Underrubriker

torsdag 3 juni 2021

Rör inte min ISK och den nya miljonärsskatten

 


För några dagar sedan publicerade socialdemokraternas arbetsgrupp en ny underlagsrapport för jämlikhet och rättvisa. I en debattartikel gick finansminister Magdalena Andersson ut och meddelade att en ny miljonärsskatt ska införas. 

Av de förslag som sticker ut och som direkt skadar oss som själva tar ansvar för vår försörjning är följande 

Socialdemokratiska arbetsgruppens förslag

Bakgrunden till att ISK-sparandet infördes var för att man tagit bort det individuella pensionssparande (IPS). Ett pensionssparande som gav en avdragsrätt upp till en viss sparnivå per år. 

Fördelen med det nya ISK-sparandet var att det skulle vara: 

  • lätt att spara
  • ett sparande för alla 
  • ingen deklaration per affär
  • ingen skatt på vinster och utdelningar, men i gengäld heller inget avdrag för förluster

Allt detta fördelaktiga mot att man betalade en årlig schablonskatt baserat på det totala värdet på sin ISK. Nackdelen var att även om värdet på ens ISK gick ned ett år var man ändå tvungen att betala schablonskatt på totalen. 

Själva schablonskatten beräknas som (1,25+statslåneräntan)*30%. Men om statslåneräntan är negativ, kan värdet som man multiplicerar med skattesatsen aldrig understiga 1,25. Från början, när kontraktet mellan staten och spararna upprättades fanns inte denna begränsning. Och under tiden som ISK har funnits, har faktorn som adderas till statslåneräntan redan höjts två gånger. 

Betänk väl att ISK är något som alla kan använda för att spara pengar och investera i bland annat aktier och fonder. Men med tanke på att vissa har lyckats bättre än andra eller har andra möjligheter till intjäning har dessa individer skapat förmögenheter som vuxit rejält. Och för detta betalas alltså en väldigt låg skatt, allt enligt kontraktet för ISK. Socialdemokraterna anser att det skapar en skevhet och orättvis samt ger en allt för stor fördel att det inte är rimligt att dessa individer inte bidrar mera. Därför ska in miljonärskatt införas.

Om man backar bandet lite, så är den sittande regering (med vissa stödpartier) och till viss del regeringen innan som skapat den situation som Sverige nu befinner sig i. Genom en okontrollerad och misslyckad migration- och integrationspolitik, en ohanterbar gängbrottslighet där det i Sverige är flest dödsskjutningar i Europa utom Kroatien, där bidrag till både individer, föreningar, förbund och länder inte följs upp och säkerställs att dessa används på rätt sätt, har kostnaderna ökat enormt. Det enda erkännande till detta misslyckande har varit "Det är oacceptabelt", "Vi såg det inte komma" eller "Vi har varit för naiva". Istället är lösningen som alltid att höja skatter.

Går vi tillbaka till arbetsgruppens förslag, vill man alltså införa ett tak på sparandet på ett ISK. Ursprungligen pratade man om 100 000 eller 200 000 kronor, men idag nämnde finansministern ett tak om 3 000 000 kronor. Allt över detta tak ska beskattas med 30%. I det högre taket rör det sig om cirka 30 000 individer och det kan ju tyckas att det är ju inte så många, så vad är problemet? Det siktar ju in sig på de "rikaste". 

Problemet är principiellt, genom att man skapar ett kontrakt med tydliga förutsättningar där man uppmuntra sparande och ansvar. Något som i mina ögon är sunt. Dock har man redan ändrat i kontraktet, två gånger, trots att så inte skulle ske. Sedan skapar man en situation i Sverige under ett antal år som leder till kaos och som lösning är att man då ska höja skatter i ett land som redan har ett av världens högsta skattetryck. De människor som har tagit eget ansvar för sin framtida pension och sparar istället för att slösa sitt sparkapital kläms åt. 

Jag har inget förtroende för att staten ska ge mig en dräglig pension och jag vill heller inte vara beroende av eventuella bidrag som jag troligtvis aldrig kommer att kvalificera mig för. Det är därför jag sparar och oaktat om det är en låg skatt på ett ISK-sparande är det med redan skattade pengar som sparande görs. Jag hade förstått argumentet mera om det vore som så att det var helt oskattade pengar. 

Jag tycker att Leif Östling sade det bra i sitt uttalande "Vad fan får jag för pengarna?" efter att ett år betalt över 30 miljoner i skatt. Med tanke på det höga skattetryck vi har i Sverige och att det beskattas i flera led, skulle jag vilja lägga till två egna citat till Leifs, nämligen:

  • "Vart fan läcker det i systemet?"
  • "Varför fokuseras det inte på att få kontroll på kostnadssidan istället?"


onsdag 2 juni 2021

Portföljens utveckling under maj 2021

Nu är konsultuppdraget över för denna gång och det ger mig mer tid till att börja skriva i bloggen igen. Och vad passar inte bättre att då ge en uppdatering av portföljen per sista maj och dess sammansättning? Ni som följt mig här på bloggen eller på Twitter, vet att jag har hoppat mellan olika strategier, men att jag nu landat i att fokusera på ett mindre antal innehav, där jag kan sätta mig i bolagen i mer detalj. Men samtidigt finns det så många andra bolag på marknaden, som jag också gärna vill äga. 

Tankarna har därför funnits att köpa in mig i fonder, gärna en fond mot svenska småbolag, en mot tech, både US och mindre samt en mot investmentbolag. Problemet är att i en fond som du själv inte valt, får du med innehav du själv inte skulle investera i och som vid en närmare genomgång du heller inte tror på i längden. Lösningen blev återigen att skapa mina egna "fonder", som komplement till de innehav som jag har som kärninnehav. 

Nu har jag fyra bolag som jag ser som mina kärninnehav, nämligen Sinch, Evolution, Kambi och Fortnox. I övrigt har jag skapat fyra egna fonder; Stojko Invest Fund, Stojko Invest Tech, Stojko Invest FAAMG och Stojko Invest Investmentbolag. 

I Stojko Invest Fund finns för tillfället Addlife, Arla Plast, Avanza, Cibus Real Estate, Europris, Fabasoft, flatexDEGIRO, Hexatronic, Lifco, Nibe, Nolato, Shop Apotheke, Stillfront, SCA B, Stora Enso R, Swedish Match, Tomra och Zaptec. Tanken i denna fond är att den ska fungera som en aktivt förvaltat fond. Jag får se hur det går med det framöver.

Stojko Invest Tech innehåller bolag som jag hoppas på att något av dessa kommer att bli nästa one trillion dollar company. I fonden finns Adobe, Nvidia, Paypal, Pinterest, Salesforce, SEA, Shopify, Spotify och Square. I dagsläget gissar jag främst på Nvidia eller Paypal, mycket beroende på storlek, tillväxt och behov/efterfrågan av deras produkter.

Fonden Stojko Invest FAAMG innehåller som förkortningen avslöjar Facebook, Amazon, Apple, Microsoft och Google (Alphabet).

Slutligen i fonden Stojko Invest Investmentbolag finns Investor, Linc och Lundbergsföretagen. Bortsett från Linc är dessa investmentbolag de som handlades till rabatt mot substansen vid inköpstillfället. Nu när EQT är särskilt och noterat tror jag att substansrabatten i Investor kommer pendla mellan 10-15% och där är det bra köptillfällen. Likaså om man lyckas köpa in Lundbergsföretagen till rabatt. Ofta handlas den till viss premie. I Lincs fall fick jag 30 aktier som de flest i bolagets IPO, men där sålde jag av 29 aktier på 112 kronor då det känns orimligt med den premie när aktien har ett substansvärde på 61 kronor samt noterades på 67 kronor. Om kursen sjunker ned rejält kommer jag att köpa in fler aktier. Men genom att ha 1 aktie är det lättare att hålla koll på dess utveckling. 

Det är alltså dessa bolag som jag gått in i juni med och under maj minskade portföljen med 1,29% och stängde sista maj på 10,58% upp för året. 

söndag 21 februari 2021

Recension: Pengars psykologi



 

Den var länge sedan som jag läste en bok i pappersformat. Numera är det ljudböcker som gäller, främst för att det är så enkelt att läsa vad man än gör eller beffiner sig. Oftast blir det när jag är ute och går att jag passar på att lyssna på en bok av intresse. Just boken "Pengars Psykologi" har jag sett figurerar hos andra profiler på Finanstwitter och själv har jag tänkt att den ska jag se till att lyssna på vid tillfälle. 

Nu hörde Ludvig av sig och fråga om jag hade lust att läsa den svenska översättningen då det är han som gjort det. Boken Pengars psykologi är skriven av Morgan Housel och som en liten kul passus trodde författaren att boken knappt skulle sälja i någon större utsträckning. Man tryckte därför endast upp en upplaga på 5 000 exemplar, men hittills har boken sålts i över 250 000 exemplar. I Sverige har den getts ut på Sterner förlag översatt av Ludvig Rosenstam Åhman. Ludvig har för övrigt skrivit boken "101 tankar om aktier", som jag kan rekommendera. Om man är nyfiken på den boken kan man läsa inlägget Bokrecension: 101 tankar om akier för att bilda sig en uppfattning.

Pengars psykologi bygger på en artikel av Morgan Housel från 2018 där han övergripande skrivit om 20 olika brister, tankefel och orsaker till dåligt beteende när det handlar om hanteringen av pengar. I boken går författaren djupare in i ämnet, men fortfarande är uppbyggnaden av boken 20 kortare kapitel. 

Ämnet pengar i kombination med psykologi är något som verkligen intresserar mig. Egentligen är det rätt enkelt att bli rik/oberoende. Tricket är att man månadssparar ett visst belopp till en viss avkastning i ett visst antal år. Ränta på räntaeffekten gör att totalt sparat belopp växer mer och mer exponentiellt ju längre tiden går. Men varför blir då inte alla rika eller oberoende som håller på med pengar? 

Anledningen är som författaren skriver i inledningen till boken att: 

"Förmågan att hantera dina pengar inte handlar så mycket om vad du kan eller känner till. Det handlar om hur du beter dig. Och beteende är svårt att lära ut - även till riktigt smarta personer."

Det är detta som jag skulle säga är kärnan till varför vissa lyckas medans den stora massan inte gör det. Senaste exemplet är väl att alla helt plötsligt investerade i Game Stop oaktat hur högt den steg, att detta var en grupp på ett forum som medvetet drev upp aktiekursen för att klämma åt hedgefonder och att aktien som sådan mer eller mindre var konkursfärdig (nu raljerar jag lite kring just den sista biten).

Fokus på snabba cash gjorde att beteendet om önskan att göra ett klipp tog överhanden, vilket för många småsparare lett till stora förluster och kanske att man känner att aktier är något som man aldrig vill hålla på med. 

Boken är klart läsvärt och Ludvig har gjort ett mycket bra jobb med översättning då den är lättläst. Att det just är många mindre kapitel gör att man kan läsa ett och sedan tas sig tid att fundera kring det beteendet och om det är något som man kan känna igen sig i. Det är några punkter som författaren tar upp och som jag tycker är lite intressanta. Det är främst hans tankar kring

Sparande 

Du behöver ingen specifik anledning till att börja spara! Ofta gör man något utifrån ett mål, men just att börja spara behöver man egentligen inte ett mål eller en anledning till. Det är bara att börja och genom att göra det skapar man sig ett skydd mot att våra liv inte är förutsägbara. Livet tenderar till att överraska en vid sämsta möjliga tidpunkt nämligen. 

Överoptimistiskt risktagande

Det är lätt att vara överoptimistisk när det gäller risktagande. Ett klassikt exempel är rysk roulette. Oddsen är på din sida, men nedsidan är ändå inte värd att ta. Ett annat exempel är att fastighetspriser och aktier stiger nästan hela tiden. Dock innebär det att det finns tillfällen när de inte gör de utan faller hejdlöst. Om sådana händelser inträffar och det riskerar att du blir ruinerad är det heller inget du kan bortse ifrån. 

"Faran här är att det som är rationellt en stor del av tiden skymmer oddsen för att ruineras en liten del av tiden. Resultatet är att vi systematiskt underskattar risker." 

Tidshorisontens effekt

När man hanterar pengar är det viktigt att verkligen ha kontroll på sin egen tidshorisont i sparandet. Anledningen stavas kortsikt mot långsiktig tidshorisont och dessa två stilar är varandras motsatser men agerar på samma spelplan. Om man sparar långsiktigt är det därför viktigt att inte låta sig påverkas av handlingar och beteenden hos de som spelar det kortsiktiga spelet. Om man inte har klart för sig vilket spel man spelar kommer man påverkas av beteenden, som leder till att man fattar beslut som står tvärtemot vad man egentligen vill uppnå. Själv kan jag känna att detta är min största utmaning, att lyckas stänga ute bruset och hålla fast vid sin plan/conviction. Det är därför som jag ofta brukar se tillbaka till tidigare fattade beslut och analysera hur utfallet skulle ha varit om jag inte gjort som jag gjorde. Fattade jag beslutet för att jag påverkats av det kortsiktiga bruset eller var det ett rationellt beslut givet min tidshorisont?

  Vilka beteenden har du kring hantering av pengar? Kommentera gärna.