Det här duger inte Nordea

Jag har två av storbankerna i min aktieportfölj, Swedbank och Nordea. Swedbank rapporterade ett ok bokslut förra veckan och idag på morgonen kom Nordea med sin bokslutskommuniké. Den kan sammanfattas med en mening

"Det här duger inte Nordea!"

Eller som Gardell uttrycker det, "resultatet är alldeles för lågt". 

Utdelningen

Om vi börjar med det som var positivt i rapporten, så är det att de föreslår en höjning av utdelningen till 0,69 euro från 0,68 euro året innan. Även om den är liten, är en höjning alltid en höjning. Då jag också har Sampo (äger 21,3% av Nordea) i aktieportföljen, som kommer med sin rapport imorgon är jag glad över att Nordeas styrelse inte föreslog en sänkning av utdelningen. Det borde leda till en fortsatt hög utdelning från Sampo.

Nordeas ambition är att uppnå en årlig ökning av utdelningen och samtidigt kunna upprätthålla en stark kapitalposition i linje sin kapitalpolicy. Så långe som de har en stark kapitalposition kan jag som aktieägare räkna med en höjd utdelning.

Sett från 2012 har den årliga tillväxten på utdelningen i euro varit 14%, men det är främst den stora ökningen mellan 2013 och 2014 som ger den höga siffran. Om man istället utgår från 2014 och till idag, är den årliga tillväxten i utdelningen endast 3%. Helst vill jag ha en ökning om minst 5%, men med en utdelningsandel på 91% finns det lite utrymme för större ökningar om inte Nordea får bukt på de höga kostnaderna.

Året som gått

Nordeas kvartalsrapporter har under året inte rosat marknaden direkt och inför den sista kvartalsrapporten var marknadens förväntningar därför lågt ställda. Tur var nog det eftersom det sista kvartalet inte var någon rolig läsning vart man än läser. De låga förväntningarna gjorde nog att aktiekursen inte rasade, utan är upp 0,5% när detta inlägg publiceras.

Räntenettot ökade i det sista kvartalet men för helåret var det ned 7% jämfört med föregående år. Även provisionsnettot ökade i det sista kvartalet men för helåret var nivån 11% lägre. Slutligen ökade kostnaderna markant under det sista kvartalet, till stor del drivet av en nedskrivning av goodwill i Ryssland på 141 miljoner euro.

Totalt sett lyckades man i alla fall sänka kostnaderna med 4% för helåret jämfört med året innan. Även när det gäller kreditförlusterna lyckades man minska dessa med lite mer än hälften, från 369 till 173 miljoner euro, vilket verkar tyda på en bra kreditstock.

Källa: Bokslutskommuniké för Nordea 2018

Nedan kommenterar jag lite närmare de centrala delarna i rapporten

Räntenetto

Med tanke på att Swedbanks räntenetto för det sista kvartalet var oförändrat, blev jag överraskad av att Nordea lyckades öka sitt. Sett till helåret är det dock en klar minskning. Den främsta anledningen enligt banken är pressade marginaler främst på privatsidan och en minskad utlåning inom wholesale banking, som avser stora företagskunder och institutioner.

Flytten av moderbolaget till Helsingfors blev klart under hösten och bidraget till räntenettot blev 43 miljoner kronor i minskade resulotionsavgifter under det sista kvartalet. Sett över ett helt år motsvarar det cirka 0,04 euro per aktie. Förhoppningsvis kommer en del av detta att komma oss ägare tillgodo i form av höjd utdelning.

Även Swedbank kommenterade in sin rapport att en minskad utlåning till stora företagskunder och institutioner påverkade räntenettot. Bankerna har helt klart att jobba på för att vända den trenden. Nu är räntenettot den stora kassakon för Nordea, och likt Swedbank är det viktigt att de får upp marginalerna på sin utlåning. Även om det är negativt för den som har bolån i banken.

Provisionsnetto

Till skillnad från Swedbank har Nordea en hyfsat stor intjäning från provisionsnettot sett till helheten. Men i år, har provisionsnettot minskat tvåsiffrigt, drivet av en minskning av avgifter från sparande och placeringar. Det verkar som Nordeas ändring av courtageklasser till att ha en platt avgift på 0,06% kan ha kostat en del, även om jag inte hittar något om det i rapporten.

Vi sparare uppskattar helt klart ett lägre courtage och här önskar jag att Nordnet och Avanza följde efter, även om priset är rätt så högt. Jag kan förstå att de inte gör det, med tanke på att deras främsta intäktkälla är just provisionsnettot.

Även minskningen i utlåningen som påverkade räntenettot, påverkar även provisionsnettot då banken erhållit lägre avgifter för utlåningen. Slutligen, nedgången på börsen under 2018 har också lett till en negativ utveckling av provisionsnettot.

Kreditförluster

Tvärtemot, vad Swedbank rapporterade, har Nordea sänkt sina kreditförluster med hälften jämfört med året innan. Även för Nordea är det två större kundengagemang inom retail som står för en stor del av kreditreserveringen, men detta vägs upp av att man bedömmer att banken behöver en minskad reserv för fordringar i Ryssland. Med tanke på att man minskar sin exponering mot Ryssland är det en rimlig konsekvens, även om jag kommer att hålla lite extra koll på denna post i kommande kvartalsrapporterna.

Kostnadseffektivitet

Det är i denna gren som banken får rött kort. Bara under det sista kvartalet ökade K/I-talet till 0,62, över 60% högre än Swedbanks. Nu skriver Nordea att de under det sista kvartalet tagit extra kostnader för nedskrivning av goodwill i Ryssland , ökade transformationskostnader och  personalkostnader pga förändringar, högre administrationskostnader för ett flertal projekt samt ökade kostnader för regelefterlevnad och riskhanteringsarbete.

För året lyckades man dock behålla nivån på K/I-talet på 0,54 exklusive avskrivningen av goodwill. VDn säger i rapporten att kostnader ska vara lägre 2019 jämfört med 2018 och jämfört med 2021 ska de ha minskat med 7%.

Med andra ord tror jag att man som aktieägare inte ska förvänta sig några underverk vad gäller att få ned kostnadsmassan. Jag hoppas verkligen att Gardell kan få fart på denna bit så att banken får upp effektiviteten jämfört med de andra svenska storbankerna. Detta skulle även leda till att avkastningen på eget kapital kommer en trygg bit över 10% (9,7% för tillfället).

Slutsatser

Summa summarum är detta en dålig rapport i min ögon, men jag hade knappast förväntat mig något annat som sagt. Tack vare låga förväntningar och det faktum att banken har en låg värdering (P/B-talet är 1) gjorde nog att aktien inte rasade idag. Den symboliska höjningen av utdelningen ledde nog också till att aktien klarade sig. Totalt ökade mina intäkter från Nordea med 15 euro före skatter.

Däremot är det angeläget att banken verkligen för upp sina marginaler och att man börjar se en klar förbättring på kostnadssidan. Ett K/I-tal över 0,5 är inte godkänt! Jag undrar om VDn kommer sitta kvar något längre med Gardell och Wahlroos som ägare om banken under 2019 inte visar på en klar kostnadsminskning.

Jag kommer ha kvar mitt innehav och fylla på lite om det dippar, för att jag tror att banken kan få bukt med läget tack vare dess ägare.

En annan rolig sak är att om du har ett bolån på 1 miljon kronor till en ränta om 1,50%, betalar du 15 000 kronor i ränta före skatt. Investera cirka 185 000 kronor i Nordea aktier  och du får cirka 2 200 aktier. Dessa aktier kommer att de dig en kommande utdelning på 1 518 euro. Det innebär att det är Nordea som betalar ditt bolån och du får även tillgodoräkna dig ränteavdraget som extra grädde på moset.

Det känns skönt att mina bankinnehav betalar mitt bolån med råge.


Har du själv bankaktier i din aktieportfölj? Vilken är din favoritbank och varför? Kommentera gärna i bloggen, din åsikt är viktig.