att komma ihåg att de investmentbolag som har onoterade innehav i sig, uppdateras endast i samband med bolagens kvartalsrapporter om inte annan information ges mellan rapporterna.

Men om vi går tillbaka till Industrivärden och dess historiska substansrabatter/-premier kan man på Ibindex sida se att Industrivärdens substansrabatt historiskt sett är rätt så hög nu.

Källa: Ibindex

Visserligen har den varit klart mycket högre, både rapporterad (i samband med kvartalsrapporter) och beräknad (vad Ibindex räknat fram baserad på dagliga kursändringar), men själv brukar jag utgå från medelvärdena när jag funderar på bra ingångar. 

Om man ser på hur bolagen i Industrivärden värderas inser man att på rullande 12 månader är Industrivärden rätt så lågt värderat.


Källa: Yahoo Finance


Bolagets övriga innehav och räntebärande nettoskuld har jag givit ett P/E-tal om 1 (rätt eller fel), men skulle man sätta det till 0 blir det viktade P/E-talet 17,64, så ungefär detsamma. Detta kan jämföras med hur hela Stockholmsbörsen värderas. Stockholmsbörsen värderas idag till ett P/E-tal runt 20.

Tittar man närmare på respektive innehav i Industrivärdens portfölj, kan man övergripande lyfta fram följande hos varje:

Ericsson - Bra positionerande för den kommande utrullningen av 5G och IoT, samt spännande förvärv av det amerikanska kommunikationsbolaget Vonage som kan komma att kompensera för motgångarna i Kina. Dock är jag alltid lite nervös när svenska bolag gör enorma förvärv i USA, då dessa inte alltid har slutat bra. Men investerarna i Ericsson är positiva, så jag får hålla med dem tills motsatsen är bevisad.

Essity - Bolaget går starkt och visar på fina marginaler och resultat. Det ryktas även om en uppdelning av bolagen i en hygiendel och hälsodel. Själv ser jag det som en option, men generellt sett tycker jag att Essity är en fint defensivt innehav och till dess att kursen drar iväg bidrar det med en fin utdelning att trösta sig med.

Sandvik - Nya VDn från Assa Abloy och styrelseordförande Johan Molin från Atlas Copco kan nog få fart på Sandvik de kommande åren. Avknoppningen av specialstålenheten SMT kommer också att mer renodla koncernen som i sin tur också kommer att vara positivt för Sandvik som helhet. Sandvik har ju alltid som bekant stått lite i skuggan av Atlas Copco (största innehavet i Investor), men det kan det nog bli lite ändring på hoppas jag.

SCA - Europas största skogsägare och höjda priser under Q3, samt höjningar under Q4 lovar gott inför framtiden. Visserligen har träpriserna minskat, men då bolaget har flera ben att stå på samt har spännande samarbeten inom grön energi tycker jag att detta bolag kan ha en intressant framtid framför sig.

Skanska - Normalt är jag inte så där överförtjust i Skanska även om man höjt marginalerna lite i byggdelen, men bolaget har flaggat för att de ska bygga upp ett fastighetsbestånd av kommersiella lokaler på cirka 12-18 miljarder och det gör det mer intressant. Här hade jag hellre sett att Industrivärden haft Peab som innehav då de sitter på en massa byggrätter vars marknadsvärde inte fullt ut återspeglas i kursen eller i balansräkningen.

Handelsbanken - Känd som en av de stabilaste bankerna, men som halkat efter i digitaliseringen. Men Lundberg själv har under året köpt en hel del aktier i banken och förhoppningsvis kan det arbete som de nu lägger ned leda till att banken blir både fortsatt stabil och konkurrenskraftig. Det hade varit häftigt om Industrivärden istället hade köpt upp Nordnet, för att få en högavkastande bank likt investmentbolaget Creades har med sitt innehav i Avanza Bank.

Volvo - En stark balansräkning, välskött och långt fram i att elektrifiera fordonsflottan är detta ett bolag som många tycker är alldeles för billigt. Visst har komponentbristen drabbat Volvo, men om man ser den som övergående är det ett bolag som kan ha en stor uppsida. Lägg till en extrautdelning om 9,50 kronor under året för försäljningen av UD Trucks samt en trolig utdelning på minst densamma som för 2020, sitter det fint i Industrivärdens kassa. 

Summerar man det hela framstår Industrivärden som en bra bas i vilken aktieportfölj som helst och många av innehaven förefaller ha några spännande år framför sig. Att sedan substansrabatten är hög historiskt sett baserat på medelvärden gör det hela inte sämre. Dock får man nog räkna med att Industrivärden inte kommer att göra några glädjeskutt likt vissa techbolag gjorde under det senaste året.

 Men om ser på cirka 10 år sikt, så har Industrivärden C givit en årlig avkastning på 11,5 procent inklusive återinvesterad utdelning. Ser man på 5 års sikt är den årliga avkastning cirka 14 procent inklusive återinvesterad utdelning En helt okej avkastning till låg risk med innehav som ger en god spridning mellan olika branscher. 

Fortsätter substansrabatten att vara så här låg eller lägre kommer jag att fortsätta att öka upp mitt innehav i Industrivärden.

Hur tänker du kring Industrivärden? Är det en aktie i för din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen