Underrubriker

tisdag 19 oktober 2021

Bästa svenska småbolagsfonderna 2021


I början av oktober i år hade Dagens industri (DI) en artikel om att väldigt många aktivt förvaltade Sverigefonder har misslyckats med att gå bättre än börsindex. Detta inlägg kommer att titta närmare på hur det ser ut för svenska småbolagsfonder. Har de lyckats bättre? Vilka är de bästa småbolagsfonderna att investera i? 

I DIs undersökning av Sverigefonder är det främst aktivt förvaltade aktiefonder med, men även några passivt förvaltade fonder. Tanken med en aktivt förvaltad fond är att det finns förvaltare, som gör jobbet åt dig med att välja vilka aktier som fonden ska äga. Målsättningen är att en aktivt förvaltad fond ska slå sitt jämförelseindex. För de fonder som är aktivt förvaltade är det inte ovanligt med totala avgifter på runt 1,50-1,80%, ibland även mer då vissa fonder även har en prestationsbaserad avgift som faller ut om fonden går bättre än sitt jämförelseindex.

Då vill det ju till att man får valuta för pengarna, eller hur? Men som DIs undersökning visar, var det mer än 9 av 10 Sverigefonder som inte slagit börsindex i år. Om man ser över tre år, var det endast 6 av drygt 60 fonder som lyckades slå börsindex.

Från Dagens Industri 4 oktober 2021

Själv tycker jag detta är en katastrof och ett rejält underbetyg till många fondförvaltare. Även passivt förvaltade Sverigefonder som Aktiespararna Topp Sverige Hållbar, med en total avgift på 0,32% har inte lyckats så börsindex i år eller på tre år. 

De Sverigefonder som lyckades slå börsindex i år är SEB Sweden Equity, Öhman Sverige Hållbar, Enter Sverige Pro, Öhman Sverige Fokus. Över tre år är det Handelsbanken Sverige Tema, Carnegie All Cap, Enter Select Pro, Enter Sverige, Cliens Sverige B, AMF Aktiefond Sverige, Spiltan Aktiefond Stabil, SEB Sweden Equtiy och Enter Sverige Pro. 

Ser man på båda perioderna är det endast SEB Sweden Equity och Enter Sverige Pro som lyckats. Hatten av till dessa!

Vilken är då den bästa småbolagsfonden?

Med utgångspunkt i Dagens Industris artikel har jag gjort den motsvarande undersökning gällande svenska småbolagsfonder. Om man ska investera i småbolagsfonder, vilka ska man välja och lyckas fonderna slå småbolagsindex eller ej. Det jämförelseindex som jag har använt mig av är Carnegie Small Cap Index (CSRX), då det är det vanliga indexet som förvaltare av småbolagsfonder använder sig av.

I jämförselen har jag utgått ifrån Morningstars kategori Sverige, små-/medelstora bolag och fonder som finns lätt tillgängliga för svenska aktiesparare. Av de fonder som har valts ut i kategorin har alla funnits i minst 5 år, då jag tycker att DIs undersökning var lite för kort. 

Det gör att av de 93 småbolagsfonderna i Morningstars kategori endast kommer med 20 fonder. Värt att notera är att i Morningstars listor kan en fond förekomma flera gånger om den har olika fondslag. Rensar man för detta försvinner 50 fonder och kvar blir 43, vilket gör att min undersökningen täcker in nästan hälften av småbolagsfonderna i kategorin. 

Slutligen fokuserar jag på den årliga genomsnittliga avkastningen. Helt enkelt för att jag själv har årlig genomsnittlig avkastning som mål.  

1) Årets avkastning

Årets avkastning är fram till och med 30 september i år, för att få mer jämförbarhet med DIs undersökning. Småbolagsindexet CSRX har under den tiden ökat med 21,0%. Här är det 8 av 20 undersökta småbolagsfonder som lyckats slå småbolagsindexet. 


Topp 3 i år utgörs av: 
  • Humle Småbolagsfond
  • AMF Aktiefond Småbolag
  • Enter Småbolagsfond

Mellan varje av dessa tre är det steg om cirka 2-procentenheter, så det är en stor skillnad. Om man tittar närmare på vilka aktier som finns bland dessa fondernas topp tio innehav är det endast en aktie som finns i alla tre. Det är Addlife B. I övrigt är Bufab, Sagax och Swedencare med i två av de tre fonderna. Resten är spritt. 

Man kan också konstatera att Humle är mer koncentrerad då deras topp tio innehav är högre viktade än övriga två fonder. Trots att Humle och Enter tar över 1,70% i total avgift för sina fonder, så lyckas AMF med sina modesta 0,45% i total avgift prestera väldigt bra. 



Allra sämst har Länsförsäkringar Småbolag Sverige A presterat med sina 7,66%, följt av C Woldwide Sweden Small Cap 1A på 12% och Skandia Småbolag Sverige på 13,11%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade och har en total avgift på 1,68%, 1,76% respektive 1,47%. 

2) 1 års avkastning

Sett över 1 års tid har småbolagsindexet ökat med 30,9% och här är det betydligt fler fonder som har lyckats. Strax över hälften av de undersökta fonderna (11 av 20 fonder) har lyckats prestera bättre än det index de är satta att slå.


Topp 3 på 1 års sikt utgörs av:

  • Enter småbolagsfond A
  • Spiltan småbolagsfond
  • Humle småbolagsfond

Mellan de två första är det väldigt jämnt och båda har stigit med mer än 50%, medans Humle steg strax över 47%. Om vi tittar närmare på de tre fonderna finns fortfarande Addlife i samtliga tre fonder. Lifco, Swedencare, BHG, Bufab och Addtech finns med i två av fonder. Vidare så är Spiltan den klart mest koncentrerade fonden, vilket man kan utläsa från viktningen av varje innehav. AMF Aktiefond Småbolag var när att komma med, men hamnade på fjärde plats med avkastning på strax under 47%



Länsförsäkringar Småbolag Sverige A är fortsatt kvar i botten med sina 20,69%, följt av Lannebo Småbolag på 22,83% och Skandia småbolag Sverige på 25,79%. C Worldwide Sweden Small Cap 1A hamnade på fjärde sämsta plats med sina 25,99%. Så två av tre fortfarande sämst. Återigen är dessa aktivt förvaltade till avgifter på 1,68%, 1,76% och 1,47%. 

3) 3 års genomsnittlig årlig avkastning 

Över 3 års tid har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 19,88% och här har tre fjärdedelar av de undersökta fonderna slagit sitt jämförelseindex. 


I topp 3 hittar man:

  • Enter småbolagsfond A
  • AMF Aktiefond Småbolag
  • Evli Sverige Småbolag B

Fortfarande är det Enter småbolagsfond i toppen även sett som årlig avkastning de senaste tre åren. Här ligger man lite i en klass för sig, med en genomsnittlig årlig uppgång på nästan 39%. Mellan AMF och Evli är det inte mycket som skiljer och de båda har avkastat över 35% per i snitt under den senaste treårsperioden. 

Över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10, då Addlife inte finns med i samtliga fonders topp tio. Swedencare, Addlife, Bufab, Sdiptech B, Beijer Ref B och Mips finns med i två av fonderna. Återigen var Spiltan småbolag nära att komma med topp 3, men hamnar på en fjärdeplats med en årlig avkastning på lite över 34%. 


Catella Småbolag är sämst sett över denna mätperiod med sin årliga genomsnittliga avkastning på 14,9%. Därefter kommer Didner & Gerge Småbolag på 16,82% och Carnegie Småbolagsfond A på 18,07%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade till en total avgift om 2,25%!, 1,57% och 1,65%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A har lämnat bottenträsket och slår småbolagsindexet med sin genomsnittliga avkastning på 26,63%. Fonden bytte förvaltare i början av oktober 2020 då Fredrik Skoglund valde att starta en egen småbolagsfond. Uppenbarligen har den nya förvaltaren inte lyckats med att fortsätta i herr Skoglunds fotspår. 

4) 5 års genomsnittlig årlig avkastning 


Om man ser över 5 års sikt, vilket jag tycker är den minsta horisont som man bör titta på om man är långsiktig, har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 16,8%. 16 av 20 av de undersökta småbolagsfonderna har slagit sitt jämförelseindex. 


I topp 3 hittar man:

  • Enter Småbolagsfond A
  • Cliens Småbolag A
  • SEB Sverigefond Småbolag C/R

Även här är det Enter småbolagsfond som tar hem första platsen, men en årlig avkastning på nästan 28%. Cliens har givit lite över 25,5% per år och SEB 24%. 

Även över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10 i samtliga tre fonder. Men Lifco, Vitec, Addlife, Addtech, Sdiptech, Lagercrantz, AAK och Sectra finns med i två av fonderna. På plats 4-6 är det väldigt jämt med tre fonder som alla givit mellan 23-24% per år. Här finner vi AMF Aktiefond Småbolag, Spiltan småbolagsfond och Evli Sverige Småbolagsfond B. Dessa tre känner vi igen från de tidigare mätningarna. 


Eftersom det bara var fyra fonder som inte slog småbolagsindexet mätt som årlig genomsnittlig avkastning över 5 år tar jag med samtliga. De sämst presterande småbolagsfonderna i turordning är:

  • Catella Småbolag 11,64%
  • Carnegie Småbolagsfond A 12,29%
  • Didner & Gerge Småbolagsfond 14,71%
  • Lannebo Småbolag 15,80%

De tre sämsta är alltså samma fonder som vi hittade i steget innan när vi jämförde över 3 år. För dessa fyra aktivt förvaltade fonder måste man alltså betala 2,25%!, 1,65%, 1,57% och 1,75% i total avgift per år. Både i Catella och Carnegie har man bytt förvaltare i sommar, så man hoppas att det gör skillnad, men hos Didner & Gerge samt Lannebo har det varit med samma förvaltare hela tiden. 

5) Bonus - 10 års genomsnittlig årlig avkastning

Nu tog jag även med en jämförelse som visar den årliga genomsnittliga avkastningen de senaste 10 åren. Här har småbolagsindexet ökat med 16,94% och det som är roligt är att samtliga medtagna fonder har slagit det indexet.


Men som vanligt är det trångt i toppen och i topp 3 finner man:

  • Humle Småbolagsfond
  • Evli Sverige Småbolag B
  • Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige A

I topp är det Humle Småbolagsfond med en årlig avkastning på strax över 24% år, följt av Evli på 23,1% och Swedbank på 23,04%. På fjärde plats kom AMF Aktiefond Småbolag med en avkastning på 22,99% i genomsnitt per år. 

Sist kom Catella Småbolag med 17,45% i årlig avkastning över 10 år. Det är inte med mycket marginal som man slår småbolagsindexet, men 17,45% per år är ändå en bra avkastning sett över 10 år. 

Men om man jämför Humle med Catella över 10 år, växer en satsad miljon kronor i Humles fond till 8,65 miljoner medan en miljon kronor i Catella bara vuxit till 4,99 miljoner kronor. En rätt så stor skillnad mellan den bästa och den sämsta. Skulle denna avkastning stå sig år efter år, blir skillnaden större och större ju längre tiden går. 

Slutsats

Som man kan se av genomgången av småbolagsfonderna är det stor skillnaden mellan dem och det är viktigt med genomgångar likt denna för att försöka finna de fondbolag som år efter år levererar hög avkastning. Helt enkelt, vilka är kvalitetsfonderna, likt kvalitetsbolagen på börsen. 

I en portfölj tycker jag att småbolagsfonder tillsammans med investmentbolag utgör en bra bas som historiskt har givit en hög årlig avkastning. Med hög årlig avkastning syftar jag på runt 20% per år. Det är därför som det är det mål jag själv numera har. Men som alltid, historien är ingen garanti för framtida avkastning, men den ger i alla fall en teoretisk hint av vad som kan vara rimligt att förvänta sig i framtida avkastning. 

I undersökningen är det uppenbart att avgiften inte spelar någon roll. En hög avgift är ingen garanti för ett bra utfall, snarare tvärtom. Ju högre avgiften är ju sämre presterar fonden. För de aktivt förvaltade småbolagsfonderna som hamnade i topp ligger snittavgiften på cirka 1,70%. Samtidigt har den billigaste fonden med mycket bred marginal varit en av de fonder som år efter år presterar på topp. 

Ett annat kännedrag av framgångsrika fonder är att de är snabba med att publicera månadsbrev/-rapporter över fondens utveckling för månaden som har passerat. De fonder som presterar dåligt har det varit svårt att finna denna information och i vissa fall har informationen presenterats när två tredjedelar av månaden efter passerat. Här kan jag tycka att för de avgifter som man tar, får förvaltarna anstränga sig mera. Både på informationssidan och prestationssidan. 

Vinnare är Enter Småbolagsfond!

Om man ska utse någon vinnare från denna undersökning är det helt klart Enter Småbolagsfond. Den fonden har presterat bästa årliga genomsnittliga avkastningen på 1 år, 3 års och 5 års sikt. Nu har den inte funnits i tio år så det går inte att veta om den även hade tagit hem det också. 

Även om Humle Småbolagsfond har gått bättre i år, så var det först i slutet av juli i år som Humle gick om Enter småbolagsfond.


Dock så har Enter halkat ned till tredjeplatsen efter sommaren, så det är värt att hålla koll på om detta är en tillfällighet eller om Humle och Spiltan är de bolag som kommer att ta över ledartröjan framöver. 

Värt att nämna är att AMF Aktiefond Småbolag har hållit sig på topp 4 sett på YTD, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år. En makalös prestation till en avgift på 0,45%!

De småbolagsfonder som är värda att ta i beaktande till en diversifierad portfölj är följande fonder:

  • Enter Småbolagsfond
  • Spiltan Småbolagsfond
  • Humle Småbolagsfond
  • AMF Aktiefond Småbolag
  • Evli Sverige Småbolag

Sedan skulle jag hålla mig borta från småbolagsfonderna från Catella, Länsförsäkringar, Carnegie, Lannebo, Skandia och C Worldwide. De kostar mycket men levererar lite. 

Slutligen så var det några småbolagsfonder som inte kom med i denna undersökning på grund av att de har för kort historisk. De fonder som inte kom med är (med startdatum inom parantes):

  • Simplicity Småbolag Sverige A (2016-10-31)
  • Plus Småbolag Sverige Index (2017-09-27)
  • Danske Invest Sverige Småbolag SA SEK (2018-08-27)
  • Avanza Småbolag by Skoglund (2020-11-26)

Om man tittar på hur dessa fyra har presterat, är det en fond som verkligen sticker ut och det är Danske Invests fond. Den har verkligen presterat starkt i år och på 1 års sikt, men även på 3 års sikt. Om den fortsätter så kommer den att vara en allvarlig utmanare om förstaplatsen bland de svenska småbolagsfonderna.



fredag 15 oktober 2021

Ny svensk techindexfond har lanserats

 


Ytterligare en ny indexfond inom teknologi lanserades igår, då PLUS Teknologi Sverige Index presenterade sin fond för svenska fondsparare. Jag tycker det är kul att det dyker upp fler branschspecifika fonder som är indexfonder då det känns onödigt att behöva betala höga avgifter om avkastningen ändå blir som index i långa loppet. 

Plusfonders indexfond följer ett index som heter SIX Sweden TMG Gross Index, vilket består av bolag inom sektorerna teknologi, media och gaming. Inom dessa sektorer finns det sedan 15 underkategorier och det innebär att fonden kommer att placera i cirka 150 bolag. Vidare måste bolagen också finnas upptagna till handel på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm (Stockholmsbörsen) och Nasdaq OMX First North. 

Värt att notera är att sektorn gaming inte räknar in underkategorin betting, så framgången Evolution kommer man inte att finna i denna fond. Sektorn gaming avser istället spelbolag, som Stillfront, Embracer, Paradox, osv. 

I fonden får heller inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet. Rebalansering sker halvårsvis, så skulle det vara aktuellt, kommer justering ske inom sex månader. Det är lite festligt att den innehavslista som visas på hemsidan, redan 30 september hade tre innehav över 5%. Men av de cirka 150 bolagen utgör topp 20 cirka 70% av fondens värde, så de resterande 130 bolagen har inte så stor påverkan på utvecklingen. 


Fonden kommer förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, båda med erfarenhet från de andra PLUS-fonderna. Avgiften för den nya indexfond ligger på 0,4%, samma som för Nordnet Teknologi Indexfond. Den stora skillnaden är att Nordnets fond är viktad mot USA, medan PLUS-fonden är viktad mot Sverige. 

Framöver kommer det att bli intressant att jämföra denna fond mot aktivt förvaltade Tin Ny Teknik, i övrigt har jag inte hittat någon Sverigeinriktad teknologifond. Kul att det kommer fler indexfonder för oss småsparare. 

Vad tycker du om PLUS Teknologi Sverige Index? Är det något som du kommer att investera i? Kommentera gärna i bloggen.

torsdag 14 oktober 2021

Nordnet Indexfond Teknologi

 

Bild från Nordnet


I maj i år lanserade Nordnet fonden Nordnet Indexfond Teknologi under eget varumärke. Det är en passivt förvaltad fond, som kommer att följa utvecklingen hos världens största techbolag, genom att kopiera indexet MSCI World Information Technology. Det indexet består av 185 techbolag och de största sektorerna finns inom hårdvara, mjukvara och halvledare. Förvaltningen kommer att ske tillsammans med JP Morgan och den årliga avgiften ligger på 0,40%. 

Varför behövs det då en indexfond? Bortsett från att väldigt få personer slår index över lång tid, så har indexfonder ofta låga avgifter vilket är positivt för avkastning på lång sikt. Varför betala 1,8% om du får liknande avkastning med en fond som kostar 0,4%? Innan jag analyserar vad fonden har presterat mot andra fonder hittills tänkte jag dyka ner mer i detaljerna kring fonden.

Nordnet Indexfond Teknologi består då av 185 olika bolag och där USA står för cirka 85% av innehaven. Största bransch är som fondens namn indikerar teknologi. Om man sedan tittar på de tio största innehaven är fonden starkt viktad mot Apple och Microsoft som bilden nedan visar.


Totalt utgör dessa topp tio innehav runt 50% av fondens totala värde och det som är intressant är att se vad resten av de 175 innehaven består av. Om man söker på indexet som fonden följer kan man hitta en lista på samtliga innehav. Och som man kan se i den listan är det många innehav som bara har ett marginellt värde. Nedan har jag tagit med de innehav som kommer direkt efter topp tio listan. Dessa är:


Siffrorna längst till höger anger hur stor andel i procent som innehavet utgör i indexet. Som man ser, så är innehaven på plats 20-185 mindre än 1% av indexet. Det innebär att exempelvis en större uppgång i ett sådan innehav, knappast kommer att få något genomslag på avkastningen. 

Men hur har då Nordnets indexfond presterat mot andra aktivt förvaltade techfonder? Är det värt att betala extra för att ha en aktivt förvaltat fond? Nu har Nordnets Indexfond Teknologi funnits på marknaden sedan 26 maj, så jämförelseperioden är kort, vilket man bör ha i bakhuvudet. Helst skulle man vilja se på 3-5 år för att få en bättre uppfattning om fonden.  Sedan start har indexfonden ökat 14,17% till och med 12 oktober.




De fonder som jag jämfört med är de fonder där även Apple och Microsoft är med på topp tio listan, tyngdpunkten ligger i USA och som har presterat bra på fem års sikt.

  • BGF World Technology 12,82% (total avgift 2,43%)
  • JPM US Technology 13,2% (total avgift 1,98%)
  • Franklin Technology 18,76% (total avgift 2,04%)
  • Lannebo Teknik 13,62% (total avgift 1,70%)
  • Fidelity Global Technology 7,62% (total avgift 1,63%)

Jämfört med dessa fem andra fonder så har Nordnets techfond presterat riktigt bra hittills. Det är endast Franklin Technology som gått klart bättre trots hög avgift. Nu har jag inte jämfört med andra toppfonder som Öhman Global Growth, Swedbank Ny teknik, Tin Ny Teknik, MS INVF US Growth eller MS INVF Global Insight. Anledningen är att dessa är mer globala eller fokuserade på Norden. Sedan så är både Microsoft och Apple inte med i topp tio. 

Med tanke på den korta tiden, så har ändå Nordnet Indexfond Teknologi fått en bra start och den kommer att bli intressant att följa över tid. Om man väljer att investera i denna, måste man ha i bakhuvudet att den är väldigt fokuserat på två innehav, Apple och Microsoft. Skulle dessa två gå sämre, kommer det att påverka avkastningen för fonden kraftigt. 

Finns denna fond i din portfölj? Kommentera gärna vad du tycker om fonden.


onsdag 13 oktober 2021

Investera i Klarna via Flat Capital




Fakturahanterings- och betaltjänsten Klarna är det nog många som gärna hade investerat i för flera år sedan med tanke på den resa som bolaget gjort. Fram tills nu har den dörren varit stängd för oss vanliga dödliga, om man inte haft väldigt mycket pengar och troligen kontakter. Men nu finns möjligheten genom Flat Capital, ett investeringsbolag som kommer att noteras på First North den 20 oktober. I detta inlägg tittar jag närmare på det bolaget.

Flat Capital är grundat av Sebastian Siemiatkowski (medgrundare och VD för Klarna) och Nina Siemiatkowski (medgrundare och gift med Sebastian). Det är det bolag som de har samlat sina onoterade investeringar i och som de nu gör tillgängligt för en bredare krets. Motivet är att bland annat att tillföra mer kapital för att kunna fortsätta att investera och skapa aktieägarvärde. Men också för att möjliggöra för allmänheten att få exponering mot onoterade bolag som annars skulle vara svåra att nå. 

Den emissionslikvid som bolaget får, minus emissionskostnader på maximalt 7,2 miljoner kronor, kommer att till 60-80% användas till att investera i nya bolag och 20-40% till investeringar i befintliga bolag. När bolaget börsintroduceras kommer bolaget att ha ett värde på 269 miljoner kronor, vilket motsvarar en substanspremie på cirka 4%. Med tanke på att det endast är ett innehav som numera är börsnoterat är premien inte något som direkt sticker ut jämfört med hur börsens andra investmentbolag värderas. 

Teckningskursen är satt till 10 kronor och minsta teckning är 500 aktier, alltså minst 5 000 kronor. Emission är 100% garanterad genom att Sebastian har ett garantiåtagande på det som kvarstår efter att styrelse och ledning tecknat sina delar. 

Om erbjudandet skulle bli kraftigt övertecknat, finns det en option att emittera ytterligare 1 305 000 aktier om totalt cirka 13 miljoner kronor. I emissionen tecknar styrelse och ledning aktier för 3,9 miljoner kronor totalt. 

Förutom Sebastian och Nina, består bolaget av styrelsemedlemmarna Amaury de Poret (äger 2,4% innan nyemission), Dr Marcelo Carvalho de Andrade (äger 0% innan nyemission) och Charlotte Runius (äger 0% innan nyemission), VD Hanna Wachtmeister (0,6% innan nyemission) och CFO Björn Petersson (äger 0% innan nyemission). 

Efter nyemission kommer ägandet för styrelse och ledning se ut enligt följande:

  • Sebastian Siemiatkowski 47,14%
  • Nina Siemiatkowski 17,66%
  • Amauray de Poret 2,97%
  • Dr Marcelo Carvalho de Andrade 0,00%
  • Charlotte Runius 0,30%
  • Hanna Wachtmeister 1,12%
  • Björn Petersson 0,04%

Fortsatt kommer alltså paret Siemiatkowski att kontrollera detta bolag och personligen gillar jag att grundarna kvarstår som stora ägare. Frågan är dock hur inblandad Sebastian kommer att vara med tanke på att han är VD för Klarna och rimligen lägger mestadels av sin tid och energi där. 

Dock så har VD Hanna Wachtmeister en bakgrund från SEB med fokus på transaktioner och institutionella placerare, så hon borde kunna driva bolagets investeringsagenda framåt. Jag hoppas bara att Flat Capital inte blir som Industrivärden, där VDn mer förvaltar än förnyar, eftersom Fredrik Lundberg är den som äger och styr. 

Om man tittar på innehaven i Flat Capital är Klarna det största innehavet (43,1% av portföljen) följt av Budbee (37,5% av portföljen). Totalt sett består portföljen av 13 olika innehav där samtliga är onoterade utom Truecaller (6,4% av portföljen), som börsnoterades i början av oktober i år. 


  • IRR står för internal rate of return och kan jämställas med genomsnittlig årlig avkastning. 
  • MOIC står för multiple on invested capital och är ett avkastningsmått som jämför en investerings nuvarande värde med investerat kapital. 

Själv tycker jag att detta bolag är intressant då man får exponering mot många intressanta onoterade bolag, särskilt Klarna, som kanske kommer att börsnoteras i USA. Dock så är risken hög med denna typ av teknikbolag, vilket man bör vara medveten om.

Men jag har valt att teckna 2000 aktier på både Nordnet och Avanza då jag tycker aktien skulle passa bra i min investmentsbolagsfond. Dock har jag ingen större förhoppning om tilldelning annat än mininivån. Anledningen är för att jag tror att denna noteringen kommer att bli väldigt populär och därmed kraftigt övertecknad. 

Om man är intresserad av att vara med i emissionen är sista svarsdag idag klockan 23:59. Men, kom ihåg att alltid göra din egen analys innan du fattar ett beslut. Med andra ord, läs igenom prospektet!


tisdag 12 oktober 2021

Ny kapitalförsäkring på Avanza


Sedan en tid tillbaka har mitt tillfälliga uppdrag tagit slut och sedan dess har jag funderat på hur jag ska göra med den överskottslikvid som byggts upp i mitt aktiebolag. Till slut landade det i att jag nu har öppnat en kapitalförsäkring för företaget. Valet föll på Avanza, då jag tycker att deras app är mer användarvänlig än andra konkurrenters appar.

Med tanke på inlägget kring nybörjarportfölj, som jag skrev tidigare i oktober i år, har också utgångspunkten varit i denna. Om man hade velat göra det lätt för sig och tror på att historien upprepar sig, hade de egentligen räckt med att investera 50% i Spiltan Aktiefond Investmentbolag och 50% i AMF Aktiefond Småbolag. Historiskt sett har man med ett sådant upplägg fått följande avkastning:


Med andra ord cirka 21% per år under de senaste 10 åren och det till en total avgift på 0,36%. Helt klart godkänt!

Men som vi alla vet är historien ingen garanti för att framtiden blir likadan. Nu ska det tilläggas att de förvaltare som förvaltat ovan fonder fortfarande gör det fortfarande, så det borde rimligen öka chanserna till en bra framtida avkastning. 

Eftersom jag är väldigt intresserad aktier, har innehavet i min kapitalförsäkring i företaget inte blivit riktigt så enkel. Istället har jag kopierat portföljsförslaget i inlägget om nybörjarportföljen men bytt ut Länsförsäkringars fastighetsfond mot Plus Fonders fastighetsfond, som heter Plus Fastigheter Sverige Index. 

Länsförsäkringars fastighetsfond är aktivt förvaltad med en inriktning mot bolag verksamma inom den nordiska fastighets- och byggbranschen. Plus fastighetfond är en indexfond som speglar utvecklingen i SIX Real Estate Index, som består av aktier inom fastighetssektorn som handlas på Stockholmsbörsen.

Nu är denna fond mindre än 1 år gammal, men inriktningarna är snarlika och Plusfonden är billigare då det är en indexfond. Om man analyserar de tio största innehaven i respektive fond per sista september i år är Balder, SBB B och Sagax B i topp i båda, men där Balder och Sagax är överviktade i Plusfonden. 

I övrigt finns Castellum och Corem Property Group B i båda fonder, men där Castellum är klart överviktad i Plusfonden.  Resten av innehaven är helt olika. För att summera, är hälften av innehaven lika i båda fonderna. 

Förutom att Plusfonden är en indexfond och därmed billigare, föredrar jag dess viktning mot Balder, Sagax, SBB och Castellum samt att Wallenstam är på topp tio listan. 


Slutligen har jag givetvis tagit med mina största innehav från den privata portföljen, Sinch och Evolution. Till dessa två har jag lagt till Hexatronic, som jag tror mycket på då de har många år av tillväxt framför sig som det ser ut i Tyskland, UK och USA, där utbyggnaden av fiber inte kommit särskilt långt än. 

För att summera företagets aktieportfölj så innehåller den 11 aktier och fonder samt cirka 20% kassa. Anledningen är att jag köper in mig i portföljen över tid och inte är klar ännu. 




Hittills är jag dock back cirka 0,92% drivet av Sinch och Evolution där jag började att köpa in mig lite för tidigt i den nedgång som vi befinner oss i (även om just idag har det gått upp). Men på sikt tror jag att dessa två bolag kommer att återhämta sig och bidra till företagsportföljen framöver. 

Att tänka på med kapitalförsäkringar i aktiebolag


Det man ska komma ihåg när man skapar en kapitalförsäkring som är tänkt att finnas kvar långsiktigt i ett aktiebolag är att denna måste redovisningsmässigt prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov. 

I och med att kapitalförsäkringen klassas som en finansiell anläggningstillgång, ska dess värde alltså prövas årligen för att se om det behöver skrivas ned. Då jag följer K2-reglerna i årsredovisningen (vanligast bland småbolag) är det endast nedskrivning som måste göras om behovet finns. Man får inte skriva upp värdet, så om aktieportföljen är värd mer än vad jag har satt in, görs inget. 

Dock finns det ett undantag i K2, där man trots att marknadsvärdet på balansdagen är lägre, inte behöver göra någon nedskrivning. Det är om värdeminskningen är lägre än det minsta av 25 000 kronor eller 10% av eget kapital. En nedskrivning som görs är heller inte en skattemässigt avdragsgill kostnad när skatten beräknas. Omvänt är så en värdestegring inte heller skattepliktig.