Hur gör du barnen intresserade av aktier

Ska man berätta för sina barn hur mycket sparkapital de har? Eller hur gör man egentligen? 

Mina barns mor- och farföräldrar öppnade när barnen föddes varsin aktiedepå i barnens namn. Kanske inte så klokt med tanke på att de vid 18 års ålder bestämmer själva vad de vill göra med pengarna. Därför känns det extra viktigt att de så tidigt som möjligt lär sig om aktier och utdelningar, och om man låter tiden gå kan detta bli stora belopp i slutändan.

Förhoppningen är att de blir tillräckligt intresserade att de känner att de vill låta pengarna vara kvar och få växa. Det är därför jag pratar mycket hemma om sparande, att leva på sina utdelningar, osv. När de är 45-50 år gamla, är det inte omöjligt att de har en utdelning på ett antal tusenlappar varje månad, något som blir ett extra tillskott i vardagen. Själv önskar jag att mina föräldrar hade varit intresserade av aktier och gett mig den här skolningen. Då hade jag redan varit ekonomiskt fri. Men det är aldrig försent att börja med aktier.

Det första jag gjorde med barnens depåer, var att ändra dessa till ISK, eftersom denna sparform idag är skattemässigt mer fördelaktig. Därefter, skapade jag två likadana portföljer åt dem. Ni kan se aktieportföljerna här. Fokus har varit på 10-12 stabila utdelande bolag i olika branscher, för att få en bra riskspridning. Eftersom den stora grabben är 16 år, är det mindre än två år innan han får tillgång till denna ISK.

Efter det valde jag och mitt ex att sätt oss ned med dem båda och visa deras aktieportföljer samt förklara hur de är uppbyggda. Startvärdet är 25 950 kronor för varje barn med en direktavkastning på 3,1%. Av det beloppet lät vi 2 000 kronor vara likvider, så att de skulle kunna välja bolag själva. Jag tror att nu när de vet hur mycket pengar de har, blir det roligare att sätta undan 20, 50 eller 100 kronor av de pengar som de får till födelsedagar/jul eller om de jobbar lite extra. Hittills är det bara stora grabben som valt egen aktie och det blev en aktie i Apple.

Om man börjar från noll är det är nog inte lika lätt att motivera dem till att börja med ett aktiesparande. Nu när de har ett större kapital, har de tillräckligt med antal aktier att den aktieutdelning som de får, kan de återinvestera i nya aktier. Har du som barn "bara" sparat 150 kronor och köpt till exempel en aktie i Axfood, så utdelningen du fick på 7 kronor är för liten för att du ska kunna köpa någon ny aktie.

Hur sparar du till dina barn? Om det är i deras namn, vet de om hur stora aktieportföljer de har? Kommentera gärna på bloggen.

Vad ska du göra med utdelningen?

Nya sköna utdelningsslantar har trillat in under veckan och jag har funderat hur dessa används på bästa sätt. Det som alltid förespråkas att är återinvestera utdelningen för att maximera ränta-på-räntaeffekten i aktieportföljen.

Men för mig uppstår två frågor med den utdelning som jag får. Den ena fråga är när måste jag återinvestera utdelningen och i vad ska jag återinvestera utdelningen?

Utdelning från ett bolag som delar ut en gång per år, ska du automatiskt köpa nya aktier direkt när utdelningen landat på konto eller ska du vänta till ett bättre ingångsvärde för de "nya" pengarna? Du har ju trots allt nästan ett helt år på dig att köpa fler aktier. Personligen tror jag att det är beroende på vilken syn du har på marknaden och aktien i ett kortare perspektiv. Tror du att det är en nedgång inom en snar framtid, vänta med att köp, annars köp nära inpå utdelningen för att vara med på fortsatt kursuppgång.


Den första fråga tycker jag är lite lättare jämfört med den andra frågan. Vissa köper konsekvent nya aktier i den aktie som utdelningen kom ifrån. Men själv våndas jag alltid med om jag också ska göra det eller om jag ska köpa aktier i andra befintliga innehav. Eller istället kanske köpa in ett nytt spännande innehav, som jag haft på bevakningslistan.

För att komplicera det ytterligare, så har jag ca 5% belåning på portföljen och även om räntan är 0,99%, är det en kostnad jag helst skulle slippa. Det väcker frågan om jag ska minska belåningen genom att använda utdelningen till det? Så länge jag har krediten kommer jag åt pengar om köpläge skulle uppstå. Med andra ord finns det alltid torrt krut.

Problemet med att använda utdelningen till att minska krediten är att det inte är särskilt ekonomiskt så länge som räntekostnaden är så låg. För att ta ett räkneexempel. Om jag har en aktie i min aktieportfölj som har en utdelning på 1000 kr, vilket i exemplet motsvarar 3%, motsvarar en minskning av krediten med 1000 kronor en minskad räntekostnad med 9,90 kr (1000*0,0099) per år. Men om jag istället köper nya aktier för de 1000 kronorna som fortsätter att ge en 3%-ig utdelning året efter, går jag miste om 30 kr i ökad utdelning.

Som ni ser, ger en minskning av krediten med hjälp av erhållen utdelning att jag får betala för det, vilket inte känns lockande.

Istället blev det att fylla på i kvalitetsbolagen Latour och Svolder, som handlas runt sitt substansvärde. Särskilt Latour brukar ofta handlas med premie och det känns bra att komma in på dessa nivåer.

Sedan tog jag in ett nytt bolag, Diös, som jag bevakat en längre tid. Det är ett fastighetsbolag med fina bestånd från Gävle och norrut. Bra blandning mellan olika typer av fastigheter, stabila siffror och en direktavkastning över 5%.

Hur tänker ni kring utdelningen och hur gör ni? Kommentera gärna.

Mitt sätt att se på min aktieportfölj

Det här inlägget handlar om hur jag har byggt min aktieportfölj och hur jag kom fram till det efter mycket tänkade och diskuterande med vänner, som också handlar med aktier.

Jag kommer ihåg min första aktieaffär. Men då hade jag inte förstått det här med olika investeringsstrategier, hade inte hört talas om diversifiering mellan tillgångar eller att inte lägga alla ägg i samma korg. Istället gick jag all-in i en enda aktie. Valet föll på Handelsbanken, vilket kanske inte är att anses som en högriskplacering. Men nu var detta något år innan krisen i början av 1990-talet och jag hann sälja av innan till en god vinst, vilket fick mig att inse att aktier, det kan man tjäna pengar på.

Även om detta väckte mitt intresse det tog ett tag innan jag klev in på aktiemarknaden igen. Runt mitten av nittiotalet var jag tillbaka och då var det optioner som gällde. Behöver knappast säga att det kanske inte blev direkt lysande affärer. Bättre gick det mot slutet av 1990-talet, en period som kan beskrivas som häftiga tider. Man kunde i princip slänga in en påse pengar på börsen, köpa aktier i bolag som höll på med "internet" på något sätt och pengarna bara växte. Det var som att gödsla en gräsmatta med kväve och vattna ordentligt.


I den vevan hade jag börjat som revisor på första byrå och det var en kille där som höll på en hel del med aktier. I sin aktieportfölje hade han bland annat aktier i ett bolag som hette PC Express.

På ett uppdrag som vi hade tillsammans, blir han uppringd av sin aktiemäklare, som berättar att PC Express skulle knoppa av Bidlet och undrade hur han ville göra med aktierna i det avknoppade bolaget. Kollegan frågade vad Bidlet sysslade med varpå mäklare förklarade att de höll på med auktioner på nätet. Hur som helst behöll kollegan aktierna och fick ett ingångsvärde på runt 30 kr per aktie.

Sedan blev det en helt galet resa och Bidlet rusade som om det vore på steroider. Aktien gick upp till 1500 kr. Via HQ kunde man handla aktien, som var onoterad. Kollegan gick runt och log på kontoret och berättade att han nu minsann skulle köpa en sportbil. I samma veva lägger amerikanska QXL ett bud på bolag och det spekuleras i att budet kommer hamna på 3-5000 kronor. Tur att öronen satt där de satt, annars hade leende gjort frivarv på frivarv runt skallen på honom.

Aktien fortsatte att stiga och var uppe på nästan 2000 kr och hans aktieportfölj måste haft ett all-time high. Men, som ofta sker, vill man krama ur ännu mera och inte ta hem en vinst. När han väl sålde hade den sjunkit tillbaka mot 2-300 kronor. En fantastisk vinst, men det blev inte en sportbil.

Därför, innan jag nu på allvar började spara i aktier och när tanken väcktes på att kunna leva på mina aktieutdelningar, har jag ägnat mycket tid åt att fundera på hur jag ska bygga min aktieportfölj. Till slut kom jag fram till att jag skulle se den som ett hus. Och ett hus består av olika delar.

Den första delen, som också är den stabila basen i alla byggen, är grunden. Grunden i mitt fall består av investmentbolagen Investor, Industrivärden, Kinnevik, Latour och Svolder samt skog i form av Holmen.

Men för att kunna ha råd att bygga ett hus måste man ha ett löpande kassaflöde. Detta har jag skaffat mig från olika preferensaktier i främst fastighetsbolag, vilket är min andra del Vid något tillfälle kommer jag nog att byta ut dessa mot stamaktier om aktieutdelningen på dessa närmar sig aktieutdelningen av preffarna.

Nu när jag har grunden klar och kassaflödet ordnat, kan jag bygga resten av huset och det är så som jag ser på mina övriga aktieinvesteringar, som utgör den tredje delen. Tanken är att varje enskild aktie i denna del ska uppgå till minst 1% av portföljvärdet och att det ska vara något så när likaviktat med undantag för några som jag tror extra på. I mitt fall är det Swedbank och Resurs Bank.

Den sista delen kallar jag för tillväxtdelen och här samlar jag investeringar i bolag med hög tillväxt och skalbara affärer, gärna via molnet. Exempel på investeringar är aktier i Storytel, Fortnox, spel- och bettingbolag, Alibaba, Amazon, mm.

Jag tror att genom att se på aktieportföljen på detta sätt blir det lättare att hantera många investeringar och jag kan fokusera på bygg- och tillväxtdelen. Del ett och två sköter sig mer själva och kräver inte lika mycket tid. Vill ni se alla innehaven i aktieportföljen, hittar ni dem här.

Hur har du byggt din portfölj? Kommentera gärna.

Industrivärden, kickar igång kvartalsrapporteringen

Det känns som att man nyss avslutat rapporteringen av bokslutskommuniker och nu väntar på årsstämma samt utdelning. Då sparkar Industrivärden igång med delårsrapporting av det första kvartalet 2018.

Det bolaget är också det första av alla mina bolag att rapporta. De senaste månadernas negativ börsutveckling har självklart påverkat aktien, vars totalavkastning minskar med 4%. Trist men knappast oväntat. Substansvärdet ökar till 225 kronor/aktie. Länk till rapporten hittar du här Industrivärden Q1 2018.

Dock imponerad av att de kommer med rapporten så snabbt. Investor, ett annat innehav i min aktieportfölj, behöver ytterligare 10 dagar på sig för att få fram sin rapport. Det borde gå att förbättra. Det blir intressant att se hur totalavkastningen har varit för Investor och vad substansrabatten hamnar på. Vad tror ni?

Men även om Industrivärdens rapport inte var så glädjande, kom Dagens industri med en positiv artikel av Axfood, som steg lite. Känns bra att ha en stabil och trygg aktie i aktieportföljen.

För de som kom ihåg mitt lån till yngsta grabbens tröjköp (läs om det här), fick jag min första återbetalning från honom. Det var mer än vad jag trodde och sa det till honom. Men han vill återbetala det snabbare, vilket i för sig är bra.

Q1 2018 rapportering av aktieportföljen

Tiden rinner iväg och påskäggen är sedan länge uppätna. Tänker varje år att i år ska jag ha karaktär nog att bara äta lite påskgodis. Brukar alltid bara stanna vid en tanke, även så detta år. Men gott är det.

En sak som jag har funderat en hel del på är hur ofta jag ska redovisa hur aktieportföljerna går. Bland sparbloggare finns det allt ifrån veckoredovisning till månad till ingen alls .Jag följer mina aktieinnehav dagligen på börsen, för att jag helt enkelt gillar att se hur mina aktieinvesteringar utvecklar sig. Men med tanke på börsens svängningar blir det väldigt upp och ned för aktieportföljen. Eftersom jag är långsiktig och egentligen fokuserar på utdelningarna, spelar det inte något roll vad de enskilda aktierna står i (fast man vill ju att det ska lysa blått).

Därför ser jag mig själv som ett företag och likt ett företag kommer jag att redovisa hur det går kvartalsvis. Så, här kommer bloggens första kvartalsrapporteringar!

Stojko Investportföljen
Utveckling under kvartalet: +1,07%
Erhållen utdelning: 50 304 kr

Andel likvider: 7,3%
Belåning: 4,6%
Sparbuffert: 4,8%

Stora grabbens portfölj
Utveckling under kvartalet: +3,89%
Erhållen utdelning: 282,70 kr

Lilla grabbens portfölj

Utveckling under kvartalet: +4,04%
Erhållen utdelning: 282,70 kr

Helt ok kvartal för mig själv om man jämför med övriga börsen. Barnens aktieportföljer fick en bra start, men lyckades tajma nedgången i februari för deras aktieinköp. Nu ser jag fram emot kommande kvartal och en fortsättning på den härliga utdelningssäsongen med ännu mera utdelningar.

Påskägg: Förena nytta med nöje

Ett av mina fokus är att lära mina barn om aktiesparande och redan tidigt förstå det här med utdelningsinvestering. Tanken är att de så tidigt som möjligt ska börja spara långsiktigt i aktier och sedan om 25-30 år ha en aktieportfölj som genererar utdelning som är så pass hög  att de med denna passiva inkomst kan uppnå ekonomisk frihet. Med det menar jag att de själva ska kunna välja vad de vill jobba med och även när och hur.

Så i årets påskägg har jag förenat nytta med nöje, genom att det inte bara får godis utan jag har även köpt lite aktier till dem.

Valet föll på ytterligare aktier i Bredband2, som kom med ett bra bokslut, där antalet kunder växer och likaså utdelningen. 2018 så har vi haft OS och vi kommer även ha fotbolls-VM. Ett relativt nytt bolag som kom till börsen är Global Gaming 555. Deras stora site är Ninja Casino, men under detta år kommer de även att lansera en sportbok, vilket gör att man även kommer att kunna satsa på matcher mm. Med en utdelning om cirka 4% tror jag att det kan vara en intressant aktie på lång sikt.

Vad ger ni era barn i påskäggen? Kommentera gärna på bloggen.

FAANG, FANGMAN eller BAT investerare?

Gillar man Techbolag och känner att man vill investera i de största ledande bolagen, men kanske inte i de olika Techfonder som finns, är troligt att man kanske har hört uttrycken, FAANG, FANGMAN och BAT.

Någon kanske säger: "Jag har öppnat en ny KF på Nordnet och kör en Fangmanportfölj i den, kryddat med valda delar av bat och toppat med lite semi. Det ger mig en bra exponering mot Tech".

Det där säger kanske inte så mycket för en oinvigd. Men bakom dessa ord döljer sig ett antal Techbolag, där man helt enkelt har tagit den första bokstaven i varje företags namn och satt ihop till dessa akronymer.

• FANGMAN- Består av bolagen Facebook, Amazon, Netflix, Google, Microsoft, Apple, Nvidia

• FAANG- Består av bolagen Facebook, Amazon, Apple, Netflix, Google

• BAT -  Består av bolagen Baidu, Alibaba, Tenchent

Vad är dessa bolag och hur tjänar de främst sina pengar. Nedan är en kort beskrivning om vad bolagen gör och hur de tjänar sina pengar:

• Facebook – är ett socialt nätverk där syftet är att umgås med andra över internet. Bolaget tjänar sina pengar på att sälja annonser. Är nu i blåsväder då de har delat med sig av användares data utan deras godkännande.
• Amazon – började som en handelsplats för att köpa böcker på nätet, men numera säljer olika varor via sin webbplats. Men en stor del av intjäningen kommer från deras molntjänster via Amazon Web Services
• Apple – Säljer mobiler, datorer, surfplattor, med mera. Har ett eget ekosystem för alla sina produkter som gör det lätt att använda dem tillsammans
• Netflix – Streamingtjänst för filmer och serier via nätet. Tjänar pengar på egenproducerat material samt på prenumerationer på deras tjänst
• Google – Är världens största sökmotor för internet. Tjänar pengar på annonsering, men även på olika kringtjänster som deras appar tillhandahåller
• Microsoft – Ett av de största bolagen inom mjukvara till datorers operativsystem samt arbetsprogram. Men har även byggt upp en stor molnlösning (Azure) där en stor del av intjäningen kommer ifrån
• Nvidia – Ett elektronikföretag som alla gamers känner till. Bolaget tillverkar grafikprocessorer och chipsets till moderkort. Storsäljare är grafikkortet GeForce.
• Baidu – Är Kinas motsvarighet till Google
• Alibaba –Är Kinas motsvarighet till Amazon, men de har även betallösningar, sökmotor och bank
• Tencent – Är ett kinesiskt konglomerat som äger bolag inom IT, internet, sociala medier och telefoni. Bolaget äger även stora andelar i spelbolagen Riot Games och Supercell.

Så med andra ord, dessa akronymer är helt enkelt förkortningar för några av världens största Techbolag. Om håll med om, det är enklare att använda sig av dessa förkortningar och det låter lite häftigt också.

Det bolag som jag saknar är sydafrikanska Naspers, som kan beskrivas som ett konglomerat med investeringar i internet- och mediabolag. De har bland annat investerat i Tencent och Facebook.

Med bolag inom semi, menas bolag som är semiconductors, dvs bolag som tillhandahåller elektronikkomponenter som har förmåga att leda ström, så kallade halvledare 

Denna typ av komponenter finns överallt, men ett område som har gjort att bolag inom denna industri är ökningen inom Automation. I en modern bil till exempel sitter det en uppsjö av komponenter och sensor tack vare alla hjälpsystem som moderna bilar har i sig. Och mer lär det bli. Exempel på bolag inom Semi är Qualcomm, NXP Taiwan Semiconductors, Micron och Microship.

De flesta bolagen är noterade i USA, men just Tencent och Naspers kan man inte handla från Sverige då ingen av de svenska handelshusen har avtal med de marknadsplatser som aktierna är listade på. Men, för att komma runt det finns det ett antal fonder som har investerat i dessa bolag, som till exempel Länsförsäkringar TillväxtnäraIndexfond, Swedbank Robur Access Asien och Carnegie Afrikafond. De är fonder med bra performance och vettig förvaltningskostnad. Och så får man även spridning mot andra spännande bolag inom techsektorn.

Själv har jag valt Carnegies fond, fast då inom PPM, för att få en ännu billigare förvaltningkostnad. Fördelen med PPM är att fonderna måste ge ordenliga rabatter till oss sparare för att ingå i PPM. Fördelen blir att vi dels får möjlighet att spara i roliga fonder med innehav som vi är intresserade av, och det görs till en billeg kostnad. Nästan som ett kinderägg. I övrigt är jag en blanding av en FANGMAN och BAT.

Vad är du? In och kommentera på bloggen.

Top 10: Mina främsta ekonomikällor

Vill man lära sig om aktier, aktiesparande och privatekonomi, måste man precis som Warren Buffett läsa mycket. Frågan är då, vilka är de främsta källorna till ekonomisk kunskap? Nedan har jag listat mina Top 10 källor:

Aktiespararen - En tidning som fokuserar på lite mer djupgående aktieanalyser utan att vara komplicerade på något sätt. Här kan man även läsa intervjuer med VDar för olika börsbolag och tidningen har även några aktieportföljer som de skriver om i varje nummer. Är man lite osäker på vad man ska investera i för aktier kan dessa vara en bra grej att ta rygg på. På liknande sätt har det även några fondportföljer som de redogör för. Jag tycker tidningen ger en bred och bra inblick i aktie- och fondsparandet.

Privata Affärer - Denna tidning är som Aktiespararen, men man fokuserar mer på privatekonomi som helhet. Den ger en större bredd, men med breddat fokus blir det inte lika koncentrerat på aktier/fonder och aktieanalyser. Passar bra för någon som vill läsa och lära sig om privatekonomi på ett övergripande sätt.

Placeringsguiden - denna tidning ges ut av Privata affärer och fokuserar mer på aktieanalyser av bolag och har en lite längre lista på köpvärda aktier. En bra tidning som analyserar fram diverse intressanta aktier att eventuellt investera i för att bygga en aktieportfölj.

Börsveckan - Denna tidning är ett snävare alternativ till Placeringsguiden skulle jag vilja säga. Här fokuserar man på 4-5 aktier per nummer, som man analyserar mer på djupet. Vidare har man även en aktieportfölj som man förvaltar och redogör för i varje nummer.

Poddar - Det finns en uppsjö av finansinriktade poddar och dessa är ofta väldigt intressanta och välgjorda. Min top 5 lista av poddar är:

• Framgångspodden, 
• Finanspodden, 
• Investerarens podcast
• Digitalpodden
• Avanzapodden

Nyhetskanaler - Den bästa tycker jag är OmniEkonomi. Här får man löpande ekonomiska nyheter från olika finanstidningar världen över. Ett lätt sätt att hålla sig uppdaterad helt enkelt. Sedan läser jag alltid Dagens Industri samtidigt som jag äter frukost.

Börsmorgon (DiTV) - När man plöjt igenom morgontidningen är Börsmorgon 08:45 en bra kanal för att få en känsla för hur börsen kommer att öppna 09:00 och vad analytiker fokuserar på. I rapporttider tycker jag den är ovärderlig, för att få en bild över hur ens aktier kan tänkas prestera under dagen.

Börslunch (EFN) - Detta program är som Börsmorgon, men ger en avstämning halvvägs in på börsdagen. Man kan säga att den ger en avstämning efter första halvlek för att använda fotbollstermer.

Twitter - Genom att följa vissa hashtags får jag en överblick och idé om vad som diskuteras i sociala medier när det gäller aktier, investeringar och privatekonomi rent generellt. Jag brukar (förutom att scrolla i mitt twitterflöde) kolla av vad som skrivs under dessa 4 hashtags:

• #finanstwitter 
• #sparadkrona 
• #pratapengar
• #uppesittarkväll 

Jag tycker Twitter är kanon för att få inspiration på nya spännande aktier och aktiebloggar, som i sin tur ger en möjlighet att förkovra sig ytterligare. Mitt Twitterkonto heter stojko_invest.

Instagram - Här finns det många intressanta personer att följa för att få olika typer av spartips (#sparadkrona), mm. Själv finns jag under namnet stojko_invest.

Vilka källor använder ni er av? Kommentera gärna i bloggen.