Visar inlägg med etikett aktiefond. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett aktiefond. Visa alla inlägg

fredag 14 juni 2019

Ändrat om lite i pensionssparandet




Även om det är roligast att hålla på med utdelningsportföljen, gäller det att inte glömma bort pensionen och då främst tjänstepensionssparandet. Tidigare brydde jag mig inte så mycket om det, dels för att jag bara kunde spara i fonder vilket jag inte tycker är lika roligt som aktier och dels för att det var utspritt på så många olika bolag. Det blir lätt så när man bytt arbetsgivare 6-7 gånger i sitt liv.

Men numera är det lätt att via Min Pension få en överblick över sin pension, både statlig, tjänste- och privatpension. En sak som jag tycker är viktig är att att tänka på är att inte ha all tjänstepension i en och samma försäkring. Istället när försäkringen når ett visst belopp, stänger man den och startar på en ny. Det gör man enklast genom att prata med sig arbetsgivare och be denna kontakta försäkringsbolaget för att starta på en ny försäkring.

Men varför ska man ha flera tjänstepensionsförsäkringar kanske ni undrar? Jo, det enkla svaret är för att det ger dig möjlighet att själv laborera när du tar ut dem och hur. Har du endast en försäkring, så när du väl tar ut den kan du inte pausa den. Men om du har flera mindre försäkringar, kan du välja att ta ut bara en om du vill gå i pension tidigare men ändå fortsätta att jobba. De övriga försäkringarna kan du då låta ligga kvar och förränta sig.


Själv har jag åtta olika försäkringar där jag själv kan välja vilka fonder jag vill spara i. Men det är främst de som jag har hos Länsförsäkringar som utgör majoriteten av mitt tjänstepensionssparandet. Att det blev just Länsförsäkringar beror på att jag gillar deras indexfonder, som jag tycker är bra och billiga.

Med så många försäkringar kan jag laborera hur jag vill med olika uttagstider för att se till att jag inte hamnar över brytpunkten för att behöva betala statlig skatt.

Min tidigare strategi var att jag skulle ha samma fonder i varje försäkring. Ett tag innebar det att jag bara i Länsförsäkringar hade 28 fonder, samma sju i var av de fyra försäkringarna. Som ni förstår blev det ohållbart när man vill följa utvecklingen och när man skulle göra fondbyten.

Min privata aktieportfölj har jag lagt in i Google sheets och på en sida kan jag där se alla mina innehav. Samma upplägg vill jag också har med mina valbara pensionsfonder i min tjänstepension.
Därför var jag tvungen att hitta en ny strategi för mitt fondsparande.

Istället för att ha samma antal fonder, utgick jag från hur jag ville placera mina pengar och den fördelning som jag kom upp med var att jag ville ha

  • 45% Ränta
  • 20% Global
  • 15% USA
  • 10% Fastighet
  • 10% Teknologi

När det gäller räntan delade jag upp den i en korträntedel och en företagsobligationsdel. Vidare så skulle även den total förvaltningavgiften vara så låg som möjligt.

I denna övning har jag även med mitt sparande i PPM även om det inte är en del av tjänstepensionen utan är den statliga pensionen. Anledningen är att jag kan välja att spara i de fonder jag vill precis som i min tjänstepension.

De fonder som jag har valt är föjlande:

  • DNB Teknologi
  • Swedbank Robur Technology
  • Länsförsäkringar Fastighetsfond
  • Länsförsäkringar Global Indexnära
  • Skandia TIME Global
  • SPP Aktiefond Global
  • Länsförsäkringar USA Indexnära
  • Länsförsäkringar Kort räntefond
  • Splitan Högräntefond


Efter att ha placerat de valda fonderna enligt en procentuella fördelningen ovan, så har jag nu totalt 9 fonder att hålla reda på och jag kan nu se samtliga på en sida i Google sheets, vilket ger en lättöverskådlig överblick.

Ett tips är att välja dyrare fonder i PPM, som teknologifonderna, eftersom de är kraftigt rabatterade i PPM jämfört med vad fondbolagen tar ut.

Totalt sett har jag en förvaltningsavgift på 0,32% på mina valbara fonder i min tjänstepension vilket jag är nöjd med.

Just nu är fördelningen följande:


  • 33% Ränta kort
  • 11% Ränta High Yield
  • 22% Global
  • 15% USA
  • 9% Teknologi
  • 10% Fastighet


Varje kvartal går jag igenom den procentuella fördelningen och omfördelar utifrån vad jag tror ur ett mer makroperspektiv.

Hur har du gjort med din tjänstepension? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant.

lördag 9 februari 2019

Core Ny Teknik - ny spännande fond



Pressrelease Tin Fonder med Carl Armfelt och Erik Sprinchorn


En av de svenska framgångrika fonderna inom ny teknik var Swedbank Robur Ny Teknik. Från fondpresentationen kan man läsa att

”Det är en fond som placerar i huvudsak i aktier på svenska och nordiska marknaden, i mindre och medelstora bolag. Placeringarna koncentreras till bolag vars produkter och/eller tjänster har ett högt teknikinnehåll. Exempel på branscher är IT/telekommunikation, gaming, läkemedel, medicinteknik, miljöteknik och indrustriteknik.”

Utveklingen för den fonden var fenomenal, som 5-års grafen visar nedan.


Källa: Avanza

Nytt fondbolag


I november förra året hoppade de två förvaltarna Carl Armfelt och Erik Sprinchorn av och saknaden efter en dem som förvaltare har varit stor. Jag hade själv den fonden i min premiepension när de förvaltade den. Samtidigt har många undrat vad Carl och Erik skulle göra istället.

Det har spekulerats i att de båda skulle starta ett fondbolag och köra i egen regi. Så är nu fallet och i måndags blev det klart med att de båda har bildat ett nytt fondbolag, TIN Fonder. TIN Fonder står passande för teknik, innovation och nytänkande. 

Bure Financial Services har gått in som ägare och även om jag inte har Bure i min aktieportfölj själv bådar det för en långsiktigthet, vilket jag tycker är viktigt.  

Till att börja med kommer de att starta fonden Core Ny Teknik, som kommer att investera i bolag inom teknik, hälsa och digitala varumärken. Det kommer att vara en fond för den som tror på innovation, småbolag och Norden enligt vad de skriver på sin hemsida. 

Förvaltningsavgiften är 1,50% och totalavgiften (TKA) är 1,70%. I dagsläget kan man handla fonden via Avanza och Nordnet.

Det kommer att var en aktivt förvaltad fond med 40-60 bolag och lämpar sig bäst för långsiktiga sparare. De första investeringarna i fonden var i Evolution Gaming och THQ Nordic och tydligen har de hittills gjort investeringar i totalt 30 bolag.

Slutsats


Vill man veta mer om hur de tänkt, kan jag rekommendera den intervju som Niklas "Investerarn" Andersson gjort med Carl Armfelt. Den finner ni på Investarens podcast.

Själv placerar jag främst i aktier och de aktier som ger utdelning, men när det gäller ny teknik och innovativa bolag, tycker jag att det dels är svårt att veta vilka man ska satsa på och dels kanske de inte tjänar pengar än mindre delar ut några. 

Därför är det smidigt att kunna investera i en fond och låta de som kan ta ansvar för placeringarna. Jag har därför placerat en slant i fonden och det ska bli spännande att följa resan med Carl och Erik.


måndag 3 december 2018

Svolders substansvärde fortfarande över 100 kronor


Idag kom Svolder med uppdatering av sitt substansvärde och det håller sig fortfarande över 100 kronor. Ser man på utvecklingen av substansvärde under 2018, har det fluktuerat mellan 100-120 kronor och efter börsnedgången som varit i oktober/november, är nu substansvärdet i det lägre intervallet av substanskanalen.


Svolder är ett av mina större aktieinnehav och när B-aktien rör sig nedåt 90 kronor brukar jag passa på att fylla på. Eftersom det är småbolag som Svolder investerar i, är aktien ganska volatil, vilket ofta ger köplägen.

Svolder är alternativ till en småbolagsfond.  De fem största innehaven utgörs av Troax, Garo, Platzer, Boule Diagnostics och New Wave Group, vilka totalt utgör 39,5% av portföljen. I höst har man passat på att köpa in sig i Nordic Waterproofing, som säljer tätskiktprodukter till byggnader och infrastrukturer. Ett fint bolag, men som tagit en del stryk i den allmänna byggnedgången. 

söndag 8 april 2018

Hur väljer man rätt indexfond?

Ofta hör man att om man vill vara investerad på börsen, men inte har kunskapen eller intresset att sätta sig in i enskilda aktier är det bättre att investera i fonder och särkskilt då en indexfond som följer börsen. Warren Buffett (legendarisk investerare) slog vad med ett antal hedgefondsförvaltare att en vanligen indexfond presterar bättre än någon av deras hedgefonder . Vadet sträckte sig över en 10 års period och som Warren förutspådde vann hans indexfond.

Men är det då bara att köpa första bästa indexfond och sedan luta sig tillbaka i 20 år? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Detta inlägg kommer att belysa att välja indexfond kräver en hel del arbete och fundering.

Jag har valt att begränsa mig till svenska indexfonder därför att det är den marknad som de flesta har sitt fondsparande i och känner till.

För de som inte vet, så är en indexfond en fond som följer ett visst aktieindex utifrån att man investerar lika mycket i varje aktier eller att man viktar investeringarna baserat på bolagens storlek.


Genomgång av olika indexfonder


Om vi tittar på de indexfonder som har funnits i minst fem år finner man 21 stycken indexfonder som alla investerar i den svenska börsen.

Källa: Morningstar
I tabellen ovan har jag tagit med indexfondens avgift, hur fonden har gått i år, 1 år, 3 år och 5 år, samt vilket aktieindex de föjer. Tittar man närmare på indexfonderna ser man att det på 5 år skiljer mer än 20% i avkastning mellan bästa och sämsta indexfonden och att avgiften för att förvalta fonden sträcker sig från 0% - 0.68%.

Vilka saker måste man tänka på när man väljer indexfond?


Plötslig inser man att det inte bara är att välja första bästa indexfond, utan man måste ta ställning till minst följande saker först:
  1. Vad kostar fonden och varför?
  2. Hur har den presterat jämfört med Stockholmsbörsen?
  3. Vilket index följer den?
Tanken med en indexfond är att den ska vara passiv och återspegla börsen så personligen har jag svårt att förstå varför man i överhuvudtaget ska betala mer än max 0.2% för en indexfond. Tittar man på exempelvis Handelsbankens fond Sverige Ind Criteria, som kostar 0.68% och dessutom presterar sämre än både börsen som helhet och andra indexfonder i listan, undrar man vad är värdet av den avgift som man betalar?

Nästa fråga ställer indexfondens prestation mot hela börsen och mot andra indexfonder. Varför välja Aktiesparnas fond som gett 54.6% på 5 år och betala 0.31% per år för det, när man t ex kan välja Nordnets fond Superfonden Sverige, vilket gett 70.3% på 5 år och inte kostar något?

Slutligen, och här kommer den viktiga biten, är att förstå det index som fonden följer och vad det indexet innebär. Nedan är en förklaring till de olika indexerna och hur de är uppbyggda.


Som tabellen visar innehåller de olika indexerna olika mängd aktier, vilket är förklaringen till att de fonder som följer OMXS30 placerar sig i botten och de som följer SIXRX placerar sig i toppen av tabellen. OMXS30 innehåller de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen och här får bolag på Large Cap-listan ett stort genomslag.

Både H&M och Ericsson har gått dåligt de senaste åren, vilket slår hårt på ett snävt index. SIXRX innehåller alla aktier på Stockholmsbörsen och då får varje enskilt aktie inte lika stort genomslag, något som syns i att fonden har presterat bättre över tid.

Mitt eget val


Personligen tycker jag att det är roligare att placera i enskilda aktier än i indexfonder. Det är som när man står framför lösgodishyllan på lördagen, är det roligare att själva välja sina godisbitar än att få en färdig godispåse. Innebär det att jag väljer bort indexfonder helt? Nej, utan jag ser dem mer som ett  komplement till min totala aktieportfölj, för att på så sätt få en stabil bas. Självklart väljer jag också en som följer det breda aktieindexet och inte kostar något.

Hur tänker ni själva kring indexfonder? Kommentera gärna på bloggen.

måndag 26 mars 2018

FAANG, FANGMAN eller BAT investerare?


Gillar man Techbolag och känner att man vill investera i de största ledande bolagen, men kanske inte i de olika Techfonder som finns, är troligt att man kanske har hört uttrycken, FAANG, FANGMAN och BAT.

Någon kanske säger: "Jag har öppnat en ny KF på Nordnet och kör en Fangmanportfölj i den, kryddat med valda delar av bat och toppat med lite semi. Det ger mig en bra exponering mot Tech".

Det där säger kanske inte så mycket för en oinvigd. Men bakom dessa ord döljer sig ett antal Techbolag, där man helt enkelt har tagit den första bokstaven i varje företags namn och satt ihop till dessa akronymer.

  • FANGMAN- Består av bolagen Facebook, Amazon, Netflix, Google, Microsoft, Apple, Nvidia
  • FAANG- Består av bolagen Facebook, Amazon, Apple, Netflix, Google
  • BAT -  Består av bolagen Baidu, Alibaba, Tenchent

Vad är dessa bolag och hur tjänar de främst sina pengar. Nedan är en kort beskrivning om vad bolagen gör och hur de tjänar sina pengar:
  • Facebook – är ett socialt nätverk där syftet är att umgås med andra över internet. Bolaget tjänar sina pengar på att sälja annonser. Är nu i blåsväder då de har delat med sig av användares data utan deras godkännande.
  • Amazon – började som en handelsplats för att köpa böcker på nätet, men numera säljer olika varor via sin webbplats. Men en stor del av intjäningen kommer från deras molntjänster via Amazon Web Services
  • Apple – Säljer mobiler, datorer, surfplattor, med mera. Har ett eget ekosystem för alla sina produkter som gör det lätt att använda dem tillsammans
  • Netflix – Streamingtjänst för filmer och serier via nätet. Tjänar pengar på egenproducerat material samt på prenumerationer på deras tjänst
  • Google – Är världens största sökmotor för internet. Tjänar pengar på annonsering, men även på olika kringtjänster som deras appar tillhandahåller
  • Microsoft – Ett av de största bolagen inom mjukvara till datorers operativsystem samt arbetsprogram. Men har även byggt upp en stor molnlösning (Azure) där en stor del av intjäningen kommer ifrån
  • Nvidia – Ett elektronikföretag som alla gamers känner till. Bolaget tillverkar grafikprocessorer och chipsets till moderkort. Storsäljare är grafikkortet GeForce.
  • Baidu – Är Kinas motsvarighet till Google
  • Alibaba –Är Kinas motsvarighet till Amazon, men de har även betallösningar, sökmotor och bank
  • Tencent – Är ett kinesiskt konglomerat som äger bolag inom IT, internet, sociala medier och telefoni. Bolaget äger även stora andelar i spelbolagen Riot Games och Supercell.

Så med andra ord, dessa akronymer är helt enkelt förkortningar för några av världens största Techbolag. Om håll med om, det är enklare att använda sig av dessa förkortningar och det låter lite häftigt också.

Det bolag som jag saknar är sydafrikanska Naspers, som kan beskrivas som ett konglomerat med investeringar i internet- och mediabolag. De har bland annat investerat i Tencent och Facebook.
Med bolag inom semi, menas bolag som är semiconductors, dvs bolag som tillhandahåller elektronikkomponenter som har förmåga att leda ström, så kallade halvledare 

Denna typ av komponenter finns överallt, men ett område som har gjort att bolag inom denna industri är ökningen inom Automation. I en modern bil till exempel sitter det en uppsjö av komponenter och sensor tack vare alla hjälpsystem som moderna bilar har i sig. Och mer lär det bli. Exempel på bolag inom Semi är Qualcomm, NXP Taiwan Semiconductors, Micron och Microship.

De flesta bolagen är noterade i USA, men just Tencent och Naspers kan man inte handla från Sverige då ingen av de svenska handelshusen har avtal med de marknadsplatser som aktierna är listade på. Men, för att komma runt det finns det ett antal fonder som har investerat i dessa bolag, som till exempel Länsförsäkringar TillväxtnäraIndexfond, Swedbank Robur Access Asien och Carnegie Afrikafond. De är fonder med bra performance och vettig förvaltningskostnad. Och så får man även spridning mot andra spännande bolag inom techsektorn.

Själv har jag valt Carnegies fond, fast då inom PPM, för att få en ännu billigare förvaltningkostnad. Fördelen med PPM är att fonderna måste ge ordenliga rabatter till oss sparare för att ingå i PPM. Fördelen blir att vi dels får möjlighet att spara i roliga fonder med innehav som vi är intresserade av, och det görs till en billeg kostnad. Nästan som ett kinderägg. I övrigt är jag en blanding av en FANGMAN och BAT.

Vad är du? In och kommentera på bloggen.

tisdag 20 mars 2018

Höjt barnbidrag: Så gör du med din privatekonomi

Äntligen!!! Det var 12 år sedan barnbidraget höjdes. Men nu i mars 2018, kom ökningen på 200 kronor per barn. Den stora frågan är, vad gör man med det privatekonomiskt? Nu finns det familjer där denna ökning är ett välkommet tillskott i en annars ansträngd privatekonomi. Men om du tillhör dem som hittills klarat dig innan denna ökning och ditt barn har fått det som det behöver, inställer sig frågan, vad gör man med ökningen på bästa sätt ur ett privatekonomiskt perspektiv?

Mitt bästa privatekonomiska förslag


Mitt förslag är att du sparar denna ökning och sedan blir det en bra grundplåt som du kan ge ditt barn när det blir 18 år gammalt. Det räcker till körkort, boende på annan ort ett tag om det vill studera vidare, ett bidrag till en framtida egen bostad, osv.

Nu kanske någon säger att 200 kronor inte är så mycket privatekonomiskt och hur ska det kunna bli något efter ett antal år. Men, då glömmer man det åttonde underverket, nämligen ränte-på-ränte effekten. Att uppnå det åttonde underverket är något som alla kan. Det enda som behövs är en plan för sin privatekonomi och ett tålamod. Ofta är det det sistnämda som är det svåraste.

Vad blir 200 kronor om 18 år?


Låt oss se vad 200 kronors månadsparande i 18 år till en genomsnittlig avkastning om 6,5% (i snitt har börsen stigit mer än det de senaste 30 åren, men jag är lite konservativ) per år de senaste före skatter och avgifter. Till min hjälp använder jag mig av Stefan Thelenius Sparkalkylator som du hittar här.


200 kronor i månaden i 18 år till 6,5% avkastning blir efter skatter och avgifter 69 887 kronor


Nu kanske alla inte kan spara hela ökningen, men om du då sparar hälften av ökningen, dvs 100 kronor i månaden i 18 år till samma antaganden blir det 34 943 kronor. Som synes, det blir ett bra tillskott till barnets privatekonomi av denna ökning med tiden.

Öppna ett konto med autogiro hos Nordnet eller Avanza


Mitt förslag är att man skapar ett autogiro som automatiskt för över pengar till sparandet, antingen hos Nordnet eller Avanza. Jag tycker de har flest fonder att välja mellan.

För att hålla nere kostnaderna, men ändå få spridning skulle jag välja en billig indexfond, som Nordnet Svenska Superfonden eller Avanza Zero. Skillnaden är att Superfonden är följer flera bolag, vilket ger en i mitt tycke bättre spridning.

Kommentera och berätta gärna hur ni resonerar kring ökningen av barnbidrag.