Alla ratar nu fastigheter

Just nu verkar det som att de flesta investerare ratar fastigheter. Det är en massiv utförsäljning av fastighetsbolagens aktier. Om jag ska raljera lite är det som att många hellre verkar föredra en koja i skogen.

En snabb titt på hur fastighetsvärdet i relation till det senast rapporterade substansvärdet för fastighetsbolagen, visar att det numera har svängt från premier på runt 25% till rabatter på cirka 30-40%. Nedan data är hämtad från www.fbindex.se, som är en väldigt bra sida om man vill följa utvecklingen av fastighetsbolagen.

Fortfarande handlas Sagax och K-Fastigheter till premie även om den har mer än halverats som i Sagax fall.

Historiskt sett har fastighetsaktier ökat i takt med att fastighetsvärdet (substansen) ökat. Och då räntan har varit högre än vad den är idag, har fastigheterna handlas med en substansrabatt beroende på vilket avkastningskrav man haft på de olika fastigheterna.

Det är nog långsiktigt mer hållbart att fastigheter värderas utifrån hur deras bestånd och hyror växer och att man fokuserar på kassaflödet som de genererar. När jag själv investerar i fastighetsaktier fokuserar jag bara på tillväxten i driftnetto och förvaltningsresultat, hyresgäster/hyresavtal och hur skuldsidan ser ut. Med det sistnämnda syftar jag på belåningsgrad, genomsnittlig ränta och lånens längd, för att se när de ska läggas om.


Som ni ser, fokuserar jag inte direkt på uppvärderingar på tillgångssidan i form av fastighetsvärdet och dess förändring. Jag har aldrig varit direkt någon vän av posten värdeförändring i fastigheter som är en del av resultat. Det svänger för mycket och är en orealiserad post. Egentligen endast aktuell om man ska sälja eller köpa en fastighet. Nu vet jag att bolag använder den för att kunna visa på ett högt fastighetsvärde, för att på så sätt kunna låna mer pengar och köpa nya fastigheter. Så visst har den en betydelse.

En del i min FIRE-strategi är det regelbundna kassaflödet från fastighetsbolagens preferens- och D-aktier. Därför är det självklart intressant att fundera på om detta kassaflöde nu är i farozonen. De aktier som jag har är Klövern pref., Corem Property Group pref., SBB D och Sagax D. Sedan har jag även Sdiptech pref. Totalt utgör utdelningen från dessa bolag cirka 30% av det kassaflöde som jag behöver.

Mina kassaflödesgenererande bolag

Klövern

Om vi tittar i Q4-rapporten för 2019 är fördelningen av fastighetstyp, kontraktsvärde och fastighetsvärde enligt bilden nedan:

Bolaget hade 2019 ett driftnetto på 2,4 miljarder kronor och ett förvaltningsresultat på 1,5 miljarder kronor. I förvaltningsresultat ligger finansiella kostnaderna om 0,8 miljarder kronor. Inga större lån ska omförhandlas under 2020 och belåningsgraden är på 50%. Den stora risken här är att företag inom kontor kommer att vilja omförhandla sina hyresavtal alternativt går i konkurs. Men bolagets största kunder är bland annat Ericsson, WSP Sverige, Dagab, CGI, Arbetsförmedlingen och Tele2. Bolaget har 16,4 miljoner preferensaktier som ska erhålla 20 kronor i utdelning per år, totalt 328 miljoner är jag inte särskilt oroad över att man kommer att ställa in utdelningen för preferensaktien.

Corem Property Group

Om vi tittar i Q4-rapporten för 2019 är fördelningen av fastighetstyp, kontraktsvärde och fastighetsvärde enligt bilden nedan:

Bolaget hade 2019 ett driftnetto på 0,7 miljarder kronor och ett förvaltningsresultat på 0,4 miljarder kronor. I förvaltningsresultat ligger finansiella kostnaderna om 0,3 miljarder kronor. Inga större lån ska omförhandlas under 2020 och belåningsgraden är på 22%. Den stora risken här är att företag inom logistik kommer att vilja omförhandla sina hyresavtal alternativt går i konkurs. Men bolaget har 674 unika hyresgäster och de tre största står för 11% av hyresintäkterna. Här är väl risken högre med tanke på att bolaget inte har några riktigt stora bolag som hyresgäster. Bolaget har 3,6 miljoner preferensaktier som ska erhålla 20 kronor i utdelning per år, totalt 72 miljoner är jag inte särskilt oroad över att man kommer att ställa in utdelningen för preferensaktien.

Sagax

Om vi tittar i Q4-rapporten för 2019 är fördelningen av fastighetstyp, kontraktsvärde och fastighetsvärde enligt bilden nedan:

Bolaget hade 2019 ett driftnetto på 2,1 miljarder kronor och ett förvaltningsresultat på 2,0 miljarder kronor. I förvaltningsresultat ligger finansiella kostnaderna om 0,4 miljarder kronor. Inga större lån ska omförhandlas under 2020 och belåningsgraden är på 44%. Den stora risken här är att företag kommer att vilja omförhandla sina hyresavtal alternativt går i konkurs. Bolagets hyresavtal har en förfallostruktur på över 10% årligen för de kommande 3 åren, men i övrigt jobbar man medvetet med långa hyresavtal. Mer än 50% av avtalen förfaller efter 2024 och man har stora hyresgäster som Baxterkoncernen, BE Group, Kesko, Nokia Sanomala. Bolaget har 107,8 miljoner D-aktier som ska erhålla 2 kronor i utdelning per år, totalt 215,6 miljoner är jag inte särskilt oroad över att man kommer att ställa in utdelningen för D-aktien.

SBB

Om vi tittar i Q4-rapporten för 2019 är fördelningen av fastighetstyp och fastighetsvärde enligt bilden nedan:

Bolaget hade 2019 ett driftnetto på 1,2 miljarder kronor och ett förvaltningsresultat på 0,6 miljarder kronor. I förvaltningsresultat ligger finansiella kostnaderna om 0,5 miljarder kronor. Belåningsgraden är på 41%. Den stora risken här är att bolaget har vuxit enormt fort genom en stor andel lån. Under förra året förvärvade man hela Hemfosa till exempel. Cirka 5,4 miljarder i lån förfaller under 2020, men med det kassaflöde som bolaget har borde det inte vara några problem att lägga om dessa lån. I måndags gick bolaget ut med en pressrelease om att man återköp 3,6 miljarder av lånen som skulle förfalla inom 12 månader.

Sedan riktar man in sig på samhällsfastigheter och de största hyresgästerna är stat och kommun och med en genomsnittlig kontraktstid på 7 år. Klarar man bara att betala de finansiella kostnaderna tror jag risken är mycket liten för att hyresgästerna inte kommer att betala sin hyra. Redan innan coronaviruset hade man börjat jobba på att minska lånestocken, sälja ut ej önskade fastigheter och sikta mot en investment grade rating från ratinginstituten.

Bolaget har 104,4 miljoner D-aktier som ska erhålla 2 kronor i utdelning per år, totalt 208,8 miljoner är jag inte särskilt oroad över att man kommer att ställa in utdelningen för D-aktien. Men det klart, det föreligger en förhöjd risk då bolaget vuxit så snabbt och har en kort historik.

Sdiptech

Detta bolag är inte ett fastighetsbolag utan är ett förvärvande bolag med fokus på investeringar i infrastruktur. Bolagets tre affärsområden är Water/Energy, Special infrastructure solutions och Property technical solutions. Fördelningen mellan dem är  35/26/39 omsättningsmässigt och 42/36/22 EBITA-mässigt.

Bolagets omsättning var 1,8 miljarder kronor och med en vinst på 0,16 miljarder kronor. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 0,3 miljarder och fritt kassaflöde var dock negativt på grund av de fyra förvärv som man gjorde under 2019. Om man inte växer något under 2020, jobbar bolaget inom en bransch där det finns ett underliggande behov på grund av eftersatt infrastruktur och samhällets förbrukning av energi, vatten och transporter.

Så även om det sker ett visst uppehåll under några månader är jag inte direkt orolig för bolaget. Med tanke på att bolaget har 1,75 miljoner preferensaktier som ska erhålla 8 kronor i utdelning per år, totalt 14 miljoner är jag inte särskilt oroad över att man kommer att ställa in utdelningen för preferensaktien.

Ägarstrukturen för mina 5 kassaflödesgenererande innehav

Det som är gemensamt för samtliga 5 bolag är att de alla har starka ägare av kött och blod i botten. Det i sig tycker jag är en trygghet, då jag som investerare också vet att de i toppen har satsat egna pengar och har därför ett intresse av att bolaget ska fortsätta att gå bra. Skräcken är som Swedbanks förre styreleseordförande Lars Idermark, som ägde hela 77 aktier i banken!

Rutger Arnhult är storägare i främst Klövern och Corem Property Group. Där äger han 15,1% respektive 41,8% av kapitalet. Sedan äger han indirekt mer i Klövern genom att Corem äger ytterligare 14,8% av kapitalet. I dessa bolag har även Gårdarike, som är närstående till Rutger Arnhult, ett ägande om 14,8% i Klövern och 14,6% i Corem. Rutger gillar fastigheter och äger även 10,1% av kapitalet i Sagax och 6% i Castellum.

David Mindus är storägare i Sagax med en ägarandel om 19,7% av kapitalet.

Ilija Batljan är den förre detta S-politikern och kommunalrådet från Nynäshamns kommun som på cirka 4 år byggt upp ett fastighetsimperium, SBB, på nästan 80 miljarder kronor innan coronaviruset slog till. Med hjälpa av starka kassaflöden och historiskt låga räntor har detta kunna ske genom fördelaktiga lånevillkor.

Han lyckades till och med att köpa hela Hemfosa med ett fastighetsvärde på närmare 40 miljarder under förra året. Med tanke på att allt gått så fort är det många som är skeptiska till hela detta bygge och jag kan villigt erkänna att visst känner man en viss tveksamhet. Tankarna går igen till fastighetskrisen i början av 1990-talet, där liknade projekt kollapsade.

Men med tanke på att andra kända fastighetsinvestare som Sven-Olof Johansson (5,6% av kapitalet), Arvid Svensson (7,2% av kapitalet) och Erik Paulsson (4,9% av kapitalet) gått in i bolaget och att insiders, främst Ilija själv, fortsatt köpa under hela coronakrisen känner jag att risk/rewarden är tillräckligt intressant för att själv vara investerad i bolaget. Förutom D-aktier, har jag även börjat köpa in B-aktien och har fler köp inlagda om kursen för B-aktien skulle fortsätta ned. Jag har svårt att se hur inte samhällsfastigheter skulle vara en bra investering på lång sikt.

Ashkan Pouya och Saeid Esmaeilzadeh är två grabbar från Iran som byggt upp en företagsgrupp inom infrastruktur, en bransch med en långsiktig efterfrågan. De äger 20,1% respektive 15,3% av kapitalet vardera i Sdiptech och även om förvärvstaken får pausas under 2020, kommer detta förvärvsdrivna bolag troligen fortsatta att växa under flera år.

Tidigare fastighetsälsklingar

Börsens tidigare fastighetsälsklingar har varit Balder och Castellum. Dessa aktier har på cirka en månad tappat 54% respektive 48% av sitt värde på börsen. Om man tittar närmare på bolagen och vad de äger kanske man kan få en bättre förståelse.

Balder

Om vi tittar i Q4-rapporten för 2019 är fördelningen av fastighetstyp och fastighetsvärde enligt bilden nedan:

Som synes är man fokuserad till storstadsregionerna och nästan 60% av fastigheterna är bostäder, vilket är en trygghet. Det ska gå långt om man inte betalar sin hyra. Hyra och mat är de saker som man i sista hand dra ned på. Men det jag tror att placerarna är rädda för är att Balder har ett fokus på hotell och att de sedan 2014 är Sveriges största hotellfastighetsägare. Vilket inte är så lyckat i dessa tider.

Nu har bolaget gått ut med en pressrelease att endast 8% av intäkterna och fastighetsvärdet kommer från just hotellverksamheten. Detta borde mildra fallet i aktiekursen, men bolaget faller ändå vidare. Det som jag tror är den stora risken är att man har lån på nästan 12 miljarder som har en förfallostruktur inom ett år. Samtidigt har man cirka 35 miljarder kronor (44% av lånestocken) vars räntebindning ska omförhandlas inom ett år. Där är räntan nu i genomsnitt 0,9%. Med andra ord tror jag att det är skuldsidan som spökar mest för placerarna.

Ser man till bolagets bestånd och att Erik Selin äger 36,4% av kapitalet känns det som att det snart börjar bli ett fint läge att köpa in denna aktie. Risk/reward känns klart lockande. Även här finner man Arvid Svensson med ett ägande om 9,1% av kapitalet. Vidare äger Erik Selin aktier i en del finansiella bolag som Collector, Resurs Holding, TF Bank och Hoist. Inga av dessa rosar marknaden just nu.

Men på fastighetssidan hittar man honom i NP3 (2,8% av kapitalet) och Sagax (1,7% av kapitalet), men även i Pandox, Nyfosa, Wihlborgs, Fabege, K2A och Wallenstam. Om man själv känner att ens aktieportfölj dykt för mycket den senaste månaden kan man alltid ställa det i relation till att Erik Selins aktier i Balder har tappat 17,9 miljarder kronor de senaste 27 dagarna. Eller uttryckt per dag, 664 miljoner kronor. Då får man lite perspektiv och ändå har han inte sålt några aktier i Balder. Undrar dock när han börjar att köpa?

Castellum

Castellum är bolaget som höjt sin utdelning i över 20 år och är något av utdelningsinvesterarnas älskling. Om vi tittar i Q4-rapporten för 2019 är fördelningen av fastighetstyp och fastighetsvärde enligt bilden nedan:

Bolaget hade 2019 ett driftnetto på 4,1 miljarder kronor och ett förvaltningsresultat på 3,1 miljarder kronor. I förvaltningsresultat ligger finansiella kostnaderna om 0,8 miljarder kronor. Inga större lån ska omförhandlas under 2020 och belåningsgraden är på 43%. Den stora risken här är att företag inom kontor kommer att vilja omförhandla sina hyresavtal alternativt går i konkurs. Även om det inte är någon större volym av hyresavtal som ska förhandlas i närtid.

Tittar man på kundstrukturen är den också väl spridd med tyngdpunkt på stat och kommun.

Tittar man istället på lånebiten förfaller även här en stor del inom 1 år, totalt cirka 10 miljarder kronor. Det i kombination med att kontor och lager/logistik är en stor del av hyrestagarna, gör nog att aktien straffas hårt. Till det finns det inte någon direkt huvudägare annat än att Rutger Arnhult äger 10,1% av kapitalet i bolaget. I övrigt är det fonder som är på topp 10 listan av ägare.

Slutsats

Förra året hade fastighetsbolagen en fantastisk utveckling och många handlades till höga premier, varav en av anledningarna är att investerare nu tar hem sina vinster. Kännetecken för det marknadsklimat som råder nu är att det blir tuffare att låna pengar och fastighetsbolagen behöver ha tillgång till regelbundna krediter för att kunna finansiera sina fastigheter. Det är ju knappast någon som köper dess med kontanta medel. Det ligger i bolagens affärsmodell att med en större del lånat kapital finansiera fastighetsköp och sedan få behålla netto från fastigheterna själv. Något som gör att nettot i relation till din egen investering blir en hög avkastning. Stryps flödet av kredit, faller denna modell lätt.

Själv tycker jag dock att det finns en hel del fina klenoder bland fastighetsbolagen och om man tittar i insiderslistorna är det många storägare som passar på att köpa mer aktier i sina bolag. Själv har jag jobbat med en lista på bolag som jag vill äga och sitter nu och bevakar aktiekurserna, för att köpa in mig i dessa över tid.

Hur resonerar du kring att investera i fastighetsaktier nu? Är det något som du tar in i din aktieportfölj eller skyr du dem som pesten? Kommentera gärna då din åsikt är viktig och intressant. 

Svolders Q2 rapport 2019/2020

Mot slutet av förra veckan kom Svolder med sin Q2-rapport för det brutna räkenskapsåret 2019/2020. Lite otacksamt att rapportera mitt i en pågående börskrasch och inte oväntat har Svolders innehav tagit en hel del stryk sedan delårsperiodens slut. Delårsperioden avslutades 29 februari 2020 och då var substansvärdet ned 3,3% till 127 kronor och aktiekursen (för B-aktien) upp 3,9% till 124 kronor under Q2.

Men med tanke på att det fallit en hel del sedan dess och mest troligt kommer att fortsätta att falla, är det mer intressant att se hur substansvärdet respektive aktiekursen står för tillfället. I fredags rapporterade bolaget ett substansvärde om 98 kronor. Men med hjälp av sidan ibindex.se, som redovisar investmentbolagens substansvärden, är Svolders beräknade substansvärde 88,50 kronor och bolaget handlas till kursen 84 kronor (för B-aktien). Det ger en substansrabatt på cirka 5,5%, vilket är i klass med det medelsnittet för upp till 5 år.


Så på 16 dagar sedan Q2-perioden stängde har bolagets substansvärde minskat med cirka 30% och aktiekursen har minskat cirka 32%. Samtidigt har OMX30 fallit med cirka 23,7% under samma period. Nackdelen med investmentbolag vid kraftiga börsfall är att de drabbas hårdare på grund av att de ofta har en substansrabatt också. Sedan riktar Svolder i sig på småbolag, vilka i sin tur faller mer i dessa tider än stora bolag.

Men, läser man VD Ulf Hedlundhs ord i början av rapporten summerar han fördelen med att äga investmentbolag.

"Det kan i sammanhanget också tyckas omänskligt att prata om finansiell strategi i den uppkomna situationen, men väl fungerande bolag och ekonomier ska kunna motstå stora påfrestningar. Svolder som investmentbolag arbetar kontinuerligt med förvaltningen av sitt egna kapital och påverkas inte direkt av eventuella in- och utflöden, såsom exempelvis olika publika fonder. En högre volatilitet i vår aktie ska inte uteslutas, men Svolders investeringar kvarstår och vi tvingas inte sälja av våra innehav på en fallande marknad. Vår aktieportfölj har starkt fokus på bolag med etablerade affärsmodeller och uthållighet, såväl finansiellt som operationellt. Då bör den långsiktiga utvecklingen åter visa på värdet av investmentbolag som långsiktig placeringsform, inte minst för privatpersoner."

I fredags kom bolaget ut med en pressrelease om att de ökat sitt ägande i Beijer Electronics till drygt 15% av dess kapital och röster. Jag känner mig säker på att Svolder kommer att utnyttja situationen som uppstått för att fylla på med fler aktier i sina innehav, men kanske även ta in ett nytt innehav, vilket vore spännande. Själv har jag inte fyllt på med fler aktier ännu, utan jag avvaktar lite till och hoppas att kursen letar sig ner mot 75 kronor.

Finns Svolder B i din aktieportfölj?

Följ din egen strategi i börskrisen 2020

Det är inte ofta som man ser denna förstasida på Dagens Industri. Sist jag kommer ihåg var väl i början av finanskrisen 2008. I mitt senaste inlägg skrev jag om hur jag tänkte och agerade i börsfallet. Tesen var att jag trodde att det var upplagt för en så kallad bull trap.

Bull trap är kanske mer en term som används vid teknisk analys, men det går ut på att vid ett kraftigt fall på börsen, får man dagarna efter en uppstuds vilket gör att man luras tro att raset är över. Risken finns att man sålde av mot botten av raset och nu rusar in i marknaden igen. Det är då nästa ras eller våg kommer med en ännu lägre botten och man riskerar att förlora ännu mer pengar. Uppstudsen var alltså en falsk köpsignal.


Den första bilden visar hur det såg ut mars 2008 - juli 2009.

Den andra bilden visar hur det såg ut förra veckan och igår.

Jämför vi dessa bilder skulle man kunna tänka sig att vi idag befinner oss omkring hur börsen betedde sig i september/oktober 2008, innan ett jätteras skedde. Själv tror jag att det finns en stor risk för en tredje våg ned likt början av hösten 2008. Nu är detta bara spekulationer och självklart är det ingen som vet. Men det gäller att att ha en strategi klar för sig hur man ska agera.

Det vi vet är att vi har ett virus som löper lite amok, att hela Italien är satt i karantän! (har personligen aldrig hört talas om liknande), ett uppblossat priskrig om oljan har skett och den amerikanska 10 årsräntan är på rekordlåga nivåer. Just kreditbiten är jag mest nervös över. Skulle tioåringen sjunka ytterligare, skickar det verkligen en långsiktig signal om recession till marknaden.

I skiftet februari/mars i år, skalade jag av lite på mina innehav i min investmentbolagsfond för att bli kvitt all belåning samt klev ur det mesta i Sinch och Evolution Gaming. De två sistnämnda aktierna har så hög värdering och i en marknad där alla bolag dras över en och samma kam och alla springer mot utgången, tycker jag det är bättre att omallokera högt värderade bolag till kassa kortsiktigt och sedan kliva in igen.

Det viktiga är som sagt att ha sin egen strategi och sedan konsekvent följa den. I mitt fall innebär det att sälja av vissa innehav, som nämnts ovan, så att jag har en aktieportfölj med kvalitetsbolag som jag känner mig komfortabel med givet risken och tillräckligt med kassa (ca 20%) för att kunna fylla på när tillfällen uppstår. Sedan har jag under året också jobbat fram en bevakningslista och det är främst från den som jag nu fyller på med fler aktier.

Så i veckan som varit har jag bara suttit still och följt med i svängningarna. Jag fyllde på med några fler aktier i enstaka amerikanska techbolag i fredags som rasade runt 10%, bland annat Zoom Video och Alteryx. Igår passade jag på att ytterligare fylla på med amerikanska techbolag som Google, Shopify, MercadoLibre, Alteryx och Appian då dessa visade på tvåsiffriga nedgångar. Över tid tror jag att det är främst techbolag som kommer att driva utvecklingen och därför köper jag mer till min US Techfond. Däremot har Sinch eller Evolution Gaming inte kommit ned till nivåer som jag i dagsläget vill köpa tillbaka dem till.

En annan strategi som jag också använder mig av, är att köpa när insiders köper, och då främst personer som Lundbergs, Wallenberg, Forsell, Bennet med flera. Man brukar säga att det finns många anledningar till att sälja men bara en för att köpa.

Igår blev det 100 Industrivärden C och 50 Investor A. När det gällde Industrivärden har Lundberg köpt de senaste dagarna och Investor var nere på under 455 kronor, vilket motsvarade en substansrabatt på över 20%. I morse visade det sig även att Investors VD, Johan Forsell, köpt igår. Kul med tajmingen även om hans inköp var betydligt större. Han köpte totalt 10 000 aktier!

Kommande veckor blir spännande för att se vart börsen tar oss, även om jag tror att det kommer vara väldigt volatilt framöver och ser inte riktigt vad i närtid som skulle kunna få den att stiga. Min syn är att det kommer att vara en slagig handel till slutet av sommaren och sedan får man se. Dock kommer det att uppstå många fina tillfällen att köpa på sig kvalitetsbolag till rimliga ingångsvärden om man håller sig lite kall.

Hur agerar du under börsfrossan?

Så hanterar jag börsfallet 2020

Wow, vilken vecka det har varit. Det var länge sedan som man såg börsen falla med mer än 3 procent flera dagar i rad. I fredags den 23:e februari tänkte jag faktiskt att det gått lite för bra och snabbt sedan årsskiftet. Särskilt när mitt största case, Sinch, kom med rapport dagen innan och aktien stängde över 15% upp och med ett P/E-tal på över 90. Nu är jag långsiktig i mitt investerande och har allokerat om aktieportföljen utifrån de bolag och case jag vill satsa på. Det gör att behovet av att hålla på att köpa och sälja avtagit. I alla fall i teorin. Historiskt sett har det visat sig att det lönar sig bäst att sitta still i båten eftersom det är så svårt att tajma upp- och nedgångar.

Men i och med att jag inte längre jobbar, är det viktigt att jobba med att även försöka eliminera nedsidan i aktieportföljen. Det gäller även för de fonder som jag själv kan placera i tjänstepensionen och  i PPM.

Hur har jag agerat i veckan som varit?

I måndags minskade jag ned lite i min "fond" Stojko Invest Investmentbolag, så att belåningen blev nollad. Just vid tillfällen när marknaden sjunker kraftigt vill jag sitta med torrt krut och en outnyttjad kreditlina då det kommer att komma fina köplägen. Sedan var substansrabatterna inte direkt låga, både Latour, Bure och Lundbergs handlades till premier.

Samtliga investmentbolag som jag äger har innehav i bolag som kommer att drabbas av deras Kinaexponering. Något som kommer att visa sig i Q1-rapporterna men troligen även i Q2-rapporterna. Med andra ord tror jag att man kommer att kunna handla investmentbolagen till lägre kurser framöver och därför valde jag att plocka hem lite vinster.

Allt sedan man upptäckte det första Coronafallet i Kina har jag tyckt att det varit märkligt att börsen inte gått ned utan istället tuffat på uppåt. Någon gång borde det komma ett nedställ. Nu kan man säga att med tanke på att räntan är så låg finns det inte några direkta alternativ till aktier. Men med de höga värderingarna behövs det inte mycket för att pendeln ska svänga över åt andra hållet, så jag har suttit och bevakat utvecklingen dagligen under februari.

Men i tisdags valde jag ändå att agera och kraftigt minska ned mina positioner i Sinch och Evolution Gaming. Med tanke på att innehaven gått upp närmare 80%, kändes det bättre att växla över till cash med tanke på osäkerheten på marknaden. Det som fick mig att ta beslutet är för att städer och företag kan sättas i karantän när Coronaviruset har bekräftas hos människor. Just karatänförfarandet på den nivån är något nytt.

Det är en sak när det avsåg staden Wuhan i Kina och någon lyxkryssare samt enstaka hotell. Men om detta blir metoden som kommer att användas generellt i fler länder globalt sett vill jag inte sitta med högt värderade tillväxtaktier.

Även en vanlig säsongsinfluensa dödar runt 300 000 människor årligen globalt, så har det hittills dött runt 3 000 personer av Coronaviruset. Men jag tror inte att vi nått kulmen för virusutbrottet ännu på långa vägar. Det är först i helgen som jag läst om ett dödsfall i USA av en man smittad av Coronaviruset. Hittills känns det som att marknaden har tolkat utbrottet som en sak som främst drabbat Kina och några länder till med enstaka fall i övriga världen.

Börsen är ned runt 11% den senaste veckan och nästan 6% i år, så det har inte varit någon större korrigering eller effekt än. Men om detta exploderar och städer börjar sättas i karantän med följd av att människor får panik då varor inte levereras, kommer man se ett utflöde från aktier som bara den. Med tanke på dagens robothandel kommer detta gå blixtsnabbt, särskilt när fonder måste sälja av för att dess sparare vill byta till räntefonder eller cash. Detta har vi inte sätt ännu, men själv vill jag inte chansa.

Därför har jag också växlat över till räntefonder i min PPM och tjänstepension och kommer att ligga i dessa tills man ser täcken på vändning. Visst, jag kommer att missa en snabb uppgång när det väl vänder, men jag har säkrat kapitalet till en viss nivå och tagit hem vinsterna. Det hade varit skillnad om jag haft 40 år kvar till pensionen och skulle jobba hela tiden. Då hade nya pengar kommit in och det kapital som jag byggt upp i pensionen hade varit rätt så litet att en börskrasch inte fått så stor påverkan. Men då jag blir 48 år om en månad och teoretiskt kan börja plocka pension om 7 år, gäller det att minimera risken för ett större nedställ.

Hur går tankarna kring att köpa in sig i marknaden igen?

När det gäller min privata aktieportfölj har jag spenderat helgen med att identifiera bolag som jag gärna vill äga långsiktigt och skapat en bevakningslista med ingångsvärden för när jag kommer att börja köpa in mig i bolagen igen. Utgångspunkten är att börsen nog kan gå ned ytterligare 10-20% innan vi ser en vändning. För varje bolag som jag identifierat tittar jag på 5-årsgrafen och ser hur aktiekursen har rört sig och där efter lägger köporders med 30 dagars giltighet. Primärt är det Sinch och Evolution Gaming som jag vill köpa tillbaka då dessa är mina långsiktiga case och jag vill ha tillbaka dem in i aktieportföljen igen.

Viktigt att tänka på är att ett börsfall, på 20-50% ofta sker stegvis. Man brukar prata om "bulltraps" på vägen ned. Ett typiskt exempel är att om börsen nu går upp på måndag och tisdag tror många att korrigeringen är över och skyndar in i marknaden igen. Men sedan kommer ett nytt stort ras och då får man panik och säljer av till ännu lägre nivåer än man köpte tillbaks till. Nedan bild visar hur det såg ut under Lehmankraschen

Det troliga är att man legat still fram till början av juli 2008 för att då sälja av. När det sedan steg lite under juli/augusti 2008 skulle man in igen, för att drabbas av fallet september/oktober 2008. Stigningen i juli/augusti 2008 var en så kallad "bull trap". Det hade inte vänt då.

Egentligen är det först i april 2009 som vändningen kom. Från oktober 2008 till april 2009 var det fler falska uppgångar och lätt att köpa dyrt och sälja billigt, för att på så sätt förlora en massa pengar. Har man som jag väl sålt av gäller det att bestämma sig för när man ska köpa in sig igen, till vilka nivåer och hur mycket man köper per gång. Sedan måste man följa den strategin.

I mitt fall kommer jag att börja handla Sinch vid 350 kronor och Evolution Gaming vid 300 kronor. Sedan kanske dessa aktiekurser fortsätter att falla, men jag är nöjd om jag kan köpa på dessa nivåer och lägre, då dessa kurser är bra ingångsvärden för mig i mitt investerande.

Förutom ovan nämnda bolag har jag även skalat av hälften av innehavet i Cibus Nordic Real Estate. Bolaget kom med rapport i torsdags och som förväntat växer inte bolagets NAV i någon större takt. Däremot är det en ok tillväxt i driftsnetto och förvaltningsresultat. Anledning till att jag investerat i detta fastighetsbolag är för att de hyr ut till matvarubutiker och det känns som en stabil verksamhet. Sedan är det också ett utdelningsbolag, kännetecknat av hög utdelningen, som höjs med 5% årligen.

Det normala är att styrelsen i bokslutskommunikén anger förslag om årets utdelning till årsstämman. Men i detta fall skriver man lite kryptiskt att man inte har något förslag ännu, men ämnar att följa utdelningspolicyn, vilket skulle innebära en utdelning på 0,89 Euro.

För mig är det ofattbart att man är så här otydlig. Styrelsen vet årets resultat och vilken policy man har att följa, att då inte kunna ange förslaget nu utan ska vänta tills kallelsen till årsstämman är för mig otroligt. Det väcker mer frågor än förtroende och därför känns det bättre att ha minskat ned exponeringen i bolaget.

Hur har du agerat i veckan och hur kommer du agera den närmaste tiden med din aktieportfölj och pension/PPM?

Latour levererar ytterligare ett stabilt kvartal

Idag kom Latour med sin kvartalsrapport för det fjärde kvartalet 2019. Bolaget är ett av mina sex innehav i min fond Stojko Invest Investmentbolag och numera det bolag som har gått bäst i år för mig utav de sex investmentbolagen.

Latour består av dels en börsportfölj, men också en onoterad del med industriföretag. Själva industrirörelsen i det fjärde kvartalet kan sammanfattas med:

• Industriföretagens orderingång ökade med 17% till 3 632 (3 116) miljoner kronor
• När det gäller jämförbara enheter landade orderingångens ökning på 4% justerat för valutaeffekter
• Industriföretagens nettoomsättning ökade med 12% till 3 591 (3 216) miljoner kronor
• När det gäller jämförbara enheter landade nettoomsättningens ökning på 0% justerat för valutaeffekter
• Rörelseresultat ökade med 8% till 434 (401) miljoner kronor, vilket motsvarar en minskning av rörelsemarginalen till 12,1% från 12,5% året innan.
• Under kvartalet gjordes tre förvärv, Caljan som blir ett nytt affärsområde, Bemsiq och Aritco med hissinstallatörerna Invalift och Ability Lifts

Noterbart under det fjärde kvartalet är att industrirörelsen har märkt av en försvagning av konjunkturen. Det yttrar sig i att orderingången är lägre än tidigare även om den är positiv. Fakturering är för jämförbara enheter oförändrad, men vissa verksamheter har en negativ organisk tillväxt medan andra har en positiv organisk tillväxt. Det är främst verksamheter mot den europeiska fordonsindustrin som har störst utmaningar. Dock så är en stor del av innehaven exponerade mot byggkonjunkturen och där är nedgången inte lika stor. 

Om man istället ser till helåret, kan 2019 sammanfattas som fantastiskt bra. I korthet:

• Industriföretagens orderingång ökade med 16% till 13 663 (11 817) miljoner kronor
• För jämförbara enheter landade orderingångens ökning på 5% justerat för valutaeffekter
• Industriföretagens nettoomsättning ökade med 17% till 13 519 (11 586) miljoner kronor
• För jämförbara enheter landade nettoomsättningens ökning på 6% justerat för valutaeffekter
• Rörelseresultat ökade med 23% till 1 817 (1 476) miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning av rörelsemarginalen till 13,4% från 12,7% året innan.
• Under kvartalet gjordes sju förvärv
• Börsportföljens värde ökade med 40% justerat för utdelningar och nettoinvestering mot SIXRX som ökade med 35%
• Samtliga aktier i Loomis avyttrades under första kvartalet
• Under andra kvartalet ökade investeringen i Fagerhult med 995 miljoner kronor, vilket följdes upp i det fjärde kvartalet med ytterligare 221 miljoner kronor i den företrädesemission som bolaget gjorde. Totalt uppgår ägande i Fagerhult till 46,6%
• Nettoskuldsättningen har i och med förvärven och IFRS 16 ökat från 9,2% till 11,3% under 2019
• Substansvärdet per 31 december 2019 ökade till 136 kronor från 100 kronor året innan.
• Substansvärdet per 13 februari uppgår till 137 kronor och substanspremien är nu cirka 20%
• Utdelningen höjs med 10% till 2,75 kronor från 2,50 kronor
• I september efterträdde Johan Hjertonsson, från Fagerhult, som ny VD efter den avgående Jan Svensson

Under 2020 har Latour inte legat på latsidan, utan man gjort ytterligare två förvärv till industrirörelsen. Dessa är Hultafors Groups förvärv av Emma Safety Footwear och Latour Industries förvärv av MS Group Batec Mobility. Sedan har man också fullföljt det i november annonserade förvärvet av S+S Regeltechnik via sitt dotterbolag Bemsiq, som ingår i Latour Industries.

Mina tankar kring Latour

Latour är i mitt tycke ett fantastiskt bolag och sett över de senaste 20 åren har bolaget gett en årlig genomsnittlig totalavkastning på 17% mot SIXRXs 5,8%. Den ordinarie utdelningen har ökat från 0,23 öre till 2,75 kronor, med hänsyn tagen till split, under samma period. Man har också haft tre tillfällen med extra utdelning, vilket är som grädde på moset.

Bilden nedan visar på hur den ordinarie utdelningen har utvecklats sedan 1984 till 2018. För 2019 kan man alltså lägga till 2,75 kronor, vilket ger en genomsnittlig årlig tillväxt på den ordinarie utdelningen om 17,4% per år! Det innebär en dubblering av utdelningen på 4,3 år.

Vidare gillar jag att Latour kontinuerligt jobbar med att förvärva och bygga upp industrirörelsen. Just den biten tycker jag gör Latour intressant som investering, eftersom vi som mindre investerare ofta har svårt att själva kunna investera i liknande onoterade innehav.

Däremot, tycker jag att nettoskuldsättningen har nått en nivå där bolaget borde jobba med att få ned den ytterligare. Sedan 2016 har den gått från 3,0% till 11,3%. Dock beror 0,65% på införandet av IFRS 16. Men trots den ökade nettoskuldsättningen visar bolaget på ett positivt kassaflöde för 2019.

Jag kommer att låta Latour vara kvar i min aktieportfölj och utgöra ett av sex ben i min investmentbolagsfond. Med tanke på att substanspremien är så hög kommer inga nya inköp göras. Vanligen handlas detta bolag till en premie, men max 5% är jag beredd att betala. Normalt sett vill jag inte handla investmentbolag till en premie, men i Latours fall, har de en onoterad industrirörelse som kan vara värd att betala lite extra för.

Finns Latour i din aktieportfölj? 

Resurs Holding fortsätter sin stabila bana

I morse kom Resurs Holding med sin rapport för det fjärde kvartalet 2019. Bolaget är mitt näst största innehav och det andra av mina fyra case. Totalt utgör Resurs Holding 13,4% av aktieportföljen, men sett till investerat belopp är det mitt största innehav.

Med tanke på att Collector kom med en minst sagt sur smällkaramell i form av en ökad reserv för kreditförluster på cirka 800 miljoner kronor var man lite nervös inför Resurs rapport idag. Visserligen trodde jag inte att det skulle bli någon större överraskning, men med tanke på att aktiekursen gått ned en hel del i kölvattnet av Collectors rapport, så kunde man inte vara helt säker.

Det som jag gillar med Resurs är att man har funnits sedan 1970-talet och varit med om en hel del upp och nedgångar, samt kriser men ändå tuffat på och levererat fina resultat år efter år. Affärsmodellen fungerar med andra ord över tid, vilket bolaget visar med dagens rapport.

Det fjärde kvartalet kan kort summeras med följande:

• Utlåningen ökade med 12% till 31 345 MSEK
• Rörelsens intäkter ökade med 7% till 945 MSEK
• Rörelseresultatet minskade med -3% till 364 MSEK pga en extra kreditreservering om 35 MSEK i Norge. Utan denna extra reserv hade rörelseresultatet istället ökat med 7% till 399 MSEK
• Resultat per aktie ökade med 1% till 1,43 SEK
• K/I-talet före kreditförluster, exkl Insurance, minskade till 39,5% från 40,7%
• Kreditförlustnivån ökade till 2,7%, upp från 2,0% varav den extra reserven in Norge motsvarade 0,5%

Om man istället ser till helåret 2019 kan det kort summeras med följande:

• Utlåningen ökade med 12% till 31 345 MSEK
• Rörelsens intäkter ökade med 7% till 3 679 MSEK
• Rörelseresultatet ökade bara med 5% till 1 563 MSEK pga en extra kreditreservering om 35 MSEK i Norge. Utan denna extra reserv hade rörelseresultatet istället ökat med 7% till 1 598 MSEK
• Resultat per aktie ökade med 6% till 6,07 SEK
• K/I-talet före kreditförluster, exkl Insurance, minskade till 39,1% från 40,5%
• Kreditförlustnivån ökade till 2,3%, upp från 2,1% varav den extra reserven in Norge motsvarade 0,2%
• Styrelsen förslår en ökning av utdelningen till 2,10 kronor från 1,95 kronor. När det gäller utdelning så kom utdelningen för H1 2019 i oktober 2019 och landade på 1,80 kronor. Den utdelning om 2,10 kronor avser H2 2019 och kommer i maj 2020. Totalt för 2019 ökar utdelningen till 3,90 kronor från 3,75 kronor, upp 8%. 

Mina tankar kring rapporten och framåt

Det som jag verkligen uppskattade var att man till den webbsända presentationen hade tagit med sig kreditchefen som höll ett eget anfarande om hur kreditsidan utvecklats inom Resurs. Det var särskilt tacksamt med tanke på att Norge fortsätter att var ett litet sorgebarn för Resurs för tillfället.

För de läsare som inte hängt med om av som har hänt på den norska marknaden, har man numera infört ett Gjeldregister, ungefär som vårt UC. Det har gjort att möjligheten att ta lån från flera olika låntagare utan att det uppmärksammas, har stängts, varpå dessa personer nekas lån. Vilket i längden så klart är sunt. Dock, kortsiktigt kommer detta påverka marginalen, vilket vi också sett under 2019 och kommer att se under 2020.

Just den extra kreditreserveringen uppehölls sig analytikerna kring en hel del och det var också den som fångade mitt främsta intresse när jag läste rapporten. Historiskt sett har Resurs alltid haft en konservativ hållning till risk och tack vare de nya Gjeldregistret i Norge har bolaget nu blivit varse om att det kan finnas ytterligare kreditrisker i den norska lånestocken. Det är därför som ledningen har, utöver vad bolagets kreditmodeller gett, valt att reservera ytterligare 35 MSEK.

Värt att kommentera kring kreditrisker är införandet av IFRS 9 och dess effekt på verksamheten. Lite kort handlar regelverket om hur mycket bolag ska reservera beroende på typ av lån och risken för att dessa fallerar.

Man delar upp lånen i 3 olika steg, där steg 1 avser lån som presterar som de är tänkt, dvs betalas i tid, och där uppskattar man risken för att något händer inom 12 månader och reserveras det beloppet. I steg 2 finns de lån som underpresterar, dvs man kan vara sen med någon betalning eller liknande. Skillnaden mot steg 1 är att man nu måste räkna på risken för att det fallerar sett till hela lånet kvarvarande löptid. Slutligen i steg 3 finns de lån som fallerat och är nedskrivna.

I och med att Resurs ökar sin utlåning löpande mot både större belopp och längre löptider jämfört med tidigare kommer IFRS 9 by default ledade till högre kreditreserveringar givet samma riskbedömning i och med att de lån som hamnar i steg 2 kommer löpa på längre tid. Något som gör att det belopp som måste reserveras blir högre.

Det gör att möjligheten att nå målet om en riskjusterad marginal på mellan 10-12% känns svårt framöver. Bolagets VD flaggade också för att man kan komma att se över målen under 2020 men att man vill vänta tills den nya CFOn kommit in. Själv tror jag att man kommer att minska ned NBI-målet till cirka 9%.

I övrigt tycker jag att Resurs kom med en stabil rapport, något som känns som deras signum numera, även detta kvartal. Ser man till de finansiella målen överträffar bolaget samtliga utom nämnda NBI-marginal.

Som vanligt reagerade marknaden negativt och skickade ned aktien nästan 5%, men nu är den ned strax 0,5%. Uppenbarligen är nischbanker en ratad sektor, men själv gillar jag sektorn och bolaget.

Sedan 2014 har vinsten per aktie vuxit med cirka 20% per år i snitt och räknat från 2016, året då bolaget börsnoterades, har vinst per aktie vuxit med cirka 10% per år i snitt. Numera växer man långsammare i och med sin storlek. Men de senaste två åren har man vuxit med cirka 6% per år, vilket jag tror att man kommer att kunna hålla framöver.

Själv har jag som mål att kursen borde kunna komma upp mot 120 kronor om fem år inklusive erhållen utdelningen under dessa år. Idag handlas aktien till P/E 8,83, vilket jag tycker är alldeles för lågt.

Givet en vinsttillväxt på 6% per år och en utdelningstillväxt på 7% per år ger det en framtida kurs om 71,50 kronor och erhållen utdelning på 22,40 kronor vid samma P/E-tal. Men själv tror jag att ett P/E upp mot 11-12 är rimligare och med samma antaganden ger det istället en teoretisk framtida kurs om 89-97 kronor om 5 år.

Nu är det inte säkert att det blir så och med tanke på att Resurs kurs främst rört sig sidledes sedan 2016, känns det kanske inte så troligt just nu. Men själv tror jag att nischbanker inte kommer att vara en "hatad" bransch resterande fem åren utan att man kommer att börja fundera på värdebolag och då borde Resurs stå inför in uppvärdering.

Finns Resurs Holding i din aktieportfölj? Vad tycker du om bolaget?

Europris växer snabbare än marknaden och höjer utdelningen

Idag kom Europris med sin Q4 rapport för 2019. Bolaget är först ut av mina fyra case. Det bolag som jag tror på lite extra och har en större investering i. Glädjande var att även i det fjärde kvartalet växer man omsättningen snabbare än den underliggande marknaden och att man höjer utdelningen. Själva kvartalet kan sammanfattas med:

• Omsättningen ökade med 3,3% till 1 899 (1 839) miljoner NOK 
• Tillväxten i jämförbara butiker ökade med 1,1% (7%)
• Bruttovinsten steg med 7,4% till 857 (798) miljoner NOK
• Bruttomarginalen ökade till 45,1% från 43,4%
• Justerad EBITDA ex IFRS16 steg till 330 (304) miljoner NOK
• Justerad vinst sjönk till 217 (224) miljoner NOK

Minskningen i vinsten för kvartalet beror på att bolaget påverkats negativt av en orealiserad förlust från sin hedging på 19 miljoner NOK. Samma kvartal hade man en orealiserad vinst på 17 miljoner NOK.

Under kvartalet har man också ordnat med nya krediter, som löper på 3 år med option på förlängning ytterligare 1 år. Räntekostnaderna kommer dock att öka på grund av en uppgång i den rörliga ränta och uppgå till cirka 15 miljoner NOK per år.

Förvärvet av de 20% i Runsvensgruppen (äger ÖoB) slutbetalades med egna aktier i december. Under 2020 har Europris en option på att förvärva de resterande 80%:en.


Ser man istället till hela året 2019 kan det sammanfattas med:

1. Omsättningen ökade med 7,2% till 6 234 (5 817) miljoner NOK 
2. Tillväxten i jämförbara butiker ökade med 4,4% (5,3%)
3. Bruttovinsten steg med 8,1% till 2 711 (2 507) miljoner NOK
4. Bruttomarginalen ökade till 43,5% från 43,1%
5. Justerad EBITDA ex IFRS16 steg till 1 133 (666) miljoner NOK
6. Justerad vinst sjönk till 390 (429) miljoner NOK
7. Styrelsen föreslår en utdelning på 1,95 (1,85) NOK, en ökning med 5,4%

Under året har man öppnat 6 nya butiker och tagit över 4 franchisebutiker. I siffrorna för 2018 har det inte gjorts någon justering för den nya redovisningsstandarden IFRS16 avseende leasing. Effekten i resultaträkningen är att man numera a) skriver av på sina leasingtillgångar istället för att kostnadsföra leasingavgiften samtidigt som b) man betalar en ränta på den framtida leasingskuld man har.

Effekten av a) är att kostnaden flyttas från övriga rörelsekostnader till avskrivningsraden. Det är därför det i siffrorna blir ett väldigt mycket bättre EDITDA-resultat än för 2018. Samtidigt när man tittar på raden för avskrivningar i år, blir dessa väldigt mycket högre. För Europris rör det sig om cirka 410-450 miljoner NOK som har bytt plats i resultaträkningen.

Effekten av b) är att man tvingas betala en räntekostnad på sin framtida leasingskuld och det drabbar finansnettot. För 2019 rör det sig om cirka 47 miljoner NOK. Om man inte hade haft denna redovisningsstandard skulle vinsten uppgå till 437 miljoner NOK att jämföra mot de 429 miljoner NOK för 2018.

2020 blir det lättare att följa med i hur det går för bolaget eftersom jämförelsesiffrorna är påverkade av införandet av IFRS16. Själv tycker jag att det hade varit på sin plats att Europris räknat om 2018 års siffror som om man hade haft IFRS16 redan då. Det blir lättare för oss investerare. Nu måste man själv hålla på och justera för att få till en vettig jämförelse.

Vidare, vad gäller IFRS16, påverkar det också balansräkningen både på tillgångs- och skuldsidan. På tillgångssidan bokar man in värdet av rätten att använda leasingtillgångarna och på skuldsidan motsvarande som framtida leasingskuld. Totalt rör det sig om cirka 2,4 miljarder NOK per sista december 2019. Nettomässigt tar det i princip ut varandra, men effekten blir att bolagets nyckeltal Net debt/justerad EBITDA ökar från cirka 1,8 till 2,7.

Mina tankar om rapporten

För det första glädjer det mig att Europris även detta kvartal fortsätter att växa snabbare än marknaden. Det känns som ett styrkebesked. Intressant är att säsongseffekter och när stora helger inträffar, får en märkbar påverkan på försäljningen. Att siffrorna för Q1 och Q2 svänger kraftigt beroende på i vilket kvartal påsken inträffar är sedan länge känt, vilket gör att det är mer intressant att jämföra halvår mot halvår.

Men det jag inte kände till var att beroende på när Black Friday och helgen kring första advent inträffar, också får en betydelse. Förra året skedde dessa två stora shoppingtillfällen i efterföljande veckor medan det i år inföll i samma vecka. Effekten blev en negativ påverkan på försäljningen. Men fördelen är att 2020 och 2021 kommer dessa två tillfällen inträffa under samma vecka, så det borde då inte påverka försäljningen negativt.

Totalt sett är ändå 2019 ett ok år, även om det känns som en viss avmattning i det fjärde kvartalet. Nu ska man komma ihåg att 2018 var ett väldigt starkt år, så det är tuffa jämförelsetal. Själv hoppas jag att detta var mer ett smolk i bägaren och inte en början på något mellanår. Sedan har man tagit en hel del extrakostnader under 2019 som förhoppningsvis inte kommer tillbaka under 2020. De extrakostnader som man haft är:

• Ca 50 miljoner NOK på grund av att man tvingats hyra extra lagerplatser då man tajmade beställningar fel och det nya centrallagret fortfarande var under uppbyggnad
• Ca 19 miljoner NOK för orealiserade kursförluster i sista kvartalet när den norska kronan stärktes mot vad man hade hedgat. Eftersom man 2018 tjänade 11 miljoner NOK på motsvarande, så är effekten 36 miljoner NOK

Till detta kan läggas till att kostnaderna för investeringar i IT och lagerautomatisering väntas minska 2020. Detsamma gäller de extra hyreskostnaderna utöver de ordinarie. Slår man samman dessa givet vad som framgår av rapporten rör det sig om nästan 100 miljoner NOK.

När det gäller ÖoB, bidrog de 20% med vinster i samordning av beställningar under 2019 på cirka 16 miljoner NOK, varar cirka en tredjedel avser Europris. Detta förväntas växa under 2020 och 2021 till 40 respektive 80 miljoner NOK, där Europris får ta del av hälften varje år. Helt klart finns det potential i det förvärv som man gjort.

Lite oroväckande är dock att även om försäljningen ökar i ÖoB, minskar EBITDA. Den anledning som ges i rapporten är för att butikskonceptet inte håller måttet. Den justerade, oreviderade, EBITDA-marginalen minskade till 1,9% från 2,9% mellan åren.

Det nya butikskonceptet, kallat 2.0, tror jag blir bra, då det är mer en logisk layout av butiken. Ungefär som IKEA eller Clas Ohlsson. Vidare vill man satsa mer på högmarginalprodukter och minska ned på matrelaterade produkter.

Den öppnade butiken i Märsta utanför Stockholm är lite av en testbutik. Det blir spännande och se hur det faller ut och själv funderar jag på att försöka göra en Lynchning genom att besöka ÖoB i Märsta under 2020.

Jag gör inga förändringar i innehavet idag utan jag är nöjd med den exponering som jag har. Det tråkiga är att vd Pål Wibe slutar under året för att gå till XXL. Han har varit med sedan 2014 och en bidragande anledningen till tillväxten i Europris.

2020 känns dock som ett spännande år; ny vd ska på plats, det nya centrallagret ska tas i bruk och så har vi det här med ÖoB. Viktigt blir att 2020 inte bara blir ett mellanår utan att Europris jobbar på med kostnadssidan och fortsätter att växa snabbare än marknaden.

Dock känns det just nu som att min målkurs om minst 50 NOK om 5 år kanske blir lite svår att uppnå, baserat enbart på denna rapport. Marknaden gillade heller inte rapporten utan skickar ned aktien cirka 4,5%.

Finns Europris i din aktieportfölj eller har du någon annan matrelaterad aktie?

Investor: Q4-rapport utan några överraskningar

Imorse klockan 08:15 kom investmentbolaget Investor, lagom till morgonkaffet, med sin rapport för det fjärde kvartalet 2019. Bolaget ingår, som ett av mina sex investmentbolag, i min fond Stojko Invest Investmentbolag. Likt tidigare rapporter var även denna rapport utan några direkta överraskningar.

I och med att börsen har haft ett fantastiskt år 2019, återspeglas detta även i det ökade substansvärdet för Investor. I korthet kan man sammanfatta det fjärde kvartalet med:

• Det justerade substansvärdet uppgick till 485 019 miljoner kronor eller 634 kronor per aktie
• Det rapporterade substansvärdet uppgick till 420 681 miljarder kronor eller 550 kronor per aktie
• Totalavkastningen uppgick till 7% under kvartalet jämfört med SIXRX som ökade 10%
• Noterade bolag genererade en totalavkastning om 9%
• Aktier i ABB köptes för cirka 1 miljard kronor 
• Värdet på de onoterade innehaven i Patricia Industries minskade med 3% på grund av lägre multiplar och valuta
• Inom Patricia Industries aviserade Laborie och Piab strategiska förvärv av Clinical Innovations respektive TAWI Group i december
• Värdet på investeringarna i EQT ökade med 9%
• Skuldsättningsgraden uppgick till 2,8% (6,1% 2018)
• Styrelsen föreslår en utdelning om 14 kronor per aktie för 2019 (+7,69%), att utbetalas 10 kronor i maj 2020 och 4 kronor i november 2020
• Förvaltningskostnaderna uppgick till 0,11% för 2019

Noterade bolag

Totalavkastningen för dessa ökade som sagt med 9% under Q4 2019, där Atlas Copco, ABB och Saab stod för den största ökningen.

Man valde också att investera ytterligare 1 miljard kronor i kvartalet, totalt 4,3 miljarder 2019, i ABB. Anledningen är att man ser en ökad potential nu med den nya VD:n Björn Rosengren från Sandvik under 2020 samt att ABB har starka positioner i attraktiva industrisegment.

Även i Epiroc är det en ny VD från 2020, där Helena Hedblom har utsetts och i Husqvarna har Henric Andersson utsetts. Båda har lång och gedigen erfarenhet från sina respektive bolag.

Själv tror jag att 2020 kommer bli ett spännande år och det blir intressant att följa utvecklingen i dessa tre bolag. Slutligen kommer Electrolux att delas upp i två bolag under 2020, där deras affärsområde Professional Services kommer att lyftas ur och bilda ett eget bolag.

Patricia Industries

Detta område består av Investors onoterade innehav och mycket fokus ligger på bolag inom vårdprodukter och hjälpmedel. Klart störst är Mölnlycke, som står för cirka hälften räknat på marknadsvärde.

Mölnlycke - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. Båda affärsområdena Wound Care och Surgical, som står för 54% respektive 46% av omsättning, ökade sin organiska tillväxt något under det fjärde kvartalet. EBITA-% på 25,3%, i linje med föregående år.

Permobil - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 16,3%, en ökning mot föregående år, dock sjönk marginalen i det fjärde kvartalet. Orsaken är ökade rörelsekostnader samt åtgärder för att minska kostnadsbasen. PushTracker E2 & Switch Control lanserades under kvartalet, som är marknadens mest avancerade drivhjälpssystem för manuella rullstolar.

Laborie - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 25,3%, en mer än dubbling mot föregående år. Bakgrunden är fokus på kostnader, omstrukturering av den europeiska verksamheten och förvärvet av Cogentix. I slutet av året ingick Laborie även avtal om att förvärva Clinical Innovations, en ledande leverantör av engångsprodukter för förlossningar och för intensivvård av för tidigt födda barn.

Sarnova - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 11,3%, en ökning mot föregående år, dock sjönk marginalen i det fjärde kvartalet. Distribution av endoskopiprodukter återfördes till Ambu. Det blir intressant och se hur det påverkar lönsamheten framöver.

Braun Ability - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 7,7%, en ökning mot föregående år, och i det fjärde kvartalet dubblerades marginalen. Anledningen är en förbättrad operationell effektivitet och åtgärder för att optimera leverantörskedjan.

Piab - Starka operativa kassaflöden och ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 26,9%, oförändrat mot föregående år. Dock så sjönk den marginalen kraftigt under Q4 2019 på grund av minskad tillväxt i främst Asien och Europa. I december ingicks avtal om förvärv av TAWI Group, en ledande tillverkare av ergonomiska lyftsystem.

Vectura - Ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 27,2%, en ökning mot föregående år. Byggnation av nytt äldreboende i Eskilstuna inlett under kvartalet.

Grand Hotel - Ökad omsättningstillväxt 2019. EBITA-% på 1,7%, en ökning mot föregående år, som visade -0,8. Ökad omsätttning och god kostnadskontroll ligger bakom marginalförbättringen.

Tre - Antalet abonnenter ökade med 53 000 under kvartalet och serviceintäkterna ökade med 5%. Totalt sett ökade omsättningen något. Under kvartalet lanserades tjänsten 3Samla, där man introducerade ett familjesegment för första gången.

EQT

EQT kom in på börsen i den andra halvan av 2019 och den introduktionen har verkligen lyft fram de dolda värdena. Påverkan på substansvärdet från EQT under det fjärde kvartalet var 21,3 miljarder kronor, vilket är runt 20% av den totala substansvärdesförändringen.

Under kvartalet bidrog EQT med en totalavkastning på 24%. Sedan har även Investor investerat i EQT:s fonder, men där var värdeförändringen i princip oförändrad mellan kvartalen. Dock kan det  tilläggas att redovisningen av värdeförändringen släpar ett kvartal, så förändringen i det fjärde kvartalet vet vi först när rapporten för Q1 2020 har kommit.

Nettoskulden

Nettoskulden per sista december 2019 uppgick till 11,9 miljarder, vilket motsvarar 2,8%. Själva bruttokassan i Investor uppgick till 24,8 miljarder kronor.

Målet är att ha en nettoskuld på 5-10% av substansvärdet och anledningen till att den är så låg för tillfället är att man har bland annat sålt av Aleris till Triton. Men de nya investeringarna i bolagen inom Patricia Industries kommer under 2020 att driva upp nettoskulden. Den totala löptiden på Investors låneportfölj ökade något till 11,1 år i snitt.

Mina tankar

Själv är jag nöjd med utvecklingen under helåret, även om det fjärde kvartalet var svagare än vad Stockholmsbörsen presterade. Investor tillhör basen, eller grunden för att använda min husliknelse, i min aktieportfölj. Likt en klocka höjer man också utdelningen med 1 krona eller 7,69%. I tre av de noterade bolag har nya VD:ar tillträtt under 2020 och det ska bli spännande att följa utvecklingen i dem. Vidare så är det klart intressant att se hur de nya förvärven i Patricia Industries kommer in i respektive bolag och bidrar till omsättningen.

Det som jag däremot saknar i rapporten är kommentarer från VD kring mutskandalen i Ericsson, utredningen om penningtvätt i SEB och syftet med investeringen i Wärtsilä. Här är det helt blankt och när det gäller de noterade innehaven är de endast med på en sida av den 32 sidor långa rapporten. Det jag som investera i Investor vill veta är:

1) Varför har man inte agerat mot Ericsson tidigare då detta med mutor pågått under så många år och man har haft styrelseplats i bolaget under tiden. Ett tag hade man till och med en VD, som kom från Investor.

2) I SEB, vad tror man om Finansinspektionens utredningen som kommer om några månader och hur jobbar man med banken för att se till att detta inte sker igen. Här sitter Marcus Wallenberg som ordförande för styrelsen i SEB, men är även med i Investors styrelse.

3) Däremot var det en analytiker som tog upp frågan om Wärtsilä på telefonkonferensen, som jag lyssnade in på. Nu kommer Wärtsilä med rapport om någon vecka så VD Johan Forsell kunde inte säga så mycket annat än att man jobbar tillsammans med bolaget för att komma tillrätta med problem.

Helt enkelt får man vänta och se hur Wärtsilä utvecklas, men när det gäller Ericsson och SEB tycker jag att det arbete som utförts av styrelserna där har varit svagt och jag förväntar mig att Investor tar ett större tag och ansvar om sitt ägande i dessa noterade innehav.

Om Investor finns i din aktieportfölj, vad tyckte du om rapporten?

Storytels nya mål 2023

I tisdags höll Storytel sin kapitalmarknadsdag på Biograf Sture i Stockholm. Bolaget är ledande för ljudboks- och e-bokstjänster i norra Europa. Jag har tidigare ägt aktier i Storytel, men sålde av dem med en liten vinst.

Men efter det att jag själv börjat använda tjänsten, särskilt när jag är ute och tränar eller åker kommunalt, och gillar den har jag återigen köpt in mig i bolaget. Något som skedde i måndags denna. Tyvärr var man lite för sen in så det genomsnittliga anskaffningsvärdet landade på 162 kronor, men sett till de senaste dagarnas uppgång blev det bra ändå. Jag köpte även in aktien i barnens båda aktieportföljer.

Därför är det spännande att läsa om vad bolaget lyfte fram under sin kapitalmarknadsdag. Idag har man cirka 1,1 miljoner betalande abonnenter och redan under 2020 förväntar man sig att växa denna abonnentstock till minst 1,5 miljoner abonnenter. Det motsvarar en tillväxt på cirka 36% under detta år. Själva streamingintäkterna kommer att växa i ungefär samma takt, 32-35%, och öka till 1,9-2,0 miljarder kronor.


Denna bild från presentationen på kapitalmarknaden tycker jag är både talande och intressant och illustrerar vart Storytel är på väg på denna snabbväxande marknad.

Att vi går mer och mer mot ljudböcker är kanske inte så obekant. Men det som är intressant är att marknaden under det senaste decenniet vuxit med 20% i snitt per år, för att fortsätta att växa med 15% i snitt för det kommande decenniet. Översatt i kronor förväntas marknaden globalt att öka från 40 miljarder kronor till 200 miljarder kronor. I dagsläget har Storytel en marknadsandel på 5% och frågan är hur stor andel de kommer att ta under de kommande 10 åren.

Prognos och mål 2020

• Minst 1,5 miljoner betalande abonnenter vid årets slut, motsvarande en tillväxt på 36%
• Streamingintäkterna beräknas landa på 1,9-2,0 miljarder SEK, upp 32-35%
• Lansering av Storytel kommer att ske i ytterligare 1-3 länder
• Fortsatt stark expansion i de 20 befintliga länderna som finns idag
• Ytterligare 2-4 marknader förväntas nå lönsamhet under året
• Förbättra lönsamheten genom att den negativa EBITDA-marginal går från -16% till spannet 10-12% negativ

Värt att notera är att Storytel under 2020 kommer att byta redovisningsprincip så att bolagets immateriella tillgångar aktiveras i balansräkningen, vilket kommer att bidra positivt till att förbättra marginalen. Bakgrunden till bytet är att bolaget kommer att gå över till de internationella redovisningsprinciperna, IFRS, på sikt.

Här får man som investerare själv hålla koll på så att denna post inte växer hur mycket som helst. Anledningen är för att om det i framtiden skulle bli ett nedskrivningsbehov på grund av att värdet minskat, kommer detta att slå hårt på resultatet det året.


Mål fram till 2023

• Genomsnittlig årlig abonnenttillväxt på omkring 40%.
• En genomsnittlig årlig intäktstillväxt inom streamingverksamheten på omkring 35%
• Tillväxt kommer att prioriteras före lönsamhet under förutsättning att man ser en stärkt CLV/SAC-marginal (mäter kostnaden för att skaffa en kund som stannar kvar och hur mycket man tjänar på den kunden)
• Lönsamhet förväntas uppnås på varje enskild lokal marknad inom fem år från lansering.
• Fortsatt expansion med lanseringar på över 20 nya marknader

Nedan bild från presentationen sammanfattar tillväxtstrategierna som Storytel har.

En viktig punkt som bolaget tog upp på sin kapitalmarknadsdag är att även om modellen är skalbar, är det inte bara att rulla ut lösningen i land efter land. Man måste tänka både globalt och lokalt, så kallat "Glocal". För att modellen ska fungera behöver man alltså bygga en lokal organisation med en bra produktlösning och böcker på det lokala språket.

Själv tycker jag att de kommande åren för Storytel kommer att bli spännande, men med tanke på att man kommer att prioritera tillväxt och inte går med vinst kan resan bli skakig. Fördelen är om bolaget levererar på sina mål kan svängningarna i kursen ge köptillfällen, vilket jag nog kommer att utnyttja.

Finns Storytel i din aktieportfölj?

Hur lika viktar jag min investmentbolagsportföljen för 2020

I mitt förra inlägg pratade jag om hur jag strukturerat aktieportföljen inför 2020. Förutom mina fyra olika case samt preferensaktier, är fonden Stojko Invest Investmentbolag den klart största positionen. Istället för att mäta utvecklingen för varje enskilt investmentbolag, ser jag dem som en enhet, en investmentbolagsportfölj. 

De aktier som jag har valt till min fond Stojko Invest Investmentbolag är Investor, Industrivärden, Lundbergs, Latour, Svolder och Bure. I samband med att jag skapade aktieportföljen för 2020, investerade jag ytterligare i investmentbolagsportföljen så att varje innehav var värt 170 000 kronor.
Med andra ord blev fonden likaviktad utifrån ett marknadsvärde.

Men eftersom att jag ägt vissa av investmentbolagen sedan tidigare, är andelen investerat belopp i varje bolag långt ifrån detsamma.

Som bilden visar, sträcker sig investerat belopp från precis under 148 000 kronor till strax över 161 000 kronor. Latour har det lägsta anskaffningsvärdet följt av Bure och Svolder. Sedan kommer de investmentbolag som investerar i mer Large Cap bolag, som Lundbergs, Industrivärden och Investor.

Trots att det var några veckor sedan som jag lika viktade portföljen utifrån marknadsvärde, har Bure dragit iväg över 25 000 kronor. Övriga investmentbolag har ökat 1,75 - 5,3%, förutom Investor som har minskat 0,8%.

Hur ska jag lägga upp fonden inför 2020?

När jag nu går in i 2020, vill jag göra det med en lika viktad investmentbolagsportfölj och frågan är hur jag ska göra. Ska jag utgå från att jag ska ha investerat lika mycket i varje investmentbolag, det vill säga se till att övriga fem bolags investerade belopp uppgår till 161 271,50 kronor. Precis som det investerade beloppet är för Lundbergs.

Eller ska jag utgå ifrån marknadsvärdet för Bure och investera i de andra fem bolagen så att deras marknadsvärde blir lika stort som Bures?  En tredje variant skulle vara att jag inte tillför några nya pengar utan säljer aktier från de olika investmentbolagen så att jag antingen har lika mycket investerat i varje bolag eller att varje bolags marknadsvärde är lika högt.



Helst vill jag inte sälja av några aktier utan istället tillföra mer kapital. När jag ställde frågan på Twitter, blev det ganska jämt mellan de som tyckte att jag skulle lika vikta baserat på investerat belopp och de som istället tyckte att jag skulle lika vikta utifrån marknadsvärde. Någon menade också att lika viktad per definition alltid avser investerat belopp.

När jag räknar på vad det skulle innebära i form av ytterligare investeringar, innebär en lika viktning utifrån investerat belopp ytterligare cirka 41 000 kronor och då skulle alla sex innehaven ha ett investerat belopp som uppgår till 161 271,50 kronor, vilket totalt blir 967 629 kronor.

Nu är jag kanske lite larvig, men jag gillar jämna belopp och skulle i sånt fall vilja ha investerat totalt 1 miljon kronor i min investmentbolagsportfölj. Då behöver jag skjuta till ytterligare drygt 73 000 kronor till det som jag hittills investerat och landar på ett investerat belopp av 166 666 kronor i varje investmentbolag.

Om jag istället utgår från marknadsvärdet, ska varje investering i varje enskilt investmentbolag vara värt 196 798,50 kronor, samma som Bures marknadsvärde. I sånt fall måste jag skjuta till cirka 110 000 kronor


Om man visualiserar det hela skulle det se ut enligt följande:

Lika viktad baserat på investerat belopp

Lika viktad baserat på marknadsvärde

När man jämför dessa två scenarier inser jag att om jag utgår från ett marknadsvärde, kommer Investor och Industrivärden följt av Lundbergs att väga tyngre i fonden Stojko Invest Investmentbolag. I sånt fall kan jag lika gärna fundera på om det inte hade varit enklare att investera i Spiltan Aktiefond Investmentbolag direkt istället. Nackdelen är dels att Investor och Industrivärden får ännu tyngre position medan Bure och Svolder i princip inte har någon större närvaro alls. Och den fördelen gillar jag inte.

Fördelen med en lika viktad portfölj baserat på investerat belopp är att fördelningen mellan investmentbolag blir lika stor så att inget bolag väger tyngre än ett annat i portföljen. Även forskning har visat att en sådan portfölj presterar bättre, vilket är positivt. Anledningen är att du aldrig kan veta vilket bolag som kommer att gå bäst i framtiden. Men en lika viktad portfölj är chanserna till en högre avkastning bättre. Just detta år har de investmentbolag som investerar i mindre företag gått bättre, men för 2020 kan situationen bli den omvända.

Slutsats

Därför kommer jag att lika vikta Stojko Invest Investmentbolag imorgon på årets sista börsdag utifrån investerat belopp, så att i fonden kommer det att vara investerat 1 miljon kronor. Under året kommer jag sedan att köpa in mig i bolagen baserat på de bolag som har en substansrabatt runt 5 års snittet. En omviktning baserat på investerat belopp kommer sedan att ske inför varje nytt år, det vill säga på varje års sista börsdag.

Min aktieportfölj inför 2020

2019 har verkligen gått fort. I januari lämnade jag in uppsägningen till min chef efter 11 år som nordisk ekonomichef på ett amerikanskt Fortune 500-bolag. Sista arbetsdagen blev 4 maj och fram till 6 september tog jag ut min sparade semester. Galet egentligen med 85 dagar sparad semester, men det blev ett antal sköna månader. Först i september, när datorn och nyckelbrickan lämnades in, insåg jag egentligen vad jag hade gjort. Det var som funderingarna dök upp om jag verkligen hade fattat rätt beslut. Jag menar, vem säger upp sig från ett högavlönat jobb med bra tjänstepension utan att ha något att gå till. Det är inte normen direkt.

Men jag hade ju gjort hemläxan och fått ihop tillräckligt för att kunna leva på utdelningen. Dock gjorde man misstagen att fokusera för mycket på utdelning. För att få ihop tillräcklig utdelning, innebar det att jag hade investerat i en hel del preferensaktier och andra högutdelare. Baksidan var att varken utdelning eller totalavkastningen skulle ge några större tillväxt med åren. I och med att jag var tvungen att leva på hela utdelningen skulle jag inte heller kunna spara något direkt.

Även om jag gillar tanken med utdelningsinvestering, känner jag att det trots allt är totalavkastningen som är det mest intressanta. Jag har under året köpt och sålt alldeles för frekvent, vilket inte är det jag vill hålla på med. Problem har varit att jag kan ha köpt in mig i ett innehav motsvarande 0,25-0,5% av totala portföljen och haft en tanke med inköpet.

Efter några veckor har jag sedan "tröttnat" och tyckt att detta lilla innehav bara ligger och skräpar och därför sålt. Nu kan man tänka sig att detta skulle kunna ses som trading, men det passar inte mig utan jag vill istället kunna ha några innehav att följa och fokusera på.


Därför har jag under hösten funderat och laborerat med olika strategier och tankar kring hur jag vill strukturera min aktieportfölj. De strategier eller tankar som jag landat i är:

1. Aktieportföljen ska ha en stabil grund som klarar sig över tid. Här tänker jag mig ett hus som ska kunna stå stadigt i 100 år.
2. En del av portföljen ska fokusera på att generera ett jämnt kassaflöde, ungefär som när Kinnevik hade Korsnäs som gav stabila kassaflöden för deras investeringar. 
3. Utdelningstillväxt och totalavkastning är viktiga pusselbitar
4. Aktieportföljen ska vara diversifierad 
5. Fokus ska ligga på max 5 utvalda case 
6. Max 12 innehav totalt
7. Sparandet ska ses över lång tid 
8. Skapa fonder utifrån teman och lägg in små innehav i dessa och följ utveckligen av den totala fonden. 

Den aktieportfölj som jag nu har skapat genererar 62,9% av den utdelning som jag behöver för att klara mig. Därför har jag tidigare allokerat om till kontakter motsvarande 50% av vad jag behöver per månad under 5 års tid. Resterande 50% kommer att komma från den totala utdelningen, vilket gör att 12.9% av aktieportföljens utdelning därför kan återinvesteras. Tanken är att på 5 år kommer jag fokusera på totalavkastningen och därefter antingen sälja av de 50% av utdelning som saknas årligen eller allokera om så att portföljen minst ger 100% av den utdelning som jag behöver.

Men inför 2020 ser min totala aktieportfölj ut så här:

Preferensaktierna, som är Klövern pref, Corem pref, Sagax D, SBB D och Sdiptech pref, står för det stabila kassaflödet. De utvalda case som jag har är Resurs Holding, Sinch, Evolution Gaming och Europris. Nedan är mina hisspitchar kring dessa case sett över kommande 5 åren:

Aktiekursen för Resurs Holding har knappast rört sig från introduktionen på 55 kronor för över tre år sedan, men vinsten har dubblats. Jag tror att vinsttillväxten fortsätter i samma takt det kommande fem åren och att vinsten minst dubblas. Med en direktavkastning på runt 6% och ett P/E som nu är under 10 trots uppgång för aktien till 60,30 kr, är min tes att aktie borde stå i 120 kr om 5 år.  Själv har jag ett gav på 56,51 kronor

När det gäller Sinch, var jag inne i den aktien för drygt 18 månader sedan men gick ur aktien efter ett kort tag då jag tyckte att de hade för dåliga marginaler och förstod inte riktigt affärsmodellen. Hur kan man tjäna pengar på att skicka vidare sms? Men bolagets verkliga värde ligger i alla de avtal som det har med operatörer världen över. Operatörerna använder sig därför av Sinch plattform för att förmedla sms istället för att ha enskilda avtal med varje operatör.

Eftersom strukturen är på plats är detta en kassako och lätt för bolaget att utveckla för att kunna skicka andra meddelandeformat som RCS, Whatsapp, osv. Som de senaste kvartalsrapporterna visat, har försäljning och vinst vuxit rejält och detta kommer bara att fortgå tror jag. Mitt bet är att detta bolag kommer att vara värt minst 50 miljarder om 5 år om det inte blir uppköpt innan, vilket skulle vara klart negativt. Eftersom jag inte stannat kvar i aktien utan gått in igen är mitt nya GAV 227 kronor.

Evolution Gaming är som bolagen som sålde hackar och spadar under amerikanska guldrushen på 1800-talet. Med fantastiska marginaler och en amerikansk marknad som öppnas upp för onlinespel nu och under de kommande åren, tror jag att bolaget kommer att växa vidare till höga marginaler. Mitt bet är detta har potential att bli värt 10-15 miljarder USD om inte mera. Mitt GAV är 241 kronor.

Norska Europris jobbar med daglivaruhandel, men de fokuserar på lågprissegmentet. Människor gillar att handla billigt inte minst under en lågkonjuktur. Nyligen har man köpt 20% av ÖoB med option på att köpa resterande 80% och man har samarbetsavtal med finska Tokmanni, som är i samma gebit. Visionen är att bygga en stor nordisk spelare och jag tror att man kan fortsätta växa snabbare än marknaden. Därför kommer nog en rejäl uppvärdering att komma för bolaget och mitt mål är att aktien står i minst 50 kronor inom 5 år. Till det ska en årlig utdelning på över 5% läggas. Det GAV som jag har är 31,13 NOK.

Övriga innehav har jag klumpat ihop i diverse egenskapade fonder. Den största är helt klart Stojko Invest Investmentbolag, som består av en likaviktad aktieportfölj av de 6 investmentbolag som jag tycker är intressantasta. Dessa bolag gör att jag har exponering till ytterligare cirka 50 bolag indirekt, något som gör att jag får en bra diversifiering.

Nu kommer ovan aktieportfölj att justeras den sista börsdagen så att när börsen stänger för 2019 är Stojko Invest Investmentbolag likaviktad.

Övriga fonder som jag skapat är Stojko Invest US Tech, Stojko Invest Fastighet, Stojko Invest Sverige och Stojko Invest ESG/Energy. De aktier som finns i dessa fonder kommer troligen att allokeras om eller nya kommer att tas in alternativt säljas av, men fonderna i sig kommer att finnas kvar och utfallet kommer att följas upp som vilken aktiefond som helst. Även dessa fonder bidrar till diversifieringen som jag vill ha i mitt sparande.

När det gäller Stojko Invest Fastighet, har budet från SBB på Hemfosa inte gått igenom ännu, men jag har accepterat lösningen 55% aktier i SBB B och 45% kontanter för mina aktier i Hemfosa. Så när det är klart kommer Hemfosa att försvinna ur Stojko Invest Fastighetsfond.

Slutligen när det gäller Brookfield Renewable Partners (BEP) skulle detta storleksmässigt kunnat vara ett utvalt case. Men anledningen till att det inte är det trots sin storlek är att för att man inte längre kan köpa aktien hos Avanza eller Nordnet på grund av dess bolagsform. Det är därför som jag passade på att köpa på mig en större stek så länge som det var möjligt.

Har du skapat din aktieportfölj för 2020? Vilka aktier eller fonder är dina 3 bästa case? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant och viktig. God Jul alla läsare och tack för att ni varit med och bidrag till min resa 2019.