torsdag 28 november 2019

FI:s nya krav på riskvikter kan sänka storbankernas utdelningsandel nästa år




Igår presenterade Finansinspektionen (FI) sitt förslag på nya riskvikter för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och kommersiella bostadsfastigheter. Det var sedan tidigare känt att detta förslag skulle presenteras igår, men man hade tidigare räknat med att de föreslagna riskvikterna inte skulle bli så höga.

Bakgrunden till förslaget är att FI:s bedömning är att bankerna har förhöjda risker i sin utlåning till kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter. På grund av den historiskt sett unika lågräntemiljön som varit i Sverige de senaste åren och troligen kommer bestå ett antal år framöver anser FI att bankernas sårbarhet har ökat. Med andra ord det finns en risk att banker lånar ut för mycket pengar och om räntan ökar har bankerna inte tillräckligt med kapital för att möta eventuella kreditförluster.

Själva påslaget i sig avser bara den utlåning med säkerhet som gjorts i svenska kommersiella fastigheter i exponeringsklassen företag. Vidare gäller det för banker som har tillstånd från FI att använda internmetoden vid beräkning av kapitalkravet. Internmetoden innebär att man i korthet bedömer varje typ av finansiell verksamhet individuellt. Ju högre risk, desto högre riskvikt och i slutändan ett högre kapitalkrav. Jämfört med basmetoden som säger att kapitalkravet är lika med 15% av rörelseresultatet.


Det banker i Sverige som har fått tillstånd att använda sig av internmetoden är Handelsbanken, Landshypotek, Länsförsäkringar Bank, SBAB, SEB, Swedbank och ett antal sparbanker. Totalt ser ger internmetoden klart lägre riskvikter och därmed ett lägre kapitalkrav än om de använts sig av basmetoden.

Innan gårdagens remiss hade man i branschen räknat med att riskvikterna skulle röra sig från cirka 23% till 30% för kommersiella fastigheter. I förslag som nu är ute på remiss föreslår FI att riskvikterna sätts till 35% för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och 25% för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter. Totalt blir effekten de 30% som det tidigare pratades om, men det är differentierat för att ta hänsyn till att de olika fastighetskategorierna skiljer sig åt ur risksynpunkt.

FI bedömer att detta främst kommer att påverka de svenska storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank. I genomsnitt kommer deras totala kapitalkrav att öka med 0,7 procentenheter.

Källa: Remiss från FI

Det motsvarar i cirka 3,6% av deras nuvarande totala kapitalkrav. Vad gäller bankernas kärnkapitalkrav ökar det med 0,5 procentenheter. För SEB rör det sig om cirka 5 miljarder kronor, drygt 4,6 miljarder kronor för Handelsbanken och omkring 4,8 miljarder kronor för Swedbank.

Hur påverkar detta storbankernas utdelningsmöjligheter 2020


I tabellen nedan har jag sammanställt utdelningen för de tre storbankerna för i år och vad den förväntade utdelning för nästa år ligger på. Nu ska man komma ihåg att förslag från FI har ännu inte gått igenom och troligen tas beslut nästa år, vilket gör att detta kommer att påverka utdelningen för verksamhetsåret 2020 och som betalas ut 2021.



Extrautdelningen i SEB har jag tagit med i tabellen ovan, eftersom det är intressant att se hur mycket pengar som banken har betalat totalt i utdelning. Om man applicerar beloppen för de ökade kapitalkraven och ställer det i relation till förväntad betald utdelning 2020 får man att de motsvarar i:


  • Handelsbanken: 41%
  • SEB: 35 %
  • Swedbank: 48 %


Med andra ord motsvarar det ökade kapitalkravet 35-50% av vad varje storbank förväntas betala ut i utdelning under nästa år. Om inte bankerna börjar få upp vinsterna eller minskar kostnaderna, får man nog räkna med att de behöver sänka sin utdelningsandel 2020.

Andreas Håkansson, analytiker på Danske Bank, konstaterar:

"Tittar vi på vad det gör på kapitalkravet och hur bankerna ligger så ser jag att detta leder till en klar risk att SEB och kanske Handelsbanken behöver sänka sin utdelningsandel 2020"

Det är värt att ha i beaktande om man investerar enkom i storbankerna för utdelningens skull. Nu kan mycket hända innan dess, men helt klart är det en risk att ha hänsyn till i sina bankinvesteringar.

Om du investerar i storbankerna, vad är anledningen?

5 kommentarer:

  1. Tack för MYCKET BRA inlägg! Hoppas beslutet kommer efter årets stämmosäsong då och att bankerna har lite tid på sig att "samla" kapital :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack 🙏. Kommer beslutet efter nyår borde de gälla för räkenskapsår 2020, vilket gör att bankerna borde kunna samla kapital eller åtminstone förbereda marknaden på ändrad utdelning om så krävs.

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Ledningen för FI har ju pressats en del sista tiden. T.ex. personalproblematiken och den rakt igenom icke fungerande AML avdelningen. Känns det inte som att de nu passar på att "visa lite handlingskraft"? Samtidigt måste man ju konstatera att förslagets timing måste anses vara sällsynt dåligt. Sveriges banker är redan hårt pressade av den evigt pågående AML utredningen, som aldrig tycks nå ett slut. Att då börja dryfta ytterligare grejer samtidigt med det? Tyder på väldigt dåligt omdöme hos ledningen tycker jag.
    Mvh investera-pengar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu visste man att det var på gång sedan tidigare, men helt klart pressar det bankerna.

      Radera