Avanza

Underrubriker

lördag 25 december 2021

Vilka blev årets bästa svenska fonder

 

Visserligen är inte året riktigt slut ännu, det är trots allt några handelsdagar kvar och som alla vet, allt kan hända i hockey. Men att det skulle bli några större förändringar är väl kanske inte så troligt mot vad Affärsvärlden nyligen kom fram till i sin genomgång av årets bästa fonder i Morningstars kategori Sverige.

I den lista som Affärsvärlden har presterat listar man de topp 10 fonderna och spridningen är en uppgång från 35,34% till 40,74%. Detta kan jämföras med OMX30 som är upp 27,25%. Fonderna har helt klart lyckats väldigt bra i år. 

Nu gjorde de denna undersökning några dagar tidigare än när jag skriver detta inlägg, så de tio fonder som är med i toppen för kategorin är numera:

  1. Enter Sverige Pro 43,4%
  2. Handelsbanken Sverige Selektiv A10 SEK 38,75%
  3. Handelsbanken Sverige Selektiv A10 EUR 38,58%
  4. Cliens Sverige B 38,33%
  5. Cliens Sverige C 38,3%
  6. Handelsbanken Sverige Selektiv A9 SEK 38,27%
  7. Handelsbanken Sverige Selektiv A9 EUR 38,09%
  8. Öhman Sverige Fokus D 38,05%
  9. SEB Sweden Equity UC (SEK) 37,57%
  10. Spiltan Aktiefond Stabil 37,45%

och att spridningen mellan de tio fonderna är 43,4% till 37,45%. 

Skillnaden mot Affärsvärldens lista är att SEBs och Spiltans fonder inte var med, samt att Öhman hamnade högre. 

Men det som är intressant är att se vilka innehav som dessa fonder har haft bland sina topp 3 innehav. I bilden nedan kan man se vilka som är de tre största innehav (baserat på novemberrapporterna för i år). 



De som sticker ut är att Volvo, Atlas Copco och Essity. De befinner sig i hälften av de fonder som är med i toppen. Men nu är fyra Handelsbankenfonder med bland topp 10, så det blir lite skevt. 

Rensar man för att det är två olika Handelsbankenfonder, samt att dessa är noterade i två olika valutor, är Volvo och Atlas Copco med 3 gånger samt Essity 2 gånger. 

Själv tycker jag att det är mer intressant att se vilka de tio-i-topp fonderna är efter att man justerar för att samma fondbolag inte har med fonder i olika valutor.

I bilden nedan har jag justerat så att endast SEK alternativen är kvar.



Det blir dock inte en så stor skillnad, utan det kommer in ytterligare fonder från SEB, Enter och Öhman. Volvo och Atlas Copco är fortfarande populärast, men efter justeringen av listan dyker Investor upp. Det bolaget finns med i fyra olika fonder. 

Totalt är det fjorton bolag som är bland de topp tre innehaven i de fonder som hamnar i topp tio i år. Om man hade haft en portfölj med samtliga fjorton innehav hade uppgången varit 60%! 



Dock till en värdering för EV/EBIT på strax över 30 gånger. Då ska man också ta i beaktande att investmentbolagen drar ned detta värde samt att Veoneer har ett negativt värde. 

Om man skulle ta bort dessa tre innehav, skulle uppgången hittills i år landat på 63,53%, vilket inte är någon större skillnad. Men värderingen av en sådan portfölj hade ökat till 38,5 gånger!

Man kan helt klart konstatera att det har varit ett bra börsår, men baksidan av det hela är att värderingarna skjutit i höjden rejält. Det kommer att krävas en hel del från bolagen under 2022 för att kunna försvara värderingarna.

Men, frågan är om det inte skulle kunna vara en intressant strategi att ha en portfölj som innehåller de topp tre innehav som topp tio fonderna har? Sedan gör man en månatlig ombalansering om så behövs efter det att fonderna kommit med sina månadsrapporter. 

Det kanske blir något att ta i beaktande för min "fond" Stojko Invest Fund, det vill säga att se till att att jag har med topp 10 fondernas tre största innehav i min portfölj.


onsdag 22 december 2021

Spiltan breddar investmentbolagsfonden




Spiltan Aktiefond Investmentbolag är något av en favoritfond hos många. Istället för att behöva välja vilket investmentbolag som du vill investera i, kan du istället välja Spiltans fond och få exponering mot flera investmentbolag på Stockholmsbörsen. Men även få exponering mot andra bolag som har en karaktär av investmentbolag. Det innebär bolag som serieförvärvare och konglomerat. 

Men man ska vara medveten om att just denna fond är tungt viktad mot Investor, följt av Industrivärden. Så gillar man Latour och Svolder till exempel är deras representation inte så stor. 

Det har att göra med två saker. Den första är att basen i fonden ska utgöras av Investor, Industrivärden, Kinnevik och Lundbergsföretagen. Det andra är att fonden valt att inte köpa fler aktier i Latour och Svolder nu när de handlas till en hög premie, utan det innehav de har i dessa bolag får ligga kvar och växa vidare. 

När väl fonden bildades för cirka 10 år sedan stod de fyra bolagen som utgjorde basen för cirka tre fjärdedelar av hela fonden, men numera utgör de cirka 60 procent av fonden. Dock så står Investor för nästan 30 procent och Industrivärden för nästan 15 procent. För de som vill jämna ut koncentrationen kan man komplettera med att köpa aktier direkt i de investmentbolag som man tycker har för lite vikt i fonden. Jag skrev ett inlägg om det för cirka två år sedan och visade på hur man skulle kunna gå tillväga. 

Spiltans investmentbolagsfond har alltid varit en koncentrerad fond, som i dag består av cirka 20 innehav. De själva ser fonden som ett alternativ till en svensk indexfond. Att de fyra bolag som utgjorde och utgör basen för minskat beror på att man medvetet har valt att bredda fonden och minska risken genom att ta in fler bolag och branscher.

Sedan har det skett en del förändringar bland de investmentbolag som fanns från början. Till exempel så köptes Melker Schörlings bolag ut från börsen och där har Spiltan valt att investera i Indutrade och Lifco, varpå man fick in två serieförvärvare i fonden. När Zalando delades ut från Kinnevik, valde man att sälja det innehavet och istället investera i Hexagon som finns i Melker Schörlings numera onoterade investmentbolag.

Man har man också investerat i Astra Zeneca direkt, för att minska ned industriberoende och när Investor delade ut EQT fick man in det bolaget i fonden som enskilt innehav, varpå man fick direkt fokus mot onoterade bolag och private equity. Likaså nu när ICA köps ut från börsen har man valt att köpa in Essity och en liten del SCA. 

Sedan har man under året varit ankarinvesterare i Storskogen, varpå detta innehav numera återfinns i fonden. Enligt Spiltan är det mycket för att man anser att VD Daniel Kaplan är en duktig företagsledare och företagsbyggare, samt att Storskogen har möjlighet att växa utanför Norden. 

Just detta bolag är jag lite skeptisk till. Det känns som att de skjuter på allt, men samtidigt får man ge Kaplan att han verkligen har lyckats få Storskogen att växa rejält. Nu består fonden av cirka 1 procent Storskogen, så det är inte någon större exponering som man har. Men så är det med fonder, det finns alltid innehav där man inte jämnt håller med förvaltarna. 

När det gäller investmentbolag som handlas till premium, har förvaltarna samma syn som jag själv har. Det vill säga att vare sig de eller jag handlar mer aktier i de investmentbolag som handlas till substanspremie. Här kanske jag är lite mer flexibel, då jag kan tänka mig att handla exempelvis Svolder upp till en premie om 5 procent och Latour upp till en premie om 10 procent. 

I Svolders fall är det för att ledningen har visat år efter år att de har lyckats väl med förvaltningen. I Latours fall är det för att de är väldigt konservativa med värderingen av sin onoterade del, att det troligen, trots en substanspremie på upp till 10 procent köper aktien till substansrabatt. Samma sak med Creades, här kan jag tänka mig att betala mellan 5-10 procents substanspremie just för att det är svårt att veta den onoterade delens exakta värde. 

Nu har Spiltans fond växt en hel del och man har i dagsläget nästan 600 000 aktieägare hos Avanza och en fondförmögenhet på cirka 35,6 miljarder kronor. Storleken gör att om man skulle riskera ett större utflöde från fonden, gäller det att ha något innehav som är som kontanter, men som samtidigt inte driver kurserna i enskilda innehav. 

Fonden har löst det genom att ha cirka 4,4 procent i den börshandlade fonden XACT OMX30. Ett annat populärt innehav är Novo Nordisk, som exempelvis Tin Fonder Ny Teknik har som likvida medel. Som en passus drabbades Novo Nordisk av en större nedgång för några dagar sedan, vilket visar på att en bred indexliknande fond nog är att föredra som likvida medel. Detta kan man också anamma i sin egen portfölj om man vill. Men själv anser jag att "cash is king", och håller likvida medel på kort sikt. 

Vad tycker du om Spiltan Aktiefond Investmentbolag? Finns den i den portfölj eller månadssparande? Kommentera gärna i bloggen.


tisdag 21 december 2021

Staten tar kontroll över premiepensionen



 

I förmiddags hade regeringen en presskonferens angående reformerna av vårt pensionssystem. En ny myndighet har skapats, som heter Fondtorgsnämnden. Det är denna nämnd som ska ta kontroll över premiepensionen. 

Själva Fondtorgsnämnden uppdrag är alltså att förvalta fondtorget, vilket är den plattform där fondvalen görs samt granska de fonder och förvaltare som finns på fondtorget. Sedan kommer man placera myndigheten ute i Botkyrka utanför Stockholm. Det nya systemet och nämnden ska vara på plats den 1 juni 2022.

Socialförsäkringsministern kritiserar nuvarande system, som har lett till några riktigt stora skandaler gällande premiepensionen. Då tänker jag på främst på Falcon Funds och Allrahärvan. I dessa fall har de som valt fonder från dessa bolag förlorat stort. 

Skillnad med det nya systemet mot det nuvarande är att det nu ersätts med ett upphandlingssystem, som den nya myndigheten ska förvalta. Som det fungerar nu är går det att ansluta en fond givet att den uppfyller vissa villkor kring bland annat avgifter och historik med mera. 

Tanken med ett upphandlingssystem är att det ska vara ett tryggare system som ska ge bättre avkastning på premiepensionssparandet. Det hela bygger på de riktlinjer som de sex partierna i pensionsgruppen arbetat fram och som man enades om i februari i år. Pensionsgruppen utgörs av S, C, L, KD, M och MP har också deltagit. Nu går alltså förslagen vidare till Lagrådet för granskning. 

Effekten av det nya systemet är att antalet valbara fonder minskas, men att det ändå ska finnas tillräckligt många att välja emellan. Man pratar om att minska ned antalet valbara från dagens 800 stycken till cirka 150-200 stycken. Tanken är att politiken inte ska styra valet utan det är pensionsspararnas vilja som ska styra. Sedan ska detta kontrolleras av myndigheten. 

Mina tankar kring det hela

Själv förstår jag inte riktigt varför man ska införa ytterligare en ny myndighet. Pensionsmyndigheten finns ju redan och deras uppdrag är bland annat utföra det som nu Fondtorgsnämden ska utföra. Möjligen har det gjorts tydligare med den nya myndigheten, men varför inte bara lägga det uppdraget på nuvarande myndighet istället för att instifta ytterligare en myndighet. Det känns som resursslöseri och byggande av mer byråkrati. Frågan är om kontrollen kommer att bli bättre.

Att man minskar ned antalet fonder kommer kan jag till viss del hålla med om. Det är ändå bara en bråkdel av alla de 800 fonder som intresserar mig personligen. Men risken är att mindre, mer nischade fonder nu kommer att försvinna och kvar blir de stora kolosserna. 

Det är skillnad på en fonds manöverutrymme om den har en fondförmögenhet på 5 miljarder kronor och 50+ miljarder kronor. Ju större du blir, desto svårare blir det att lyckas med att nå en hög avkastning. Men tar man AP7 i beaktande har den gett 19 procent i snitt de senaste 10 åren till en kostnad av 0,08 procent. Svårt att vara missnöjd med de siffrorna.

Att inte samtliga åtta partier är med i pensionsgruppen är märkligt oavsett vilken politisk färg man har. Idag representerar de trots allt runt 25-30 procent av alla väljare. Det öppnar bara för att vi längre fram kommer att riskera att få nya förhandlingar kring vår pensionen, vilket är jag tycker är något som man verkligen måste undvika. För mig som pensionssparare är det viktiga att veta om spelreglerna och att det ligger fast, år efter år. 

Sedan är det lite PK-kul att de lägger myndigheten i Botkyrka. Frågan är om det kommer underlätta rekryteringen till de positioner som ska fyllas eller ej? Själv skulle jag tänka mig att de som arbetar med finansiella frågor hellre vill sitta centralt, men det återstår att se. Bra i alla fall att man sprider ut myndigheterna i Sveriges olika kommuner. 


måndag 20 december 2021

Lundbergsföretagen istället för Industrivärden?



 

I helgen skrev jag om Industrivärden och att det bolaget kan vara en bra bas i en aktieportfölj. Men, som en läsare gjorde mig uppmärksam på, så äger Lundbergsföretagen nästan 20 procent av Industrivärden och att det bolaget är mer intressant att ha långsiktigt. 

Lundbergsföretagen är, för de som inte känner till det, det företag som Fredrik Lundbergs far bildade en gång i tiden. Men då var det en byggnadsrörelse med fokus på bostadsbyggnation. Efter ett tag expanderade man genom att skapa en fastighetsrörelse och därefter har man ytterligare expanderat till att investera i andra bolag, varpå man numera är ett investmentbolag.

Så, i detta inlägg tänkte jag se om Lundbergsföretagen kan vara ett intressantare alternativ och samtidigt får man exponering mot Industrivärden. Skillnaden mellan dessa två bolag är att man i Lundbergsföretagen även får tillgång till en onoterad fastighetsrörelse, samt ytterligare exponering mot skog och fastigheter i form av noterade innehav. Vidare får man också en bredare portfölj eftersom Lundbergsföretagen innehåller fler bolag totalt sett.

Dock brukar det sällan handlas till substansrabatt och när det väl gör det, har det historiskt visat sig vara bra lägen att gå i in bolaget. Men med tanke på hur marknaden är just nu är det inte säkert att det stämmer just denna gång med. 

Idag handlas bolaget till en substansrabatt på strax under 5 procent, 4,41 procent för att vara mer exakt. Med en utdelning på 3,25 kronor, vilket motsvarar en direktakastning på 0,73 procent är substansrabatten 5,14 procent. Återigen använder jag mig av Ibindex gratistjänst för att studera hur substansvärdet har ändrats över tid. Den visar att historiskt är alltså substansrabatten rätt så hög. Normalt sett brukar bolaget handlas till en substanspremie som man ser i nedan tabell.

Källa: Ibindex

Tittar man på rapporterade (enligt kvartalsrapporterna) och beräknade (dagligen uppdaterad enligt de noterade innehavens kursändringar) medelvärden ligger rabatten högt. Sedan har det under den senaste femårsperioden varit tillfällen när substansrabatten varit klart mycket högre, men det är återigen medelvärdet som jag tycker är mest intressant att följa. 

Går man vidare och ser till de innehav som bolaget äger, är de högre värderade än innehaven i Industrivärden. 


Det viktade P/E-talet på rullande tolv månader hamnar på 27,55. Men då ska man ha i åtanke att P/E-talet för Hufvudstaden A troligen är för högt. Det har att göra med att man har haft negativa värdeförändringar på sina fastigheter på grund av corona, vilket minskat vinst per aktie. 

Ser man istället på bolagets medel P/E-tal från 2019 och fem år bakåt i tiden är det 7,5. Troligen är det samma sak för Lundbergs fastigheter. Detta innehav är onoterat så här har jag på eget bevåg antagit samma P/E-tal som för Hufvudstaden A. 

Så om man då använder sig av Hufvudstadens genomsnittliga femårs P/E-tal från 2019 och bakåt i tiden och applicerar det även för Lundbergs onoterade fastighetsrörelse hamnar P/E-talet på precis under 20, vilket är i nivå med Stockholmsbörsen. Ändå, jämfört med Industrivärden förefaller Lundbergsföretagen inte vara lågt värderat sett till börsen som helhet, som hade ett viktad P/E-tal på 17,6.

Men i Lundbergsföretagen får man också exponering mot investmentbolaget Industrivärden och om man byter ut Industrivärden i tabellen ovan och lägger in ägandet i Industrivärdens innehav istället ser tabellen ut som nedan:


Nu ökar det viktade P/E-talet på grund av de underliggande P/E-talen är högre än Industrivärden som företag. Det har att göra med att Industrivärden handlas till substansrabatt. Vidare så äger Industrivärden aktier i Handelsbanken, Sandvik och Skanska, precis som Lundbergsföretagen också gör. Det gör att man får en viss överlappning här. 

Men de bolag som kommer till genom att investera i Lundbergsföretagen är Holmen, Hufvudstaden, Husqvarna och Indutrade samt den onoterade fastighetsrörelsen. Ser man närmare på dessa fem innehav kan man lyfta fram följande:

Holmen - Ytterligare ett skogsinnehav, precis som SCA. Skillnaden är att Holmens huvudsakliga strategi är att äga och förvalta skog som finns i Sverige. Här har får man ett långsiktigt stabilt kassaflöde, som i sin tur kan användas till investeringar inom kringliggande områden, men också till att delas ut till ägarna för användning i andra verksamheter. Jan Stenbeck var bland annat ett fan av att äga skog som i sin tur gav stabila kassaflöden för andra investeringar.

Hufvudstaden - Rent aktiekursmässigt har väl detta bolag aldrig varit speciellt roligt, men man äger fastigheter på de bästa och exklusivaste lägena i Stockholm och Göteborg. Skulle man göra om dessa till bostäder från handel med mera, sitter man här på en hel del dolda värden. Frågan är bara när man plockar fram dessa.

Husqvarna - Spännade bolag som lyckats med sin turnaround och har intressanta produkter inom el och batteri. Bland annat deras lansering av en robotgräsklippare för golfbanor och parker. Skulle bolaget lyckas med att få en ESG-stämpel på sig, lär det komma en rejäl multipelexpansion i detta innehav. Fredrik Skoglund pratar sig gärna varm om detta bolag och har det som ett av sina top picks i sin aktiefond, Avanza Småbolag by Skoglund.

Indutrade - stjärnan av serieförvärvarna och det bolag som ligger bakom hela Lundbergsföretagens utveckling historiskt sett skulle jag vilja säga. Affärsmodellen är att förvärva bolag till lägre multiplar, som passar in i deras affärsområden, och när de väl konsolideras in i Indutrade värderas de upp till Indutrades multiplar. Risken är nu att marknaden är klar med att värdera upp Indutrade och med tanke på dess storlek kan det också bli svårt att fortsätta att hitta tillräckligt stora förvärv. Men, bra bolag tenderar till att fortsätta att vara bra bolag, även om aktiekursen kan svänga under tiden. 

Onoterade fastighetsrörelsen - fastigheter i lite större städer i mellersta Sverige, samt Göteborg och Stockholm. I denna rörelse får man citynära lägen i en mix av bostäder, kontor handel och marknadsplatser. 

Ser man på helheten, inklusive de innehav som man får ta del av via Lundbergsföretagens innehav i Industrivärden, får man än väldigt bra bas genom att investera i Lundbergsföretagen. Men för tillfälligt är värderingen inte lika fördelaktig som den är i Industrivärden. 

Om man ser på vilken avkastning som Lundbergsföretagen gett över tid, ligger den klart över vad Industrivärden har gett. I snitt har man fått 18,77 procent de senast tio åren inklusive återinvesterad utdelning. Men ser man på snittet för de senaste fem åren är procenten nere på 12,72 procent per år inklusive återinvesterad utdelning, vilket är lägre än vad Industrivärden givit. 

Så, avkastningsmässigt sett beror det lite på vilken tidshorisont som man tittar på och nu kan det vara som så att det är till Industrivärdens fördel att substansrabatten är tillfälligt rätt så hög. Själv har jag båda bolagen i min aktieportfölj och fortsätter substansrabatten i Lundbergsföretagen att vara så här låg eller lägre kommer jag fortsätta att öka på mitt innehav i bolaget. 

Hur tänker du kring Lundbergsföretagen? Har du hellre det än Industrivärden i din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen.


söndag 19 december 2021

Industrivärden som bas i portföljen

 


I boken "Investera som mästarna" av Jonas Bernhardsson finns det ett kapital om Lennart Israelsson, även känd som Aktie-Stinsen. Han var ett fan av investmentbolag och sa bland annat om man kan köpa en krona för femtio öre förstår ju vem som helst att det är en bra affär på sikt. 

Han köpte bland annat på sig mängder av aktier i investmentbolag när alla ville ha IT-bolag i slutet av 1999 och början av år 2000. När väl IT-kraschen kom var han en av vinnarna eftersom han hade hållit sig borta från IT-aktier. 

Själv är jag också ett fan av investmentbolag då de är en bra bas i vilken aktieportfölj som helst och ofta drivs av skickliga personer. Kan man sedan köpa aktier i dessa bolag till rabatt blir det extra intressant. Ett bolag som nästan alltid handlas till rabatt är Investor, följt av Industrivärden. 

Ofta är det Investor som har haft en högre rabatt. Men nu är det omvänt. Idag handlas Industrivärden (C-aktien) till en rabatt om cirka 14,2%, dvs att du för en krona betalar du cirka 86 öre och om man lägger till att Industrivärden delar ut 6,25 kronor, motsvarande en direktavkastning på 2,28 procent baserat på fredagens stängningskurs är substansrabatten cirka 16,5 procent. 

Jämför man med Investor (B-aktien) handlas den till en substansrabatt om 10,35 procent. Lägg till utdelningen på 3,50 kronor eller 1,61 procent, blir substansrabatten nästan 12 procent. 

Om man inte känner till Industrivärden i närmare detalj, så är det ett investmentbolag med enbart noterade innehav som kontrolleras av Fredrik Lundberg med familj. Fredrik Lundberg är känd för att bygga sin förmögenhet långsamt och säkert, samt att investera när det är billigt. Senast 7-8 december köpte han ytterligare 1 miljon aktier i Industrivärden. Själv passade jag på att köpa in mig i Industrivärden den 9 december. Men med tanke på rabatten, blir det intressant att titta ännu lite närmare på detta bolag. 

För att ta reda på den historiska rabatten, är gratistjänsten från Ibindex helt oslagbar. Där hittar man de investmentbolag som är noterade på Stockholmsbörsen, samt vilka innehav de har. Teamet bakom tjänsten uppdaterar dagligen de noterade innehaven i respektive investmentbolag, så att man får en daglig beräknad substansrabatt. 

Annars måste man som bekant vänta till varje kvartalsrapport för att få reda på den informationen. Dock är Svolder duktiga, då de varje måndag presenterar ett uppdaterat substansvärde på sin hemsida. När det gäller Ibindex är det värt att komma ihåg att de investmentbolag som har onoterade innehav i sig, uppdateras endast i samband med bolagens kvartalsrapporter om inte annan information ges mellan rapporterna.

Men om vi går tillbaka till Industrivärden och dess historiska substansrabatter/-premier kan man på Ibindex sida se att Industrivärdens substansrabatt historiskt sett är rätt så hög nu.

Källa: Ibindex

Visserligen har den varit klart mycket högre, både rapporterad (i samband med kvartalsrapporter) och beräknad (vad Ibindex räknat fram baserad på dagliga kursändringar), men själv brukar jag utgå från medelvärdena när jag funderar på bra ingångar. 

Om man ser på hur bolagen i Industrivärden värderas inser man att på rullande 12 månader är Industrivärden rätt så lågt värderat.


Källa: Yahoo Finance


Bolagets övriga innehav och räntebärande nettoskuld har jag givit ett P/E-tal om 1 (rätt eller fel), men skulle man sätta det till 0 blir det viktade P/E-talet 17,64, så ungefär detsamma. Detta kan jämföras med hur hela Stockholmsbörsen värderas. Stockholmsbörsen värderas idag till ett P/E-tal runt 20.

Tittar man närmare på respektive innehav i Industrivärdens portfölj, kan man övergripande lyfta fram följande hos varje:

Ericsson - Bra positionerande för den kommande utrullningen av 5G och IoT, samt spännande förvärv av det amerikanska kommunikationsbolaget Vonage som kan komma att kompensera för motgångarna i Kina. Dock är jag alltid lite nervös när svenska bolag gör enorma förvärv i USA, då dessa inte alltid har slutat bra. Men investerarna i Ericsson är positiva, så jag får hålla med dem tills motsatsen är bevisad.

Essity - Bolaget går starkt och visar på fina marginaler och resultat. Det ryktas även om en uppdelning av bolagen i en hygiendel och hälsodel. Själv ser jag det som en option, men generellt sett tycker jag att Essity är en fint defensivt innehav och till dess att kursen drar iväg bidrar det med en fin utdelning att trösta sig med.

Sandvik - Nya VDn från Assa Abloy och styrelseordförande Johan Molin från Atlas Copco kan nog få fart på Sandvik de kommande åren. Avknoppningen av specialstålenheten SMT kommer också att mer renodla koncernen som i sin tur också kommer att vara positivt för Sandvik som helhet. Sandvik har ju alltid som bekant stått lite i skuggan av Atlas Copco (största innehavet i Investor), men det kan det nog bli lite ändring på hoppas jag.

SCA - Europas största skogsägare och höjda priser under Q3, samt höjningar under Q4 lovar gott inför framtiden. Visserligen har träpriserna minskat, men då bolaget har flera ben att stå på samt har spännande samarbeten inom grön energi tycker jag att detta bolag kan ha en intressant framtid framför sig.

Skanska - Normalt är jag inte så där överförtjust i Skanska även om man höjt marginalerna lite i byggdelen, men bolaget har flaggat för att de ska bygga upp ett fastighetsbestånd av kommersiella lokaler på cirka 12-18 miljarder och det gör det mer intressant. Här hade jag hellre sett att Industrivärden haft Peab som innehav då de sitter på en massa byggrätter vars marknadsvärde inte fullt ut återspeglas i kursen eller i balansräkningen.

Handelsbanken - Känd som en av de stabilaste bankerna, men som halkat efter i digitaliseringen. Men Lundberg själv har under året köpt en hel del aktier i banken och förhoppningsvis kan det arbete som de nu lägger ned leda till att banken blir både fortsatt stabil och konkurrenskraftig. Det hade varit häftigt om Industrivärden istället hade köpt upp Nordnet, för att få en högavkastande bank likt investmentbolaget Creades har med sitt innehav i Avanza Bank.

Volvo - En stark balansräkning, välskött och långt fram i att elektrifiera fordonsflottan är detta ett bolag som många tycker är alldeles för billigt. Visst har komponentbristen drabbat Volvo, men om man ser den som övergående är det ett bolag som kan ha en stor uppsida. Lägg till en extrautdelning om 9,50 kronor under året för försäljningen av UD Trucks samt en trolig utdelning på minst densamma som för 2020, sitter det fint i Industrivärdens kassa. 

Summerar man det hela framstår Industrivärden som en bra bas i vilken aktieportfölj som helst och många av innehaven förefaller ha några spännande år framför sig. Att sedan substansrabatten är hög historiskt sett baserat på medelvärden gör det hela inte sämre. Dock får man nog räkna med att Industrivärden inte kommer att göra några glädjeskutt likt vissa techbolag gjorde under det senaste året.

 Men om ser på cirka 10 år sikt, så har Industrivärden C givit en årlig avkastning på 11,5 procent inklusive återinvesterad utdelning. Ser man på 5 års sikt är den årliga avkastning cirka 14 procent inklusive återinvesterad utdelning En helt okej avkastning till låg risk med innehav som ger en god spridning mellan olika branscher. 

Fortsätter substansrabatten att vara så här låg eller lägre kommer jag att fortsätta att öka upp mitt innehav i Industrivärden.

Hur tänker du kring Industrivärden? Är det en aktie i för din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen



fredag 17 december 2021

Premiera sparandet herr finansminister

 

Det märks att valtider börjar närmare sig. Idag höll nuvarande finansminister Mikael Damberg presskonferens och återigen togs det upp att de "rika" ska bidra med mer i skatt. Det är till och med ett vallöfte från honom. 

Det samt att SVT enligt en undersökning har journalister som sympatiserar mest med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är det lätt att förstå vilken typ av reportage som kommer att komma under 2022. Med andra ord, de människor som själva tar sitt ansvar och ser till att försöka ordna för ett drägligt liv och en trygg ålderdom ska nu tryckas till. Att spara premieras inte i Socialdemokraternas världsbild. 

Det som anses vara rättvist är att den som har mycket pengar, ska bidra ännu mer i form av ökad beskattning. Att så redan sker verkar inte kommas ihåg. Ju mer du tjänar och har, ju mer betalar du redan i skatt då procentsatsen ökar. 

Personligen anser jag att man i rättvisans namn, vilket är det argument som regeringen trycker på, ska betala lika stor procentandel i skatt. Har man mer pengar kommer man i kronor ändå att betala mera än den som inte har lika mycket har. 

När jag växte upp fick man lära sig om Spara och Slösa. Att Spara ansågs vara ett bättre alternativ framför Slösa. Men i dag verkar det som att det är Slösa som är rådande. Likt en köptorsk finansierar staten sitt missbruk med att sno åt sig mer pengar från de som har tagit sitt ansvar. 

Istället anser jag att regeringen ska fokusera på att få kontroll på kostnadssidan och täppa till läckorna i bidragssystemet. Det är direkt stötande att den enorma mängd skattekronor som betalas in inte hanteras bättre. Det är alltid lätt att vara generös med andras pengar och det är tydligt från finansministerns sida. 

Frida Bratt skriver klokt idag om att finansministern istället borde verka för att fler inkluderas i den folkrörelse som sparandet är. Att man lyckas inkludera fler kvinnor, unga och person med utländsk bakgrund att lära sig och ta del av vad börsen kan ge. 

Om det verkar vara som en svår uppgift för herr finansminister att återigen styra om fokus mot att hantera skattemedel ansvarsfullt samt premiera de människor som tar sitt ansvar erbjuder jag mig frivilligt att hjälpa till som bollplank i dennes arbete.


torsdag 2 december 2021

Portföljernas utveckling under november 2021



 

Ytterligare en månad har gått och som inneburit lite av en berg- och dalbana för den privata portföljen. Föregående månad påminner lite om det vi upplevde i september. Månaden innehöll ett all-time high för både den privata portföljen som för företagsportföljen.  

Denna gång var det Sinch och Evolution som förstörde festen för mig. Sinch kom med en rapport som visade på högre kostnader än vad analytiker räknat med, vilket gjorde att aktien slaktades och handlas numera strax under 120 kronor. I Evolutions fall släpptes en rapport från anonym konkurrent till spelmyndigheten i New Jersey om att det går att spela Evolutions spel på marknader som är under amerikanska sanktioner, varpå den aktien rasade till under 1000-lappen. 

Själv tror jag att de glada dagarna från april förra året, när tillväxtaktier var i ropet, börjar att närma sig sitt slut. Med minskade stödköp från centralbanker och stigande inflation kommer detta att leda till att centralbanker tvingas höja räntan snabbare än vad de guidat för. Att då sitta med en portfölj av tillväxtaktier med höga värderingsmultiplar känns inte lika lockande. Därför har jag under slutet november allokerat om i portföljerna, från tillväxtaktier till mer kassa. Vid månadens slut var det strax över 50% i kassan.

Under november, minskade den privata portföljen med 6,2 procentenheter till 16,25% YTD. Dock så har jag tagit ut kapital från den, för att täcka levnadskostnaderna för 2022 och 2023. Om jag lägger tillbaka dessa, skulle portföljen istället ha ökat med 0,68%, så jag ändå är rätt så nöjd. 

Jag kommer inte i detalj att redovisa varje innehav i mina fonder som tidigare, då detta tog för mycket tid. Istället kommer jag från och med 2022 att återigen att ha en uppdaterad portfölj på bloggen, som jag uppdaterar månadsvis, så om man är intresserad, får man titta där. 

Om man ser på företagsportföljen, fick den en väldigt bra start under oktober och gick upp strax över 8%. Men under november, fick den en mindre nedgång i och med att både Sinch och Evolution fanns med i företagets portfölj. Totalt slutade månaden ned 0,35% och YTD för företagsportföljen är 7,94%. Även i denna portfölj har jag börjat att bygga mer kassa och vid slutet av månaden var det cirka 30% kassa.


torsdag 25 november 2021

Fokusera inte bara på fondavgifterna

 



När man ska spara i fonder får man ofta höra två saker. Det första är att avgiften spelar roll och det andra är att de flesta slår inte index i det långa loppet, så välj helst indexfonder. Men stämmer det verkligen? 

I de inlägg som jag skrivit tidigare i höst har jag tittat på hur olika småbolagsfonder har presterat historiskt i hopp om att finna den bästa småbolagsfonden att investera i. Det jag kom fram till är att det inte finns någon fond som är bäst, vilket kanske inte var så förvånande. Dock kunde jag se att vissa förvaltare lyckades hålla sig i toppen år efter år. Det är också dessa förvaltare som ligger till grund för min egna sammansättning av småbolagsfonder till min "fond" Stojko Invest Small Cap. 

Stojko Invest Small Cap består alltså av nio olika likaviktade småbolagsfonder som jag tycker har visat på konsekvent bra prestation år efter år. Mycket hänger så klart på vem/vilka det är som förvaltar fonderna. Det är därför det är så viktigt att följa med och läsa månadsbreven och andra nyheter från den fond som man har valt att placera sina pengar i. 

I detta inlägg tittar jag närmare på om det är en bra ide att välja flera olika småbolagsfonder, eller räcker det ändå kanske med att bara investera i en småbolagsfond? Finns det någon som är tillräckligt bra så att säga? 

Jag har för mig att Fredrik Skoglund (numera förvaltare av Avanza Småbolag by Skoglund) en gång sagt att han siktar på att vara bland de 3-5 bästa fonderna år efter år, då han placerar långsiktigt. Alla fonder kan vara bäst ett enskilt år, men om man håller sig i toppen år efter år, blir fonden framgångsrik. 

De fonder som finns med i Stojko Invest Small Cap syns i bilden nedan. 



Det har gått cirka en månad sedan jag ändrade min allokering i den totala aktieportföljen och tog in dessa fonder. I kolumnen "Avkastning" kan man se hur varje fond har presterat under den tiden. Värt att notera är att avkastning alltid är efter avgifter. Jag har därför tagit med respektive fonds totala avgift, för att följa upp och se om det är värt att betala extra för en aktivt förvaltat fond alternativt välja fonder med högre avgifter. 

Vid samma avkastning väljer man alltid den fond som har lägst avgifter, för att betala mer för samma avkastning straffar sig i längden i form av lägre avkastning. 

Bland mina fonder har jag även valt AMF Aktiefond Småbolag, som trots att den är en aktivt förvaltat fond, har en avgift som är över 1 procentenhet lägre än genomsnittet för de nio fonderna, i klass med indexfonder. Det är därför som jag också utvärderar min egna sammansatta fond Stojko Invest Small Cap mot just AMF Aktiefond Småbolag . 

Villkor för Stojko Invest Small Cap är att den ska slå avkastningen för AMF Aktiefond Småbolag och att den ska även slå avkastningen för småbolagsindex, i detta fall Carnegie Small Cap index. Om den inte uppfyller villkoren, är det då bättre att bara välja AMF Aktiefond Småbolag eller en ren indexfond för småbolag, här representerad av PLUS Småbolag Sverige Index?

Om man ser till den korta tiden, som en månad är, är det endast Evli Sverige Småbolag B som presterat bättre än AMF Aktiefond Småbolag, 4,83% i avkastning mot 4,09%. Den sammansatta Stojko Invest Small Cap har presterad 3,29% på samma tid. Inte nog med att den presterat 0,81% sämre, den är även 1,1% dyrare! Här spelar avgiften helt klart roll. Varför betala mer för samma sak, när den presterar sämre. Nu är en månad för kort tid, men om detta är en trend som står sig, kommer jag att behöva göra förändringar om jag inte vill få en sämre avkastning till ett högre pris.

Om jag jämför på tre och sex månaders tid, är det fortfarande AMF Aktiefond Småbolag som presterat bättre än min grupp av fonder och det till en lägre kostnad. Det är först när vi ser på ett års sikt som gruppen av fonder ger en högre avkastning och då är det motiverat att betala mera. Likaså är det om man ser på tre och fem års sikt. Då får man en avkastning som är nästan 11 respektive 8 procentenheter högre, vilket klart motiverar att man väljer fonder med en högre avgift. 

Jag har även tagit med PLUS Småbolag Sverige Index, som är en ren indexfond som avspeglar Carnegie Small Cap Index, just för att se hur den står sig mot dels min sammansatta grupp och dels mot AMFs fond. Enligt experterna som uttalar sig i tidningar är det ju den som man bör välja. 

Helt klart har den lägst avgift, till och med lägre än AMFs även om det endast är 0,02 procentenheter. Men när det kommer till avkastning, underpresterar den verkligen. Inte på något av mätintervallerna i bilden ovan har indexfonden gett en högre avkastning. Särskilt på tre års sikt är skillnaden verkligen hårresande till indexfondens nackdel.

Så med andra ord kan jag konstatera att det inte går att säga att indexfonder är bättre och att alltid välja den fond med lägst avgift kan göra att din totala avkastning blir klart sämre. Detta är helt klart stick i stäv mot vad de flesta sparekonomer hävdar. 

Istället måste man följa upp över olika tidsperioder, som i bilden ovan, för att se hur fonden har presterat jämfört med andra aktiva fonder och mot index för den kategorin. Här är det även viktigt att tänka på att vissa indexfonder kan jämföra sig med lite lustiga index. Ett exempel är att en del Sverigefonder kan jämföra sig mot ett ESG-justerat index eller liknande och själv väljer jag alltid att jämföra mot hela Stockholmsbörsen. Så tipset är att alltid jämföra mot ett så rent index som möjligt utan en massa justeringar eller undantag. 

Placerar du i en Sverigefond jämför då mot hela Stockholmsbörsen, indexen OMXSPI (utan återinvesterade utdelningar) eller OMXSGI (inklusive utdelningar). Placerar du i småbolagsfonder på den svenska marknaden, jämför med Carnegie Small Cap Index eller möjligen OMX Small Cap Index. Placerar du i amerikanska techbolag, jämför så med Nasdaq eller S&P 500. 

Men för att återgå till mina småbolagsfonder, kommer jag att fortsätta med min sammansatta fond, då tiden för när AMFs fond avkastat mer är för kort.

Hur tänker du kring fondavgifter? Väljer du alltid den billigaste och helst en indexfond? Kommentera gärna i bloggen.

onsdag 24 november 2021

Har Evolution något ansvar för operatörernas kunder?



 

För någon vecka sedan uppdagades det att kunder i länder som är på USAs förbjudna lista har lyckats spela Evolutions spel hos vissa operatörer som är kunder till Evolution. Enligt utsaga är det en anonym tredje part (konkurrent i detta fall) som har anklagat Evolution och fört dessa anklagelser till tillsynsmyndigheten för spel i New Jersey ( New Jersey Division of Gaming Enforcement, NJDGE).

Detta är så klart väldigt allvarliga anklagelser då det är extremt känsligt att bryta mot de sanktioner som USA har satt upp. Med tanke på att det även i USA en stor del av Evolutions tillväxt ska komma ifrån, vore det direkt skadligt för bolaget. Kursen skulle komma att slaktas. 

Men, det som stör mig som investerare i Evolution, är att en anonym källa kan framlägga denna typ av anklagelser. I min bok, bör man kunna stå för det man säger och att då gömma sig bakom anonymiteten är märkligt. Hur ska ett bolag rimligen kunna försvara sig?

Enligt den tredje part som anklagat Evolution, så hävdar de att spelare i Iran, Syrien och Sudan, länder som står under amerikanska sanktioner, har kunna logga in direkt och spela spel som Evolution tillhandahåller. 

Idag har Evolution kommit med ett uttalande att det inte är möjligt utan sofistikerad teknisk manipulation av systemen och de kontroller som finns inbyggda. Det sätt som personerna har gått tillväga på är... 

"....genom en operatör som inte var en Evolution-kund utan ansluten till en plattform som Evolution har som kund, skedde till synes genom att först etablera en VPN-tunnel från en IP-adress i ett blockerat land, för att få en IP-adress i ett accepterat land. Från denna IP-adress gjordes en anslutning via operatören till Evolutions lobby, där geografiska IP-kontroller kringgåtts och en session upprättades med webbläsaren. Därefter avslutades VPN från den accepterade IP-adressen, medan innehållssessionen förblev aktiv i webbläsaren. Den första IP-adressen från det blockerade landet kvarstår. 

Evolution konstaterar också vidare att innan ovan tillvägagångssätt, så 

"...avvisades flera försök att ansluta direkt från IP-adressen i det blockerade landet. Detta är ett avsiktligt tillvägagångssätt för att kringgå en brett accepterad och väletablerad process för att kontrollera användarnas geografiska plats, i ett syfte att misskreditera Evolution."

Jag tycker att Evolution på ett väldigt klart och tydligt sett genom sitt uttalande påvisat hur det hela har gått till och det är förtroendeingivande. Dock så vill jag som investerare även få detta bekräftat från tillsynsmyndigheten i New Jersey, samt att de även namnger vem/vilka som står bakom den anonyma källan. Det spekuleras i branschen om vilken konkurrent det skulle kunna vara, och konkurrenter som  Playtech eller Scientific Games har nämnts. Jag tror att hela branschen skulle vinna på att få detta utrett och slippa fortsatt smutskastning. 

Men den avgörande frågan tror jag ändå kommer att bli att utreda om Evolution har ett ansvar för sina leverantörers kunder. Om de har det, i sånt fall vad uppgår deras ansvar till med tanke på att de inte äger kunden och inte heller ansvarar för att samla in kundkännedom om sina operatörers kunder. 

Jag kommer att följa frågan noggrant och se vad det hela landar i. 


fredag 19 november 2021

Ny svensk hälsoindexfond har lanserats i veckan

 



Förra månaden lanserade Plusfonder en indexfond inom teknologi och i onsdags var det dags igen för en ny fond. Då lanserade Plusfonder en indexfond inriktad mot hälsovård, PLUS Hälsovård Sverige Index. Den fonden följer ett index som heter SIX Sweden Healthcare Gross Index (SIXSEHEALTHGI). Det indexet innehåller bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och First North, vilket innebär att cirka 150 bolag finns i indexet. 

Det är en stor spread mellan marknadsvärdena på de bolag som är med, alltifrån marknadsvärde på cirka 150 miljarder kronor till cirka 20 miljoner kronor. Även i denna fond, precis som för Teknologifonden, får inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet, vilket ombalanseras halvårsvis. 

Av de 150 bolagen som fonden består av, utgör nedan lista på topp 20 innehaven 76,4%, vilket innebär att övriga 130 innehav inte har så stor påverkan på utvecklingen.



Själv har jag topp 1 och 4 i mina portföljer och just Vitrolife är det bolag som får representera Bure i min fond Stojko Invest Investmentbolag. 

Även denna fond kommer att förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, som förvaltar flera av de andra Plusfonderna. Även för denna indexfond kommer avgiften att ligga på 0,4%. Det är den klart billigaste fonden som jag lyckats hitta. Vanligen ligger fonder inriktade mot hälsovård/läkemedel på avgifter runt 1,5-2% och då innehåller de ofta bolag från hela världen. 

Vad tycker du om PLUS Hälsovård Sverige Index? Är det något som du kan komma att investera i? Kommentera gärna i bloggen.



fredag 12 november 2021

Få gratis aktier i Investor

 


Att få gratis aktier är kanske inte helt korrekt, men med tanke på att Investor har både sin A-aktie och B-aktie noterad, kan man ibland göra arbitrageaffärer mellan aktieslagen. Helt enkelt för att det är en prisskillnad mellan dessa aktier. 

Nu är det ingen skillnad på dessa två aktieslag förutom hur många röster varje aktie har. Varje A-aktie har 1 röst medan en B-aktie bara har 1/10 dels röst. Men de båda aktieslagen äger lika stor del av Investors tillgångar och skulder och det är samma nivå på utdelningen för båda aktieslagen. 

Vanligen ligger spreaden runt 1 krona, men idag har skillnad ökat markant. Som mest var skillnaden mellan A- och B-aktie nästan 20 kronor, precis när börsen hade öppnat. Nu på eftermiddagen ligger den runt 6 kronor, vilket är rätt så högt det med. 

Det som hände imorse var att det meddelas att Investor A skulle inkluderas i MSCI Global Standard Index, där B-aktien redan är med. Alla de fonder som följer detta index måste då köpa in A-aktien, vilket drev upp kursen. 

De som har Investors A-aktie kan alltså sälja den och istället köpa den billigare Investors B-aktie och på så sätt få fler aktier i Investor gratis. Dock behöver man ta hänsyn till att det kostar olika mycket i courtage beroende på vilken courtageklass man har hos sin mäklare. 

Så det gäller att man räknar efter först och eventuellt byter courtageklass innan man gör detta. Sedan måste man ta i beaktande att kurserna på dessa aktier kan ändras under tiden man håller på, vilket kan leda till att man inte tjänar något på att göra det hela. 

Men om man har väldigt många Investoraktier, kan det helt klart vara värt det. Men glöm då inte att ändra courtageklassen till Fast pris då. 


onsdag 10 november 2021

ICA checkar ut från börsen

 

Idag kom så budet på ICA-gruppen från ICA-Handlarnas förbund och AMF Pensionsförsäkring, att man vill köpa ut ICA-gruppen från börsen via ett budbolag, Murgröna Holdning. Budet är på 534 kronor per aktie och det värderar ICA-gruppen till 107,4 miljarder kronor. 

ICA-Handlarnas förbund kontrollerar redan 54% av aktierna i ICA-gruppen och är alltså  medlemsorganisationen för ICA-handlarna. Det får som effekt att det i princip är ICA-handlarna som själva köper ut sig från börsen. Resten av aktier i ICA-gruppen ägs av flera ICA-handlare privat samt av marknaden. För de ICA-handlare som också äger aktier i ICA-gruppen privat blir detta ett verkligt guldregn. 

Bakgrunden till att man nu vill köpa ut ICA från börsen är för att bolaget står inför ett behov av långsiktiga investeringar för att kunna stärka sitt marknadserbjudande och satsa på innovation, hållbarhet och digitalisering. 

Detta görs enklare i en icke-noterad miljö. Det låter som att det kommer att komma ett antal år med stora kostnader för IT-investeringar och då klart är det lättare om man är onoterad och slipper att vid varje kvartal försvara samt diskutera kostnadsbiten och hur väl dessa investeringar har lett till ökade intäkter. 

Det påminner lite om när Nordnet köptes ut från börsen. Kanske blir det så med ICA, att vi om några år kommer att få se de på börsen igen? Men om budbolaget inte skulle få 90% av aktierna, ska det tilläggas att budet inte går igenom. 

Annars blir det bara Axfood kvar på Stockholmsbörsen och i övriga Norden finns också lågprismatkedjorna Europris (Norge) och Tokmanni (Finland).

Men, det som dock är intressant med budet är att man i pressmeddelandet säger att budet motsvarar en premie på 29%. Anledningen är att man anger 22 oktober som sista handelsdag. Det är då som marknadsspekulationerna började angående ett eventuellt kommande bud. Det vanliga är annars att man utgår från det datum som budet blev offentligt. Om man utgår ifrån gårdagens stängningskurs, innebär budet bara en premie på 11%. 



När man analyserar kursgrafen ovan, ser det onekligen ut som att information har läckt ut om ett kommande bud och man har passat på att handla för fulla muggar. Det är annars svårt att förstå den nästan paraboliska ökningen i ICA-gruppens aktie på kort tid. Vi får se om FI och EBM tittar närmare på det hela eller om saken får bero.


tisdag 9 november 2021

Är Latour högt värderat?

 En fråga som alltid är uppe på tapeten är om våra investmentbolag är högt värderade eller inte. Latour, som jag tycker är något av en juvel bland investmentbolagen, tillsammans med Investor och Svolder, har dragit iväg i värdering anser många. Men är Latour verkligen för högt värderat?

Idag släppte Latour sin kvartalsrapport för det tredje kvartalet 2021 och i den är det alltid intressant att läsa om hur deras onoterade industrirörelse presterar. Totalt sett består Latour till cirka 38% av en onoterade industrirörelse och det är alltid svårt att ge den delen av bolagen en korrekt värdering. Man vet inte hur mycket en tänkt köpare skulle vara beredd att betala för de bolag som finns i den industrirörelsen. 

Latour själva skriver i sin delårsrapport att deras egna värdering av sin industrirörelse är inte 

"...något annat än en försiktig indikation."

Det kan jag hålla med om och så har det sett ut i varje rapport som bolag har givit ut. 

Dock nämner de att de kan konstatera att vid en jämförelse av EV/EBIT-multiplar för andra 

"etablerade börsnoterade industrikoncerner med blandade industriella innehav och en tydlig tillväxtagenda ligger dessa multiplar betydligt högre". 

Så låt oss då undersöka hur det ser ut idag och hur det ser ut givet att den onoterade industrirörelsen skulle värderas till samma EV/EBIT-multiplar som andra börsnoterade industrikoncerner. 

I dagens kvartalsrapport anger Latour sitt substansvärde till 188 kronor per aktie och ser man till utveckligen för substansvärdet per aktie från 2016 och till dagens rapport, har det ökat med totalt116% eller 17,6% i snitt per år.

Den röda linjen i grafen nedan visar det rapporterade substansvärdet, medan den gröna linjen visar vad det högsta substansvärdet skulle kunna vara och den blå det lägsta utifrån Latours uppfattning. 




Anledningen till de olika substansvärdena är för att Latour ger ett värderingsintervall för den onoterade industridelen i sina rapporter. Det intervall som Latour anger i sin rapport är rätt så snävt, cirka +/- 4%. 

Men det är alltid den genomsnittliga värderingen av industrirörelsen som används till det rapporterade substansvärdet per aktie. Det är också det värdet som man används när man pratar om bolagets hela substansvärde per aktie. 

Jämför man utvecklingen av substansvärdet per aktie med börskursen vid rapporttillfällena, kan man klart se att marknaden har prissatt Latour högre över tid. 




Per sista september i år låg börskursen på 272 kronor medan det rapporterade substansvärdet var 188 kronor. Det är en substanspremie på 44,7%.

Men om man då använder sig av några av de börsnoterade industrikoncernerna, typiskt sett de så kallade serieförvärvarna, för att ta reda på vad Latours onoterade industrirörelse skulle kunna värderas till, hur ser bilden ut då? Är det fortfarande en hög substanspremie?

De bolag som jag har utgått ifrån i denna jämförelse är Addtech, OEM, Sdiptech, Lagercrantz, Lifco och Indutrade. De är de gängse bolag som anses utgöra de så kallade serieförvärvarna och har funnits med en längre tid.




Som bilden tydligt visar har EV/EBIT-multipeln för dessa ökat markant under detta år, något som givetvis drivit upp värderingarna och börskurserna i dessa bolag. 

En jämförelse mellan Latours genomsnittliga EV/EBIT-multipel och serieförvärvarna EV/EBIT-multipel gör extra det tydligt.




Om man då använder sig av serieförvärvarnas genomsnittliga multipel för att räkna fram ett justerat substansvärde för Latour samt ställer det i relation till börskursen blir bilden lite annorlunda.




Då kan man se att Latours justerade substansvärde mer följer börskursen än jämfört med hur det ser ut i det som Latour visar i sin kvartalsrapport.  

Om man sedan jämför rapporterad substansrabatt/-premie med justerad substansrabatt/-premie blir bilden också annorlunda.




Här ser man snarare att per 30 september i år värderas Latour till substansrabatt i jämförelse med börskursen än till den substanspremie på över 40% som bolaget rapporterar givet sin konservativa värdering av sin industrirörelse.

Men, som jag nämnde innan, är Latour väldigt försiktiga när de värderar sin onoterade industridel. Och den justerade värderingsmultipeln för EV/EBIT som jag använder för att räkna ut ett justerat substansvärde på Latours onoterade industridel är nu uppe på 40,7. 

Det är med historiska mått högt och det kan vara riskabelt att utifrån en hög värdering konkludera om Latour är köpvärt eller ej. Men det ger en bild på hur försiktiga Latour är i sin värdering. 

För att se elasticiteten i värderingen kan man laborera med EV/EBIT-multipel. Om multipeln skulle minska med nästan hela 40% till 25 gånger leder till att det justerade substansvärdet uppgår till 220, vilket ger en substanspremie på 23,64% mot börskursen per 30 september i år. 




Med andra ord, även om det kommer ett kraftigt fall i värderingarna för serieförvärvare, i detta fall nästan 40%, innebär det att Latours "verkliga" substansvärde skulle hamna på 220, vilket ger en substanspremie på nästan 24% mot som i kvartalet redovisade nästan 45%. 

Det finns helt enkelt en hel del margin of safety i det sätt som Latour värdera sina onoterade innehav till, vilket denna genomgång helt klart har visat på. 

Nu är detta inte en köprekommendation på något sätt utan mer som sagt för att visa på, i siffror, hur lågt bolaget själva redovisar sin substans. Det är också ett försök till att visa hur stor elasticiteten kan tänkas vara i bolagets värdering. 

Om Latour hade värderat sin industrirörelse till en multipel på 25-30 tror jag inte att vissa skulle tycka att premien var orimligt hög som det anses var nu. 

Vad tycker du är ett rimligt substansvärde för Latour? Kommentera gärna




lördag 6 november 2021

Nätmäklarfajten: Avanza vs Nordnet



Intresset för privatekonomi ökar i vårt samhälle. Fler och fler börjar inse att om man inte har ett sparande, blir det knappast en guldkantad tillvaro som pensionär. I Sverige finns det två utmanare till de traditionella bankerna, som tillhandahåller möjligheten att spara och investera i värdepapper, Avanza och Nordnet. 

Båda dessa bolag är i sin tur noterade på Stockholmsbörsen och i detta inlägg ställer jag dem båda mot varandra i nätmäklarfajten.

Men innan vi dyker djupare in i siffrorna är det på sin plats att redogöra lite kort om varje nätmäklare. 

Avanza - Bolaget grundades 1999 av Sven Hagströmer som HQ.se, men redan 2001 antog man namnet Avanza efter att HQ.se, Aktiespar Fondkommission och Avanza slogs ihop. Idag är man en digital bank fokuserad på den svenska marknaden där dess tillväxt drivs av kunders aktivitet ökar samt att deras sparkapital växer. 

Det är inte bara handel i aktier och andra värdepapper som erbjuds utan också fonder (även egna), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån. Bolånen erbjuds via Stabelo, som man äger 19,8% av och Landshypotek Bank. 

Avanza erbjuder ingen rådgivning utan sprider information om sparande via Placerakanalen och olika poddar knutna till banken. 

  • Antal anställda: 598
  • Börsvärde: 53 miljarder
  • VD: Richard Josefsson (äger 20 000 aktier)
  • Styrelseordförande: Sven Hagströmer (äger 15 581 230 aktier)
  • Största ägare (i % av rösterna)
    • Baillie Gifford (10,1%)
    • Sven Hagströmer (10,1%)
    • Creades (10,0%)

Nordnet - Bolaget är några år äldre än Avanza och grundades 1996 som en bifirma till E. Öhman J:or Fondkommission AB. Tre år senare påbörjades den internationella expansionen då man etablerade kontor i Luxemburg. Två år efter det startades verksamhet upp i Norge och Danmark. Man slogs även ihop med den svenska nätmäklaren Teletrade. 2004 växte man ytterligare genom förvärvet av Stocknet, varpå man också fick verksamhet i Tyskland. 

2007 öppnade man verksamhet i Finland och renodlade gruppen till ett nordisk bolag då verksamheterna i Luxemburg och Tyskland såldes. 2017 köptes Nordnet ut från börsen av Öhmangruppen och Nordic Capital för att åter dyka upp på börsen mot slutet av 2020. 

Likt Avanza, erbjuder Nordnet handel i aktier och värdepapper samt fonder (även egna indexfonder), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån via Stabelo. Nordnet sprider information om sparande via sina bloggar och olika poddar knutna till banken. 

  • Antal anställda: 646
  • Börsvärde: 41 miljarder
  • VD: Lars-Åke Norling (äger 3 000 455 aktier)
  • Styrelseordförande: Tom Dinkelspiel (äger 5 047 903 aktier)
  • Största ägare (i % av rösterna)
    • Öhman intressenter (21,6%)
    • Premiefinans (10,0%
    • Norges Bank (5,3%)

Baserat på fakta kring bolagen är det inte någon direkt större skillnad. De har samma typ av erbjudanden och profil. Den stora skillnaden är att Nordnet finns i Norden medan Avanza är fokuserade enbart på Sverige. 

Som småsparare spelar det egentligen ingen roll vilken nätmäklare man väljer då de erbjuder samma sak. Det blir mer tycke och smak om vad som passar än bättre utifrån användarupplevelsen och här ligger nog Avanza lite bättre till om man pratar med folk i sin omgivning. 

Intäkter

Båda bolag är fokuserade på tillväxt och deras intäkter är starkt knutna till antalet sparare och hur aktiva de är. De främsta intäktskällorna för de båda är courtageintäkter, dvs den som uppstår när man köper och säljer aktier och andra värdepapper. 

Denna typ av intäkter står för nästan hälften av alla intäkter och då förstår man att in nedgång i handel med värdepapper eller tapp av kunder slår hårt mot bolagens resultaträkning. 



Sedan har Avanza en större andel intäkter från fondprovisioner än Nordnet, som har mer intäkter från valuta och räntenetto. Just valutaintäkterna är något som bolagen får kritik för från småsparare, då dessa ofta uppgår till en betydande del av vad det kostar att handla utländska värdepapper. Men för Nordnet och Avanza är dessa som vi ser betydande andelar av de totala intäkterna. 

Rörelsekostnader

Eftersom båda bolagen har digitala affärsmodeller är det viktigt att hålla nere kostnaderna, för att modellen ska kunna skala bra när intäktssidan växlar upp. Som förväntat är personal den största kostnaden följt av IT och avskrivningar.




Vid denna jämförelse dyker en intressant sak upp och det är att Nordnet verkar ha valt att köpa in en större andel konsulttjänster än Avanza. Avanza verkar ha valt att ha denna kunskap inhouse, eftersom personalkostnaderna för Avanza är så mycket större. 

IT-kostnaderna hamnar runt 11-15% och att Nordnet har högre kostnader kan nog hänga ihop med att de finns i fyra länder. Det kostar helt enkelt mer att drifta fyra länder än ett land. Det är nog också det vi ser i de högre avskrivningarna. 

Totala intäkter och rörelsekostnader över tid

Om man ser över tid de senaste fem åren, har bolagens totala intäkter och rörelsekostnader följt varandra åt utan några större avvikelser.


Beloppen i graferna ovan är i miljoner kronor och vi ser att Nordnet har haft högre intäkter under hela tiden, men det är på rörelsekostnadssidan som det sker något intressant. Här ser man klart att Avanza har en bättre kostnadskontroll än vad Nordnet har haft över tid. Dock verkar denna relation krypa en hel del mot senare tid. 

Nu ska tilläggas att Q3 2021 bara innehåller tre kvartal, så det är inte så att intäkterna har planat ut och rörelsekostnaderna minskat kraftigt. 

Men att gapet mellan bolagen vad gäller totala rörelsekostnader har minskat kan tyda på att Nordnet börjar bli en mer och mer kostnadseffektiv bank. 

Lönsamhet

Ser man på utvecklingen kring marginalerna är det klart att Avanza är ett mer lönsamt bolag och att gapet mellan de båda de senaste två åren är rätt så konstant för de tre olika måtten. När man analyserar marginalerna, blir det tydligt hur mycket Nordnets IT-utveckling kostade under 2017-2019. 



Sparkapitalets utveckling

Eftersom båda bankernas affärsmodeller bygger på att attrahera ett så stort sparkapital som möjligt från sina kunder kan vi använda oss av det för att se hur mycket intäkterna respektive rörelsekostnaderna har utvecklats i förhållande till sparkapitalet. 

Om man ser till utvecklingen av sparkapital som respektive bolag har, det vill säga hur mycket har kunderna valt att placera i respektive bolag kan man se att det är väldigt jämt. Det är en viss skillnad åren 2017-2019 och det hänger ihop med att Nordnet hade vissa utvecklingsproblem med sin sajt. Man var tvungen att göra en hel del investeringar i sin infrastruktur, vilket var anledningen till att man köpte ut bolaget från börsen. 



Från år 2016 och till oktober 2021 har sparkapitalet haft en årlig ökning på med 27-28% per år för de båda bolagen. 

Om man då tittar på intäkter och rörelsekostnader i förhållande till sparkapitalet ser man att Avanza har lyckats hålla gapet mellan intäkter och rörelsekostnader större. Från 2020 och tills nu kan man se hur affärsmodellen verkligen skalar då aktiviteten på börsen ökat markant, något som gör att bolagen lyckas få ut mer intäkter per sparkrona. 


Om man analyserar intäktssidan ser man att Nordnet har fått ut mer intäkter per sparkapital än vad Avanza har fått. Det är först från år 2020 och framåt som Avanza tjänar mer per sparkrona än vad Nordnet gör. 

Det har troligen att göra med att Avanza har en större andel av sina intäkter från courtaget, som det är högre marginal på jämfört med de andra intäktsklasserna.

Avanzas rörelsekostnad i förhållande till sparkapital har legat stabilt runt 0,2% för att i år sjunka under. I Nordnets fall har man haft alldeles för höga rörelsekostnader sett till det sparkapital som kommit in till bolaget. Här blir det väldigt tydligt under åren 2017 och 2018 då man hade höga kostnader för utveckling av sin IT-plattform. 

Antal kunder

Båda bolagen har nått över 1,5 miljoner kunder under 2021, men per sista oktober i år klev Avanza över 1,6 miljoner kunder. Om man ser kundutvecklingen per år är det en ökning med i snitt 24% för Avanza och 23,25% för Nordnet. 



Men om man ser på de senaste 2,5 åren är det faktiskt Nordnet som ökar antalet kunder i en snabbare takt än Avanzan. Kanske börjar Nordnets investeringar nu långsamt bära frukt?

Värdering

Om man ser på det två bolagen värderas Avanza klart högre på alla de olika måtten



Slutsats

Om man summerar det hela kan man konstatera att trots att bolagen har nästan lika många kunder och att kunder har placerat ungefär lika mycket kapital i båda, är det ändå Avanza som är det bolag som är mest lönsamt. 

Avanza lyckas också få ut mer från varje sparkrona som placeras hos dem samtidigt som man lyckas med att hålla nere kostnaderna på en låg och jämn nivå sätt till varje sparkrona. 

Det är något som återspeglas i utvecklingen av aktiekursen mellan de båda, där Avanza har haft en högre avkastning från 25 november 2020 tills idag.



Fördelen med båda bolagens affärsmodeller är att det är väldigt skalbara, så när väl infrastrukturen är på plats, kostar det inte mycket mera att addera fler kunder eller ta in mer av kunderna sparkapital. 

På senare tid verkar Nordnet börjat komma ikapp lite. Men om man ska knuffa ned Avanza från förstaplatsen behöver man dels hålla kostnaderna på en lägre nivå och även se till att få ut mer intäkter per insatt sparkapital. 

För att lyckas med det tror jag att andelen courtageintäkter behöver öka i förhållande till de andra intäktsslagen. Fördelen för Nordnet är att man har närvaro i de övriga nordiska länderna, vilket borde öka möjligheten till att växa på sparmarknaden. Avanza är som bekant bara på den svenska marknaden. 

Vilket bolag är din favorit? Kommentera gärna i bloggen.


tisdag 2 november 2021

Lemonsofts kommande IPO




I Finland är min uppfattning att man ofta hittar väldigt många små men välskötta techbolag, ofta med en SaaS-modell som affärside. Ett av alla dessa småbolag är Lemonsoft, som nu planerar en kommande IPO på Nasdaq First North Growth Market. 

Bolaget har ännu inte angett när en IPO kommer att ske, utan mer, vad jag skulle säga, utstakat formerna för en kommande IPO med avseende på vad som kommer att erbjudas.

Villkor för den kommande börsintroduktionen

Syftet med en kommande IPO är för fortsätta möjliggöra för bolaget att växa ytterligare samt bredda bolagets ägarbas, både bland finska investerare men även bland utländska investerare. Tanken är att man kommer göra en nyemission på ungefär 15 miljoner EUR samt så kommer befintliga aktieägaren Rite Internet Ventures Holding även sälja av en del av deras aktier i introduktionen. 

I samband med börsintroduktion har ankarinvestare i form av Ilmarinen, Mandatum, TIN Fonder, Aeternum Capital, Handelsbanken Fonder, Odin Fonder, Evli Fonder, Aktia Bank, Grenspecialisten, SEB och SP-Fund Management Co Ltd förbundit sig att delta givet att värdet på bolagets aktier före noteringen inte överstiger 201 miljoner EUR. Om så inte sker, kommer dessa ankarinvesterare att delta med totalt 42,5 miljoner EUR. Danske Banks finska filial kommer vara den som ansvarar för noteringen (Sole Global Coordinator).

Om Lemsonsoft

Men innan vi kommer det, vad är då Lemonsoft? Lemonsoft är ett finskt SaaS-bolag som designar, utvecklar och säljer ERP-lösningar till små och medelstora kunder. Bolagets lösningar och tjänster möjliggör för, enligt dem själva, en ökad effektivitet för sina kunders affärsprocesser likväl som kostnadsbesparingar genom automatisering och digitalisering. Inget som direkt sticker ut i en SaaS-modell. 

Lemonsofts system är uppbyggt som ett modulbaserat ekonomisystem, där företagen själva väljer vilka moduler som de behöver. Idag har har bolaget cirka 6 600 kunder knutna till sig och är ett av de snabba växande ERP-leverantörerna på den finska marknaden. 

Av deras kunder utgör de 10 största kunderna cirka 10% av försäljningen baserat på 2020 års siffror. De kunder som man främst riktar in sig på är kunder med 50-250 anställda. Fokus ligger på vertikalerna  industri-, grossist- och specialvaruhandeln, expert- och tjänstebranscherna, bygg- och redovisningsbyråer.

Basmodulen, som erbjuds, har de funktioner som ett företag behöver, som kundregister, produktregister, fakturering med reskontra (e-fakturering). Härifrån måste man minst bygga på med minst bokföring och löneberäkning anser då dessa inte verkar ingå i basmodulen. Lite oklart än så länge. Sedan finns det även moduler för logistik, CRM, kassa, bank, service, projekthantering, produktionsstyrning. I bilden nedan har bolager försökt åskådliggöra hur deras system är uppbyggt.



Tanken med Lemonsofts system är att det ska kunna användas för att vara något för enmansföretagaren till att vara ett helomfattande ERP-system enligt dem själva. 

Lemonsoft består idag av ett moderbolag och dotterbolagen Lixani Oy, Metsys Oy, PlanMill Oy och WorkIn Oy. Man har 123 anställda (per 30 september 2021) och kontor i nio städer; Vaasa, Helsinki, Joensuu, Jyväskylä, Kouvola, Oulu, Tampere, Turku och Vantaa. 

Mission och vision

Deras mission är att utveckla mjukvaruprogramslösningar som förbättrar kunders företag genom att ge sina kunder den bästa användarupplevelsen i branschen. 

Styrelse och ledning

Bolagets styrelse består av:

  • Christer Häggblom - representerar huvudägaren Rite Internet Ventures Holding (grundare), vice ordförande i Verkkokauppa, ledamot i CDON, Nelly. Äger indirekt 10 425 000 aktier
  • Karl-Joki Holland - VD och koncernchef Lemonsoft, äger 6 275 000 aktier
  • Michael Richter - investment manager Rite Internet Ventures Holding, tidigare ledamot i Söders Sportfiske och Skincity, äger inga aktier
  • Saila Miettinen-Lähde - CFO Eltel, äger inga aktier
  • Ilkka Hiidenheimo - VD Sharper Shape, äger inga aktier

Om man ser på bolagets ledning består den av:

  • Karl-Joki Holland, VD och koncernchef (se ovan)
  • Jan-Erik Lindfors - Vice VD, äger 25 000 aktier
  • Mari Erkkilä - CFO, äger 25 000 aktier
  • Pauli Siirtola -Product Management Director, äger 25 000 aktier
  • Janika Vilponen - Customer Experience Director, äger 25 000 aktier
  • Timur Karakan - Försäljningsdirektör, äger 25 000 aktier

Det jag gillar är att samtliga personer i ledningen äger aktier. Det påminner lite om ett annat finskt bolag, Admicom, som har en liknade produkt. Dock vänder de sig främst mot byggbolag. Men även där ser man att ledning och även anställda har ett stor eget ägande i bolaget. Nu framgår det inte av den lilla information som finns för Lemonsoft, hur stor del av de anställda som också äger aktier, men jag gissar på att en hel del gör det. 

Ledningen och till viss del styrelsen har erfarenhet från Visma, HiQ och andra e-commercebolag, vilket jag tycker är en styrka, då man vet hur en digital affärsmodell fungerar. 

Finaisell data

Lemonsofts mål är att öka försäljningen organiskt till 40 miljoner EUR till utgången av 2025, vilket är en årlig genomsnitttlig ökning på 24% baserat på 2020 års siffror. I det målet ingår alltså inga förvärv då ledningen menar att dessa är svåra att förutspå. Däremot kommer man framöver fortsätta att leta efter potentiella bolag att förvärva, så det spåret är inte uteslutet. 

Jag gillar att man fokuserar på den organiska tillväxten. Det är annars lätt att det bara blir en förvärvsmaskin vars underliggande verksamhet inte växer. Något som är en risk om man plötsligt en dag inte längre kan förvärva mer. Då har man en verksamhet utan tillväxt! 

Vidare siktar även bolaget på att nå en justerad EBIT-marginal på 40% till utgången av 2025. Även om det kanske är lite tidigt, kommer bolaget att arbeta för en kunna dela ut pengar givet att det inte påverkar chanserna att nå sina finansiella mål. 

Följande tabell visar Lemonsofts utveckling de senaste tre åren, samt de första tre kvartal 2021 jämfört med 2020. 



De justeringar som görs i EBITDA är att man justerar för förvärvskostnader och kommande kostnader för börsnotering. Justerad EBIT är EBIT med justering för avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar knutna till förvärvade bolag, goodwillavskrivningar och kostnader för förvärv och en kommande notering. 

Om man analysera siffrorna ser man att återkommande intäkter har växt över tid och uppgår nu till cirka 82% från 70% på nästan fyra år. För ett bolag med en SaaS-modell har man en bruttomarginal en bra bit över 80%, vilket är, förutom mycket bra, också vad man vill se. Denna typ av affärsmodell är väldigt skalbar och det syns i rörelsemarginalen (EBIT-marginalen) och vinstmarginalen. Dessa kommer in på runt 28%  respektive runt 21%. 

Om man ser på tillväxten i nettoomsättningen är det en 20% CAGR (genomsnittlig årlig tillväxt) från 2018-2020. Inte i ögonfallande högt, men om det över tid är uthållig, med bolagets övriga marginaler, kan detta bolag utvecklas till något riktigt bra. Lyckas man nå sin till mål till 2025, ska denna växa med minst 24% per år. 

Nu utgår jag inte från några justerade marginaler, då jag anser att en rörelse som förvärvar måste kunna bära dessa kostnader. Vidare låter jag EBITDA vara. Jag säger som Charlie Munger, att EBITDA är lika med bullshit earnings. Återigen, förvärvar man får man kostnader för goodwillaskrivningar med mera. Det hör till verksamheten och ska inte justeras för. Det är min personliga åsikt. 

Slutsats

Av det jag läst om bolaget tycker jag att detta verkar vara ett spännande nytt bolag som kan komma att noteras. De har en skalbar affärsmodell och de växer med bibehållna marginaler över tid. Sedan gillar jag att bolaget har som mål att växa snabbare organiskt än vad man gjort tidigare. 

Lyckas man även få upp den justerade EBIT-marginalen till 40%, borde det kanske motsvara en EBIT-marginal på runt 35%. Det borde leda till en vinstmarginal på minst 25%, kanske uppemot 30%. Nu är det vida spekulationer från min sida, men det finns i alla fall möjligheter.

Sedan gillar jag att man är modulbaserade. Då är det lättare att sälja på kunder ytterligare moduler, utveckla nya funktioner/API, etc. Se bara på hur bolag som Fortnox lyckats! 

Så jag kommer att hålla utkik efter denna notering och troligen vara med om inte värderingen springer iväg.