Latour levererar ytterligare ett stabilt kvartal

Idag kom Latour med sin kvartalsrapport för det fjärde kvartalet 2019. Bolaget är ett av mina sex innehav i min fond Stojko Invest Investmentbolag och numera det bolag som har gått bäst i år för mig utav de sex investmentbolagen.

Latour består av dels en börsportfölj, men också en onoterad del med industriföretag. Själva industrirörelsen i det fjärde kvartalet kan sammanfattas med:

• Industriföretagens orderingång ökade med 17% till 3 632 (3 116) miljoner kronor
• När det gäller jämförbara enheter landade orderingångens ökning på 4% justerat för valutaeffekter
• Industriföretagens nettoomsättning ökade med 12% till 3 591 (3 216) miljoner kronor
• När det gäller jämförbara enheter landade nettoomsättningens ökning på 0% justerat för valutaeffekter
• Rörelseresultat ökade med 8% till 434 (401) miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning av rörelsemarginalen till 12,1% från 12,5% året innan.
• Under kvartalet gjordes tre förvärv, Caljan som blir ett nytt affärsområde, Bemsiq och Aritco med hissinstallatörerna Invalift och Ability Lifts

Noterbart under det fjärde kvartalet är att industrirörelsen har märkt av en försvagning av konjunkturen. Det yttrar sig i att orderingången är lägre än tidigare även om den är positiv. Fakturering är för jämförbara enheter oförändrad, men vissa verksamheter har en negativ organisk tillväxt medan andra har en positiv organisk tillväxt. Det är främst verksamheter mot den europeiska fordonsindustrin som har störst utmaningar. Dock så är en stor del av innehaven exponerade mot byggkonjunkturen och där är nedgången inte lika stor. 

Om man istället ser till helåret, kan 2019 sammanfattas som fantastiskt bra. I korthet:

• Industriföretagens orderingång ökade med 16% till 13 663 (11 817) miljoner kronor
• För jämförbara enheter landade orderingångens ökning på 5% justerat för valutaeffekter
• Industriföretagens nettoomsättning ökade med 17% till 13 519 (11 586) miljoner kronor
• För jämförbara enheter landade nettoomsättningens ökning på 6% justerat för valutaeffekter
• Rörelseresultat ökade med 23% till 1 817 (1 476) miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning av rörelsemarginalen till 13,4% från 12,7% året innan.
• Under kvartalet gjordes sju förvärv
• Börsportföljens värde ökade med 40% justerat för utdelningar och nettoinvestering mot SIXRX som ökade med 35%
• Samtliga aktier i Loomis avyttrades under första kvartalet
• Under andra kvartalet ökade investeringen i Fagerhult med 995 miljoner kronor, vilket följdes upp i det fjärde kvartalet med ytterligare 221 miljoner kronor i den företrädesemission som bolaget gjorde. Totalt uppgår ägande i Fagerhult till 46,6%
• Nettoskuldsättningen har i och med förvärven och IFRS 16 ökat från 9,2% till 11,3% under 2019
• Substansvärdet per 31 december 2019 ökade till 136 kronor från 100 kronor året innan.
• Substansvärdet per 13 februari uppgår till 137 kronor och substanspremien är nu cirka 20%
• Utdelningen höjs med 10% till 2,75 kronor från 2,50 kronor
• I september efterträdde Johan Hjertonsson, från Fagerhult, som ny VD efter den avgående Jan Svensson

Under 2020 har Latour inte legat på latsidan, utan man gjort ytterligare två förvärv till industrirörelsen. Dessa är Hultafors Groups förvärv av Emma Safety Footwear och Latour Industries förvärv av MS Group Batec Mobility. Sedan har man också fullföljt det i november annonserade förvärvet av S+S Regeltechnik via sitt dotterbolag Bemsiq, som ingår i Latour Industries.

Mina tankar kring Latour

Latour är i mitt tycke ett fantastiskt bolag och sett över de senaste 20 åren har bolaget gett en årlig genomsnittlig totalavkastning på 17% mot SIXRXs 5,8%. Den ordinarie utdelningen har ökat från 0,23 öre till 2,75 kronor, med hänsyn tagen till split, under samma period. Man har också haft tre tillfällen med extra utdelning, vilket är som grädde på moset.

Bilden nedan visar på hur den ordinarie utdelningen har utvecklats sedan 1984 till 2018. För 2019 kan man alltså lägga till 2,75 kronor, vilket ger en genomsnittlig årlig tillväxt på den ordinarie utdelningen om 17,4% per år! Det innebär en dubblering av utdelningen på 4,3 år.

Vidare gillar jag att Latour kontinuerligt jobbar med att förvärva och bygga upp industrirörelsen. Just den biten tycker jag gör Latour intressant som investering, eftersom vi som mindre investerare ofta har svårt att själva kunna investera i liknande onoterade innehav.

Däremot, tycker jag att nettoskuldsättningen har nått en nivå där bolaget borde jobba med att få ned den ytterligare. Sedan 2016 har den gått från 3,0% till 11,3%. Dock beror 0,65% på införandet av IFRS 16. Men trots den ökade nettoskuldsättningen visar bolaget på ett positivt kassaflöde för 2019.

Jag kommer att låta Latour vara kvar i min aktieportfölj och utgöra ett av sex ben i min investmentbolagsfond. Med tanke på att substanspremien är så hög kommer inga nya inköp göras. Vanligen handlas detta bolag till en premie, men max 5% är jag beredd att betala. Normalt sett vill jag inte handla investmentbolag till en premie, men i Latours fall, har de en onoterad industrirörelse som kan vara värd att betala lite extra för.

Finns Latour i din aktieportfölj? 

Evolution Gaming avslutar 2019 med en kanonrapport

I morse kom kvartalsrapporten för mitt tredje case. Bolaget i ära är Evolution Gaming och med tanke på deras höga marginaler och därmed höga värdering var man minst sagt lite nervös för vad rapporten skulle visa. Även om tillväxten "bara" skulle vara 30%, vilket är väldigt bra, skulle marknaden ha straffat bolaget hårt. Anledningen är för att försvara värderingen behövs tillväxt på över 45%.

Men Evolution Gaming smäller till med en kanonrapport! När andra bettingbolag kippar efter andan, visar Evolution Gaming att affärsmodellen inte bara är intakt utan även skalbar. Intäkterna ökar från inte bara nya kunder utan även befintliga kunder.

Sammanfattningsvis kan det fjärde kvartalet summeras med:

Inte nog med att man överträffar de redan högt ställda estimaten från analytiker på alla nivåer, så utklassar man det fjärde kvartalet 2018. Ett bolag, som innan rapporten hade ett börsvärde på runt 60 miljarder kronor, kan växa omsättningen med över 50% är ganska otroligt, för att inte prata om de övriga posterna. Även om Evolution Gaming inte är känt för att vara ett utdelningsbolag, är det alltid trevligt med en 75%-ig höjning av utdelningen.

Ser man till helåret, kan det summeras med:

Även helåret är också otroligt starkt och precis som för det fjärde kvartalet visar Evolution Gaming vilken utväxling de får i sin affärsmodell.

Mina tankar om bolaget

När jag läser rapporter från rena tillväxtbolag, fokuserar jag förutom att checka av att man följer plan, vad bolaget guidar inför framtiden. Det som sticker ut är att bolaget för 2020 kommer med följande guidning från VD Martin Carlesund:

"För 2020 förväntar vi oss att kunna bibehålla eller något förbättra marginalnivån jämfört med 2019."

När man redan har marginaler uppåt 50% är det ett styrkebesked att komma med den typen av guidning. Hittills har bolaget alltid levererat på sin guidning, så jag känner förtroende för att 2020 också kommer att bli ett bra år för Evolution Gaming.

Tittar man på hur intäkterna fördelar sig per geografisk region

kan man se att troligen kommer det inte blir någon större tillväxt i Norden och Storbritannien. När det gäller den sistnämnda regionen flaggade även bolaget på konferenssamtalet att den marknaden fortsätter att vara lite svår. Men däremot ser jag med spänning på hur tillväxten kommer att utveckla sig i Asien och Nordamerika. Även i Övriga Europa växer bolaget bra. Hittills i år har man annonserat nytt avtal med amerikanska Bet365, nya avtal i Schweiz, licens i Sydafrika och 12 nya spel på ICE-2020 mässan i London.

För att kort summera det hela, tror jag att på en fem års period kommer detta bolag att fortsätta att leverera och själv skulle det inte förvåna mig om kursen når  900 kronor. Det skulle med dagens antal aktier motsvara ett börsvärde på 163,4 miljarder kronor.

Detta givet en tillväxt på minst 30% per år för vinsten. Det skulle öka vinsten till 3,08 EUR eller cirka 31-32 SEK. Givet ett P/E-tal på 30 är vi där. Dock brukar kursen vara rätt så volatil och det är inte ovanligt med svängningar efter rapport på grund av vinsthemtagningar. Marknaden gillade verkligen rapporten och  kursen är upp 13% och bolaget handlas nu till P/E 42,4.

Därför ligger jag kvar med mina aktier och hoppas på lite vinsthemtagningar, för att kunna köpa på mig fler aktier.

Finns Evolution Gaming i din aktieportfölj? Om så, hur tänker du kring caset?

Resurs Holding fortsätter sin stabila bana

I morse kom Resurs Holding med sin rapport för det fjärde kvartalet 2019. Bolaget är mitt näst största innehav och det andra av mina fyra case. Totalt utgör Resurs Holding 13,4% av aktieportföljen, men sett till investerat belopp är det mitt största innehav.

Med tanke på att Collector kom med en minst sagt sur smällkaramell i form av en ökad reserv för kreditförluster på cirka 800 miljoner kronor var man lite nervös inför Resurs rapport idag. Visserligen trodde jag inte att det skulle bli någon större överraskning, men med tanke på att aktiekursen gått ned en hel del i kölvattnet av Collectors rapport, så kunde man inte vara helt säker.

Det som jag gillar med Resurs är att man har funnits sedan 1970-talet och varit med om en hel del upp och nedgångar, samt kriser men ändå tuffat på och levererat fina resultat år efter år. Affärsmodellen fungerar med andra ord över tid, vilket bolaget visar med dagens rapport.

Det fjärde kvartalet kan kort summeras med följande:

• Utlåningen ökade med 12% till 31 345 MSEK
• Rörelsens intäkter ökade med 7% till 945 MSEK
• Rörelseresultatet minskade med -3% till 364 MSEK pga en extra kreditreservering om 35 MSEK i Norge. Utan denna extra reserv hade rörelseresultatet istället ökat med 7% till 399 MSEK
• Resultat per aktie ökade med 1% till 1,43 SEK
• K/I-talet före kreditförluster, exkl Insurance, minskade till 39,5% från 40,7%
• Kreditförlustnivån ökade till 2,7%, upp från 2,0% varav den extra reserven in Norge motsvarade 0,5%

Om man istället ser till helåret 2019 kan det kort summeras med följande:

• Utlåningen ökade med 12% till 31 345 MSEK
• Rörelsens intäkter ökade med 7% till 3 679 MSEK
• Rörelseresultatet ökade bara med 5% till 1 563 MSEK pga en extra kreditreservering om 35 MSEK i Norge. Utan denna extra reserv hade rörelseresultatet istället ökat med 7% till 1 598 MSEK
• Resultat per aktie ökade med 6% till 6,07 SEK
• K/I-talet före kreditförluster, exkl Insurance, minskade till 39,1% från 40,5%
• Kreditförlustnivån ökade till 2,3%, upp från 2,1% varav den extra reserven in Norge motsvarade 0,2%
• Styrelsen förslår en ökning av utdelningen till 2,10 kronor från 1,95 kronor. När det gäller utdelning så kom utdelningen för H1 2019 i oktober 2019 och landade på 1,80 kronor. Den utdelning om 2,10 kronor avser H2 2019 och kommer i maj 2020. Totalt för 2019 ökar utdelningen till 3,90 kronor från 3,75 kronor, upp 8%. 

Mina tankar kring rapporten och framåt

Det som jag verkligen uppskattade var att man till den webbsända presentationen hade tagit med sig kreditchefen som höll ett eget anfarande om hur kreditsidan utvecklats inom Resurs. Det var särskilt tacksamt med tanke på att Norge fortsätter att var ett litet sorgebarn för Resurs för tillfället.

För de läsare som inte hängt med om av som har hänt på den norska marknaden, har man numera infört ett Gjeldregister, ungefär som vårt UC. Det har gjort att möjligheten att ta lån från flera olika låntagare utan att det uppmärksammas, har stängts, varpå dessa personer nekas lån. Vilket i längden så klart är sunt. Dock, kortsiktigt kommer detta påverka marginalen, vilket vi också sett under 2019 och kommer att se under 2020.

Just den extra kreditreserveringen uppehölls sig analytikerna kring en hel del och det var också den som fångade mitt främsta intresse när jag läste rapporten. Historiskt sett har Resurs alltid haft en konservativ hållning till risk och tack vare de nya Gjeldregistret i Norge har bolaget nu blivit varse om att det kan finnas ytterligare kreditrisker i den norska lånestocken. Det är därför som ledningen har, utöver vad bolagets kreditmodeller gett, valt att reservera ytterligare 35 MSEK.

Värt att kommentera kring kreditrisker är införandet av IFRS 9 och dess effekt på verksamheten. Lite kort handlar regelverket om hur mycket bolag ska reservera beroende på typ av lån och risken för att dessa fallerar.

Man delar upp lånen i 3 olika steg, där steg 1 avser lån som presterar som de är tänkt, dvs betalas i tid, och där uppskattar man risken för att något händer inom 12 månader och reserveras det beloppet. I steg 2 finns de lån som underpresterar, dvs man kan vara sen med någon betalning eller liknande. Skillnaden mot steg 1 är att man nu måste räkna på risken för att det fallerar sett till hela lånet kvarvarande löptid. Slutligen i steg 3 finns de lån som fallerat och är nedskrivna.

I och med att Resurs ökar sin utlåning löpande mot både större belopp och längre löptider jämfört med tidigare kommer IFRS 9 by default ledade till högre kreditreserveringar givet samma riskbedömning i och med att de lån som hamnar i steg 2 kommer löpa på längre tid. Något som gör att det belopp som måste reserveras blir högre.

Det gör att möjligheten att nå målet om en riskjusterad marginal på mellan 10-12% känns svårt framöver. Bolagets VD flaggade också för att man kan komma att se över målen under 2020 men att man vill vänta tills den nya CFOn kommit in. Själv tror jag att man kommer att minska ned NBI-målet till cirka 9%.

I övrigt tycker jag att Resurs kom med en stabil rapport, något som känns som deras signum numera, även detta kvartal. Ser man till de finansiella målen överträffar bolaget samtliga utom nämnda NBI-marginal.

Som vanligt reagerade marknaden negativt och skickade ned aktien nästan 5%, men nu är den ned strax 0,5%. Uppenbarligen är nischbanker en ratad sektor, men själv gillar jag sektorn och bolaget.

Sedan 2014 har vinsten per aktie vuxit med cirka 20% per år i snitt och räknat från 2016, året då bolaget börsnoterades, har vinst per aktie vuxit med cirka 10% per år i snitt. Numera växer man långsammare i och med sin storlek. Men de senaste två åren har man vuxit med cirka 6% per år, vilket jag tror att man kommer att kunna hålla framöver.

Själv har jag som mål att kursen borde kunna komma upp mot 120 kronor om fem år inklusive erhållen utdelningen under dessa år. Idag handlas aktien till P/E 8,83, vilket jag tycker är alldeles för lågt.

Givet en vinsttillväxt på 6% per år och en utdelningstillväxt på 7% per år ger det en framtida kurs om 71,50 kronor och erhållen utdelning på 22,40 kronor vid samma P/E-tal. Men själv tror jag att ett P/E upp mot 11-12 är rimligare och med samma antaganden ger det istället en teoretisk framtida kurs om 89-97 kronor om 5 år.

Nu är det inte säkert att det blir så och med tanke på att Resurs kurs främst rört sig sidledes sedan 2016, känns det kanske inte så troligt just nu. Men själv tror jag att nischbanker inte kommer att vara en "hatad" bransch resterande fem åren utan att man kommer att börja fundera på värdebolag och då borde Resurs stå inför in uppvärdering.

Finns Resurs Holding i din aktieportfölj? Vad tycker du om bolaget?

Europris växer snabbare än marknaden och höjer utdelningen

Idag kom Europris med sin Q4 rapport för 2019. Bolaget är först ut av mina fyra case. Det bolag som jag tror på lite extra och har en större investering i. Glädjande var att även i det fjärde kvartalet växer man omsättningen snabbare än den underliggande marknaden och att man höjer utdelningen. Själva kvartalet kan sammanfattas med:

• Omsättningen ökade med 3,3% till 1 899 (1 839) miljoner NOK 
• Tillväxten i jämförbara butiker ökade med 1,1% (7%)
• Bruttovinsten steg med 7,4% till 857 (798) miljoner NOK
• Bruttomarginalen ökade till 45,1% från 43,4%
• Justerad EBITDA ex IFRS16 steg till 330 (304) miljoner NOK
• Justerad vinst sjönk till 217 (224) miljoner NOK

Minskningen i vinsten för kvartalet beror på att bolaget påverkats negativt av en orealiserad förlust från sin hedging på 19 miljoner NOK. Samma kvartal hade man en orealiserad vinst på 17 miljoner NOK.

Under kvartalet har man också ordnat med nya krediter, som löper på 3 år med option på förlängning ytterligare 1 år. Räntekostnaderna kommer dock att öka på grund av en uppgång i den rörliga ränta och uppgå till cirka 15 miljoner NOK per år.

Förvärvet av de 20% i Runsvensgruppen (äger ÖoB) slutbetalades med egna aktier i december. Under 2020 har Europris en option på att förvärva de resterande 80%:en.


Ser man istället till hela året 2019 kan det sammanfattas med:

1. Omsättningen ökade med 7,2% till 6 234 (5 817) miljoner NOK 
2. Tillväxten i jämförbara butiker ökade med 4,4% (5,3%)
3. Bruttovinsten steg med 8,1% till 2 711 (2 507) miljoner NOK
4. Bruttomarginalen ökade till 43,5% från 43,1%
5. Justerad EBITDA ex IFRS16 steg till 1 133 (666) miljoner NOK
6. Justerad vinst sjönk till 390 (429) miljoner NOK
7. Styrelsen föreslår en utdelning på 1,95 (1,85) NOK, en ökning med 5,4%

Under året har man öppnat 6 nya butiker och tagit över 4 franchisebutiker. I siffrorna för 2018 har det inte gjorts någon justering för den nya redovisningsstandarden IFRS16 avseende leasing. Effekten i resultaträkningen är att man numera a) skriver av på sina leasingtillgångar istället för att kostnadsföra leasingavgiften samtidigt som b) man betalar en ränta på den framtida leasingskuld man har.

Effekten av a) är att kostnaden flyttas från övriga rörelsekostnader till avskrivningsraden. Det är därför det i siffrorna blir ett väldigt mycket bättre EDITDA-resultat än för 2018. Samtidigt när man tittar på raden för avskrivningar i år, blir dessa väldigt mycket högre. För Europris rör det sig om cirka 410-450 miljoner NOK som har bytt plats i resultaträkningen.

Effekten av b) är att man tvingas betala en räntekostnad på sin framtida leasingskuld och det drabbar finansnettot. För 2019 rör det sig om cirka 47 miljoner NOK. Om man inte hade haft denna redovisningsstandard skulle vinsten uppgå till 437 miljoner NOK att jämföra mot de 429 miljoner NOK för 2018.

2020 blir det lättare att följa med i hur det går för bolaget eftersom jämförelsesiffrorna är påverkade av införandet av IFRS16. Själv tycker jag att det hade varit på sin plats att Europris räknat om 2018 års siffror som om man hade haft IFRS16 redan då. Det blir lättare för oss investerare. Nu måste man själv hålla på och justera för att få till en vettig jämförelse.

Vidare, vad gäller IFRS16, påverkar det också balansräkningen både på tillgångs- och skuldsidan. På tillgångssidan bokar man in värdet av rätten att använda leasingtillgångarna och på skuldsidan motsvarande som framtida leasingskuld. Totalt rör det sig om cirka 2,4 miljarder NOK per sista december 2019. Nettomässigt tar det i princip ut varandra, men effekten blir att bolagets nyckeltal Net debt/justerad EBITDA ökar från cirka 1,8 till 2,7.

Mina tankar om rapporten

För det första glädjer det mig att Europris även detta kvartal fortsätter att växa snabbare än marknaden. Det känns som ett styrkebesked. Intressant är att säsongseffekter och när stora helger inträffar, får en märkbar påverkan på försäljningen. Att siffrorna för Q1 och Q2 svänger kraftigt beroende på i vilket kvartal påsken inträffar är sedan länge känt, vilket gör att det är mer intressant att jämföra halvår mot halvår.

Men det jag inte kände till var att beroende på när Black Friday och helgen kring första advent inträffar, också får en betydelse. Förra året skedde dessa två stora shoppingtillfällen i efterföljande veckor medan det i år inföll i samma vecka. Effekten blev en negativ påverkan på försäljningen. Men fördelen är att 2020 och 2021 kommer dessa två tillfällen inträffa under samma vecka, så det borde då inte påverka försäljningen negativt.

Totalt sett är ändå 2019 ett ok år, även om det känns som en viss avmattning i det fjärde kvartalet. Nu ska man komma ihåg att 2018 var ett väldigt starkt år, så det är tuffa jämförelsetal. Själv hoppas jag att detta var mer ett smolk i bägaren och inte en början på något mellanår. Sedan har man tagit en hel del extrakostnader under 2019 som förhoppningsvis inte kommer tillbaka under 2020. De extrakostnader som man haft är:

• Ca 50 miljoner NOK på grund av att man tvingats hyra extra lagerplatser då man tajmade beställningar fel och det nya centrallagret fortfarande var under uppbyggnad
• Ca 19 miljoner NOK för orealiserade kursförluster i sista kvartalet när den norska kronan stärktes mot vad man hade hedgat. Eftersom man 2018 tjänade 11 miljoner NOK på motsvarande, så är effekten 36 miljoner NOK

Till detta kan läggas till att kostnaderna för investeringar i IT och lagerautomatisering väntas minska 2020. Detsamma gäller de extra hyreskostnaderna utöver de ordinarie. Slår man samman dessa givet vad som framgår av rapporten rör det sig om nästan 100 miljoner NOK.

När det gäller ÖoB, bidrog de 20% med vinster i samordning av beställningar under 2019 på cirka 16 miljoner NOK, varar cirka en tredjedel avser Europris. Detta förväntas växa under 2020 och 2021 till 40 respektive 80 miljoner NOK, där Europris får ta del av hälften varje år. Helt klart finns det potential i det förvärv som man gjort.

Lite oroväckande är dock att även om försäljningen ökar i ÖoB, minskar EBITDA. Den anledning som ges i rapporten är för att butikskonceptet inte håller måttet. Den justerade, oreviderade, EBITDA-marginalen minskade till 1,9% från 2,9% mellan åren.

Det nya butikskonceptet, kallat 2.0, tror jag blir bra, då det är mer en logisk layout av butiken. Ungefär som IKEA eller Clas Ohlsson. Vidare vill man satsa mer på högmarginalprodukter och minska ned på matrelaterade produkter.

Den öppnade butiken i Märsta utanför Stockholm är lite av en testbutik. Det blir spännande och se hur det faller ut och själv funderar jag på att försöka göra en Lynchning genom att besöka ÖoB i Märsta under 2020.

Jag gör inga förändringar i innehavet idag utan jag är nöjd med den exponering som jag har. Det tråkiga är att vd Pål Wibe slutar under året för att gå till XXL. Han har varit med sedan 2014 och en bidragande anledningen till tillväxten i Europris.

2020 känns dock som ett spännande år; ny vd ska på plats, det nya centrallagret ska tas i bruk och så har vi det här med ÖoB. Viktigt blir att 2020 inte bara blir ett mellanår utan att Europris jobbar på med kostnadssidan och fortsätter att växa snabbare än marknaden.

Dock känns det just nu som att min målkurs om minst 50 NOK om 5 år kanske blir lite svår att uppnå, baserat enbart på denna rapport. Marknaden gillade heller inte rapporten utan skickar ned aktien cirka 4,5%.

Finns Europris i din aktieportfölj eller har du någon annan matrelaterad aktie?

Vad kostade Ericssons fusk aktieägarna?

Idag kom Ericsson med sin kvartalsrapport för det fjärde kvartalet 2019. Det är inget innehav som jag äger direkt utan indirekt via Investor och Industrivärden. Glädjande i denna rapport är att bolaget visar på finare siffror och den viktiga, justerat för omstruktureringskostnader, bruttomarginalen ökade från 32% till 37,1% i det fjärde kvartalet även om det var lite lägre än vad analytikerna väntat sig.

I övrigt kan det fjärde kvartalet summeras med att:

• Försäljningen uppgick till 66,4 (63,8) miljarder kronor 
• Rörelseresultatet landade på 6,1 (-1,9) miljarder
• Periodens resultat blev 4,5 (-6,5) miljarder
• Vinst per aktie slutade på 1,33 (-1,99) kronor

Helåret 2019 summeras i:

• Försäljningen uppgick till 227,2 (210,8) miljarder kronor 
• Rörelseresultatet landade på 10,6 (1,2) miljarder
• Periodens resultat blev 1,8 (-6,3) miljarder
• Vinst per aktie slutade på 0,67 (-1,98) kronor
• Förslagen utdelningen är 1,50 kronor, en höjning från de 1 kronorna föregående år

Utsikterna för det nya året måste ändå sägas vara mindre negativa jämfört med tidigare år, mycket tack vare att man har fått mer ordning på de verksamheter som har dragits med kraftiga underskott. Däremot flaggar man för de vanliga säsongsvariationerna mellan det fjärde och första kvartalet. Men för Q1 2020 kommer svängningarna vara lägre än treårssnittet på -25%, tack vare en lägre bas på grund av ett svagt fjärde kvartal i Nordamerika.

Även antennförvärvet Kathrein väntas tynga lönsamheten under 2020, men man väntar sig en gradvis förbättring i takt med att integrationen av förvärvet fortskrider och att en ny antennportfölj utvecklas. Vad gäller omstruktureringskostnader spår Ericsson att de kommer att uppgå till 1% av försäljningen för 2020.

Men så var det ju det här med mutskandalen som pågått under flera år och där notan nu betaldes under det fjärde kvartalet till SEC (United States Securities and Exchange Commission) och DOJ (Department of Justice). Totalt landade notan på 10,1 miljarder kronor.

Så, om man hade haft en styrelse som agerat tidigare och inte som, slappt "tittat på" skulle årets resultat istället landat på 11,9 miljarder. Uträknat som vinst per aktie, skulle det bli cirka 3,60 kronor.

Nästan 3 kronor mer i vinst per aktie har alltså aktieägarna blivit blåsta på!

Nu har man väl blidkat småaktieägarna genom att höja utdelningen med 50%, men när man inser att mutbeteendet, som pågått under många år, kostar nästan 3 kronor per aktie kan man inte känna sig direkt nöjd.

Som ägare av Investor och Industrivärden förväntar jag mig en starkare styrelse som är på tårna och stoppar när ledning och chefer gör affärer med länder/bolag där mutor är vanligt förekommande. Som jag skrev om Investors kvartalsrapport för det fjärde kvartalet, som kom i onsdags, var det radiotystnad om händelsen i Ericsson. Inte heller tog någon analytiker upp frågan på telefonkonferensen. SVAGT!

Hur ser du på Ericsson och det som hänt? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig och intressant.

Investor: Q4-rapport utan några överraskningar

Imorse klockan 08:15 kom investmentbolaget Investor, lagom till morgonkaffet, med sin rapport för det fjärde kvartalet 2019. Bolaget ingår, som ett av mina sex investmentbolag, i min fond Stojko Invest Investmentbolag. Likt tidigare rapporter var även denna rapport utan några direkta överraskningar.

I och med att börsen har haft ett fantastiskt år 2019, återspeglas detta även i det ökade substansvärdet för Investor. I korthet kan man sammanfatta det fjärde kvartalet med:

• Det justerade substansvärdet uppgick till 485 019 miljoner kronor eller 634 kronor per aktie
• Det rapporterade substansvärdet uppgick till 420 681 miljarder kronor eller 550 kronor per aktie
• Totalavkastningen uppgick till 7% under kvartalet jämfört med SIXRX som ökade 10%
• Noterade bolag genererade en totalavkastning om 9%
• Aktier i ABB köptes för cirka 1 miljard kronor 
• Värdet på de onoterade innehaven i Patricia Industries minskade med 3% på grund av lägre multiplar och valuta
• Inom Patricia Industries aviserade Laborie och Piab strategiska förvärv av Clinical Innovations respektive TAWI Group i december
• Värdet på investeringarna i EQT ökade med 9%
• Skuldsättningsgraden uppgick till 2,8% (6,1% 2018)
• Styrelsen föreslår en utdelning om 14 kronor per aktie för 2019 (+7,69%), att utbetalas 10 kronor i maj 2020 och 4 kronor i november 2020
• Förvaltningskostnaderna uppgick till 0,11% för 2019

Noterade bolag

Totalavkastningen för dessa ökade som sagt med 9% under Q4 2019, där Atlas Copco, ABB och Saab stod för den största ökningen.

Man valde också att investera ytterligare 1 miljard kronor i kvartalet, totalt 4,3 miljarder 2019, i ABB. Anledningen är att man ser en ökad potential nu med den nya VD:n Björn Rosengren från Sandvik under 2020 samt att ABB har starka positioner i attraktiva industrisegment.

Även i Epiroc är det en ny VD från 2020, där Helena Hedblom har utsetts och i Husqvarna har Henric Andersson utsetts. Båda har lång och gedigen erfarenhet från sina respektive bolag.

Själv tror jag att 2020 kommer bli ett spännande år och det blir intressant att följa utvecklingen i dessa tre bolag. Slutligen kommer Electrolux att delas upp i två bolag under 2020, där deras affärsområde Professional Services kommer att lyftas ur och bilda ett eget bolag.

Patricia Industries

Detta område består av Investors onoterade innehav och mycket fokus ligger på bolag inom vårdprodukter och hjälpmedel. Klart störst är Mölnlycke, som står för cirka hälften räknat på marknadsvärde.

Mölnlycke - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. Båda affärsområdena Wound Care och Surgical, som står för 54% respektive 46% av omsättning, ökade sin organiska tillväxt något under det fjärde kvartalet. EBITA-% på 25,3%, i linje med föregående år.

Permobil - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 16,3%, en ökning mot föregående år, dock sjönk marginalen i det fjärde kvartalet. Orsaken är ökade rörelsekostnader samt åtgärder för att minska kostnadsbasen. PushTracker E2 & Switch Control lanserades under kvartalet, som är marknadens mest avancerade drivhjälpssystem för manuella rullstolar.

Laborie - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 25,3%, en mer än dubbling mot föregående år. Bakgrunden är fokus på kostnader, omstrukturering av den europeiska verksamheten och förvärvet av Cogentix. I slutet av året ingick Laborie även avtal om att förvärva Clinical Innovations, en ledande leverantör av engångsprodukter för förlossningar och för intensivvård av för tidigt födda barn.

Sarnova - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 11,3%, en ökning mot föregående år, dock sjönk marginalen i det fjärde kvartalet. Distribution av endoskopiprodukter återfördes till Ambu. Det blir intressant och se hur det påverkar lönsamheten framöver.

Braun Ability - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 7,7%, en ökning mot föregående år, och i det fjärde kvartalet dubblerades marginalen. Anledningen är en förbättrad operationell effektivitet och åtgärder för att optimera leverantörskedjan.

Piab - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 26,9%, oförändrat mot föregående år. Dock så sjönk den marginalen kraftigt under Q4 2019 på grund av minskad tillväxt i främst Asien och Europa. I december ingicks avtal om förvärv av TAWI Group, en ledande tillverkare av ergonomiska lyftsystem.

Vectura - Ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 27,2%, en ökning mot föregående år. Byggnation av nytt äldreboende i Eskilstuna inlett under kvartalet.

Grand Hotel - Ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 1,7%, en ökning mot föregående år, som visade -0,8. Ökad omsätttning och god kostnadskontroll ligger bakom marginalförbättringen.

Tre - Antalet abonnenter ökade med 53 000 under kvartalet och serviceintäkterna ökade med 5%. Totalt sett ökade omsättningen något. Under kvartalet lanserades tjänsten 3Samla, där man introducerade ett familjesegment för första gången.

EQT

EQT kom in på börsen i den andra halvan av 2019 och den introduktionen har verkligen lyft fram de dolda värdena. Påverkan på substansvärdet från EQT under det fjärde kvartalet var 21,3 miljarder kronor, vilket är runt 20% av den totala substansvärdesförändringen.

Under kvartalet bidrog EQT med en totalavkastning på 24%. Sedan har även Investor investerat i EQT:s fonder, men där var värdeförändringen i princip oförändrad mellan kvartalen. Dock kan det  tilläggas att redovisningen av värdeförändringen släpar ett kvartal, så förändringen i det fjärde kvartalet vet vi först när rapporten för Q1 2020 har kommit.

Nettoskulden

Nettoskulden per sista december 2019 uppgick till 11,9 miljarder, vilket motsvarar 2,8%. Själva bruttokassan i Investor uppgick till 24,8 miljarder kronor.

Målet är att ha en nettoskuld på 5-10% av substansvärdet och anledningen till att den är så låg för tillfället är att man har bland annat sålt av Aleris till Triton. Men de nya investeringarna i bolagen inom Patricia Industries kommer under 2020 att driva upp nettoskulden. Den totala löptiden på Investors låneportfölj ökade något till 11,1 år i snitt.

Mina tankar

Själv är jag nöjd med utvecklingen under helåret, även om det fjärde kvartalet var svagare än vad Stockholmsbörsen presterade. Investor tillhör basen, eller grunden för att använda min husliknelse, i min aktieportfölj. Likt en klocka höjer man också utdelningen med 1 krona eller 7,69%. I tre av de noterade bolag har nya VD:ar tillträtt under 2020 och det ska bli spännande att följa utvecklingen i dem. Vidare så är det klart intressant att se hur de nya förvärven i Patricia Industries kommer in i respektive bolag och bidrar till omsättningen.

Det som jag däremot saknar i rapporten är kommentarer från VD kring mutskandalen i Ericsson, utredningen om penningtvätt i SEB och syftet med investeringen i Wärtsilä. Här är det helt blankt och när det gäller de noterade innehaven är de endast med på en sida av den 32 sidor långa rapporten. Det jag som investera i Investor vill veta är:

1) Varför har man inte agerat mot Ericsson tidigare då detta med mutor pågått under så många år och man har haft styrelseplats i bolaget under tiden. Ett tag hade man till och med en VD, som kom från Investor.

2) I SEB, vad tror man om Finansinspektionens utredningen som kommer om några månader och hur jobbar man med banken för att se till att detta inte sker igen. Här sitter Marcus Wallenberg som ordförande för styrelsen i SEB, men är även med i Investors styrelse.

3) Däremot var det en analytiker som tog upp frågan om Wärtsilä på telefonkonferensen, som jag lyssnade in på. Nu kommer Wärtsilä med rapport om någon vecka så VD Johan Forsell kunde inte säga så mycket annat än att man jobbar tillsammans med bolaget för att komma tillrätta med problem.

Helt enkelt får man vänta och se hur Wärtsilä utvecklas, men när det gäller Ericsson och SEB tycker jag att det arbete som utförts av styrelserna där har varit svagt och jag förväntar mig att Investor tar ett större tag och ansvar om sitt ägande i dessa noterade innehav.

Om Investor finns i din aktieportfölj, vad tyckte du om rapporten?

Brookfield Renewable Partners förvärvar bolag

Tidigare i veckan meddelade Brookfield Renewable Partners (BEP) att de har lagt ett icke bindande bud på resterande aktier i TerraForm Powers. Budet är ett rent aktiebaserat bud och motsvarar en budpremie på cirka 11% mot TerraForm Powers aktiekurs. Sedan tidigare kontrollerar BEP redan drygt 60% av aktierna, så budet är för att komma över samtliga aktier.

Om budet går igenom kommer en aktie i TerraForm Powers ge 0,36 aktier i Brookfield Renewable Partners och tillsammans kommer dessa båda bolag att bilda ett av de största förnybara kraftbolaget i världen.


Fördelen för BEP med affären är att de ytterligare kommer att stärka sig som ett av de största diversifierade kraftföretagen i världen. För TerraForms del innebär ett uppköp att de kommer att få tillgång till en global marknad och ökat kapital för tillväxt. Själv tycker jag att det är ett spännande bud som BEP kommit med och jag hoppas att det går igenom. Enligt bolaget själva kommer TerraForm att bidra till vinsten från dag ett.

BEP är det enda kraftbolag som finns kvar i min aktieportfölj och jag gillar det faktum att de jobbar med förnybar energi och är diversifierade mot sol-, vind-, vatten- och hydrokraft. Som investering har det varit en väldigt fin resa och hittills är jag upp nästan 50%. Bolaget utgör den klart största delen av min egenskapade fond Stojko Invest ESG/Energy.

Vad som också var roligt i samband med att BEP kommunicerade budet var att man passade på att berätta om att utdelning kommer att höjas med 5%. Den nya årliga utdelningen, som betalas ut kvartalsvis, landar på 2,17 USD per aktie, upp från 2,06 USD. Bolaget har som målsättning att höja utdelningen 5-9% per år och det har man lyckats med. Till dagens kurs ger den nya utdelningen en direktavkastning på runt 4,6%.

Värt att notera här att även om bolaget är ett kanadensiskt bolag, delar de ut i USD. Anledningen har att göra med hur källskatt belastar utdelningar i USA jämfört med Kanada. Men för oss i Sverige spelar det inte någon roll då utdelningar på aktier i ISK eller KF inte betalar någon källskatt. Dock så kan sådan dras, men den återbetalas efter ett antal år. Nu ska man tillägga att våra nätmäklare inte garanterar att man får tillbaka hela belopp som dragits men ambitionen är det.

Slutligen, då bolagsformen är ett limited partnership, kan man numera endast handla aktien via Nordnet. Hos Avanza kan man fortfarande inte handla aktien efter de att de tog bort den på grund av krångligheter kring hanterandet av utdelningen i olika delar.

Finns BEP i din aktieportfölj eller har du andra spännande energibolag?

FI:s nya krav på riskvikter kan sänka storbankernas utdelningsandel nästa år

Igår presenterade Finansinspektionen (FI) sitt förslag på nya riskvikter för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och kommersiella bostadsfastigheter. Det var sedan tidigare känt att detta förslag skulle presenteras igår, men man hade tidigare räknat med att de föreslagna riskvikterna inte skulle bli så höga.

Bakgrunden till förslaget är att FI:s bedömning är att bankerna har förhöjda risker i sin utlåning till kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter. På grund av den historiskt sett unika lågräntemiljön som varit i Sverige de senaste åren och troligen kommer bestå ett antal år framöver anser FI att bankernas sårbarhet har ökat. Med andra ord det finns en risk att banker lånar ut för mycket pengar och om räntan ökar har bankerna inte tillräckligt med kapital för att möta eventuella kreditförluster.

Själva påslaget i sig avser bara den utlåning med säkerhet som gjorts i svenska kommersiella fastigheter i exponeringsklassen företag. Vidare gäller det för banker som har tillstånd från FI att använda internmetoden vid beräkning av kapitalkravet. Internmetoden innebär att man i korthet bedömer varje typ av finansiell verksamhet individuellt. Ju högre risk, desto högre riskvikt och i slutändan ett högre kapitalkrav. Jämfört med basmetoden som säger att kapitalkravet är lika med 15% av rörelseresultatet.


Det banker i Sverige som har fått tillstånd att använda sig av internmetoden är Handelsbanken, Landshypotek, Länsförsäkringar Bank, SBAB, SEB, Swedbank och ett antal sparbanker. Totalt ser ger internmetoden klart lägre riskvikter och därmed ett lägre kapitalkrav än om de använts sig av basmetoden.

Innan gårdagens remiss hade man i branschen räknat med att riskvikterna skulle röra sig från cirka 23% till 30% för kommersiella fastigheter. I förslag som nu är ute på remiss föreslår FI att riskvikterna sätts till 35% för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och 25% för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter. Totalt blir effekten de 30% som det tidigare pratades om, men det är differentierat för att ta hänsyn till att de olika fastighetskategorierna skiljer sig åt ur risksynpunkt.

FI bedömer att detta främst kommer att påverka de svenska storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank. I genomsnitt kommer deras totala kapitalkrav att öka med 0,7 procentenheter.

Källa: Remiss från FI

Det motsvarar i cirka 3,6% av deras nuvarande totala kapitalkrav. Vad gäller bankernas kärnkapitalkrav ökar det med 0,5 procentenheter. För SEB rör det sig om cirka 5 miljarder kronor, drygt 4,6 miljarder kronor för Handelsbanken och omkring 4,8 miljarder kronor för Swedbank.

Hur påverkar detta storbankernas utdelningsmöjligheter 2020

I tabellen nedan har jag sammanställt utdelningen för de tre storbankerna för i år och vad den förväntade utdelning för nästa år ligger på. Nu ska man komma ihåg att förslag från FI har ännu inte gått igenom och troligen tas beslut nästa år, vilket gör att detta kommer att påverka utdelningen för verksamhetsåret 2020 och som betalas ut 2021.

Extrautdelningen i SEB har jag tagit med i tabellen ovan, eftersom det är intressant att se hur mycket pengar som banken har betalat totalt i utdelning. Om man applicerar beloppen för de ökade kapitalkraven och ställer det i relation till förväntad betald utdelning 2020 får man att de motsvarar i:

• Handelsbanken: 41%
• SEB: 35 %
• Swedbank: 48 %

Med andra ord motsvarar det ökade kapitalkravet 35-50% av vad varje storbank förväntas betala ut i utdelning under nästa år. Om inte bankerna börjar få upp vinsterna eller minskar kostnaderna, får man nog räkna med att de behöver sänka sin utdelningsandel 2020.

Andreas Håkansson, analytiker på Danske Bank, konstaterar:

"Tittar vi på vad det gör på kapitalkravet och hur bankerna ligger så ser jag att detta leder till en klar risk att SEB och kanske Handelsbanken behöver sänka sin utdelningsandel 2020"

Det är värt att ha i beaktande om man investerar enkom i storbankerna för utdelningens skull. Nu kan mycket hända innan dess, men helt klart är det en risk att ha hänsyn till i sina bankinvesteringar.

Om du investerar i storbankerna, vad är anledningen?

Europris rapport för tredje kvartalet överraskade marknaden

Igår rapporterade mitt norska innehav Europris utfallet för det tredje kvartalet. Om rapporten för det andra kvartalet för en besvikelse var detta istället en väldigt glad överraskning. Från förra året och även det första halvåret i år, har Europris haft en väldigt hög kostnadsnivå. Anledningen är att man håller på och investerar i ett ny centrallager samtidigt som man har haft höga lagernivåer som kortsiktigt har hanterats genom att hyra containers.

Själv har jag väntat på att man någon gång ska komma ur denna höga kostnadsnivå, dels för att få upp vinsterna och dels för att kunna göra något åt den höga skuldsättningen som bolaget nu har. Rapporten för det tredje kvartalet kan kort sammanfattas med:

• Försäljningen ökade med 9,2% till 1 477 (1 352) miljoner NOK
• Försäljningen i jämförbara butiker ökade med 7,5% klart över marknadens ökning på 1,3%
• Bruttomarginalen ökade till 44,3% från 43,6%
• Rörelseresultatet ökade med 53,9% till 137,2 (89,1) miljoner NOK
• Resultat efter skatt ökade 39,8% till 84,99 (60,76) miljoner NOK
• Resultat per aktie ökade med  47% till 0,53 (0,36) NOK

Anledningen till det starka resultatet för kvartalet beror främst på en ökad trafik av kunder till butikerna samt förbättringar av säsongsförsäljningen och genomförda kampanjer. Fortfarande dras man med lite för höga lagernivåer, men tack vare insatser har detta inte resulterat i en lika hög kostnadspåverkan som i tidigare kvartal. Man har också jobbat med att förbättra processerna kring leveranser även om det viktigaste jobbet fortfarande ligger framför bolaget.


Likt föregående år har vinsterna påverkats positivt av den årliga prisjusteringen som görs i samband med inventeringen i butikerna. Därför är det viktigt att när man tittar på Europris, att man mer ser på årsbasis eller åtminstone niomånaders basis. Då vid jämförelse av två perioder där man får med den årliga inventeringen i båda.

Tittar man på bruttomarginalen för Q3 YTD 2019 uppgår den till 42,8% att jämföra med Q3 YTD 2018 då den var 43,0%. En marginell skillnad och visar på att man lyckas i princip växa med samma marginal.

När det gäller bolagets ökade satsning på e-handel löper det på enligt plan och tanken är att man ska lansera detta i början av 2020. Hittills har bolagets e-handel, likt Axfoods e-handel via Willy's, fokuserat på ett click-and-collect system.

För centrallagret har man kommit över de största kostnaderna och framåt guidar bolaget för att kostnaderna kommer att minska. När det gäller non-recurring rent är det kostnader för lager som man inte längre behöver men där man fortfarande sitter kvar i kontrakten. Dessa kan eventuellt hyras ut varpå man kostnader då minskar.

För kommande investeringar gäller det att man kommer ta en större del nu i kommande kvartal men sedan så minkar det kraftigt. Från 2021 har man inte några nya planerade investeringar.

I rapporten skriver bolaget också att från nu och fram till 2022 kommer att vara en transformeringsperiod för Europris innan besparingarna från det nya centrallagret kommer att synas i siffrorna. Men när så väl sker räknar man med en skillnad på 0,75-1.25 procentenheter på intäkterna.

     Läs hela rapporten: Europris Q3 2019

Mina tankar

Europris är ett bolag som har funnits i min aktieportfölj i snart två år. Anledningen till att jag köpte in bolaget är för att jag gillar bolagets affärside med lågprisbutiker, där jag är övertygad om att denna typ av verksamhet alltid kommer att gå bra. Människor gillar helt enkelt att handla billigt. Se bara på GeKås. I en lågkonjuktur kommer detta bli extra tydligt tror jag.

Däremot har det blivit en investering som befinner sig i en investeringsfas under ett antal år och hade fram tills rapporten igår inte varit något superinvestering. Trots två utdelningstillfällen låg jag minus på investeringen, men med uppgången igår är man plus 10 K. Helt enkelt för att marknaden skickade upp aktien med 17% på denna rapport.

Det jag gillar med rapporten är att man nu börjar få ordning på det nya centrallagret och att man kan se att detta kommer att resultera i högre vinster framöver. Själv ser jag 2019, men även halva 2020 mer som en period där kostnadsnivån kommer att ligga högre än vad den i framtiden kommer att vara. Att bolaget trots de stora investeringarna fortfarande lyckas växa betydligt snabbare än marknaden är ett riktigt styrkebesked.

Tittar man på den första av nedan två bilder, är det inte att man växer lite snabbare än marknaden utan  man växer mer än fyra gånger snabbare i kvartalet och mer än sex gånger snabbare YTD. I den andra bilden kan man se att när det gäller jämförbara butiker har Europris växt snabbare än marknaden sedan 2014. Trots att man nu är i en tung investeringsfas fortsätter man att utklassa marknaden.

I samband med kvartalsrapporten uttalade sig VD Pål Wibe att dels hade det fjärde kvartalet börjat bra även om de viktigaste veckorna låg framför dem och dels att det såg bra ut för 2020. Nu ger Europris inga prognoser, men det är den här typen av självförtroende som jag som investerare vill se hos ledningen i de bolag som jag investerar i.

Sedan gör det inte saken sämre att han äger cirka 2 miljoner aktier i bolaget, lite drygt 1,2%. Även ekonomichefen äger en hel del, cirka 600 000 aktier. Nu är dessa siffror från årsredovisningen 2018, men jag har inte hittat något som skulle tyda på att de har färre aktier idag.

Om man tittar på hur vinsten per aktie har utvecklats sedan 2012 har det varit en otrolig utveckling fram till 2017. Sedan så var det här någonstans som bolaget började växa ur kostymen och man började med att dra upp planerna för att skapa ett centrallager. Förra året förvärvade man också 20% av ÖoB med option på att köpa resten. Därför har den årliga utvecklingen av vinsten sjunkit markant, till en medelhög ensiffrig tillväxt per år.

När jag estimerat den totala vinsten för 2019 har jag utgått från att bolaget under Q4 2019 växer omsättningen med 10% jämfört med Q4 2018, vilket man gjorde för ett år sedan om man tittar på Q4 2017. Givet att man har samma vinstmarginal, 12,2%, kommande kvartal gör det att vinsten landar  på 1,56 NOK för Q4 2019 och för helåret på 2,63 NOK.

Om man räknar med att bolaget inte kommer att växa mer än 6,24% det kommande 5 åren i snitt per år, innebär det att 2024 kommer bolagets vinst att uppgå till 3,56 NOK. Med dagens PE på 11,5 skulle det motsvara en aktiekurs på 40,90 NOK. Till det kan man lägga till 9,25 NOK i total utdelning. Beloppet motsvarar 5 gånger dagens utdelning på 1,85 NOK som jag tror man klarar av att behålla. Totalt blir det 50,15 NOK. Köpte man aktien till fredagens stängningskurs på 29,20 NOK motsvarar det en genomsnittlig årlig avkastning på 11,4%.

Med tanke på att bolaget växer snabbare än marknaden tror jag knappast att den genomsnittliga årliga tillväxten i vinst per aktie för Europris kommer att vara 6,24% när väl centrallagret kommer på plats.

Jämför jag den årliga tillväxten mellan 2015 och 2017, är den 24,2%. Nu kanske det inte är troligt att man mäktar med en sådan tillväxt de kommande 5 åren i snitt, men hälften borde vara rimlig. Det ger då en framtida vinst per aktie på 4,63 NOK 2024. Om PE-talet är oförändrat på 11,5 motsvarar det en aktiekurs på 53,30 NOK. Lägger man till den totala utdelningen på 9,25 NOK blir totalen 62,55 NOK. Det motsvarar en årlig genomsnittlig avkastning på 16,46%.

Skulle vi även få en liten multipelexpansion så att PE-talet ökar till 15, pratar vi om årlig genomsnittlig avkastning på 22%!

Helt klart tycker jag att det finns potential i detta bolag och därför är jag en långsiktig aktieägare. Det ska därför bli spännande att följa bolagets resa under de kommande 5 åren.

Slutligen vill jag tillägga att detta inte ska ses som någon köprekommendation utan det är mina egna tankar och funderingar kring vad jag tror om bolagets framtida värde. Du som är läsare av inlägget, gör alltid din egen analys innan ett eventuellt köp- eller säljbeslut.

Nordeas nya finansiella mål 2019

Igår kom Nordea med sin niomånaders rapport för 2019 och det var inte någon direkt munter läsning. Inte för att jag hade förväntat mig det, men ändå. Med tanke på att kursen ligger över 70 kronor trodde jag att kanske skulle de visa på en vändning och att vi nu sett botten. I samband med Q2 rapporten förutspådde jag att bolaget borde klara av att göra en vinst per aktie på 0,17 euro för Q3 respektive Q4.

Om man rensar för alla kostnader av engångskaraktär gjorde Nordea mycket riktigt ett resultat per aktie på 0,17 euro. Men det känns som att de har en lång väg kvar att gå tyvärr och att vi får se Nordea handlas till ett P/B över 1 känns avlägset inom de närmaste åren.

I samband med niomånadersrapporten kom bolaget även med ny finansiell affärsplan. Nedan är bolagets nya finansiella mål i den planen.


Finansiella mål

• En avkastning på eget kapital som överstiger 10%
• Ett K/I-tal på 50%

Kostnader

Nu: För 2020 räknar Nordea räknar Nordea med att nå en kostnadsbas under 4,7 miljarder euro med planerade fortsatta nettokostnadsminskningar efter 2020. Kostnaderna för 2019 förväntas minska jämfört med 2018, med oförändrade valutakurser, exklusive jämförelsestörande poster under 2018 och 2019 och förändringar i resolutionsavgifter. De kassamässiga kostnaderna väntas minska under samma period, med oförändrade valutakurser.

Tidigare: För 2021 räknar Nordea med att kostnadsbasen, med oförändrade valutakurser, blir cirka 3 procent lägre än 2018, exklusive jämförelsestörande poster 2018, och kassamässiga kostnader väntas under samma period minska med upp till 10 procent, med oförändrade valutakurser. Kostnaderna för 2019 förväntas minska jämfört med 2018, med oförändrade valutakurser, exklusive jämförelsestörande poster under 2018 och 2019, och kassamässiga kostnader väntas minska under samma period, med oförändrade valutakurser.

Kapitalpolicy

Nu: Kapitalbuffert på 150-200 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen som börjar gälla 1 januari 2020.

Tidigare: Kapitalbuffert på 40-120 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen.

Utdelning

Nu: En utdelningskvot på 60-70 procent, från och med 2020. Nordea kommer löpande att utvärdera möjligheten att använda aktieåterköp för att dela ut överskottskapital. För 2019 siktar Nordeas på en utdelning på 0,4 euro per aktie.

Tidigare: Nordeas mål är att uppnå en årlig ökning av utdelningen per aktie och samtidigt upprätthålla en stark kapitalposition i linje med bankens kapitalpolicy.

Kreditkvalitet

Nu: Nordea räknar med att kreditförlusterna under kommande kvartal blir låga och ungefär i nivå med genomsnittet för 2018. De ekonomiska utsikterna är emellertid något osäkrare.

Tidigare: Nordea räknar med att kreditförlusterna under kommande kvartal förblir låga och ungefär i nivå med genomsnittet för 2018.

Mina tankar

Precis som Gardell uttalade sig igår om dessa mål, så känns de nya målen knappast allt för tuffa. Gardell gör jämförelsen med Börje Ekholm och hur han agerade när han kom till Ericsson där han skapade mål som är "omöjliga att inte överträffa".

Det är i för sig positivt, men vad gäller kostnader, kommer man åtminstone fram till 2022 få leva med att det uppstår extraordinära kostnader i form av omstruktureringar och nedskrivningar tror jag. Nu förutsätter den nya affärsplanen också att marknaden inte förvärras under tiden.

Idag under bolagets kapitalmarknadsdag framkom det också att som en effekt av den nya affärsplanen kommer Wholesale att väntas krympa med 200 miljoner euro, något som kommer att påverka intäkterna i det korta loppet med cirka 150 miljoner euro. Dock är banken övertygad om att på lång sikt så kommer detta att gynna resultatet.

Även mängden kontoprodukter kommer att minska med runt 40% och som en effekt när man gör besparingar kommer det även att påverka antalet anställda även om detta idag inte är klart hur med hur många.

Däremot tycker jag att man kunde har varit mer konservativ när det gäller målet för utdelning. Mot bakgrund av att banken är den bank som under flertalet år haft sämst lönsamhet av de fyra stora bankerna är det bättre att jobba med att stärka balansräkningen och inte dela ut upp till 70% av vinsten.

Ett rimligare mål hade varit att man sänkte utdelningen till 50% av vinsten. Nu tycker jag att det finns en risk att man tvingas sänka målet för utdelningen igen inom något år då man inser att pengarna behövs i verksamheten utifall man vill bli en lönsam bank.

Jag tycker att Nordea äntligen tar tag i problematiken på allvar, men när man gör så här stora besparingar skapar det oro i organisationen. Det är därför viktigt att bolaget jobbar med sin change management process för att detta ska bli bra om ett antal år.

Själv kommer jag att följa bolaget löpande, men under tiden ser jag ingen ide med att investera i bolaget för att slicka i mig en kupong. Då finns det bättre möjligheter på annat håll. Men skulle kursen sjunka ned mot 56 kronor, som jag spekulerat om i tidigare inlägg, är jag köpare av aktien.

Vad tycker du om Nordeas nya finansiella plan och mål?

Telia väljer troligen Tele2:s förra VD till ny ordförande

Telia har under de senaste åren varit kantat av diverse problem. Har det inte varit mutanklagelser så har det varit den svenska rörelsen som inte utvecklats som det är tänkt. Till det har också hört att konkurrenten Tele2 kört om dem och haft en betydligt bättre utvecklingen för sin aktie de senaste tre åren.

Telias rapporten som kom för några dagar sedan tycker jag var ganska ok. Dock har man ännu inte kommit helt tillrätta med att den svenska marknaden, som också är den största, inte växer organiskt. Utvecklingen var en organisk tillväxt på -1,4% för tjänsteintäkterna och -4,4% för marknaden som helhet.

Den förre VD:n Johan Dennelind har som bekant sagt upp sig och det känns som att trots idoga försök lyckades han inte att få rätsida på den svenska verksamheten. Det stora problemet på den svenska marknaden verkar vara att man inte lyckas accelerera omsättningen från sin mobila sida samtidigt som fast telefoni går dåligt.


Därför tycker jag att det var en intressant nyhet som kom i söndags, att den förre VD:n för Tele2, Lars-Johan Jarnheimer, nu föreslås att bli ny ordförande istället för Marie Ehrling. Det är staten, i form av majoritetsägare, som till slut agerade och gav styrelsen i uppdrag att utlysa en extra bolagsstämma där en ordförande ska väljas. Anledning till varför har inte angetts, men i praktiken ger man nuvarande ordförande sparken. Med tanke på att hon har varit ifrågasatt, nu senast i och med Bonnierförvärvet, är det inte så konstigt att majoritetsägaren till sist agerar.

Själv äger jag numera inga aktier i Telia, men jag tror att en ändring av ordförande i samband med att det verkar vara klart snart med en ny VD, är den injektion som Telia kan behöva. Även om aktien är mer som en obligation, producerar Telia ett fantastiskt kassaflöde. Prognosen för det fria kassaflödet för 2019 ligger kvar på 12-12,5 miljarder kronor att jämföra med 10,8 miljarder kronor för 2018. Med en ny ordförande som gått i den Stenbeckska skolan, tror jag att detta blir det som Telia kan behöva för att börja växa organiskt och öka sin lönsamhet.

En annan viktig aspekt med kassaflödet gäller alla utdelningsinvesterare. Bolagets utdelningspolicy baseras på det fria kassaflödet och man delar ut 80% av det operationellt fria kassaflödet. Prognosen innebär att man minst kommer att kunna behålla utdelningen om inte höja den några ören.

Värt att notera är att skillnaden mellan fritt kassaflöde och operationellt fritt kassaflöde är att i det senare har man justerat för utdelningar från intressebolag, betalningar för licenser/frekvenser och återbetalning av leasingskuld. Man kan säga att kvar blir det kassaflöde som bolaget själva kan styra över helt och hållet.

Finns Telia i din aktieportfölj?

Rapportfesten 2019

Imorgon börjar vad jag som investerare tycker är den mest spännande tiden på året. Nämligen när bolagen kommer med sina kvartalsrapporter för det tredje kvartalet. Det är egentligen först detta kvartal som man på allvar kan börja skönja hur året kommer att sluta. Visst kan mycket hända även under det sista kvartal, men ofta kan man med hyfsad stor rimlighet räkna på vad bolagets vinst kommer att hamna på.

Om det tredje kvartalet är det mest spännande för mig, är det sista kvartalet för en utdelningsinvestare som jag det näst mest spännande. Det är då man får reda på vilken utdelning som bolagets styrelse tänker föreslå till bolagsstämman. Man får även en indikation på om man låg rätt i sin gissning från vad man trodde baserat på Q3-siffrorna.


I USA har man redan startat rapportfesten. Redan i tisdags var det en bankbonanza som heter duga. Rapporter kom från JPMorgan, Goldman Sachs, Charles Schwab, Wells Fargo och Citigroup.  Samtliga banker utom de två sistnämnda slog förväntningarna. Även Johnson & Johnson kom med sin rapport som också slog förväntningarna. Idag klämde Bank of America till med en rapport som även den slog förväntningarna. Själv väntar jag med spänning på rapporterna från Microsoft (24/10), Amazon (25/10) och Apple (31/10).

Men åter till den svenska börsen och dess kommande rapporter. Nedan har jag sammanställt och kommenterat när de tongivande rapporterna kommer att komma. För att göra det lite festligt har jag grupperat dem i sina respektive branscher. Först ut är telekomfestivalen!


Telekomfestival- Imorgon (17/10) startar det svenska rapportracet på riktigt och först ut är Ericsson, Telia och Tele2. Kommer Börje att vända trenden i Ericsson? Vad händer med den enorma reserven för mutanklagelserna, kommer den att räcka? Är ryktena sanna om att Ericsson är till salu? När det gäller Telia blir det intressant att se hur det går med besparingarna och hur har den svenska delen utvecklats. För Tele2s fall är frågan om det kommer att leverera ytterligare bra rapport som de lyckats med de sex senaste gångerna.


Fastighetsfrossa - Kommer Pareto och Kepler Cheuvreux få rätt i att vissa fastighetsbolags aktiekurser har sprungit iväg alldeles för långt från bolagens substansvärden? Redan på fredag är det dags för fastighetsfrossan. Då kommer Castellum med sin rapport och sedan är det 23-25 oktober som övriga större fastighetsbolag, som Klövern, Kungsleden, Nyfosa, Sagax, Wihlborgs, Balder och Hemfosa, kommer att bekänna färg.


Bankbonanza - Den svenska bankbonanzan sparkar igång med en rivstart den 23 oktober. Då rapporterar  Swedbank, SEB och Handelsbanken. Här kommer räntenettot verkligen vara i fokus med tanke på att det verkar vara ett lite räntekrig på uppgång och vad säger de om framtiden? I Swedbanks och SEBs fall kommer penningtvättsfrågan att återigen komma upp.

Men kanske mer spännande är det när Nordea kommer med sin rapport dagen efter. Hur står det till i banken, minskar kostnaderna och har Gardell köpt in sig ytterligare? Dock är det den 25 oktober dagen som alla väntar på . Det är dagen som Nordea håller sin kapitalmarknadsdag i London och där vi ska äntligen få reda på de nya finansiella målen inklusive ny utdelningspolicy.

Själv gissar jag på en sänkning av utdelningen till 50% av vinsten precis som Swedbanks nya policy, men analytikerna lutar åt en sänkning till 75% numera. Oavsett kommer det även att få utslag på Sampos kurs, då de äger 20% av Nordea.


Verkstadspotpurri - På fredag (18/10) drar verkstadpotpurriet igång. Kommer dessa bolags rapporter vara rena sänken eller hur ser det ut med konjunkturen? Först ut är Sandvik och sedan följer Atlas Copco, ABB, Alfa Laval och Epiroc veckan efter. En per dag!


Speltorskar - En annan spännande kategori är spelbranschen. Blir investerarna speltorskar igen som under Q2 där Kindred var ett riktigt sänke. Den 25/10 får vi svaret och själv har jag svårt att se att det blir en bra rapport. Eftersom jag tror på en årsvinst på runt 3 kronor har jag svårt att förstå varför aktien betalas i nästan P/E 20. Då tror jag hellre på en ytterligare fin rapport från Evolution Gaming som kommer dagen innan. Förra kvartalet drog den upp mot nästan 230 kronor. Blir det 250 kronor denna gång?


Skogen, det gröna guldet - De stora skogsbolagen har gått starkt det senaste kvartalet pådrivet av Billerud Korsnäs försäljning av Bergvik Skog. Men även det faktum att det kommer att komma en uppvärdering av skogsinnehaven i våra två stora noterade skogsbolag. Håller det i sig och kommer vi redan nu att få reda på mer om värderingen i Holmen och Stora Enso? Hur har massapriset slagit under kvartalet och hur ser framtiden ut? Den 18/10 kommer Holmen med sin rapport och i slutet av oktober (29:e) får vi svar från Stora Enso.

Investor - Inte att förglömma, denna kronjuvel som finns i många aktieportföljer. Nu på fredag (18/10) kommer de med sin rapport. Det blir spännande att läsa om kvartalet som varit och kan man redan nu i siffrorna se att det blir en höjning från 13 kronor till 14 kronor i utdelning?

Vilka rapporter ser du främst fram emot?

Fredrik Lundberg samlar på sig i ladorna

Igår kom Industrivärden med sin kvartalsrapport för det tredje kvartalet 2019. En snabb sammanfattning är att Lundberg samlar på sig i ladorna inför vintern. Känslan jag får när jag läser rapporten är som när man ställer in utemöblerna inför vintern. Man städar och fixar och så händer det inte så mycket mera. I för sig gillar jag investeringar som är lite tråkiga men som tryggt taktar sakta uppåt.

Stort fokus i Industrivärden har under 2019 varit att minska ned sin skuldsättning. Nu är man nere på en skuldsättningsgrad på 3%, vilket är en minskning med 4%-enheter sedan årsskiftet. I övrigt kan de första nio månaderna sammanfattas med:

• Förvärv av fler aktier Volvo A (1,6 miljarder), Skanska B (0,4 miljarder), Essity B (0,3 miljarder), Sandvik (0,3 miljarder) och SCA B (0,2 miljarder)
• Avyttring av Essity A (0,3 miljarder) och SCA A (0,1 miljarder). Dessa avyttringar beror på att man bytt från A-aktier till B-aktier i respektive bolag
• Under andra kvartalet såldes kvarvarande aktier i ICA Gruppen.
• Substansvärdet den 30 september uppgick till 100,7 miljarder kronor eller 231 kronor per aktie
• Inklusive åretinvesterad utdelning ökade substansvärdet med 21%.

I rapporten pratar VD om att den globala konjunkturen fortsätter att mattas av och den förväntade BNP-tillväxten för helåret uppgår till cirka tre procent. Tydligt är att tillväxttakten har avtagit under året som hittills gått. När det gäller marknadsläget i de branscher som innehavsbolagen verkar i, ser man tydliga tecken på lägre aktivitietsnivå och svagare utsikter framöver. Därför har man från Industrivärdens sida jobbat med att få bolagen att anpassa verksamheterna till rådande marknadsläge.



Som investering har Industrivärden bjudit på en bra resa och tittar man på den 10 åriga utvecklingen av substansvärdet har det get en årlig avkastning på 12% och med utdelningen inräknad 15%. Jämfört med SIXRX som gett 12%.

Så en viss överavkastning har man fått ändå. När det gäller Industrivärden har jag lärt mig att det gäller att köpa vid rätt tillfällen och helst när substansrabatten är minst 10-15%. Annars riskerar man att få en trist utveckling.

I år har de största bidragen kommit från Essity, Sandvik och Volvo.

Ser man istället på innehavens genomsnittliga utveckling under 3 år, är förutom årets tre innehav även SCA det som gått bäst.

Industrivärden har en given plats i min aktieportfölj och jag gillar Fredrik Lundbergs försiktiga styrning och fokus på att inte sväva ut på en massa "förhoppningsbolag". Man har en långsiktig strategi och den exekverar man på. När sedan kurserna är nedtryckta och det är tillfälligt billigt, fyller man på i befintliga innehav. En strategi som jag sympatiserar med och det är så som jag själv försöker investera. Men ibland är det svårt att inte ha "bråttom".

Däremot tycker jag att det är lite märkligt att man inte har kunnat addera ytterligare något innehav under flera år för att bredda portföljen. Och för en investmentbolags-VD som Helena måste det kännas lite märkligt att sitta på en stor kassa som inte utnyttjas, för att finna nya bra investeringar att  säkerställa en fortsatt tillväxt i substansvärdet.

Läs hela rapporten: Industrivärdens delårsrapport Q3 2019