Handelsbanken visar rekordökning i kvartalet med hjälp av ett redovisningstekniskt beslut

Idag kom Handelsbanken med sin kvartalsrapport för första kvartalet 2019, först ut av det fyra storbankerna.

Eftersom jag själv är nyfiken på och funderar på hur det kan se ut för SEB och Nordea, var jag så klart intresserad av läsa hur det har gått för Handelsbanken under det första kvartalet.

Vid en första anblick blev jag verkligen förvånad när jag läste rubrikerna på Avanza och Omni Ekonomi, där de basunerade ut att röresleresultat blev 6,1 miljarder kronor mot förväntade 5,2 miljarder kronor.

Jag undrade självklart vad sjutton var det som ökat så mycket i kvartalet jämfört med vad som förväntats.

Räntenettot borde knappast kunna visa på några större skillnader, så kunde det vara provisionsnettot då? Eller vad har man annars gjort för att lyckas slå förväntningarna på detta sätt?

Om man tittar på översikten av koncernens siffror, ser man att det varken är Räntenetto eller Provisionsnettot som har bidragit till det ökade rörelseresultat.

När det gäller räntenettot har det istället ökat marginellt detta kvartal jämfört med kvartalet innan, och ökat låga ensiffriga tal jämfört med föregående år. När det gäller provisionsnettot är det istället tvärtom. Här har man minskat låga ensiffriga siffror detta kvartal jämfört med kvartalet innan, medan man har ökat marginellt jämfört med samma kvartal för ett år sedan.

Istället är det personalkostnaderna som har minskat med över 20%, som främst förklarar det ökade rörelseresultatet. Nu är det inte som så att man har sagt upp en massa människor, utan man har på ledningsnivå beslutat att det inte ska vara några avsättningar alls till Oktagonen under 2018. Även under det första kvartalet 2019 har man inte heller satt av några pengar.

Med andra ord är den stora ökningen i rörelseresultatet mer en redovisningsteknisk konsekvens av ledningens beslut, då man för tillbaka de kostnader man tidigare satt av till Oktagonen.

Man finner man i rapporten när man läser den vilken jag har bifogat ned. Men vid en första anblick är det lätt att tro att Handelsbankens Q1:a för 2019 är en kanonrapport.

         Läs rapporten: Handelsbankens kvartalsrapport 1 2019

Även marknaden var inte direkt nöjd med denna rapport och handlar ned aktien med cirka 2%. Personligen trodde jag att den skulle gå ned mera eftersom rörelsen i sig står och stampar jämfört med förra kvartalet.

Med tanke på att räntenettot i princip var oförändrat lär vi nog se samma sak i både Nordea och SEB och det finns även en risk att SEBs provisionsnettot minskat en del om det inte lyckats ta marknadsandelar från de andra storbankerna, något som kommer dra ned gjädjen ytterligare.

Min slutsat är att jag tror att rapporterna för Nordea och SEB kommer bli mer ljumna och det troliga är nog att kurserna går ned. Sedan blir det också mycket intressant att läsa vad det båda bolagen skriver om de pågående pengatvättsanklagelserna.

Vad tyckte du om Handelsbankens rapport? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

Dödstöten för Swedbank?

Källa: Realtid media

Det känns som att problemen bara blir fler och fler ju mer man letar i Swedbank. Nu senast idag strax innan lunch gjorde Ekobrottsmyndigheten en razzia på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg.

Syftet med razzian är att säkra material i samband med det pågående förundersökningen mot Swedbank för obehörigt röjande av insiderinformation i slutet av februari av detta år. Parallellt med detta gör Finansinspektionen en utredning av Swedbank angående dess kontrollsystem för att upptäcka misstänkt penningtvätt.

Läs mer: Razzia på Swebanks huvudkontor

Efter Uppdrag Gransknings film om Swedbanks misstänkta penningtvätt för ett antal veckor sedan har mer och mer uppdagats, som visar på att Swedbanks ledning valt riskfyllda höglönsamma kunder och varit medvetna om hur illa det var ställt samt att man undanhållit det för myndigheter och ägare.

Redan 2013 började problem dyka upp med affärerna i Estland. Efter den interna granskning som gjordes samma år av Swedbank om misstänkta kopplingar till Magnitskijaffären, kom den estniska finanspolisen fram till att det inte förekommit några fel, mycket baserat på just Swedbanks interna granskning.

Det som tidigare dock inte varit känt är att den nya chefen för estniska finanspolisen tidigare var chef för Swedbanks antipenningtvättsarbete enligt material som Sveriges Television tagit del av.

Läs mera: Swedbank friades 2013 i Estland

Sedan i samband med Panamaskandalen 2016 skrev delstaten New Yorks finansinspektion (DSF) till en rad banker, där Swedbank var en av de som mottog en skrivelse. I skrivelsen frågade DSF om banke någonstans i världen haft kunder med koppling till Mossack Fonseca.

Banken svarade att det fanns inga skäl till att misstänka penningtvätt. Men i själva verket tycks banken ha haft ett hundratal Mossack Fonseca-kopplade kunder i Baltikum. Om nu Swedbank också medvetet har vilselett amerikanska myndigheter är detta ett grovt brott.

”Om man ljuger är det väldigt allvarligt. Och det kommer inte att ignoreras. Om man ljuger så döljer man någonting hårresande”

Detta säger Jim McGovern, kongressledamot som engagerat sig mot korruption, till Uppdrag granskning.

Fortsatt läsning: Swedbank hemlighöll kunder för amerikanska utredare

Även Torsten Fensby, expert från bland OECD på internationell skatteflykt, säger som en kommentar till att Swedbank ska ha vilselett de amerikanska myndigheterna att banken nu är ute "på riktigt djupt vatten". 

Det kan vara så att det nu längre inte bara är en fråga för bolagsstämman, utan också en svensk "systemhotande fråga som våra politiker borde ta på största allvar".

Läs hela: Skatteexpert säger att Swedbank är ute på djupt vatten

Nu ska man inte dra några slutsatser ännu och komma ihåg att sättet som tidningar skriver på är för att väcka rädsla. Innan röken skingrats är det långt kvar.

Kortsiktigt, ett till två år, kommer vi nog få sen en aktiekurs, som efter utdelningen kommer att röra sig mot 100-120 kronor, vilket är ungefär vad som hänt för Danske banks kurs.

Men den långsiktiga risken, vilken är den klart allvarligaste om allt visar sig stämma, är att det skulle leda till att USA förbjuder Swedbanken att handla med USD.

Om så sker, är det troligen dödsstöten för banken men det får även en enorm påverkan på resten av Sverige med tanke på att Swedbank har nästan 25% av den svenska bolånemarknaden.

Vad är på gång i Latour

Latour är ett av mina kärninnehav. Ett bolag som jag lyckades bygga en position i under 2018 när aktien handlades med rabatt, något som sällan händer. Totalt uppgår innehavet till nästan 2% av min aktieportfölj.

Som investmentbolag har Latour givet en fantastik avkastning och brukar snitta på en genomsnittlig årlig totalavkastning på närmare 20%. Själv brukar jag ha för vana att följa vad investmentbolagen gör, dels för att de är professionella investare och dels för att få ideer till egna investeringar.

Normalt sett tycker jag inte att man läser så mycket kring händelser i Latour, utan bolaget tuffar på enligt plan. Men så i veckan som var, gick Jan Svensson ut i en intervju i Aktiespararna och pratade om att en eventuell börsnedgång kan stå för dörren och att man som investerare måste ta höjd för det.

Hela intervjun: Latours VD räknar med börsnedgång

Läs hela inlägget: Kan en börsnedgång nu stå för dörren?

Fördelen med att vara utdelningsinvestare är att även om aktiekurserna kan svänga en hel del, så är utdelningarna i alla fall konstanta över året, något som känns skönt när portföljen lyser rött. Men samtidigt vill man ju inte riskera att portföljen tappar halva värdet.

Istället önskar man att man hunnit allokerat om en del av portföljen till cash, som sedan kan användas till att köpa aktier när börsen gått ned. Det är den svåra avvägningen mellan hur mycket torrt krut du ska ha och hur vet du när det är dags att fylla på med mera torrt krut?

Om man tittar på Latour, så förutom VD Jan Svenssons uttalande, har bolaget nu i det första kvartalet gjort och kommunicerat följande:

• Det grundprospekt för MTN- (medium term note) programmet som beslutades om för ett år sedan och som gällde i 12 månader har förnyats i ytterligare 12 månader. MTN-programmet är ett obligationsprogram där Latour kan ge ut obligationer på upp till 4 miljarder kronor om de skulle behöva finansiering.
• I november förra året meddelade Latour att man skulle avyttra innehavet i Diamorph, vilket nu är gjort. Totalt fick man 0,29 miljarder för investeringen på 0,16 miljarder
• I år har man avyttrat resterande innehav i Loomis, vilket gav 0,8 miljarder kronor 

Helt klart har Latour nu frigjort en hel del kapital och frågan är om det är för att man vill renodla gruppen eller för att  man vill frigöra en hel del kapital för en eventuell börsnedgång. Kan det vara som så att Latour har en större investering på gång? Som investerare i bolaget är det i alla fall spännande att följa!

Kommentera gärna i bloggen vad du tror då din åsikt är värdefull.

Björn Borg levererar ett serveess

Ända sedan Björn Borg slutade betala royalties för varumärket 2017 har jag följt bolaget och väntat på att aktiekursen ska ta fart. Istället har kursen dalat från 27-28 kronor per aktie ned mot 20 kronor per aktie under 2018. Inte riktigt vad jag hade räknat med.

Istället trodde jag att aktien skulle vända upp efter bolagets Q3-rapport, som jag tycker visade på en vändning och ökning i resultat och marginaler. Men kursen vände ned mot 20 kronor och som lägst 19,40 kronor mot slutet av december. Därefter har den sakta börjat vända upp och själv köpte jag en större post andra hälften av januari i år.

Källa: Avanza

Jag utgick från att det sista kvartalet borde bli bra med tanke på stora försäljningshändelser i form av Black Friday och julen. Den enda oro jag hade var att bolaget skulle sänka utdelningen från 2 kronor till 1,50 kronor. Något som säkert skulle skicka ned aktien till 19-20 kronor igen om inte lägre.

Så igår morse kom bolaget med sin kvartalsrapport för det fjärde kvartalet 2018 och i mina ögon var det starka siffror som de levererade.

Källa: Björn Borg bokslutskommunike 2018

Nettoomsättningen ökade både för kvartalet och helåret, men i det fjärde kvartalet minskade bruttovinst- och rörelsemarginalerna jämfört mot samma kvartal året innan. Minskningen hänförs främst till negativa valutaeffekter och ökade marknadsföringskostnader.

Även om försäljningen ökade totalt sett minskade den i Benelux. Den marknaden är en av de stora marknaderna för bolaget, men det vägdes upp med en ökad försäljning i Norden.

Helt klart kommer utvecklingen i Benelux vara något som man som investerare måste ha koll på. Fortsätter minskningen kommer detta att slå mot marginalerna på ett negativt sätt. Fast för helåret ökade både bruttovinst- och rörelsemarginalerna kraftigt, särskilt det tredje kvartalet bidrog starkt.

Vinst per aktie för helåret blev 2,39 kronor och bolagets styrelse föreslår en oförändrad utdelning på 2 kronor. Det var en överraskning eftersom jag mentalt ställt in mig på en sänkning till 1,50 kronor. Där blev man lite överraskad på ett positivt sett. Björn Borg levererade en serveess från baslinjen som i sina fornstora dagar i duellerna med John McEnroe på Wimbledons gräsmatta.

Omega Healthcare Investors bokslutsrapport 2018

Inatt kom Omega Healthcare Investors (OHI) med sin bokslutsrapport för det fjärde kvartalet och för helåret 2018. OHI är en amerikansk REIT (real estate investment trust) som äger fastigheter inom skilled nursing facility (SNF) och assisted living facility (ALF) i USA och i UK.

Året som gått

Rapporten för det fjärde kvartalet var inte någon direkt överraskning med tanke på att de fortfarande påverkades av efterdyningarna från Oriannas omstrukturering. För de som är nya för bolaget, fick deras största hyresgäst problem med betalningsförmågan i mars 2018 och sedan dess har OHI jobbat med att göras sig av med det avtalet genom att sälja fastigheterna till nya investerare.

Både omsättning och resultat kom in i linje med det fjärde kvartalet och helåret 2017. Men när det gäller REITS är det främst tre mått som är av intresse, nämligen

• FFO = Funds from operations
• AFFO = Adjusted funds from operations
• FAD = Funds available for distribution

Dessa mått ska jämföras mot den utdelning som bolaget ger kvartalsvis och som investerare vill man att FFOn ska täcka utdelningen.

Minskad FFO

FFO för det fjärde kvartalet var 0,59 USD och AFFO var 0,73. FFOn påverkades av en slutlig nedskrivning av leasingavtal för Orianna. Rensat för denna nedskrivning skulle FFOn varit 0,72 USD, vilket täcker utdelningen för det fjärde kvartalet på 0,66 USD. Bolagets FAD var 138 miljoner USD att jämföra med utdelningen på 140 miljoner USD.

Framtida guidning

För 2019 guidar OHI att FFOn kommer att ligga på 2,82-2,94 USD och AFFOn på 3,00-3,12 USD. Med tanke på att utdelningen för 2018 var 2,64 USD borde den utan problem täckas och kunna höjas under 2019. 

Men, som bolaget skriver i sin rapport, är detta baserat på en hel del antaganden, nämligen

1. Att förvärvet av MedEquities blir klart under andra kvartalet 
2. Att vissa påbörjade projekt slutförs
3. Att tillgångar som hålls till försäljning om 1 miljon USD säljs
4. Att Daybreak fortsätter att betala 

Det är en hel del antaganden och särskilt det sista antagande är det som jag tycker känns osäkrast. 

Daybreak är en av OHI's topp 10 hyresgäster och står för nästan 4% av intäkterna. Det bolaget är dock påverkat av de tuffa förhållandena på marknaden i Texas. OHI har därför gått med på att ge Daybreak en tillfällig hyresreduktion, men det finns klart en risk att situationen skulle kunna förvärras och att det blir ett nytt Orianna.

Slutsats

Jag har ägt OHI i cirka 1,5 år och under denna tid har kursen varit ganska volatil. Länge var de ned mot 30-32 USD, men den senaste månaden har kursen klättrat upp mot 40 USD. 

Rapporten som kom inatt skickade dock ned aktien till 36,80 USD, mycket drivet av den framtida guidningen som bolaget kom och en ny osäkerhet kring Daybreak. Investerarna har knappast glömt att det var på liknande sätt som Orianna började.

Själv sitter jag kvar i båten och avvaktar hur det utvecklar sig under året. En investering i ett bolag som har en direktavkastning på strax över 7% är förrenat med hög risk, men så länge som FFOn täcker utdelningen är jag nöjd.

Så låter du elbolaget betala din elräkning

Jag gillar att investera i bolag som kan uppfattas som lite mer tråkiga, men som tillhandahåller produkter som vi alltid behöver oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur. Eftersom utdelningen från Swedbank och Nordea betalar mina räntekostnader för bolånet, låter jag utdelningarna från elbolagen att bidra till min elräkning.

Som privatperson kan du endast påverka priset på den rörliga delen. Kostnaden för elnätet och skatter kan man inte göra något åt annat än ju mindre el du använder desto lägre blir skattepåslagen. Därför känns det bra att man får igen lite av det hutlösa kostnadsökningarna genom att själv vara delägare.

Hittills har jag bara investerat i Fortum, men jag känner att jag vill investera i fler elbolag och har under en tid gått igenom diverse screeners i jakt på ett nytt elbolag att investera i. Efter en artikel i Placera om portugisiska utdelningsaktier, fick jag upp ögonen för EDP-Energias de Portugal SA och i detta inlägg går jag igenom det bolaget.

Historia

EDP grundades 1976 och är idag ett av Portugals största bolag. Bolaget tillverkar och distribuerar el i Portugal, Spanien, Frankrike, Italien, Polen, Rumänien, Grekland, Brasilien, USA, Angola, Belgien, UK, Kanada, Peru, Mexico och Kina.

Totalt har gruppen över 11,4 miljoner kunder och mycket av deras el kommer från förnybara energikällor, totalt mer än 70%. 1997 börsintroduserades bolaget efter det att den portugisika staten sålt ut en del och bolaget är listat på Lissabonbörsen.

Bolaget har även två dottterbolag noterade, EDP Renovaveis SA och EDP Brasil, om man vill investera i till exempel bara det bolag som säljer förnybar energi eller om man söker ett bolag på den brasilianska marknaden.

Snabbfakta

Ticker EDPu

VD Antonio Luis Guerra Nunes Mexia
Bransch Energi
Börsvärde 11,6 miljarder euro
Antal aktier 6 770 490
Aktiekurs 3,11 euro
Antal ägare hos Avanza 105 stycken
Direktavkastning 6,1%
P/E-tal 38,7

Verksamhet

Bolaget tillhandahåller el främst från vatten- och vindkraft. De prioriterar att växa inom förnybar el och har dragit ned produktionen av el från kol. Totalt kommer cirka tre fjärdelar av vad de producerar från förnybara energikällor.  För 2018 förväntas bolaget att producera 72.1 TWh el på en kapacitiet om 27,4 GW.

Kapaciteten ökade under 2018 med 1% för gruppen och den ökningen kom främst från vindkraften. Total sett ökade samtliga marknader och den totala elproduktionen från gruppen ökade med 3%.

När det gäller de olika områdena förändras elproduktionen enligt följande:

• Vindkraft ökade +2%
• Vattenkraft ökade +70%
• Kol minskade -19%
• Solenergi +46%
• Gas -34%
• Kärnkraft -3%

Den största ökningen visade den portugisika och brasilianska marknaden, som båda växte cirka 2,5-3%.

Finansiell information

Än så länge har bolaget inte släppt sin årsrapport för 2018 annat än i en preliminär rapport över årsproduktionen. Det är först den 12 mars som årsrapporten kommer.

Den rapport som jag går igenom i detta inlägg är för bolaget nio första månader.

Bolagets rapporterar ett rörelseresultat på 1,1 miljarder euro för de nio första månaderna 2018, vilket är en minskning från 2,2 miljarder euro jämfört med året innan. Dock så ingår i förra årets siffror gasverksamheter som man har sålt av samt att förändringar i valutorna USD och BLR mot EUR har lett till en negativ FX för 2018.

Under det tredje kvartalet 2018 har bolaget tvingats till en reserv på 258 miljoner euro. Bakgrunden är att bolaget under tidigare år har fått statliga subventioner för sin verksamhet i Portugal. Enligt energimyndigheten har dessa belopp varit för höga och staten har bedömt att EDP har överkompenserats med total 285 miljoner euro sedan 2004

Framöver kommer bolaget inte längre att erhålla några statliga subventioner för sin portugisiska verksamheten. Men med tanke på att 84% av bolagets verksamhet ligger utanför Portugal, är effekten ändå mer begränsad skulle jag tro.

Dock så påverkar detta skuldsättningsgraden. Allra helst vill jag investera i bolaget som inte har en net debt/EDITDA över 3. Men på grund av ovan nämnda reservering är nu EDPs net debt/EBITDA uppe i 4,3. Fast jag tror att för 2019, om bolaget inte råkar ut för nya liknande reserveringar, kommer detta tal att minska ordentligt.

De totala skulderna uppgår nu till cirka16 miljarder euro. Skulderna förfaller jämnt under de kommande åren, vilket nedan bild visar.

För de kommande två åren förfaller cirka 4 miljarder och bolaget har redan idag tillgängliga krediter på 6,3 miljarder, något som känns klart betryggande.

Andra energibolag

Ett annat energibolag som är populärt inom bloggsfären är Brookfield Renewable partners (BEP). Det är ett kanadensiskt energibolag listat både på Torontobörsen och New Yorkbörsen. Jag kommer inte gå närmare in på detta bolag, men helt klart är detta också ett bolag som jag kan komma att investera i.

För de som är intresserade kan jag rekommendera att läsa det som bloggaren Petrusko har skrivit om bolaget.

Slutsats

Jag har själv nyligen investerat i detta bolag och givet att de inte sänker den kommande utdelningen, täcker utdelningen från EDP och Fortum tillsammans nästan 20% av våra elkostnader. Jag kommer att fortsätta att investera i energibolag och nästa mål är att utdelningarna från energibolagen ska täcka hälften av våra energikostnader.


Vilket är ditt bästa investeringstips när det gäller energibolag? Kommentera gärna på bloggen.

Det här duger inte Nordea

Jag har två av storbankerna i min aktieportfölj, Swedbank och Nordea. Swedbank rapporterade ett ok bokslut förra veckan och idag på morgonen kom Nordea med sin bokslutskommuniké. Den kan sammanfattas med en mening

"Det här duger inte Nordea!"

Eller som Gardell uttrycker det, "resultatet är alldeles för lågt". 

Utdelningen

Om vi börjar med det som var positivt i rapporten, så är det att de föreslår en höjning av utdelningen till 0,69 euro från 0,68 euro året innan. Även om den är liten, är en höjning alltid en höjning. Då jag också har Sampo (äger 21,3% av Nordea) i aktieportföljen, som kommer med sin rapport imorgon är jag glad över att Nordeas styrelse inte föreslog en sänkning av utdelningen. Det borde leda till en fortsatt hög utdelning från Sampo.

Nordeas ambition är att uppnå en årlig ökning av utdelningen och samtidigt kunna upprätthålla en stark kapitalposition i linje sin kapitalpolicy. Så långe som de har en stark kapitalposition kan jag som aktieägare räkna med en höjd utdelning.

Sett från 2012 har den årliga tillväxten på utdelningen i euro varit 14%, men det är främst den stora ökningen mellan 2013 och 2014 som ger den höga siffran. Om man istället utgår från 2014 och till idag, är den årliga tillväxten i utdelningen endast 3%. Helst vill jag ha en ökning om minst 5%, men med en utdelningsandel på 91% finns det lite utrymme för större ökningar om inte Nordea får bukt på de höga kostnaderna.

Året som gått

Nordeas kvartalsrapporter har under året inte rosat marknaden direkt och inför den sista kvartalsrapporten var marknadens förväntningar därför lågt ställda. Tur var nog det eftersom det sista kvartalet inte var någon rolig läsning vart man än läser. De låga förväntningarna gjorde nog att aktiekursen inte rasade, utan är upp 0,5% när detta inlägg publiceras.

Räntenettot ökade i det sista kvartalet men för helåret var det ned 7% jämfört med föregående år. Även provisionsnettot ökade i det sista kvartalet men för helåret var nivån 11% lägre. Slutligen ökade kostnaderna markant under det sista kvartalet, till stor del drivet av en nedskrivning av goodwill i Ryssland på 141 miljoner euro.

Totalt sett lyckades man i alla fall sänka kostnaderna med 4% för helåret jämfört med året innan. Även när det gäller kreditförlusterna lyckades man minska dessa med lite mer än hälften, från 369 till 173 miljoner euro, vilket verkar tyda på en bra kreditstock.

Källa: Bokslutskommuniké för Nordea 2018

Nedan kommenterar jag lite närmare de centrala delarna i rapporten

Räntenetto

Med tanke på att Swedbanks räntenetto för det sista kvartalet var oförändrat, blev jag överraskad av att Nordea lyckades öka sitt. Sett till helåret är det dock en klar minskning. Den främsta anledningen enligt banken är pressade marginaler främst på privatsidan och en minskad utlåning inom wholesale banking, som avser stora företagskunder och institutioner.

Flytten av moderbolaget till Helsingfors blev klart under hösten och bidraget till räntenettot blev 43 miljoner kronor i minskade resulotionsavgifter under det sista kvartalet. Sett över ett helt år motsvarar det cirka 0,04 euro per aktie. Förhoppningsvis kommer en del av detta att komma oss ägare tillgodo i form av höjd utdelning.

Även Swedbank kommenterade in sin rapport att en minskad utlåning till stora företagskunder och institutioner påverkade räntenettot. Bankerna har helt klart att jobba på för att vända den trenden. Nu är räntenettot den stora kassakon för Nordea, och likt Swedbank är det viktigt att de får upp marginalerna på sin utlåning. Även om det är negativt för den som har bolån i banken.

Provisionsnetto

Till skillnad från Swedbank har Nordea en hyfsat stor intjäning från provisionsnettot sett till helheten. Men i år, har provisionsnettot minskat tvåsiffrigt, drivet av en minskning av avgifter från sparande och placeringar. Det verkar som Nordeas ändring av courtageklasser till att ha en platt avgift på 0,06% kan ha kostat en del, även om jag inte hittar något om det i rapporten.

Vi sparare uppskattar helt klart ett lägre courtage och här önskar jag att Nordnet och Avanza följde efter, även om priset är rätt så högt. Jag kan förstå att de inte gör det, med tanke på att deras främsta intäktkälla är just provisionsnettot.

Även minskningen i utlåningen som påverkade räntenettot, påverkar även provisionsnettot då banken erhållit lägre avgifter för utlåningen. Slutligen, nedgången på börsen under 2018 har också lett till en negativ utveckling av provisionsnettot.

Kreditförluster

Tvärtemot, vad Swedbank rapporterade, har Nordea sänkt sina kreditförluster med hälften jämfört med året innan. Även för Nordea är det två större kundengagemang inom retail som står för en stor del av kreditreserveringen, men detta vägs upp av att man bedömmer att banken behöver en minskad reserv för fordringar i Ryssland. Med tanke på att man minskar sin exponering mot Ryssland är det en rimlig konsekvens, även om jag kommer att hålla lite extra koll på denna post i kommande kvartalsrapporterna.

Kostnadseffektivitet

Det är i denna gren som banken får rött kort. Bara under det sista kvartalet ökade K/I-talet till 0,62, över 60% högre än Swedbanks. Nu skriver Nordea att de under det sista kvartalet tagit extra kostnader för nedskrivning av goodwill i Ryssland , ökade transformationskostnader och  personalkostnader pga förändringar, högre administrationskostnader för ett flertal projekt samt ökade kostnader för regelefterlevnad och riskhanteringsarbete.

För året lyckades man dock behålla nivån på K/I-talet på 0,54 exklusive avskrivningen av goodwill. VDn säger i rapporten att kostnader ska vara lägre 2019 jämfört med 2018 och jämfört med 2021 ska de ha minskat med 7%.

Med andra ord tror jag att man som aktieägare inte ska förvänta sig några underverk vad gäller att få ned kostnadsmassan. Jag hoppas verkligen att Gardell kan få fart på denna bit så att banken får upp effektiviteten jämfört med de andra svenska storbankerna. Detta skulle även leda till att avkastningen på eget kapital kommer en trygg bit över 10% (9,7% för tillfället).

Slutsatser

Summa summarum är detta en dålig rapport i min ögon, men jag hade knappast förväntat mig något annat som sagt. Tack vare låga förväntningar och det faktum att banken har en låg värdering (P/B-talet är 1) gjorde nog att aktien inte rasade idag. Den symboliska höjningen av utdelningen ledde nog också till att aktien klarade sig. Totalt ökade mina intäkter från Nordea med 15 euro före skatter.

Däremot är det angeläget att banken verkligen för upp sina marginaler och att man börjar se en klar förbättring på kostnadssidan. Ett K/I-tal över 0,5 är inte godkänt! Jag undrar om VDn kommer sitta kvar något längre med Gardell och Wahlroos som ägare om banken under 2019 inte visar på en klar kostnadsminskning.

Jag kommer ha kvar mitt innehav och fylla på lite om det dippar, för att jag tror att banken kan få bukt med läget tack vare dess ägare.

En annan rolig sak är att om du har ett bolån på 1 miljon kronor till en ränta om 1,50%, betalar du 15 000 kronor i ränta före skatt. Investera cirka 185 000 kronor i Nordea aktier  och du får cirka 2 200 aktier. Dessa aktier kommer att de dig en kommande utdelning på 1 518 euro. Det innebär att det är Nordea som betalar ditt bolån och du får även tillgodoräkna dig ränteavdraget som extra grädde på moset.

Det känns skönt att mina bankinnehav betalar mitt bolån med råge.


Har du själv bankaktier i din aktieportfölj? Vilken är din favoritbank och varför? Kommentera gärna i bloggen, din åsikt är viktig.

Rejäl utdelningssäkning från MTG

Källa: MTGs koncernchef Jørgen Madsen Lindemann

Idag på morgonen kom MTG med sin bokslutskommuniké. Bokslutet kom in som förväntat av marknaden, med en liten tillväxt i fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal för ett år sedan. Sett till helåret ökade försäljningen dock rejält. Totalt ökade den med 12,6% där organisk tillväxt, förvärv/försäljningar och valutakurser stod för ungefär lika stora delar.

Resultat per aktie ökade också rejält och det är främst tack vare de minskade förlusterna i MTGx samt att i förra årets siffror, hade man en omvärdering av Zoomin.TV som påverkade jämförelsesifforna negativt. Om man rensar för detta, skulle förra årets net income hamnat på 952 miljoner kronor.

När det gäller försäljningen på årsbasis drivs den av både Nordic Entertainmentdelen (TV och streamingtjänster på nordiska marknaden) och av MTGx (esport), men sett till resultatet är bidraget från MTGx fortfarande försumbart. Än så länge är det svårt att tjäna några direkta pengar på den delen av verksamheten, även om det är en spännande bransch med framtida potential.

MTGx vänder till vinst

För första gången visade MTGx vinst för helåret, totalt 10 miljoner kronor. Men  för kvartalet minskar dock omsättningen jämfört med samma kvartal förra året. Det är främst en lägre försäljning för ESL, Kongregate och Zoomin.TV som drar ned siffrorna.

Totalt minskar försäljningen i sista kvartalet med 11% organiskt, men tack vare en högre försäljning av InnoGames och DreamHack, blir minskningen inte större.

Sedan har man också lagt över Splay Networks till MTG Studios, vilket numera faller under Nordic Entertainmentbenen, som också påverkar siffrorna. Bolaget skriver inte hur mycket av försäljningen som flyttats vad jag kan se i rapporten.

Dock är det lite oroväckande att bolagets försäljning minskar det sista kvartalet tycker jag. Jag hade förväntat mig en bättre utveckling.

Hur stor del är MTGx av helheten?

Den stora frågan i rapporten har så klart varit när sker uppdelningen av MTG i två delar och hur kommer varje del att se ut siffermässigt. Jag hade hoppats på en proformaredovisning i bokslutsrapporten, men någon sådan kom inte. Däremot tillhandhåller bolaget en fil med en massa data, så baserat på den har jag försök att fundera ut hur stor del MTGx är av helheten.

Ser man till försäljningen om 19 742 miljoner kronor, står MTGx för 20% av den och om man ser till rörelseresultatet (EBIT) utgör MTGx endast 0,6%. Det blir inte riktigt meningsfullt att räkna på rörelseresultatet, så därför utgår jag från försäljningen och då kommer då 1/5-del stanna kvar i MTG och resterande 4/5-delar delas ut till befintliga aktieägare. Det nya bolaget kommer att noteras under namnet NENT Group.

Tanken är att detta ska ske under marsmånad under förutsättning att den extra bolagsstämman som hålls 7:e februari godkänner uppdelningen i två bolag. Detta är mer en formalia med tanke på att de stora ägarna står bakom beslutet.

Rejäl utdelningssäkning

Förväntningarna för i år låg på 13 kronor aktien, en ganska liten höjning från 12,50 kronor, men ändå en ökning. Med tanke på att MTGx knappt tjänar några pengar per aktie, men att uppdelning sker innan den ordinarie bolagsstämman, att detta skulle få en påverkan på den kommande utdelningen.

Själv tyckte jag att marknadens förväntningar låg alldeles för högt och att verkar inte ha tagit hänsyn till att uppdelningen i två bolag kommer att påverkan nivån på utdelningen. Eftersom jag antar att MTGx står för 20%, tyckte jag att en förväntad utdelningen borde ha legat runt 10,40-10 kronor per aktie, vilket motsvarar en utdelningsandel på 66,7%. Oförändrat mot året innan och med en vinst per aktie på över 15 kronor skulle detta inte vara orimligt i mina ögon.

Istället lägger styrelsen för NENT fram ett förslag om en utdelning på 6,50 kronor. De motiverar detta med att det är i linje med dess nya policy om att dela ut 30-50% av vinsten. Tydligen har man kommunicerat detta i januari i år. Personligen tycker jag att det vore klädsamt om det hade börjat gälla för den utdelning som avser verksamhetsåret 2019, det vill säga nästa år.

Och för MTGx kommer det inte bli något utdelning, vilket jag kan förstå sett till dess resultat.

Slutsats

Själv tycker jag det är svagt och inget annat än en rejäl sänkning. NENT skulle utan problem klara av att behålla samma utdelningsandel som hela gruppen haft tidigare år och dess verksamhet växer sakta men stadigt till stabila kassaflöden. Som utdelningsinvesterare vill jag investera i bolag som minst behåller sin utdelning om de inte kan höja den. En mindre minskning hade jag också kunnat acceptera med tanke på situationen, men inte denna rejäla säkning.

Därför sålde jag av hela mitt innehav i MTG. På sikt kanske jag köper in MTGx efter det att uppdelningen har skett, för att jag tycker esport är en intressant bransch. Det skulle också kunna bli genom en fond. Aktien får därför ligga kvar på bevakningslistan efter dagens försäljning.


Vad tycker du om MTGs rapport? Hur gör du? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant.

Stefan Persson köper upp HM med dess utdelning

Idag kl 08:00 kom HM med sin årsrapport som många väntat på. I flera veckors tid har det spekulerat på Twitter om vad som skulle hända med bolagets utdelning. Skulle Persson sänka utdelningen för första gången i bolagets historia eller kommer utdelningen att vara oförändrad.

Utdelningen blev oförändrad

Med tanke på att bolagets varulager ständigt ökar hade jag själv gissat på att man nu för första gången skulle komma med en utdelningssäkning. Men beskedet från HM är att de lämnar utdelningen oförändrad på 9,75 kr/aktie. Utbetalningen kommer att ske vid två tillfällen och styrelsen motiverar utdelningsförslaget följande:

Styrelsens motivering till utdelningsförslaget är att den underliggande verksamheten uppvisar successiva förbättringar, att investeringarna (capex) minskar under 2019 samt att bolaget har en fortsatt stark finansiell ställning med beaktande av kapitalstrukturmålet. 

Bolagets utveckling

Går man igenom rapporten, visar den att HMs försäljning steg i sista kvartalet och för helåret, mycket tack vare mer fullprisförsäljningar och lägre prisnedsättningar. Tyvärr lyckades man inte få bruttomarginalen att öka, utan den minskade.

Bolaget trycker i rapporten mycket på att onlineförsäljningen har ökat med strax över 20% och det har kompenserat för nedgången i butiksförsäljningen till viss del.

Men ändå har bolaget bara under det sista kvartalet ökat antal butiker med 127 stycken sett över hela världen och onlineförsäljningen den ökade endast med 2%-enheter till 14,5% av omsättningen. Jag skulle vilja påstå att strategin med att öppna nya butiker i all högsta grad fortfarande gäller. Omställningen till att bli mer online tar helt enkelt tid.

Musklerna försvagas 

Om man tittar på en 10 års period och ser hur väl vinsten täcker utdelningen, har bolaget haft en vinst som täcker utdelningen per aktie fram till i år. Dock räcker inte det utan problemet är att för att kunna betala denna utdelning krävs att bolaget genererar tillräckligt med kassaflöde.

Med tanke på att H&M behöver sitt kassaflöde till fortsatta investeringar, måste därför bolaget låna för att kunna upprätthålla nivå på utdelningen.

Som bilden visar har bolagets kassa, som procent av tillgångarna stadigt minskat och numera har bolaget även en nettoskuld för första gången på 10 år.

Källa: Börsdata

Totalt sett uppgick H&Ms kassa till 11 590 miljoner kronor, efter att 2018 slutade med ett positivt kassaflöde om 1 450 miljoner kronor. Fast man ska vara medveten om att under året tog bolaget nya lån till ett nettovärde om 9 578 miljoner kronor.

Bolaget lånar helt enkelt för att kunna ha en hög utdelning och låter varulagret öka, som nu uppgår till 37,7 miljarder eller 31,7% av tillgångarna.

Är Stefans plan att köpa ut H&M med dess utdelning?

Ska man vara lite konspiratoriskt lagd känns det som att Stefan Persson vill köpa ut H&M med hjälp av utdelningarna. Idag äger han med familj 769 332 211 aktier av totalt 1 655 072 000. Kvar finns 885 739 789 aktier som inte är i hans ägo än. Om man räknar på en börskurs för H&M aktien på 135,50 SEK, motsvarar det 120 miljarder kronor.

De aktier som redan finns i hans ägo kommer att ge honom en utdelning på 7,5 miljarder kronor i år. Köper han fler aktier i H&M för hela utdelningen, skulle han ha vid 2019 års slut ha cirka 824,7 miljoner aktier. Om man antar att han fortsätter att köpa aktier i H&M för hela utdelningen och att kursen håller sig kring 135,50 kr, skulle det ta honom cirka 11,5 år att komma över samtliga aktier.

Slutsats

Själv äger jag inga aktier i H&M men hoppas att de får rätsida på verksamheten. Fast för tillfälligt ser jag inte hur deras affärsmodell ska bli en vinnare i långa loppet.


Vad tror du själv om H&M på kort och lång sikt? Lyckas de att vända utvecklingen? Kommentera gärna då din åsikt är viktig.

Swedbank betalar mitt bolån

Först ut med årsrapport av de fyra storbankerna var Swedbank, som kom med sin årsrapport igår. Eftersom detta är mitt tredje största innehav var jag inte bara intresserad av vad utdelningen skulle bli, men även hur den svenska bolånemarknaden går. Swedbank är som bekant den största bolånegivaren i Sverige.

Utdelning

Swedbanks mål är att dela ut 75% av vinsten till sina aktieägare, vilket är i enlighet med den utdelningspolicy som antogs 2012. Då man har valt en procentsats innebär det att man som investerare får räkna med att utdelningen kommer att kunna fluktuera upp och ned.

Den utdelning som styrelsen föreslår till bolagsstämman är en höjning från 13 kr till 14,20 kr per aktie, vilket motsvarar en höjning med 9,2%. Om man går tillbaka till 2012, då utdelningspolicy höjdes från 50% av vinsten till 75%, har den årliga utveckling varit 7% per år, vilket är helt okej.

Året som gått

Swedbanks rapport för Q3 var stark, så det var höga siffror som fjärde kvartalet hade att leva upp till. Räntenetto kom in på ungefär samma nivå som förra kvartalet, men för helåret var det 3% högre jämfört med föregående år.

När det gäller provisionsnettot, hade det nog kommit in högre även i det sista kvartalet. Men på grund av att börsen gick ned cirka 8-10% under det sista kvartalet, blev det 5% lägre. Helårsvis ökade provisionsnettot med 5% jämfört med föregående år, pådrivet av en ökad börs fram till slutet av september.

Kostnaderna ökad mellan tredje och fjärde, på grund av en ökad aktivitet. I rapporten hänvisar man endast till marknadsföring och resor samt lokalkostnader för ombyggnader. Här hade jag velat ha mer information om vad syftet med resorna och marknadföringen ska leda till.

Totalt sett är kostnadsutvecklingen i linje med plan och mellan åren har kostnaderna också minskat, vilket jag gillar. Målet för 2018 var under 16,8 miljarder kronor för kostnaderna och det klarade man i princip.

Dock ökade kundförlusterna med nästan 300 miljoner mellan kvartalen och det berodde enligt rapporten på två större engagemang mot kunder inom retail. Personligen kan jag känna lite oro över att två exponeringar leder till 300 miljoner i kundförluster. Men sett till helår, har kundförlusterna minska med över 50%. Dock är detta en post att helt klart följa noggrannt.





















Nedan belyser jag de delar som jag tycker är viktigt att hålla koll på i banken och som jag som
aktieägare fokuserar särskilt på.

Räntenetto 

Swedbanks största marknad är Sverige och där har man en marknadsandel mot privatkunder på 24%, oförändrat mot föregående år. Av bankens totala utlåningsvolym till allmänheten på 1 578 miljarder kronor utgör utlåning till svenska bankkunder 799 miljarder kronor, lite mer än hälften av lånestocken. Och den utlåning som banken har mot Baltikum uppgår till 78 miljarder kronor, så det är en klart mindre del även om man är en av de större bankerna just på en marknaden.

Det är räntenetto som ska vara bankens kassako och stora intjäningsmotor. Det är därför viktigt att denna post fortsätter att stiga och banken är duktig på att kompensera för Riksbankens höjningar av reporäntan. 

Nedan bild är bankers genomsnittliga bolånemarginal jämfört med Riksbankens reporänta. Statistiken för kvartal 4 har ännu ej kommit, men då riksbanken höjt 0,25%-enheter och Swedbanks 3-månaders listränta är 2,25% ligger ned nära till hands att tro att deras marginal kan ha ökat ytterligare.

Källa: Finansinspektionen

Därför är det lite oroande när räntenetto i princip är oförändrat mellan kvartal 3 och 4. Anledningen är enligt banken en minskad utlåning till företagssidan, men jag tror även att en oro för att Sverige är på väg mot en minskning i ekonomin, vilket bankens prognoser säger, i kombination med Finansinspektionen hårdare lånekrav är en större förklaring till inbromsningen. 

Jämför man helåret har dock räntenetto ökat och om inte resultionsavgiften (den avgift som en bank måste betala till resulotionsreserven, som är en reserv ifall en bank skulle behöva ha hjälp från staten) ökat, skulle räntenettot varit nästan 0,5 miljarder högre.

Provisionsnetto

Provisionsnettot är det banken tjänar på sin kapitalförvaltning samt betalningsförmedling och kort, minskade det sista kvartalet jämfört med tredje. Detta tycker jag inte är så mycket att oroa sig över. 

Anledningen till minskningen är dels att börsen blev "sur" från oktober till december och gick ned rejält samt det netto som banken tjänar på betalningsförmedling och kort visade på mycket höga siffror efter semestermånaderna. 

Att minskningen inte blev större på grund av att börsen gick ned tor jag är mycket tack vare att nettot från betalningsförmedlingar och kort ökade under det sista kvartalet, mycket är säkert från Black Friday och julhandeln (som slog rekord i år igen).  

Kreditförluster

Här har banken de senaste kvartal nästan visat löjligt låga nivåer, så jag blev verkligen förvånad när kreditförlusterna ökade från 117 miljoner till 412 miljoner under ett kvartal. Enligt en intervju senare med VD Bonnesson var det främst två större kundengagemang inom retail, som stod bakom den ökade reserveringen. 

Även om det är drivet av implementationen av IFRS 9, där lån i steg 3 ska reserveras med hela lånets livslängd, så är detta givetvis en post att hålla koll på i varje kvartalsrapport. Den stora risken är att vid en inbromsning i ekonomin kan denna post komma att öka snabbt. Nu ligger bankens kreditförlustnivå på 0,1% för fjärde kvartalet, så den är ännu låg. SEB som kom med rapport idag har dock en lägre nivå på 0,08%!

Kostnadseffektivitet

Swedbanks stora paradgren har varit att den är väldigt kostnadseffektiv, vilket mäts i K/I-talet. K/I-talet är relationen mellan kostnader och intäkter. Återigen kommer banken in med ett K/I-tal under 0,4, vilket jag tycker är imponerade. SEB har som jämförelse 0,48. I bilden nedan ser man utvecklingen under de senaste 13 åren.

Slutsatser

Om jag summerar rapporten för fjärde kvartalet var det en ganska okej rapport och det är glädjande med en höjning av utdelningen på 1,20 kr. Det ökade mina intäkter med 1 800 kr före skatter.

Men några saker, som utvecklingen av räntenettot och kreditförlusterna oroar mig lite. Om trenden av ett avtagande räntenetto i kombination med ökade kreditförluster fortsätter under 2019, kommer det att leda till en minskad vinst, som i förlängningen kommer att leda till en lägre utdelning.

Som vi såg under 2015 och 2017 minskade utdelningen jämfört med året innan just på grund av att vinsten minskade.

Avslutningsvis, Swedbank mitt tredje största innehav och den utdelningen som jag får från banken täcker med god marginal den totala ränta som jag betalar på min andel av det bolån min sambo och jag har. Det känns verkligen skönt att banken betalar min ränta!


Har du själv bankaktier i din aktieportfölj? Vilken är din favoritbank? Kommentera gärna i bloggen, din åsikt är viktig.

Kniper Sandvik förstaplatsen från Atlas Copco

Precis som Sandviks rapport, som kom förra veckan, visade Altas Copco i sin rapport att 2018 blev ett rekordår. Jag har därför gjort en jämförelse mellan bolagens rapporter för att försöka se vilket bolag som är vinnaren. Nedan följer en kortare genomgång av de viktigaste områdena i rapporterna

Orderintaget (mkr)

• Sandvik 102 440
• Atlas Copco 97 132

Båda bolagen visade på en ökning i sitt orderintag, där Sandvik ökade med 7,3% och med en book-to-bill på 102%. Atlas Copcos orderintag ökade med 8% med en book-to-bill 102%. Rätt så jämnt här, men med en liten fördel för Atlas Copco.

Intäkter (mkr)

• Sandvik 100 072
• Atlas Copco 95 363

Sandviks intäkter visade på en organisk tillväxt om 9%, medan intäkterna i Atlas Copco nådde upp till en organiskt tillväxt om 8%. Återigen hyfsat jämnt, men denna gång med fördel för Sandvik och värt att notera är att Sandvik bröt igenom 100 miljardersvallen på intäktssidan för året.

Rörelsemarginal

• Sandvik 18,6%
• Atlas Copco 22,2%

Här visar Atlas Copco att man är klart det lönsammaste bolaget . Vad som är fascinerande är att bolaget har lyckats ha en hög rörelsemarginal runt 18-22% under många år, medan Sandviks rörelsemarginal legat runt 10-13%. Det är först de två senaste åren som Sandviks rörelsemarginal varit 18-19%.

Atlas Copco är en klar vinnare här!

Operativt kassaflöde (mkr)

• Sandvik 15 353 
• Atlas Copco 16 814

Bolagen genererar i princip ett liknande operativt kassaflöde, vilket inte är så konstigt då de verkar i liknande branscher. Dock så är Atlas Copcos operativa kassaflöde ca 1,5 miljarder kronor högre, vilket gör att de tar hem denna gren.

Skuldsättning (ggr)

• Sandvik 0,66
• Atlas Copco 0,27

Atlas Copco har en klart lägre net debt/EBITDA även om Sandviks knappast får anses vara hög. Vad gäller skuldsättningsgraden är den 1,3 för Atlas Copco och 1,0 för Sandvik. Oavgjort i denna gren och här är två bolag som båda har starka och fina balansräkningar.

Avkastning på eget kapital

• Sandvik 24,3%
• Atlas Copco 34%

Här har vi en klar stjärna i klassen bland verkstadsbolagen i Atlas Copco. Om man tittar på snittet över 10 år, visar Börsdaga att Atlas Copcos snittavkastning på eget kapital är 31% och Sandviks är 15%.

Atlas Copco är en klar vinnare här!

Utdelning

• Sandvik 4,25 kr
• Atlas Copco 6,30 kr

Atlas Copco har höjde sin utdelning med 21% medan höjning i Sandvik blev 15%. Båda bolagen ger helt klart en mer än väl godkänd höjning och som utdelningsinvesterare är det denna typ av höjningar som man önskar sig.

Vad gäller direktavkastningen är det på 2,9 % för båda bolagen, men Sandviks utdelningsandel ligger lite lägre på 42% mot Atlas Copcos på 47%. Båda bolagen har helt klart goda marginaler för att fortsätta att kunna höja sina utdelningar.

Framtiden

Bolagen har som sagt haft ett starkt 2018 båda två och pratar i superlativ om att 2018 var ett rekordår. Dock flaggar båda för en svagare utsikter inom fordonsindustrin och Kina, men att början av 2019 fortsätter som 2018 slutade.

Baserat på respektive VDs uttalande är det som investerare svårt att veta riktigt hur marknaden egentligen kommer att gå utan man får helt enkelt fokusera på vad VD säger i rapporten för kvartal 1 2019 tror jag.

Slutsats

Båda bolagen är väldigt jämna och det är två mycket fina svenska verkstadsbolag, som passar i en långsiktig aktieportfölj, men det som avgör är nog ändå Atlas Copcos  höga marginaler, som de lyckats upprätthålla år efter år, där avkastning på eget kapital och rörelsemarginal sticker ut.

För tillfälligt äger jag bara Atlas Copco indirekt via Investor och Xact Högutdelande, men jag har tidigare under 2018 haft en position i bolaget direkt. Jag skulle kunna tänka mig att återigen äga Atlas Copco, så slutsatsen är att Atlas Copco i min bok behåller första platsen ett tag till.

Vilket bolag föredrar du? Kommentera gärna då din åsikt är viktig och intressant.

Är Castellum ett framtida luftslott?

I onsdags kom Castellum med sin årsrapport. Som väntat höjde de utdelningen för 21:a året i rad. Ytterligare fyra år till så blir Castellum en utdelningsaristokrat, vilket innebär att bolaget har höjt sin utdelning i minst 25 år i rad. För den som vill läsa mer om vad jag tyckte om den rapporten, kan klicka på länken Castellum överraskar alla.

Hur läser man en resultaträkning i ett fastighetsbolag

Ett fastighetsbolags resultaträkning ser lite annorlunda ut jämfört med ett tradionellt företag. För att göra det enkelt kan man likställa förvaltningsresultat med rörelseresultat och innan årets vinst har vi i ett traditionellt företag ett finansnetto och skatt. Fast i ett fastighetsbolag består finansnettot istället av värdeförändringar på fastigheter och derivat.

En diskussion har blossat upp

Men detta inlägg ska handla om den diskussion som blossat upp på #finanstwitter där Joachim Landström i ett inlägg varnar för att Castellums vinst i år är till stor del en ren pappersvinst. Jag har  förståelse för hur han ser på saken. Det som Joachim gör gällande är att årets resultat för Castellum mest är en pyrrhusvinst och att den till större del inte består av kassaflöde utan mer av periodiseringar genom så kallade värdeförändringar av fastighetsbeståndet. Det är därför som den föreslagna utdelningen inte är något annat än en pappervinst och inte pengar som har realiserats genom rörelsen.

Analys av Castellums resultat för 2018

Detta gjorde mig nyfiken och jag bestämde mig för att analysera Castellums resultat närmare, inte bara för i år utan även se tillbaka till och med 2009. Under denna tid har vi haft en uppgående marknad för både börs och fastigheter.

Om man tar Castellums vinst för 2018, uppgår den till 7 453 miljoner kronor. Förvaltningsresultatet bidrar med 2 952 miljoner, vilket är 39,6%. Med andra ord är Castellums kassaflödesgenererande resultat klart mindre än hälften.

Frågan är då vad de resterande cirka 60% av årets vinst kommer ifrån? Svar på frågan är att den delen består i princip endast av en värdeförändringar i fastighetsbeståndet, ett orealiserat resultat då de har kvar fastigheterna.

Om man tittar tio år bakåt i tiden kan vi se i bilden nedan att mellan 2011-2014 kom större delen av årets resultat från förvaltningsresultat. Men från 2015 och fram till idag, består mer än hälften av Castellums vinst av att man har värderat upp fastighetsbeståndet. I en uppåtgående fastighetsmarknad med stigande fastighetspriser är det inget konstigt utan en naturlig föjld. Senare i inlägget ska jag belysa vad som kan bli effekten om värdet minskar.

Nästa bild visar hur resultat per år mer eller mindre exploderade från 2014, där det gått från under 2 miljarder kronor till 7,5 miljarder kronor, mycket tack vare en positiv omvärdering av fastigheterna.

Hur värderar Castellum sina fastigheter?

För att kunna analysera värdeförändringen djupare och hur den har utvecklats behöver man förstå hur Castellum värderar sina fastigheter. På sidan 11 i årets bokslutskommuniké skriver bolaget att de fastställer fastighetsvärdet genom:

" Interna värderingar där klassificering sker, liksom föregående år, i nivå 3 enligt IFRS 13. Värderingarna baseras på en 10-årig kassaflödesmodell med en individuell bedömning för varje fastighet av dels framtida intjäningsförmåga, dels marknadens avkastningskrav. Vid bedömning av en fastighets framtida intjäningsförmåga har, utöver inflationsantagande om 1,5%, hänsyn tagits till eventuella förändringar i hyresnivåer, uthyrningsgrader och fastighetskostnader. Igångsatta projekt har värderats enligt samma princip"

För att säkerställa den interna värderingen gör bolaget en extern värdering av ett antal fastigheter, ofta de största fastigheterna men även med åtanke på att få ett bra urval baserat på geografi och typ. Historiskt sett har detta urval legat mellan 50-57% av det totala fastighetsbeståndet.

Baserat på det kommer bolaget fram till en genomsnittlig värderingsyield, som används för att räkna fram ett värde på det totala fastighetsbeståndet. Nedan ser vi hur denna värderingsyield har utvecklats, från 7,3% år 2009 till 5,3% i år, drivet av minskade räntor som i sin tur drivit upp priset på fastigheter.

En iakttagelse är att värderingsyielden i år har minskats från 5,5% till 5,3% jämfört med förra året. Detta trots att fastighetspriserna på den svenska marknaden har minskat under 2018 samt att räntan har höjts. Även om man fortfarande har kunnat hyra ut till höga kvadratmeterspriser hade jag nog förväntat mig en oförändrad värderingsyield.

Om värderingsyielden istället hade ökat till 6%, vilken den var för cirka 3,5 år sedan, innan fastighetspriserna verkligen drog iväg, hade Castellums fastighetsvärde minskat rejält. Om vi utgår från det normaliserade driftöverskott, som för 2018 var 4 437 miljoner, skulle värderingen av  fastighetsbestånd blivit 73 950 miljoner kronor. Till det ska sedan läggas till byggrätter för 672 miljoner kronor.

Detta visar tydligt på vilka det blir av en förändringen av värderingsyielden. Resultatet av denna förändring tas över resultaträkningen och om detta hade varit aktuellt i år, skulle Castellum visat ett negativt resultat på sista raden.

Hur generös är den interna värderingsmodellen?

I årets värdering gav den externa värderingen ett värde som var 2,7% lägre än om Castellums interna värderingsmodell hade använts. Med Castellums modell hade det värdet blivit 49 677 miljoner kronor mot 48 345 miljoner kronor. Som underlag för den externa värderingen hade man använt motsvarande 56% av fastigheterna.

Om vi applicerar samma tänk på de övriga 44% av fastigheterna, skulle det innebära att värderingen på hela fastighetsbeståndet vid en extern värdering skulle ha blivit 86 330 miljoner kronor mot redovisat värde på 89 168 miljoner kronor.

Bilden nedan är från not 8 i bokslutskommunikén och jag har lagt till en ny kolumn som visar hur det skulle sett om bolaget hade använt en extern värdering för hela sitt fastighetsbestånd.

Skillnaden mellan modellerna är en minskad värdeförändring på 2 838 miljoner kronor, något som hade gett ett resultat för året på 4 573 miljoner kronor istället för det nu redovisade resultatet på 7 453 miljoner kronor.

Slutsatser

Jag är själv ingen direkt supporter av dessa orealiserade värdeförändringar i resultaträkningen, särskilt inte när det består av mer än hälften av årets resultat. Men om man investerar i fastigheter är detta något som man måste förhålla sig till.

Den föreslagen utdelning som styrelsen lagt fram till årets bolagstämma uppgår till 1 666,5 miljoner kronor totalt sett, vilket gott och väl täcks av det totala förvaltningsresultatet. Så långt allt väl. Men som analysen visar på, är Castellum väldigt känsligt för en ändring i värderingsyielden. En ökning i värderingsyielden skulle snabbt leda fram till ett minskat värde på fastighetsbeståndet, som i sin tur påverkar resultatet. Det behövs inte mycket för att årets resultat ska bli negativt.

Därför, när jag investerar i fastigheter, tittar jag alltid väldigt mycket på bolagets värderingsmodell  och analyserar hur känsliga de är för en förändring i värderingen fastighetsbeståndet och vilken effekt det får.

Castellum skriver i sin rapport att en minskning av fastighernas värde med 20% skulle motsvara 17 834 miljoner kronor och öka belåningsgraden till 56%. Med tanke på att det egna kapitalet i moderbolaget uppgår till 17 818 miljoner kronor per 31 december 2018, skulle det innebära att hela det egna kapitalet i moderbolaget blir förbrukat. Då får man lite perspektiv på hur en större förändring kan slå.

Nu säger jag inte att Castellum inte är ett bolag att investera i, men det gäller att vara medveten om riskerna och som alltid, förstå vad det är man investerar i.

Kommentera gärna inlägget. Dina åsikter och tankar är viktiga och intressanta.

Investor levererar enligt plan

Klockan 08:15, som ett schweiziskt urverk, kom Investors årsrapport och bolaget levererar enligt plan. Utdelningen höjdes med ytterligare 1 krona till 13 kronor, fördelat på 9 kronor i maj och 4 kronor i november. Sedan 2009 har nu Investor höjt sin utdelning med 1 krona per år.

Sista kvartalet blev tufft

Marknaden föll som bekant under det sista kvartalet 2018, vilket gjorde att utvecklingen av substansvärdet föll med hela 15% för de noterade kärninnehav. Däremot bidrog Patricia industries och EQT positivt till substansvärdet med 3%.

Fördelen med nedgången i marknaden var att Investor passade på att köpa fler aktier i Electrolux samt delta i nyemission i SAAB. Jag gillar när de utnyttjar en sättning i marknaden för att stärka sina innehav. Det är i linje med hur min egen investeringsstragi är. Köp när det är billigt!

Substansvärdet minskade under 2018

Den totala nedgången av substansvärdet det sista kvartalet landade på -12%. Per aktie motsvarar det ett justerat (marknadsvärde) värde om 486 kr/aktie och ett rapporterat värde om 428 kr/aktie. Baserat på aktiekursen den 31:a december är det en substansrabatt på 22,5% respektive 12%. Idag är den justerade substansrabatten 20% tack vare att aktiekursen för B-aktien är strax under 400 kronor.

Källa: Genonsnittlig årlig utveckling från Investor årsrapport 2018

Jämför man hur det såg ut för ett år sedan, var justerat (marknadsvärde) värde om 503 kr/aktie och ett rapporterat värde om 440 kr/aktie. Tack vare återlagd utdelning har ändå Investor lyckats ge en positiv avkastning mellan 2017 och 2018. Och tittar vi på den genomsnittliga årliga utvecklingen under 20 år, är totalavkastningen 11% i snitt. Det kallar jag för kvalite.

Vad händer med EQT

Det jag saknade i rapporten var information om vad som kommer att hända med EQT. Det är spekulationer på att detta bolag antingen ska börsnoteras. Tyvärr får man inte veta något mer om dessa planer, men förhoppningsvis kommer det att klarna under 2019. En notering av EQT skulle ta fram ordentliga övervärden för Investor, så det skulle vara bra för oss aktieägare.

Slutsats

Jag avslutar med ett citat från VD Johan Forsells om vad Investor är, nämligen

“Vi skapar värde för människor och samhället i stort genom att bygga starka och hållbara företag”

Det är sådana bolag som jag vill ha i min aktieportfölj!

Castellum överraskar alla

Idag kom Castellum med sin årsrapport för 2018 och som väntat har det varit en hel del spekulationer om hur stor deras utdelning skulle bli. Att de inte skulle höja utdelningen är det nog väldigt få som tror, istället har frågan varit hur stor deras höjning för 21:a året i rad skulle bli.

Utdelningshöjningen överraskar alla

Marknaden hade förväntat sig en utdelningshöjning på i snitt 5,69 kr/aktie. Själv trodde jag mellan 5,70-5,80 kr/aktie. Men baserat på det starka 2018 lägger styrelsen nu fram ett förslag om en utdelning på hela 6,10 kr/aktie uppdelat på två tillfällen om 3,05 kr/aktie. Med andra ord var det nog många som blev tagna på sängen. Nu har jag läst en del aktiebloggare som trodde på en utdelning på 6 kr. All cred till dem för att vara så nära i sina estimat.

Om vi tittar på utvecklingen från 1997 till den föreslagna utdelningen för 2018 är det en genomsnittligt utdelningshöjning på hela 12% per år. Castellum är verkligen en utdelninginvesterares dröm.

Nu är det bara 4 år till av utdelningshöjningar innan bolaget blir en så kallad Dividend Aristocrat. Dividend aristocrat är ett amerikansk uttryck och tar sikte på bolag som har höjt sin utdelning i minst 25 år i rad.

2018 blev ett toppenår 

Castellum avslutade året med ett mycket starkt fjärde kvartal. För året uppgick de totala intäkterna till 5 577 miljarder kronor. Det viktiga driftöverksottet och förvaltningsresultat uppgick till 3 945 respektive 2 952 miljarder kronor. Marknaden för fastigheter har sedan 2009 varit stark och ser vi till förvaltningsresultatet per aktie är det uppåt varje år sedan dess.

Källa: Castellums årsrapport 2018

Bolaget har under 2018 fortsatt att sälja av fastigheter i områden som man tycker sig ha blivit för stora sett till strategin och man har ökat andelen logistikfastigheter. Med den stora tillväxten inom e-handel har man tagit ett strategiskt beslut att växa mer inom det området.

Fortfarande är det kontorsfastigheterna som står för den största delen av bolaget och med tanke på den starka utvecklingen inom fastigheter, särskilt i Stockholm, har hyrorna också kunnat höjas i takt.

Castellums huvudmarknad är fortfarande Sverige, även om man har en viss närvaro i Danmark och Finland. I Sverige är Castellum uppdelat i regionerna Väst (Göteborg med omnejd), Mitt och Stockholm. Hyfsat lika stora regioner, vilket så klart ger en bra riskspridning.

När det gäller typ av fastigheter är det fortfarande kontor som nästan står för hälften av fastighetsbeståndet. Personligen gillar jag att de har nästan en fjärdedel samhällsfastigheter, eftersom den kategorin av hyresgäster ofta sitter på väldigt långa kontrakt och är kreditvärdiga. Det är knappast som så att en statlig myndighet inte betalar sin hyra.

Källa: Castellums årsrapport 2018

Belåningen är på väg ned

En viktig sak att hålla koll på är hur belåningen ser ut och vilken genomsnittränta betalar bolaget. Glädjande i rapporten är att Castellums belåningsgrad fortsätter ned och är nu nere på 45%. Med tanke på att Riksbanken höjde reporäntan och tidningarna skriker om fastighetsbubblor, känns det bra att bolaget jobbar aktivt med att sänka in belåningsgrad.

Även när det gäller genomsnittsräntan på lånestocken har den också minskat och är nu nere på i snitt 2%.

Tecken på en svagare marknad framöver

I en intervju tar VD Henrik Saxborn upp att det finns vissa tecken på en trögare hyresmarknad även om en del hyresavtal för kontorsfastigheter löper ut under året och kommer att omförhandlas till höga nivåer. På fastighetsmarknaden ser Henrik en risk på för att transaktionsvolymerna kan komma att avta.

Morgan Stanley är inne lite på samma spår och kommenterar att jämförbara hyror var upp 5 procent från 3% 2017 och runt 1% för några år sedan, något som inte är direkt vanligt för Castellum. Vid en snabb blick sätter investmentbanken undervikt på aktien. 

Slutsats

Nu bryr jag mig inte om vad diverse analytiker tycker annat än att jag läser det som det skriver för att få en uppfattning vad marknaden tänker. Det är viktigt att alltid göra sin egen analys. Summa summarum tycker jag att Castellums rapport är väldigt bra och det bådar gott för de andra fastighetsbolagens kommande rapporter. Att sedan utdelningen höjs med hela 15% är som grädde på moset. Det långsiktiga substansvärdet (EPRA NAV) är 176 kr/aktie, vilket gör att man i dagsläget fortfarande kan handla Castellum till en liten substansrabatt.

Jag äger själv inte Castellum, men aktien finns i barnens portföljer. Med tanke på att fastighetsmarknaden gått upp i många år gör att vi kan stå på höjden av den. Därför kommer jag att vänta med att fylla på med mer Castellum i barnens portföljer. Iställer kommer jag att först se hur aktien utvecklas. Det kan finnas risk att Castellum rekylerar  ned. Aktien är inte ens upp 1% idag på rapporten. Troligen blir det att köpa nya aktier för utdelningen, men inte så fort den kommer om några månader.

Har ni Castellum i aktieportföljen? Vad tycker ni om rapporten idag och köper ni mer i Castellum nu? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig och intressant.