Fokusera inte bara på fondavgifterna

 

När man ska spara i fonder får man ofta höra två saker. Det första är att avgiften spelar roll och det andra är att de flesta slår inte index i det långa loppet, så välj helst indexfonder. Men stämmer det verkligen? 

I de inlägg som jag skrivit tidigare i höst har jag tittat på hur olika småbolagsfonder har presterat historiskt i hopp om att finna den bästa småbolagsfonden att investera i. Det jag kom fram till är att det inte finns någon fond som är bäst, vilket kanske inte var så förvånande. Dock kunde jag se att vissa förvaltare lyckades hålla sig i toppen år efter år. Det är också dessa förvaltare som ligger till grund för min egna sammansättning av småbolagsfonder till min "fond" Stojko Invest Small Cap. 

Stojko Invest Small Cap består alltså av nio olika likaviktade småbolagsfonder som jag tycker har visat på konsekvent bra prestation år efter år. Mycket hänger så klart på vem/vilka det är som förvaltar fonderna. Det är därför det är så viktigt att följa med och läsa månadsbreven och andra nyheter från den fond som man har valt att placera sina pengar i. 

I detta inlägg tittar jag närmare på om det är en bra ide att välja flera olika småbolagsfonder, eller räcker det ändå kanske med att bara investera i en småbolagsfond? Finns det någon som är tillräckligt bra så att säga? 

Jag har för mig att Fredrik Skoglund (numera förvaltare av Avanza Småbolag by Skoglund) en gång sagt att han siktar på att vara bland de 3-5 bästa fonderna år efter år, då han placerar långsiktigt. Alla fonder kan vara bäst ett enskilt år, men om man håller sig i toppen år efter år, blir fonden framgångsrik. 

De fonder som finns med i Stojko Invest Small Cap syns i bilden nedan. 

Det har gått cirka en månad sedan jag ändrade min allokering i den totala aktieportföljen och tog in dessa fonder. I kolumnen "Avkastning" kan man se hur varje fond har presterat under den tiden. Värt att notera är att avkastning alltid är efter avgifter. Jag har därför tagit med respektive fonds totala avgift, för att följa upp och se om det är värt att betala extra för en aktivt förvaltat fond alternativt välja fonder med högre avgifter. 

Vid samma avkastning väljer man alltid den fond som har lägst avgifter, för att betala mer för samma avkastning straffar sig i längden i form av lägre avkastning. 

Bland mina fonder har jag även valt AMF Aktiefond Småbolag, som trots att den är en aktivt förvaltat fond, har en avgift som är över 1 procentenhet lägre än genomsnittet för de nio fonderna, i klass med indexfonder. Det är därför som jag också utvärderar min egna sammansatta fond Stojko Invest Small Cap mot just AMF Aktiefond Småbolag . 

Villkor för Stojko Invest Small Cap är att den ska slå avkastningen för AMF Aktiefond Småbolag och att den ska även slå avkastningen för småbolagsindex, i detta fall Carnegie Small Cap index. Om den inte uppfyller villkoren, är det då bättre att bara välja AMF Aktiefond Småbolag eller en ren indexfond för småbolag, här representerad av PLUS Småbolag Sverige Index?

Om man ser till den korta tiden, som en månad är, är det endast Evli Sverige Småbolag B som presterat bättre än AMF Aktiefond Småbolag, 4,83% i avkastning mot 4,09%. Den sammansatta Stojko Invest Small Cap har presterad 3,29% på samma tid. Inte nog med att den presterat 0,81% sämre, den är även 1,1% dyrare! Här spelar avgiften helt klart roll. Varför betala mer för samma sak, när den presterar sämre. Nu är en månad för kort tid, men om detta är en trend som står sig, kommer jag att behöva göra förändringar om jag inte vill få en sämre avkastning till ett högre pris.

Om jag jämför på tre och sex månaders tid, är det fortfarande AMF Aktiefond Småbolag som presterat bättre än min grupp av fonder och det till en lägre kostnad. Det är först när vi ser på ett års sikt som gruppen av fonder ger en högre avkastning och då är det motiverat att betala mera. Likaså är det om man ser på tre och fem års sikt. Då får man en avkastning som är nästan 11 respektive 8 procentenheter högre, vilket klart motiverar att man väljer fonder med en högre avgift. 

Jag har även tagit med PLUS Småbolag Sverige Index, som är en ren indexfond som avspeglar Carnegie Small Cap Index, just för att se hur den står sig mot dels min sammansatta grupp och dels mot AMFs fond. Enligt experterna som uttalar sig i tidningar är det ju den som man bör välja. 

Helt klart har den lägst avgift, till och med lägre än AMFs även om det endast är 0,02 procentenheter. Men när det kommer till avkastning, underpresterar den verkligen. Inte på något av mätintervallerna i bilden ovan har indexfonden gett en högre avkastning. Särskilt på tre års sikt är skillnaden verkligen hårresande till indexfondens nackdel.

Så med andra ord kan jag konstatera att det inte går att säga att indexfonder är bättre och att alltid välja den fond med lägst avgift kan göra att din totala avkastning blir klart sämre. Detta är helt klart stick i stäv mot vad de flesta sparekonomer hävdar. 

Istället måste man följa upp över olika tidsperioder, som i bilden ovan, för att se hur fonden har presterat jämfört med andra aktiva fonder och mot index för den kategorin. Här är det även viktigt att tänka på att vissa indexfonder kan jämföra sig med lite lustiga index. Ett exempel är att en del Sverigefonder kan jämföra sig mot ett ESG-justerat index eller liknande och själv väljer jag alltid att jämföra mot hela Stockholmsbörsen. Så tipset är att alltid jämföra mot ett så rent index som möjligt utan en massa justeringar eller undantag. 

Placerar du i en Sverigefond jämför då mot hela Stockholmsbörsen, indexen OMXSPI (utan återinvesterade utdelningar) eller OMXSGI (inklusive utdelningar). Placerar du i småbolagsfonder på den svenska marknaden, jämför med Carnegie Small Cap Index eller möjligen OMX Small Cap Index. Placerar du i amerikanska techbolag, jämför så med Nasdaq eller S&P 500. 

Men för att återgå till mina småbolagsfonder, kommer jag att fortsätta med min sammansatta fond, då tiden för när AMFs fond avkastat mer är för kort.

Hur tänker du kring fondavgifter? Väljer du alltid den billigaste och helst en indexfond? Kommentera gärna i bloggen.

Har Evolution något ansvar för operatörernas kunder?

 

För någon vecka sedan uppdagades det att kunder i länder som är på USAs förbjudna lista har lyckats spela Evolutions spel hos vissa operatörer som är kunder till Evolution. Enligt utsaga är det en anonym tredje part (konkurrent i detta fall) som har anklagat Evolution och fört dessa anklagelser till tillsynsmyndigheten för spel i New Jersey ( New Jersey Division of Gaming Enforcement, NJDGE).

Detta är så klart väldigt allvarliga anklagelser då det är extremt känsligt att bryta mot de sanktioner som USA har satt upp. Med tanke på att det även i USA en stor del av Evolutions tillväxt ska komma ifrån, vore det direkt skadligt för bolaget. Kursen skulle komma att slaktas. 

Men, det som stör mig som investerare i Evolution, är att en anonym källa kan framlägga denna typ av anklagelser. I min bok, bör man kunna stå för det man säger och att då gömma sig bakom anonymiteten är märkligt. Hur ska ett bolag rimligen kunna försvara sig?

Enligt den tredje part som anklagat Evolution, så hävdar de att spelare i Iran, Syrien och Sudan, länder som står under amerikanska sanktioner, har kunna logga in direkt och spela spel som Evolution tillhandahåller. 

Idag har Evolution kommit med ett uttalande att det inte är möjligt utan sofistikerad teknisk manipulation av systemen och de kontroller som finns inbyggda. Det sätt som personerna har gått tillväga på är... 

"....genom en operatör som inte var en Evolution-kund utan ansluten till en plattform som Evolution har som kund, skedde till synes genom att först etablera en VPN-tunnel från en IP-adress i ett blockerat land, för att få en IP-adress i ett accepterat land. Från denna IP-adress gjordes en anslutning via operatören till Evolutions lobby, där geografiska IP-kontroller kringgåtts och en session upprättades med webbläsaren. Därefter avslutades VPN från den accepterade IP-adressen, medan innehållssessionen förblev aktiv i webbläsaren. Den första IP-adressen från det blockerade landet kvarstår. 

Evolution konstaterar också vidare att innan ovan tillvägagångssätt, så 

"...avvisades flera försök att ansluta direkt från IP-adressen i det blockerade landet. Detta är ett avsiktligt tillvägagångssätt för att kringgå en brett accepterad och väletablerad process för att kontrollera användarnas geografiska plats, i ett syfte att misskreditera Evolution."

Jag tycker att Evolution på ett väldigt klart och tydligt sett genom sitt uttalande påvisat hur det hela har gått till och det är förtroendeingivande. Dock så vill jag som investerare även få detta bekräftat från tillsynsmyndigheten i New Jersey, samt att de även namnger vem/vilka som står bakom den anonyma källan. Det spekuleras i branschen om vilken konkurrent det skulle kunna vara, och konkurrenter som  Playtech eller Scientific Games har nämnts. Jag tror att hela branschen skulle vinna på att få detta utrett och slippa fortsatt smutskastning. 

Men den avgörande frågan tror jag ändå kommer att bli att utreda om Evolution har ett ansvar för sina leverantörers kunder. Om de har det, i sånt fall vad uppgår deras ansvar till med tanke på att de inte äger kunden och inte heller ansvarar för att samla in kundkännedom om sina operatörers kunder. 

Jag kommer att följa frågan noggrant och se vad det hela landar i. 

Ny svensk hälsoindexfond har lanserats i veckan

 

Förra månaden lanserade Plusfonder en indexfond inom teknologi och i onsdags var det dags igen för en ny fond. Då lanserade Plusfonder en indexfond inriktad mot hälsovård, PLUS Hälsovård Sverige Index. Den fonden följer ett index som heter SIX Sweden Healthcare Gross Index (SIXSEHEALTHGI). Det indexet innehåller bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och First North, vilket innebär att cirka 150 bolag finns i indexet. 

Det är en stor spread mellan marknadsvärdena på de bolag som är med, alltifrån marknadsvärde på cirka 150 miljarder kronor till cirka 20 miljoner kronor. Även i denna fond, precis som för Teknologifonden, får inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet, vilket ombalanseras halvårsvis. 

Av de 150 bolagen som fonden består av, utgör nedan lista på topp 20 innehaven 76,4%, vilket innebär att övriga 130 innehav inte har så stor påverkan på utvecklingen.

Själv har jag topp 1 och 4 i mina portföljer och just Vitrolife är det bolag som får representera Bure i min fond Stojko Invest Investmentbolag. 

Även denna fond kommer att förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, som förvaltar flera av de andra Plusfonderna. Även för denna indexfond kommer avgiften att ligga på 0,4%. Det är den klart billigaste fonden som jag lyckats hitta. Vanligen ligger fonder inriktade mot hälsovård/läkemedel på avgifter runt 1,5-2% och då innehåller de ofta bolag från hela världen. 

Vad tycker du om PLUS Hälsovård Sverige Index? Är det något som du kan komma att investera i? Kommentera gärna i bloggen.

Få gratis aktier i Investor

 

Att få gratis aktier är kanske inte helt korrekt, men med tanke på att Investor har både sin A-aktie och B-aktie noterad, kan man ibland göra arbitrageaffärer mellan aktieslagen. Helt enkelt för att det är en prisskillnad mellan dessa aktier. 

Nu är det ingen skillnad på dessa två aktieslag förutom hur många röster varje aktie har. Varje A-aktie har 1 röst medan en B-aktie bara har 1/10 dels röst. Men de båda aktieslagen äger lika stor del av Investors tillgångar och skulder och det är samma nivå på utdelningen för båda aktieslagen. 

Vanligen ligger spreaden runt 1 krona, men idag har skillnad ökat markant. Som mest var skillnaden mellan A- och B-aktie nästan 20 kronor, precis när börsen hade öppnat. Nu på eftermiddagen ligger den runt 6 kronor, vilket är rätt så högt det med. 

Det som hände imorse var att det meddelas att Investor A skulle inkluderas i MSCI Global Standard Index, där B-aktien redan är med. Alla de fonder som följer detta index måste då köpa in A-aktien, vilket drev upp kursen. 

De som har Investors A-aktie kan alltså sälja den och istället köpa den billigare Investors B-aktie och på så sätt få fler aktier i Investor gratis. Dock behöver man ta hänsyn till att det kostar olika mycket i courtage beroende på vilken courtageklass man har hos sin mäklare. 

Så det gäller att man räknar efter först och eventuellt byter courtageklass innan man gör detta. Sedan måste man ta i beaktande att kurserna på dessa aktier kan ändras under tiden man håller på, vilket kan leda till att man inte tjänar något på att göra det hela. 

Men om man har väldigt många Investoraktier, kan det helt klart vara värt det. Men glöm då inte att ändra courtageklassen till Fast pris då. 

ICA checkar ut från börsen

 

Idag kom så budet på ICA-gruppen från ICA-Handlarnas förbund och AMF Pensionsförsäkring, att man vill köpa ut ICA-gruppen från börsen via ett budbolag, Murgröna Holdning. Budet är på 534 kronor per aktie och det värderar ICA-gruppen till 107,4 miljarder kronor. 

ICA-Handlarnas förbund kontrollerar redan 54% av aktierna i ICA-gruppen och är alltså  medlemsorganisationen för ICA-handlarna. Det får som effekt att det i princip är ICA-handlarna som själva köper ut sig från börsen. Resten av aktier i ICA-gruppen ägs av flera ICA-handlare privat samt av marknaden. För de ICA-handlare som också äger aktier i ICA-gruppen privat blir detta ett verkligt guldregn. 

Bakgrunden till att man nu vill köpa ut ICA från börsen är för att bolaget står inför ett behov av långsiktiga investeringar för att kunna stärka sitt marknadserbjudande och satsa på innovation, hållbarhet och digitalisering. 

Detta görs enklare i en icke-noterad miljö. Det låter som att det kommer att komma ett antal år med stora kostnader för IT-investeringar och då klart är det lättare om man är onoterad och slipper att vid varje kvartal försvara samt diskutera kostnadsbiten och hur väl dessa investeringar har lett till ökade intäkter. 

Det påminner lite om när Nordnet köptes ut från börsen. Kanske blir det så med ICA, att vi om några år kommer att få se de på börsen igen? Men om budbolaget inte skulle få 90% av aktierna, ska det tilläggas att budet inte går igenom. 

Annars blir det bara Axfood kvar på Stockholmsbörsen och i övriga Norden finns också lågprismatkedjorna Europris (Norge) och Tokmanni (Finland).

Men, det som dock är intressant med budet är att man i pressmeddelandet säger att budet motsvarar en premie på 29%. Anledningen är att man anger 22 oktober som sista handelsdag. Det är då som marknadsspekulationerna började angående ett eventuellt kommande bud. Det vanliga är annars att man utgår från det datum som budet blev offentligt. Om man utgår ifrån gårdagens stängningskurs, innebär budet bara en premie på 11%. 

När man analyserar kursgrafen ovan, ser det onekligen ut som att information har läckt ut om ett kommande bud och man har passat på att handla för fulla muggar. Det är annars svårt att förstå den nästan paraboliska ökningen i ICA-gruppens aktie på kort tid. Vi får se om FI och EBM tittar närmare på det hela eller om saken får bero.

Är Latour högt värderat?

 En fråga som alltid är uppe på tapeten är om våra investmentbolag är högt värderade eller inte. Latour, som jag tycker är något av en juvel bland investmentbolagen, tillsammans med Investor och Svolder, har dragit iväg i värdering anser många. Men är Latour verkligen för högt värderat?

Idag släppte Latour sin kvartalsrapport för det tredje kvartalet 2021 och i den är det alltid intressant att läsa om hur deras onoterade industrirörelse presterar. Totalt sett består Latour till cirka 38% av en onoterade industrirörelse och det är alltid svårt att ge den delen av bolagen en korrekt värdering. Man vet inte hur mycket en tänkt köpare skulle vara beredd att betala för de bolag som finns i den industrirörelsen. 

Latour själva skriver i sin delårsrapport att deras egna värdering av sin industrirörelse är inte 

"...något annat än en försiktig indikation."

Det kan jag hålla med om och så har det sett ut i varje rapport som bolag har givit ut. 

Dock nämner de att de kan konstatera att vid en jämförelse av EV/EBIT-multiplar för andra 

"etablerade börsnoterade industrikoncerner med blandade industriella innehav och en tydlig tillväxtagenda ligger dessa multiplar betydligt högre". 

Så låt oss då undersöka hur det ser ut idag och hur det ser ut givet att den onoterade industrirörelsen skulle värderas till samma EV/EBIT-multiplar som andra börsnoterade industrikoncerner. 

I dagens kvartalsrapport anger Latour sitt substansvärde till 188 kronor per aktie och ser man till utveckligen för substansvärdet per aktie från 2016 och till dagens rapport, har det ökat med totalt116% eller 17,6% i snitt per år.

Den röda linjen i grafen nedan visar det rapporterade substansvärdet, medan den gröna linjen visar vad det högsta substansvärdet skulle kunna vara och den blå det lägsta utifrån Latours uppfattning. 

Anledningen till de olika substansvärdena är för att Latour ger ett värderingsintervall för den onoterade industridelen i sina rapporter. Det intervall som Latour anger i sin rapport är rätt så snävt, cirka +/- 4%. 

Men det är alltid den genomsnittliga värderingen av industrirörelsen som används till det rapporterade substansvärdet per aktie. Det är också det värdet som man används när man pratar om bolagets hela substansvärde per aktie. 

Jämför man utvecklingen av substansvärdet per aktie med börskursen vid rapporttillfällena, kan man klart se att marknaden har prissatt Latour högre över tid. 

Per sista september i år låg börskursen på 272 kronor medan det rapporterade substansvärdet var 188 kronor. Det är en substanspremie på 44,7%.

Men om man då använder sig av några av de börsnoterade industrikoncernerna, typiskt sett de så kallade serieförvärvarna, för att ta reda på vad Latours onoterade industrirörelse skulle kunna värderas till, hur ser bilden ut då? Är det fortfarande en hög substanspremie?

De bolag som jag har utgått ifrån i denna jämförelse är Addtech, OEM, Sdiptech, Lagercrantz, Lifco och Indutrade. De är de gängse bolag som anses utgöra de så kallade serieförvärvarna och har funnits med en längre tid.

Som bilden tydligt visar har EV/EBIT-multipeln för dessa ökat markant under detta år, något som givetvis drivit upp värderingarna och börskurserna i dessa bolag. 

En jämförelse mellan Latours genomsnittliga EV/EBIT-multipel och serieförvärvarna EV/EBIT-multipel gör extra det tydligt.

Om man då använder sig av serieförvärvarnas genomsnittliga multipel för att räkna fram ett justerat substansvärde för Latour samt ställer det i relation till börskursen blir bilden lite annorlunda.

Då kan man se att Latours justerade substansvärde mer följer börskursen än jämfört med hur det ser ut i det som Latour visar i sin kvartalsrapport.  

Om man sedan jämför rapporterad substansrabatt/-premie med justerad substansrabatt/-premie blir bilden också annorlunda.

Här ser man snarare att per 30 september i år värderas Latour till substansrabatt i jämförelse med börskursen än till den substanspremie på över 40% som bolaget rapporterar givet sin konservativa värdering av sin industrirörelse.

Men, som jag nämnde innan, är Latour väldigt försiktiga när de värderar sin onoterade industridel. Och den justerade värderingsmultipeln för EV/EBIT som jag använder för att räkna ut ett justerat substansvärde på Latours onoterade industridel är nu uppe på 40,7. 

Det är med historiska mått högt och det kan vara riskabelt att utifrån en hög värdering konkludera om Latour är köpvärt eller ej. Men det ger en bild på hur försiktiga Latour är i sin värdering. 

För att se elasticiteten i värderingen kan man laborera med EV/EBIT-multipel. Om multipeln skulle minska med nästan hela 40% till 25 gånger leder till att det justerade substansvärdet uppgår till 220, vilket ger en substanspremie på 23,64% mot börskursen per 30 september i år. 

Med andra ord, även om det kommer ett kraftigt fall i värderingarna för serieförvärvare, i detta fall nästan 40%, innebär det att Latours "verkliga" substansvärde skulle hamna på 220, vilket ger en substanspremie på nästan 24% mot som i kvartalet redovisade nästan 45%. 

Det finns helt enkelt en hel del margin of safety i det sätt som Latour värdera sina onoterade innehav till, vilket denna genomgång helt klart har visat på. 

Nu är detta inte en köprekommendation på något sätt utan mer som sagt för att visa på, i siffror, hur lågt bolaget själva redovisar sin substans. Det är också ett försök till att visa hur stor elasticiteten kan tänkas vara i bolagets värdering. 

Om Latour hade värderat sin industrirörelse till en multipel på 25-30 tror jag inte att vissa skulle tycka att premien var orimligt hög som det anses var nu. 

Vad tycker du är ett rimligt substansvärde för Latour? Kommentera gärna

Nätmäklarfajten: Avanza vs Nordnet

Intresset för privatekonomi ökar i vårt samhälle. Fler och fler börjar inse att om man inte har ett sparande, blir det knappast en guldkantad tillvaro som pensionär. I Sverige finns det två utmanare till de traditionella bankerna, som tillhandahåller möjligheten att spara och investera i värdepapper, Avanza och Nordnet. 

Båda dessa bolag är i sin tur noterade på Stockholmsbörsen och i detta inlägg ställer jag dem båda mot varandra i nätmäklarfajten.

Men innan vi dyker djupare in i siffrorna är det på sin plats att redogöra lite kort om varje nätmäklare. 

Avanza - Bolaget grundades 1999 av Sven Hagströmer som HQ.se, men redan 2001 antog man namnet Avanza efter att HQ.se, Aktiespar Fondkommission och Avanza slogs ihop. Idag är man en digital bank fokuserad på den svenska marknaden där dess tillväxt drivs av kunders aktivitet ökar samt att deras sparkapital växer. 

Det är inte bara handel i aktier och andra värdepapper som erbjuds utan också fonder (även egna), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån. Bolånen erbjuds via Stabelo, som man äger 19,8% av och Landshypotek Bank. 

Avanza erbjuder ingen rådgivning utan sprider information om sparande via Placerakanalen och olika poddar knutna till banken. 

• Antal anställda: 598
• Börsvärde: 53 miljarder
• VD: Richard Josefsson (äger 20 000 aktier)
• Styrelseordförande: Sven Hagströmer (äger 15 581 230 aktier)
• Största ägare (i % av rösterna)
• Baillie Gifford (10,1%)
• Sven Hagströmer (10,1%)
• Creades (10,0%)

Nordnet - Bolaget är några år äldre än Avanza och grundades 1996 som en bifirma till E. Öhman J:or Fondkommission AB. Tre år senare påbörjades den internationella expansionen då man etablerade kontor i Luxemburg. Två år efter det startades verksamhet upp i Norge och Danmark. Man slogs även ihop med den svenska nätmäklaren Teletrade. 2004 växte man ytterligare genom förvärvet av Stocknet, varpå man också fick verksamhet i Tyskland. 

2007 öppnade man verksamhet i Finland och renodlade gruppen till ett nordisk bolag då verksamheterna i Luxemburg och Tyskland såldes. 2017 köptes Nordnet ut från börsen av Öhmangruppen och Nordic Capital för att åter dyka upp på börsen mot slutet av 2020. 

Likt Avanza, erbjuder Nordnet handel i aktier och värdepapper samt fonder (även egna indexfonder), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån via Stabelo. Nordnet sprider information om sparande via sina bloggar och olika poddar knutna till banken. 

• Antal anställda: 646
• Börsvärde: 41 miljarder
• VD: Lars-Åke Norling (äger 3 000 455 aktier)
• Styrelseordförande: Tom Dinkelspiel (äger 5 047 903 aktier)
• Största ägare (i % av rösterna)
• Öhman intressenter (21,6%)
• Premiefinans (10,0%
• Norges Bank (5,3%)

Baserat på fakta kring bolagen är det inte någon direkt större skillnad. De har samma typ av erbjudanden och profil. Den stora skillnaden är att Nordnet finns i Norden medan Avanza är fokuserade enbart på Sverige. 

Som småsparare spelar det egentligen ingen roll vilken nätmäklare man väljer då de erbjuder samma sak. Det blir mer tycke och smak om vad som passar än bättre utifrån användarupplevelsen och här ligger nog Avanza lite bättre till om man pratar med folk i sin omgivning. 

Intäkter

Båda bolag är fokuserade på tillväxt och deras intäkter är starkt knutna till antalet sparare och hur aktiva de är. De främsta intäktskällorna för de båda är courtageintäkter, dvs den som uppstår när man köper och säljer aktier och andra värdepapper. 

Denna typ av intäkter står för nästan hälften av alla intäkter och då förstår man att in nedgång i handel med värdepapper eller tapp av kunder slår hårt mot bolagens resultaträkning. 

Sedan har Avanza en större andel intäkter från fondprovisioner än Nordnet, som har mer intäkter från valuta och räntenetto. Just valutaintäkterna är något som bolagen får kritik för från småsparare, då dessa ofta uppgår till en betydande del av vad det kostar att handla utländska värdepapper. Men för Nordnet och Avanza är dessa som vi ser betydande andelar av de totala intäkterna. 

Rörelsekostnader

Eftersom båda bolagen har digitala affärsmodeller är det viktigt att hålla nere kostnaderna, för att modellen ska kunna skala bra när intäktssidan växlar upp. Som förväntat är personal den största kostnaden följt av IT och avskrivningar.

Vid denna jämförelse dyker en intressant sak upp och det är att Nordnet verkar ha valt att köpa in en större andel konsulttjänster än Avanza. Avanza verkar ha valt att ha denna kunskap inhouse, eftersom personalkostnaderna för Avanza är så mycket större. 

IT-kostnaderna hamnar runt 11-15% och att Nordnet har högre kostnader kan nog hänga ihop med att de finns i fyra länder. Det kostar helt enkelt mer att drifta fyra länder än ett land. Det är nog också det vi ser i de högre avskrivningarna. 

Totala intäkter och rörelsekostnader över tid

Om man ser över tid de senaste fem åren, har bolagens totala intäkter och rörelsekostnader följt varandra åt utan några större avvikelser.

Beloppen i graferna ovan är i miljoner kronor och vi ser att Nordnet har haft högre intäkter under hela tiden, men det är på rörelsekostnadssidan som det sker något intressant. Här ser man klart att Avanza har en bättre kostnadskontroll än vad Nordnet har haft över tid. Dock verkar denna relation krypa en hel del mot senare tid. 

Nu ska tilläggas att Q3 2021 bara innehåller tre kvartal, så det är inte så att intäkterna har planat ut och rörelsekostnaderna minskat kraftigt. 

Men att gapet mellan bolagen vad gäller totala rörelsekostnader har minskat kan tyda på att Nordnet börjar bli en mer och mer kostnadseffektiv bank. 

Lönsamhet

Ser man på utvecklingen kring marginalerna är det klart att Avanza är ett mer lönsamt bolag och att gapet mellan de båda de senaste två åren är rätt så konstant för de tre olika måtten. När man analyserar marginalerna, blir det tydligt hur mycket Nordnets IT-utveckling kostade under 2017-2019. 

Sparkapitalets utveckling

Eftersom båda bankernas affärsmodeller bygger på att attrahera ett så stort sparkapital som möjligt från sina kunder kan vi använda oss av det för att se hur mycket intäkterna respektive rörelsekostnaderna har utvecklats i förhållande till sparkapitalet. 

Om man ser till utvecklingen av sparkapital som respektive bolag har, det vill säga hur mycket har kunderna valt att placera i respektive bolag kan man se att det är väldigt jämt. Det är en viss skillnad åren 2017-2019 och det hänger ihop med att Nordnet hade vissa utvecklingsproblem med sin sajt. Man var tvungen att göra en hel del investeringar i sin infrastruktur, vilket var anledningen till att man köpte ut bolaget från börsen. 

Från år 2016 och till oktober 2021 har sparkapitalet haft en årlig ökning på med 27-28% per år för de båda bolagen. 

Om man då tittar på intäkter och rörelsekostnader i förhållande till sparkapitalet ser man att Avanza har lyckats hålla gapet mellan intäkter och rörelsekostnader större. Från 2020 och tills nu kan man se hur affärsmodellen verkligen skalar då aktiviteten på börsen ökat markant, något som gör att bolagen lyckas få ut mer intäkter per sparkrona. 

Om man analyserar intäktssidan ser man att Nordnet har fått ut mer intäkter per sparkapital än vad Avanza har fått. Det är först från år 2020 och framåt som Avanza tjänar mer per sparkrona än vad Nordnet gör. 

Det har troligen att göra med att Avanza har en större andel av sina intäkter från courtaget, som det är högre marginal på jämfört med de andra intäktsklasserna.

Avanzas rörelsekostnad i förhållande till sparkapital har legat stabilt runt 0,2% för att i år sjunka under. I Nordnets fall har man haft alldeles för höga rörelsekostnader sett till det sparkapital som kommit in till bolaget. Här blir det väldigt tydligt under åren 2017 och 2018 då man hade höga kostnader för utveckling av sin IT-plattform. 

Antal kunder

Båda bolagen har nått över 1,5 miljoner kunder under 2021, men per sista oktober i år klev Avanza över 1,6 miljoner kunder. Om man ser kundutvecklingen per år är det en ökning med i snitt 24% för Avanza och 23,25% för Nordnet. 

Men om man ser på de senaste 2,5 åren är det faktiskt Nordnet som ökar antalet kunder i en snabbare takt än Avanzan. Kanske börjar Nordnets investeringar nu långsamt bära frukt?

Värdering

Om man ser på det två bolagen värderas Avanza klart högre på alla de olika måtten

Slutsats

Om man summerar det hela kan man konstatera att trots att bolagen har nästan lika många kunder och att kunder har placerat ungefär lika mycket kapital i båda, är det ändå Avanza som är det bolag som är mest lönsamt. 

Avanza lyckas också få ut mer från varje sparkrona som placeras hos dem samtidigt som man lyckas med att hålla nere kostnaderna på en låg och jämn nivå sätt till varje sparkrona. 

Det är något som återspeglas i utvecklingen av aktiekursen mellan de båda, där Avanza har haft en högre avkastning från 25 november 2020 tills idag.

Fördelen med båda bolagens affärsmodeller är att det är väldigt skalbara, så när väl infrastrukturen är på plats, kostar det inte mycket mera att addera fler kunder eller ta in mer av kunderna sparkapital. 

På senare tid verkar Nordnet börjat komma ikapp lite. Men om man ska knuffa ned Avanza från förstaplatsen behöver man dels hålla kostnaderna på en lägre nivå och även se till att få ut mer intäkter per insatt sparkapital. 

För att lyckas med det tror jag att andelen courtageintäkter behöver öka i förhållande till de andra intäktsslagen. Fördelen för Nordnet är att man har närvaro i de övriga nordiska länderna, vilket borde öka möjligheten till att växa på sparmarknaden. Avanza är som bekant bara på den svenska marknaden. 

Vilket bolag är din favorit? Kommentera gärna i bloggen.

Lemonsofts kommande IPO

I Finland är min uppfattning att man ofta hittar väldigt många små men välskötta techbolag, ofta med en SaaS-modell som affärside. Ett av alla dessa småbolag är Lemonsoft, som nu planerar en kommande IPO på Nasdaq First North Growth Market. 

Bolaget har ännu inte angett när en IPO kommer att ske, utan mer, vad jag skulle säga, utstakat formerna för en kommande IPO med avseende på vad som kommer att erbjudas.

Villkor för den kommande börsintroduktionen

Syftet med en kommande IPO är för fortsätta möjliggöra för bolaget att växa ytterligare samt bredda bolagets ägarbas, både bland finska investerare men även bland utländska investerare. Tanken är att man kommer göra en nyemission på ungefär 15 miljoner EUR samt så kommer befintliga aktieägaren Rite Internet Ventures Holding även sälja av en del av deras aktier i introduktionen. 

I samband med börsintroduktion har ankarinvestare i form av Ilmarinen, Mandatum, TIN Fonder, Aeternum Capital, Handelsbanken Fonder, Odin Fonder, Evli Fonder, Aktia Bank, Grenspecialisten, SEB och SP-Fund Management Co Ltd förbundit sig att delta givet att värdet på bolagets aktier före noteringen inte överstiger 201 miljoner EUR. Om så inte sker, kommer dessa ankarinvesterare att delta med totalt 42,5 miljoner EUR. Danske Banks finska filial kommer vara den som ansvarar för noteringen (Sole Global Coordinator).

Om Lemsonsoft

Men innan vi kommer det, vad är då Lemonsoft? Lemonsoft är ett finskt SaaS-bolag som designar, utvecklar och säljer ERP-lösningar till små och medelstora kunder. Bolagets lösningar och tjänster möjliggör för, enligt dem själva, en ökad effektivitet för sina kunders affärsprocesser likväl som kostnadsbesparingar genom automatisering och digitalisering. Inget som direkt sticker ut i en SaaS-modell. 

Lemonsofts system är uppbyggt som ett modulbaserat ekonomisystem, där företagen själva väljer vilka moduler som de behöver. Idag har har bolaget cirka 6 600 kunder knutna till sig och är ett av de snabba växande ERP-leverantörerna på den finska marknaden. 

Av deras kunder utgör de 10 största kunderna cirka 10% av försäljningen baserat på 2020 års siffror. De kunder som man främst riktar in sig på är kunder med 50-250 anställda. Fokus ligger på vertikalerna  industri-, grossist- och specialvaruhandeln, expert- och tjänstebranscherna, bygg- och redovisningsbyråer.

Basmodulen, som erbjuds, har de funktioner som ett företag behöver, som kundregister, produktregister, fakturering med reskontra (e-fakturering). Härifrån måste man minst bygga på med minst bokföring och löneberäkning anser då dessa inte verkar ingå i basmodulen. Lite oklart än så länge. Sedan finns det även moduler för logistik, CRM, kassa, bank, service, projekthantering, produktionsstyrning. I bilden nedan har bolager försökt åskådliggöra hur deras system är uppbyggt.

Tanken med Lemonsofts system är att det ska kunna användas för att vara något för enmansföretagaren till att vara ett helomfattande ERP-system enligt dem själva. 

Lemonsoft består idag av ett moderbolag och dotterbolagen Lixani Oy, Metsys Oy, PlanMill Oy och WorkIn Oy. Man har 123 anställda (per 30 september 2021) och kontor i nio städer; Vaasa, Helsinki, Joensuu, Jyväskylä, Kouvola, Oulu, Tampere, Turku och Vantaa. 

Mission och vision

Deras mission är att utveckla mjukvaruprogramslösningar som förbättrar kunders företag genom att ge sina kunder den bästa användarupplevelsen i branschen. 

Styrelse och ledning

Bolagets styrelse består av:

• Christer Häggblom - representerar huvudägaren Rite Internet Ventures Holding (grundare), vice ordförande i Verkkokauppa, ledamot i CDON, Nelly. Äger indirekt 10 425 000 aktier
• Karl-Joki Holland - VD och koncernchef Lemonsoft, äger 6 275 000 aktier
• Michael Richter - investment manager Rite Internet Ventures Holding, tidigare ledamot i Söders Sportfiske och Skincity, äger inga aktier
• Saila Miettinen-Lähde - CFO Eltel, äger inga aktier
• Ilkka Hiidenheimo - VD Sharper Shape, äger inga aktier

Om man ser på bolagets ledning består den av:

• Karl-Joki Holland, VD och koncernchef (se ovan)
• Jan-Erik Lindfors - Vice VD, äger 25 000 aktier
• Mari Erkkilä - CFO, äger 25 000 aktier
• Pauli Siirtola -Product Management Director, äger 25 000 aktier
• Janika Vilponen - Customer Experience Director, äger 25 000 aktier
• Timur Karakan - Försäljningsdirektör, äger 25 000 aktier

Det jag gillar är att samtliga personer i ledningen äger aktier. Det påminner lite om ett annat finskt bolag, Admicom, som har en liknade produkt. Dock vänder de sig främst mot byggbolag. Men även där ser man att ledning och även anställda har ett stor eget ägande i bolaget. Nu framgår det inte av den lilla information som finns för Lemonsoft, hur stor del av de anställda som också äger aktier, men jag gissar på att en hel del gör det. 

Ledningen och till viss del styrelsen har erfarenhet från Visma, HiQ och andra e-commercebolag, vilket jag tycker är en styrka, då man vet hur en digital affärsmodell fungerar. 

Finaisell data

Lemonsofts mål är att öka försäljningen organiskt till 40 miljoner EUR till utgången av 2025, vilket är en årlig genomsnitttlig ökning på 24% baserat på 2020 års siffror. I det målet ingår alltså inga förvärv då ledningen menar att dessa är svåra att förutspå. Däremot kommer man framöver fortsätta att leta efter potentiella bolag att förvärva, så det spåret är inte uteslutet. 

Jag gillar att man fokuserar på den organiska tillväxten. Det är annars lätt att det bara blir en förvärvsmaskin vars underliggande verksamhet inte växer. Något som är en risk om man plötsligt en dag inte längre kan förvärva mer. Då har man en verksamhet utan tillväxt! 

Vidare siktar även bolaget på att nå en justerad EBIT-marginal på 40% till utgången av 2025. Även om det kanske är lite tidigt, kommer bolaget att arbeta för en kunna dela ut pengar givet att det inte påverkar chanserna att nå sina finansiella mål. 

Följande tabell visar Lemonsofts utveckling de senaste tre åren, samt de första tre kvartal 2021 jämfört med 2020. 

De justeringar som görs i EBITDA är att man justerar för förvärvskostnader och kommande kostnader för börsnotering. Justerad EBIT är EBIT med justering för avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar knutna till förvärvade bolag, goodwillavskrivningar och kostnader för förvärv och en kommande notering. 

Om man analysera siffrorna ser man att återkommande intäkter har växt över tid och uppgår nu till cirka 82% från 70% på nästan fyra år. För ett bolag med en SaaS-modell har man en bruttomarginal en bra bit över 80%, vilket är, förutom mycket bra, också vad man vill se. Denna typ av affärsmodell är väldigt skalbar och det syns i rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) och vinstmarginalen. Dessa kommer in på runt 28%  respektive runt 21%. 

Om man ser på tillväxten i nettoomsättningen är det en 20% CAGR (genomsnittlig årlig tillväxt) från 2018-2020. Inte i ögonfallande högt, men om det över tid är uthållig, med bolagets övriga marginaler, kan detta bolag utvecklas till något riktigt bra. Lyckas man nå sin till mål till 2025, ska denna växa med minst 24% per år. 

Nu utgår jag inte från några justerade marginaler, då jag anser att en rörelse som förvärvar måste kunna bära dessa kostnader. Vidare låter jag EBITDA vara. Jag säger som Charlie Munger, att EBITDA är lika med bullshit earnings. Återigen, förvärvar man får man kostnader för goodwillaskrivningar med mera. Det hör till verksamheten och ska inte justeras för. Det är min personliga åsikt. 

Slutsats

Av det jag läst om bolaget tycker jag att detta verkar vara ett spännande nytt bolag som kan komma att noteras. De har en skalbar affärsmodell och de växer med bibehållna marginaler över tid. Sedan gillar jag att bolaget har som mål att växa snabbare organiskt än vad man gjort tidigare. 

Lyckas man även få upp den justerade EBIT-marginalen till 40%, borde det kanske motsvara en EBIT-marginal på runt 35%. Det borde leda till en vinstmarginal på minst 25%, kanske uppemot 30%. Nu är det vida spekulationer från min sida, men det finns i alla fall möjligheter.

Sedan gillar jag att man är modulbaserade. Då är det lättare att sälja på kunder ytterligare moduler, utveckla nya funktioner/API, etc. Se bara på hur bolag som Fortnox lyckats! 

Så jag kommer att hålla utkik efter denna notering och troligen vara med om inte värderingen springer iväg. 

Portföljernas utveckling under oktober 2021

 

Idag, nu på måndag är det dags för en ny månad och det innebär månadsavstämning av portföljerna. Du läste rätt, det är numera två portföljer då jag under förra månaden skaffat en aktieportfölj för företaget. 

Privata portföljen

Oktober började riktigt trist och varje dag visade på röda siffror, men så runt 11 oktober vände det hela och min privata aktieportfölj stängde på 22,45%, vilket är en ökning med 5,51%. I relation till hela Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (OMXSGI) är det något bättre, då OMXSGI stängde på 5,14%. 

Om man jämför med september har det skett lite förändringar bland mina fonder då jag jobbat en hel del med den framtida portföljallokeringen. Bland annat har Core holdings infogats i Stojko Invest Fund, Stojko Invest FAAMG och Stojko Invest Tech har slagits ihop till Stojko Invest US Tech. Sedan har tre nya fonder skapats, Stojko Invest Fastighet, Stojko Invest Small Cap och Stojko Invest Krypto.

I den uppdaterade Stojko Invest Fund har det skett en del förändringar. Bolagen Admicom, Beijer Ref, Byggpartner, Chemmotech, Europris, Instalco, Lime Technologies, LVMH, Note, Plejd och Veteranpoolen har sålts av. Hexagon, Indutrade och Vitrolife har flyttas över till Stojko Invest Investmentbolag. Vidare så har Addtech och Freetrailer köpts in. Från Core holdings har Evolution, Fortnox och Sinch lyfts in. Cibus Real Estate och SBB B har fått flytta över till den nya fonden Stojko Invest Fastighet. 

Vid utgången av oktober finns numera i Stojko Invest Fund Addlife, Addtech, Evolution, Freetrailer, Fortnox, Hexatronic, Integrum, Lifco, Mips, Nibe, Sinch, Swedencare, Tomra Systems, Vitec, Xano industri och Zaptec.

Stojko Invest US Tech, som är en sammanslagning av Stojko Invest FAAMG och Stojko Invest Tech består av Shopify, Microsoft, Google, Nvidia, Adobe, Salesforce och Sea. Här har jag sålt av Amazon, Apple och Facebook, vilket gjorde att det inte blev meningsfullt att ha en FAAMG-fond. I den gamla fonden Stojko Invest Tech har jag sålt av Adyen, Paypal och Square. 

För att separera fastighetsfokuset, har fonden Stojko Invest Fastighet skapats. I den har innehaven i Cibus Real Estate och SBB B lyfts in och under perioden har fonden kompletterats med Balder, Sagax B och Wallenstam samt fonden PLUS Fastighet Sverige Index. På sikt är tanken att PLUS Fastighet kommer att väga tyngst och de övriga är för att övervikta de bolag som jag tror kommer att ha en extra fin avkastning. 

Stojko Invest Investmentbolag består sedan tidigare av Investor, Latour, Lundbergsföretagen och Svolder. Den enda aktien (för bevakning) i Linc har sålts av. Under månaden har fonden utökas med några av övriga investmentbolags "stjärnor", nämligen Vitrolife (låg tidigare i Stojko Invest Fund), Indutrade och Hexagon. Vid utgången av oktober består alltså fonden av Investor, Latour, Lundbergsföretagen, Svolder, Vitrolife, Indutrade och Hexagon.

Lite exponering mot krypto har jag också skaffat mig genom att bilda fonden Stojko Invest Krypto, som består av de, i SEK, listade kryptocertifikaten som finns på Avanza. Följande värdepapper finns i denna fond; Bitcoin Zero SEK, Ehtereum Zero SEK, Valour Solana SEK, Valour Cardano SEK och Valour Polkadot SEK.

Slutligen har jag bildat fonden Stojko Invest Small Cap, som består av de nio småbolagsfonder som i min genomgång av småbolagsfonder tidigare i oktober placerade sig i toppen oavsett tidsperioder. De fonder som har köpts in är AMF Aktie Småbolag, Danske Invest Sverige Småbolag, Humle Småbolagsfond, Enter Småbolagsfond, Odin Small Cap, Spiltan Småbolagsfond, Spiltan Aktiefond Småland, Evli Sverige Småbolag och Cliens Småbolag. 

Företagsportföljen

Under oktober månad öppnade jag en kapitalförsäkring på Avanza för att placera överlikviditeten i mitt aktiebolaget. Tänket kring val av innehav är det som gav upphov till det som jag beskriver i inlägget om portföljallokering. 

Skillnaden är att jag inte har med några amerikanska innehav eller har någon exponering mot krypto. I företagets kapitalförsäkring vill ha skapa en aktieportfölj som jag kan känna mig väldigt trygg med och kan sova gott om natten. 

Basen i portföljen är småbolagsfonder och investmentbolag. Till det har jag lagt till en fastighetsfond och tre enskilda innehav som jag tror extra mycket på och som jag hoppas har många år av tillväxt kvar. 

Vid utgången av oktober fanns följande värdepapper i företagsportföljen:

I och med att jag skapade denna portfölj runt 10-11 oktober, fick jag en bra start då Stockholmsbörsen därefter vände upp. Det som förstörde festen lite var nedgången i Sinch och Evolution mot slutet av oktober, men totalt så ökade företagsportföljen med 8,32% under oktober.