Vilka blev årets bästa svenska fonder

 

Visserligen är inte året riktigt slut ännu, det är trots allt några handelsdagar kvar och som alla vet, allt kan hända i hockey. Men att det skulle bli några större förändringar är väl kanske inte så troligt mot vad Affärsvärlden nyligen kom fram till i sin genomgång av årets bästa fonder i Morningstars kategori Sverige.

I den lista som Affärsvärlden har presterat listar man de topp 10 fonderna och spridningen är en uppgång från 35,34% till 40,74%. Detta kan jämföras med OMX30 som är upp 27,25%. Fonderna har helt klart lyckats väldigt bra i år. 

Nu gjorde de denna undersökning några dagar tidigare än när jag skriver detta inlägg, så de tio fonder som är med i toppen för kategorin är numera:

1. Enter Sverige Pro 43,4%
2. Handelsbanken Sverige Selektiv A10 SEK 38,75%
3. Handelsbanken Sverige Selektiv A10 EUR 38,58%
4. Cliens Sverige B 38,33%
5. Cliens Sverige C 38,3%
6. Handelsbanken Sverige Selektiv A9 SEK 38,27%
7. Handelsbanken Sverige Selektiv A9 EUR 38,09%
8. Öhman Sverige Fokus D 38,05%
9. SEB Sweden Equity UC (SEK) 37,57%
10. Spiltan Aktiefond Stabil 37,45%

och att spridningen mellan de tio fonderna är 43,4% till 37,45%. 

Skillnaden mot Affärsvärldens lista är att SEBs och Spiltans fonder inte var med, samt att Öhman hamnade högre. 

Men det som är intressant är att se vilka innehav som dessa fonder har haft bland sina topp 3 innehav. I bilden nedan kan man se vilka som är de tre största innehav (baserat på novemberrapporterna för i år). 

De som sticker ut är att Volvo, Atlas Copco och Essity. De befinner sig i hälften av de fonder som är med i toppen. Men nu är fyra Handelsbankenfonder med bland topp 10, så det blir lite skevt. 

Rensar man för att det är två olika Handelsbankenfonder, samt att dessa är noterade i två olika valutor, är Volvo och Atlas Copco med 3 gånger samt Essity 2 gånger. 

Själv tycker jag att det är mer intressant att se vilka de tio-i-topp fonderna är efter att man justerar för att samma fondbolag inte har med fonder i olika valutor.

I bilden nedan har jag justerat så att endast SEK alternativen är kvar.

Det blir dock inte en så stor skillnad, utan det kommer in ytterligare fonder från SEB, Enter och Öhman. Volvo och Atlas Copco är fortfarande populärast, men efter justeringen av listan dyker Investor upp. Det bolaget finns med i fyra olika fonder. 

Totalt är det fjorton bolag som är bland de topp tre innehaven i de fonder som hamnar i topp tio i år. Om man hade haft en portfölj med samtliga fjorton innehav hade uppgången varit 60%! 

Dock till en värdering för EV/EBIT på strax över 30 gånger. Då ska man också ta i beaktande att investmentbolagen drar ned detta värde samt att Veoneer har ett negativt värde. 

Om man skulle ta bort dessa tre innehav, skulle uppgången hittills i år landat på 63,53%, vilket inte är någon större skillnad. Men värderingen av en sådan portfölj hade ökat till 38,5 gånger!

Man kan helt klart konstatera att det har varit ett bra börsår, men baksidan av det hela är att värderingarna skjutit i höjden rejält. Det kommer att krävas en hel del från bolagen under 2022 för att kunna försvara värderingarna.

Men, frågan är om det inte skulle kunna vara en intressant strategi att ha en portfölj som innehåller de topp tre innehav som topp tio fonderna har? Sedan gör man en månatlig ombalansering om så behövs efter det att fonderna kommit med sina månadsrapporter. 

Det kanske blir något att ta i beaktande för min "fond" Stojko Invest Fund, det vill säga att se till att att jag har med topp 10 fondernas tre största innehav i min portfölj.

Spiltan breddar investmentbolagsfonden

Spiltan Aktiefond Investmentbolag är något av en favoritfond hos många. Istället för att behöva välja vilket investmentbolag som du vill investera i, kan du istället välja Spiltans fond och få exponering mot flera investmentbolag på Stockholmsbörsen. Men även få exponering mot andra bolag som har en karaktär av investmentbolag. Det innebär bolag som serieförvärvare och konglomerat. 

Men man ska vara medveten om att just denna fond är tungt viktad mot Investor, följt av Industrivärden. Så gillar man Latour och Svolder till exempel är deras representation inte så stor. 

Det har att göra med två saker. Den första är att basen i fonden ska utgöras av Investor, Industrivärden, Kinnevik och Lundbergsföretagen. Det andra är att fonden valt att inte köpa fler aktier i Latour och Svolder nu när de handlas till en hög premie, utan det innehav de har i dessa bolag får ligga kvar och växa vidare. 

När väl fonden bildades för cirka 10 år sedan stod de fyra bolagen som utgjorde basen för cirka tre fjärdedelar av hela fonden, men numera utgör de cirka 60 procent av fonden. Dock så står Investor för nästan 30 procent och Industrivärden för nästan 15 procent. För de som vill jämna ut koncentrationen kan man komplettera med att köpa aktier direkt i de investmentbolag som man tycker har för lite vikt i fonden. Jag skrev ett inlägg om det för cirka två år sedan och visade på hur man skulle kunna gå tillväga. 

Spiltans investmentbolagsfond har alltid varit en koncentrerad fond, som i dag består av cirka 20 innehav. De själva ser fonden som ett alternativ till en svensk indexfond. Att de fyra bolag som utgjorde och utgör basen för minskat beror på att man medvetet har valt att bredda fonden och minska risken genom att ta in fler bolag och branscher.

Sedan har det skett en del förändringar bland de investmentbolag som fanns från början. Till exempel så köptes Melker Schörlings bolag ut från börsen och där har Spiltan valt att investera i Indutrade och Lifco, varpå man fick in två serieförvärvare i fonden. När Zalando delades ut från Kinnevik, valde man att sälja det innehavet och istället investera i Hexagon som finns i Melker Schörlings numera onoterade investmentbolag.

Man har man också investerat i Astra Zeneca direkt, för att minska ned industriberoende och när Investor delade ut EQT fick man in det bolaget i fonden som enskilt innehav, varpå man fick direkt fokus mot onoterade bolag och private equity. Likaså nu när ICA köps ut från börsen har man valt att köpa in Essity och en liten del SCA. 

Sedan har man under året varit ankarinvesterare i Storskogen, varpå detta innehav numera återfinns i fonden. Enligt Spiltan är det mycket för att man anser att VD Daniel Kaplan är en duktig företagsledare och företagsbyggare, samt att Storskogen har möjlighet att växa utanför Norden. 

Just detta bolag är jag lite skeptisk till. Det känns som att de skjuter på allt, men samtidigt får man ge Kaplan att han verkligen har lyckats få Storskogen att växa rejält. Nu består fonden av cirka 1 procent Storskogen, så det är inte någon större exponering som man har. Men så är det med fonder, det finns alltid innehav där man inte jämnt håller med förvaltarna. 

När det gäller investmentbolag som handlas till premium, har förvaltarna samma syn som jag själv har. Det vill säga att vare sig de eller jag handlar mer aktier i de investmentbolag som handlas till substanspremie. Här kanske jag är lite mer flexibel, då jag kan tänka mig att handla exempelvis Svolder upp till en premie om 5 procent och Latour upp till en premie om 10 procent. 

I Svolders fall är det för att ledningen har visat år efter år att de har lyckats väl med förvaltningen. I Latours fall är det för att de är väldigt konservativa med värderingen av sin onoterade del, att det troligen, trots en substanspremie på upp till 10 procent köper aktien till substansrabatt. Samma sak med Creades, här kan jag tänka mig att betala mellan 5-10 procents substanspremie just för att det är svårt att veta den onoterade delens exakta värde. 

Nu har Spiltans fond växt en hel del och man har i dagsläget nästan 600 000 aktieägare hos Avanza och en fondförmögenhet på cirka 35,6 miljarder kronor. Storleken gör att om man skulle riskera ett större utflöde från fonden, gäller det att ha något innehav som är som kontanter, men som samtidigt inte driver kurserna i enskilda innehav. 

Fonden har löst det genom att ha cirka 4,4 procent i den börshandlade fonden XACT OMX30. Ett annat populärt innehav är Novo Nordisk, som exempelvis Tin Fonder Ny Teknik har som likvida medel. Som en passus drabbades Novo Nordisk av en större nedgång för några dagar sedan, vilket visar på att en bred indexliknande fond nog är att föredra som likvida medel. Detta kan man också anamma i sin egen portfölj om man vill. Men själv anser jag att "cash is king", och håller likvida medel på kort sikt. 

Vad tycker du om Spiltan Aktiefond Investmentbolag? Finns den i den portfölj eller månadssparande? Kommentera gärna i bloggen.

Fokusera inte bara på fondavgifterna

 

När man ska spara i fonder får man ofta höra två saker. Det första är att avgiften spelar roll och det andra är att de flesta slår inte index i det långa loppet, så välj helst indexfonder. Men stämmer det verkligen? 

I de inlägg som jag skrivit tidigare i höst har jag tittat på hur olika småbolagsfonder har presterat historiskt i hopp om att finna den bästa småbolagsfonden att investera i. Det jag kom fram till är att det inte finns någon fond som är bäst, vilket kanske inte var så förvånande. Dock kunde jag se att vissa förvaltare lyckades hålla sig i toppen år efter år. Det är också dessa förvaltare som ligger till grund för min egna sammansättning av småbolagsfonder till min "fond" Stojko Invest Small Cap. 

Stojko Invest Small Cap består alltså av nio olika likaviktade småbolagsfonder som jag tycker har visat på konsekvent bra prestation år efter år. Mycket hänger så klart på vem/vilka det är som förvaltar fonderna. Det är därför det är så viktigt att följa med och läsa månadsbreven och andra nyheter från den fond som man har valt att placera sina pengar i. 

I detta inlägg tittar jag närmare på om det är en bra ide att välja flera olika småbolagsfonder, eller räcker det ändå kanske med att bara investera i en småbolagsfond? Finns det någon som är tillräckligt bra så att säga? 

Jag har för mig att Fredrik Skoglund (numera förvaltare av Avanza Småbolag by Skoglund) en gång sagt att han siktar på att vara bland de 3-5 bästa fonderna år efter år, då han placerar långsiktigt. Alla fonder kan vara bäst ett enskilt år, men om man håller sig i toppen år efter år, blir fonden framgångsrik. 

De fonder som finns med i Stojko Invest Small Cap syns i bilden nedan. 

Det har gått cirka en månad sedan jag ändrade min allokering i den totala aktieportföljen och tog in dessa fonder. I kolumnen "Avkastning" kan man se hur varje fond har presterat under den tiden. Värt att notera är att avkastning alltid är efter avgifter. Jag har därför tagit med respektive fonds totala avgift, för att följa upp och se om det är värt att betala extra för en aktivt förvaltat fond alternativt välja fonder med högre avgifter. 

Vid samma avkastning väljer man alltid den fond som har lägst avgifter, för att betala mer för samma avkastning straffar sig i längden i form av lägre avkastning. 

Bland mina fonder har jag även valt AMF Aktiefond Småbolag, som trots att den är en aktivt förvaltat fond, har en avgift som är över 1 procentenhet lägre än genomsnittet för de nio fonderna, i klass med indexfonder. Det är därför som jag också utvärderar min egna sammansatta fond Stojko Invest Small Cap mot just AMF Aktiefond Småbolag . 

Villkor för Stojko Invest Small Cap är att den ska slå avkastningen för AMF Aktiefond Småbolag och att den ska även slå avkastningen för småbolagsindex, i detta fall Carnegie Small Cap index. Om den inte uppfyller villkoren, är det då bättre att bara välja AMF Aktiefond Småbolag eller en ren indexfond för småbolag, här representerad av PLUS Småbolag Sverige Index?

Om man ser till den korta tiden, som en månad är, är det endast Evli Sverige Småbolag B som presterat bättre än AMF Aktiefond Småbolag, 4,83% i avkastning mot 4,09%. Den sammansatta Stojko Invest Small Cap har presterad 3,29% på samma tid. Inte nog med att den presterat 0,81% sämre, den är även 1,1% dyrare! Här spelar avgiften helt klart roll. Varför betala mer för samma sak, när den presterar sämre. Nu är en månad för kort tid, men om detta är en trend som står sig, kommer jag att behöva göra förändringar om jag inte vill få en sämre avkastning till ett högre pris.

Om jag jämför på tre och sex månaders tid, är det fortfarande AMF Aktiefond Småbolag som presterat bättre än min grupp av fonder och det till en lägre kostnad. Det är först när vi ser på ett års sikt som gruppen av fonder ger en högre avkastning och då är det motiverat att betala mera. Likaså är det om man ser på tre och fem års sikt. Då får man en avkastning som är nästan 11 respektive 8 procentenheter högre, vilket klart motiverar att man väljer fonder med en högre avgift. 

Jag har även tagit med PLUS Småbolag Sverige Index, som är en ren indexfond som avspeglar Carnegie Small Cap Index, just för att se hur den står sig mot dels min sammansatta grupp och dels mot AMFs fond. Enligt experterna som uttalar sig i tidningar är det ju den som man bör välja. 

Helt klart har den lägst avgift, till och med lägre än AMFs även om det endast är 0,02 procentenheter. Men när det kommer till avkastning, underpresterar den verkligen. Inte på något av mätintervallerna i bilden ovan har indexfonden gett en högre avkastning. Särskilt på tre års sikt är skillnaden verkligen hårresande till indexfondens nackdel.

Så med andra ord kan jag konstatera att det inte går att säga att indexfonder är bättre och att alltid välja den fond med lägst avgift kan göra att din totala avkastning blir klart sämre. Detta är helt klart stick i stäv mot vad de flesta sparekonomer hävdar. 

Istället måste man följa upp över olika tidsperioder, som i bilden ovan, för att se hur fonden har presterat jämfört med andra aktiva fonder och mot index för den kategorin. Här är det även viktigt att tänka på att vissa indexfonder kan jämföra sig med lite lustiga index. Ett exempel är att en del Sverigefonder kan jämföra sig mot ett ESG-justerat index eller liknande och själv väljer jag alltid att jämföra mot hela Stockholmsbörsen. Så tipset är att alltid jämföra mot ett så rent index som möjligt utan en massa justeringar eller undantag. 

Placerar du i en Sverigefond jämför då mot hela Stockholmsbörsen, indexen OMXSPI (utan återinvesterade utdelningar) eller OMXSGI (inklusive utdelningar). Placerar du i småbolagsfonder på den svenska marknaden, jämför med Carnegie Small Cap Index eller möjligen OMX Small Cap Index. Placerar du i amerikanska techbolag, jämför så med Nasdaq eller S&P 500. 

Men för att återgå till mina småbolagsfonder, kommer jag att fortsätta med min sammansatta fond, då tiden för när AMFs fond avkastat mer är för kort.

Hur tänker du kring fondavgifter? Väljer du alltid den billigaste och helst en indexfond? Kommentera gärna i bloggen.

Ny svensk hälsoindexfond har lanserats i veckan

 

Förra månaden lanserade Plusfonder en indexfond inom teknologi och i onsdags var det dags igen för en ny fond. Då lanserade Plusfonder en indexfond inriktad mot hälsovård, PLUS Hälsovård Sverige Index. Den fonden följer ett index som heter SIX Sweden Healthcare Gross Index (SIXSEHEALTHGI). Det indexet innehåller bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och First North, vilket innebär att cirka 150 bolag finns i indexet. 

Det är en stor spread mellan marknadsvärdena på de bolag som är med, alltifrån marknadsvärde på cirka 150 miljarder kronor till cirka 20 miljoner kronor. Även i denna fond, precis som för Teknologifonden, får inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet, vilket ombalanseras halvårsvis. 

Av de 150 bolagen som fonden består av, utgör nedan lista på topp 20 innehaven 76,4%, vilket innebär att övriga 130 innehav inte har så stor påverkan på utvecklingen.

Själv har jag topp 1 och 4 i mina portföljer och just Vitrolife är det bolag som får representera Bure i min fond Stojko Invest Investmentbolag. 

Även denna fond kommer att förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, som förvaltar flera av de andra Plusfonderna. Även för denna indexfond kommer avgiften att ligga på 0,4%. Det är den klart billigaste fonden som jag lyckats hitta. Vanligen ligger fonder inriktade mot hälsovård/läkemedel på avgifter runt 1,5-2% och då innehåller de ofta bolag från hela världen. 

Vad tycker du om PLUS Hälsovård Sverige Index? Är det något som du kan komma att investera i? Kommentera gärna i bloggen.

Premiär för Cliens Global Småbolag

 

Idag introduceras en ny globalfond för svenska sparare, med inriktning mot globala småbolag. Fonden kommer från Cliens Fonder och de har sedan tidigare en svensk småbolagsbolagsfond, vilket gör den nya fonden till ett intressant komplement. 

Den nya fonden kommer att heta Cliens Global Småbolag och kommer att förvaltas av Niklas Larsson. Niklas har en bakgrund från Swedbank Robur och har sedan 2018 förvaltat deras fond Swedbank Robur Småbolag Global. 

Den fonden har avkastat 73,73% till total avgift på 1,40%. Klart godkänd avkastning!

Cliens Småbolag Global

Den nya fonden är en aktivt förvaltad fond med en koncentrerad portfölj på mellan 35-50 bolag. Fondens jämförelseindex kommer att vara MSCI World Small Cap Index och fonden kommer också främja hållbarhet och placera i ansvarsfulla bolag (enligt Artikel 8). 

Ännu har man inte släppt vilka som blir dess topp 10 innehav, men normalt brukar det komma inom en månad från lansering. Fokus kommer nog att bli på förutsägbara bolag vars affärsmodeller genererar mycket kassaflöde som kan återinvesteras till en förhållandevis god avkastning. Exempel är bland annat SaaS-bolag.

Den årliga avgiften kommer att ligga på 1,35% + en prestationsbaserad avgift som är 10% på den överavkastning fonden genererar i jämförelse med dess jämförelseindex. Man kommer att kunna köpa fonden via Avanza, Nordnet och Savr. Med tanke på avgiftsstrukturen känns det som att köpa fonden via Savr blir mest fördelaktigt eftersom man får ned den totala avgiften då. 

Det blir spännande att följa denna fond och se hur den presterar över tid. 

Småbolagsfonder från ett helårsperspektiv

Efter mitt förra inlägg om bästa småbolagsfonden 2021, funderade jag vidare på hur mätperioden kan ha påverkat utfallet och om man skulle ha utgått årsvis ifrån istället. I många fall har vi sett en kraftig ökning de senaste 2,5 åren och en genomsnittlig årlig avkastning ger lätt en linjär mental bild över utvecklingen. Men hur har det då sett ut på årsbasis och är det egentligen per helår som man borde ha jämfört med?

I detta inlägg tittar jag närmare på småbolagsfonderna sett från ett helårsperspektiv. Frågor som jag har funderat på och som jag kommer att försöka beröra i inlägget är: 

• Hur har avkastningen sett ut årligen? 
• Slår småbolagsfonderna index, i detta fall Carnegie Small Cap Index? 
• Finns det någon/några fonder som har en mer jämn utvecklingen år efter år?
• Blir det samma resultat som i inlägget Bästa småbolagsfonden 2021?
• Hur har min totala portfölj, Stojko Invest, presterat jämfört med småbolagsfonderna?

Eftersom många säger att man ska vara långsiktig och se investeringar på minst fem års sikt, har jag valt att utgå från 1 januari 2016 och till Q3 2021. Då får man fem hela år plus vad man presterat de tre första kvartalen 2021. Skillnaden mot inlägget om bästa småbolagsfonden är att jag i den utgår från 2021-09-30 och räknar bakåt 1, 3, 5 och 10 år. 

I bilden nedan kan man se den årliga avkastningen för de småbolagsfonder som har en historik sedan 2016-01-01. Jag har även utsett topp 3, genom att färglägga dem med guld, silver och brons. Ordningen bland fonderna är utifrån totalavkastning, vilket kommer att beröras senare i inlägget. 

Som tabellen visar varierar den årliga avkastningen kraftigt mellan åren. I den förra undersökningen var till exempel Enter småbolagsfond med bland de topp 3 i varje mätperiod. Men om man ser på ovan tabell är det endast 2020 som fonden är med i topp 3 och då som den bästa fonden. Dock underpresterade man index rejält 2016, men även 2018. 

Om man istället ser på SEB Sverigefond Småbolag C/R så har den haft en avkastning som har varit positiv varje år och som dessutom har slagit jämförelseindexet årligen. Den har även varit bland de topp 3 i 3 av 5 år, men under 2021 har det hittills inte gått lika bra. Också under 2020 presterande den inte bland de bästa utan hamnade mer i mitten av de undersökta fonderna. 

Tar man AMF, som är speciell, då den endast kostar 0,45% i total avgift har den lyckats väldigt bra. Med tanke på att det är i år som den för första gången befunnit sig bland de topp 3 är det en fin prestation av fondens förvaltare Angelica Hanson.  

Fonder från C Worldwide, Strand och Skandia har alla tre inte haft ett minusår, men har ändå underpresterat jämfört med index. 

Av tabellen framgår det att det finns det flera fonder som slår sitt jämförelseindex, men att det inte innebär att det är en bra fond i jämförelse med sina peers. Dock tycker jag att det är en bra utgångspunkt att fonden presterar bättre än sitt jämförelseindex, när man nu betalar för förvaltningen. 

Om man analyserar avkastningen närmare och delar upp den i olika perioder, får vi en liten annan bild som vi kan se i tabellen nedan:

I den första tabellen, kunde vi se att höga årliga avkastningar uppstått från 2019 och framåt. När man delar upp perioden i två delar, 2016-2018 och 2019-2020 framträder en intressant bild. 

Vinnaren Enter småbolagsfond var knappast en höjdare mellan 2016-2018 utan låg på plats 15 av 19. Fonden hade avkastat mindre än hälften än vad Carnegie small cap indexet hade presterat. Istället finner fonder som Strand, Öhman och Lannebo över sitt jämförelseindex. 

Tittar man sedan närmare på perioden 2019-2020 har fonderna Strand, Öhman och Lannebo istället halkat efter och presterar sämre än jämförelseindexet. Spiltan småbolagsfond har gjort ett jätteryck, från att ha varit tredje sämsta fond 2016-2018 till att vara den näst bästa fonden 2019-2020.

SEB Sverigefond Småbolag C/R var med i topp 3 sett på 5 års sikt i min förra undersökning, men totalt sett hamnade på plats 7. Men mätt utifrån årsbasis är det den näst bästa fonden. 

Frågan är då vad detta beror på? 

Likt en VD i ett företag, har en förvaltare samma betydelse för en fond. I Enters fall, bytte man förvaltare under 2019 då Jon Hyltner kom in. Med tanke på hur fonden har utvecklats, var detta ett kanonbyte. Samma sak är det i Evli, som fick in Janne Kujala 2019 och den fonden har efter det presterat mycket väl.

I Spiltans fall verkar det mer bero på att man från 2019 och framåt fokuserat mer på småbolag än stora bolag. Denna fond hette också tidigare Spiltan Aktiefond Sverige, där man i juli 2020 bytte man namn till Spiltan småbolagsfond. 

Tittar man på SEB-fonderna är det duktiga Per Trygg som förvaltat dessa tillsammans med ett förvaltarteam under hela tiden. Nu verkar det som att han börjat "tröttna" på SEB och från oktober i år kommer han att förvalta Lannebo småbolag. Kanske får den fonden då et uppsving och frågan är nu hur kommer SEBs småbolagfonder att prestera framöver? 

Vidare, om man ser på AMFs småbolagsfond har den fått ytterligare en förvaltare sedan september 2021, då Tomas Risbecker kliver in som medförvaltare. Han förvaltade AMF Aktiefond Sverige sedan 2013.  

Går man tillbaka till Dagens Industris undersökning om aktivt förvaltade Sverigefonder, har AMF Aktiefond Sverige underpresterat sitt jämförelseindex både i år och på tre års sikt, så jag undrar lite vad det tillskottet ska bidra med. Är det så att Angelica är på väg ifrån AMF, för varför skulle man annars ta in ytterligare en förvaltare när hon gjort ett bra jobb hittills? AMF Aktiefond Småbolag har de senaste åren varit viktad mot tillväxt och midcap, men kommer man vikta mer nu mot large cap? Helt klart ger denna ändring upphov till en hel del frågetecken. Det blir med andra ord viktigt att se hur AMF Aktiefond Småbolag presterar den närmaste tiden och om det görs några förändringar i fondens förvaltning. 

Den slutsats som jag kan dra är att det hänger väldigt mycket på förvaltaren hur fonden presterar och att det är viktigt som investerare att ha koll på eventuella förändringar i ens fonds förvaltning. Med andra ord, har man bytt förvaltare, har det kommit in en ny förvaltare, har man ändrat strategi, är frågor som är viktiga att ställa sig och följa upp mot hur fonden presterar på sikt. Allt för att inte bli sittandes med en fond vars förvaltning laggar och man som sparare betalar en avgift för att slippa göra jobbet själv. 

Hur har då Stojko Invest presterat jämfört med småbolagsfonderna?

Innan jag gjorde denna sammanställning var jag fullt övertygad om att jag låg rätt så bra till. Inte i topp, men kanske topp 5 om det ville sig väl. Nu utgår jag från 1 januari 2018, då jag började egentligen 1 oktober 2017, men för att kunna jämföra årsvis, blir starten 1 januari 2018. 

Det ska också tilläggas att jag primärt inte investerat i småbolag under hela denna tid, utan svängt från utdelningsinvestering till tillväxt med fokus på tech. Så jämförelsen är kanske lite äpplen och päron. Men poängen är att istället för att investera i fonder har jag valt att investera i aktier och då är det intressant att se hur jag har lyckats med den strategin. Alternativet hade ju varit att valt några fonder och låtit någon annan göra jobbet åt mig.

Som tabellen visar, fick jag en bra start 2018, där jag slog indexet och även samtliga småbolagsfonder. Under 2019 hade jag fortfarande fokus på utdelning, även om en hel del tech kommit in i portföljen. Denna mix hade jag fram till april 2020 där jag efter att ha sålt av vid sämsta tillfälle (23 mars 2020) la om strategi och började fokusera på totalavkastning. Under 2021 var jag sedan för långsam med att vikta om mot mer industri, bank och serieförvärvare, som gått starkt utan låg kvar i tech. Först framåt sommaren allokerade jag om en del av portföljen. 

På hela taget har detta gjort att jag trots en genomsnittlig årlig avkastning (CAGR) på 25,87% haft en avkastning som placerar mig på plats nr 10 av fonderna i tabellen ovanför. Men jag kan inte vara direkt missnöjd med min avkastning, även om perioden som jag undersökt är kort vilket man inte får glömma bort. Under tiden kan jag trösta mig med att jag presterat bättre än småbolagsindexet.

Frågan är dock om jag skulle kunna nå en bättre avkastning genom att allokera om portföljen på ett annat sätt? Helt enkelt för att jag hållit fast vid mina innehav för länge och inte agerat med marknadens skiftningar. Detta hade jag nog kunnat undvika om jag varit investerad mer i småbolagsfonder. 

Jag har redan nosat på detta genom hur jag har byggt min portfölj i aktiebolaget. Där jag har en bas av investmentbolag och småbolagsfonder kombinerat med några aktier som jag tror extra på. Men så har jag valt AMF Aktiefond Småbolag i den portföljen och med tanke på att Angelica kanske försvinner är det inte säkert att den fonden kommer att vara det bästa alternativet.

En fond som jag inte har med i sammanställningen är Odin Small Cap C SEK, som förvaltas av Jonathan Schönbäck. Han tog över den i januari 2020 och utvecklingen har varit 42,74% under 2020 (mätt från 22 januari 2020) samt 34,74% under 2021 (fram till 30 september). För perioden 22 januari 2020 till 30 september 2021 är uppgången 92,33%. Endast slagen av Enter småbolagsfond som avkastat 102,23% under samma period. Detta är en fond och förvaltare som nog är värd att hålla ögonen på. 

Summering

Helt klart kan man konstatera att en fonds avkastning varierar år efter år och det finns ingen fond som är bäst år efter år. Däremot verkar det vara som ett antal fondbolag som de senaste åren konsekvent placerar sig i topp (med dess förvaltare inom parantes) och det är:

• Enter fonder (Jon Hyltner)
• Spiltan fonder (Per Andersson)
• Evli fonder (Janne Kujala)
• Humle fonder (Petter Löfqvist)
• Odin fonder (Jonathan Schönbäck)
• Danske Invest fonder (Max Frydén)
• AMF fonder (Angelica Hanson)

Precis som jag skrivit tidigare när jag skrivit om investmentbolag, är det kanske lättast om man skapar en portfölj med ovan sju fonderförvaltares fonder och likaviktar den. Sedan viktar man om den fondportföljen och eventuellt byter ut en fond om förvaltaren flyttar på sig eller verkar tappa sin edge. 

Den strategin hade om man börjat 1 januari 2020 givit följande utveckling (Odins fond är från 22 januari 2020 dock):

Det innebär att 10 000 kronor i varje fond hade per 30 september 2021 varit värt 140 959 kronor (en CAGR på 49,18% räknat på årsbasis). Uppenbarligen verkar det vara en bra strategi, i alla fall historiskt, och något som jag får laborera vidare med framöver när jag funderar vidare på min allokering i Stojko Invest.

Bästa svenska småbolagsfonderna 2021

I början av oktober i år hade Dagens industri (DI) en artikel om att väldigt många aktivt förvaltade Sverigefonder har misslyckats med att gå bättre än börsindex. Detta inlägg kommer att titta närmare på hur det ser ut för svenska småbolagsfonder. Har de lyckats bättre? Vilka är de bästa småbolagsfonderna att investera i? 

I DIs undersökning av Sverigefonder är det främst aktivt förvaltade aktiefonder med, men även några passivt förvaltade fonder. Tanken med en aktivt förvaltad fond är att det finns förvaltare, som gör jobbet åt dig med att välja vilka aktier som fonden ska äga. Målsättningen är att en aktivt förvaltad fond ska slå sitt jämförelseindex. För de fonder som är aktivt förvaltade är det inte ovanligt med totala avgifter på runt 1,50-1,80%, ibland även mer då vissa fonder även har en prestationsbaserad avgift som faller ut om fonden går bättre än sitt jämförelseindex.

Då vill det ju till att man får valuta för pengarna, eller hur? Men som DIs undersökning visar, var det mer än 9 av 10 Sverigefonder som inte slagit börsindex i år. Om man ser över tre år, var det endast 6 av drygt 60 fonder som lyckades slå börsindex.

Från Dagens Industri 4 oktober 2021

Själv tycker jag detta är en katastrof och ett rejält underbetyg till många fondförvaltare. Även passivt förvaltade Sverigefonder som Aktiespararna Topp Sverige Hållbar, med en total avgift på 0,32% har inte lyckats så börsindex i år eller på tre år. 

De Sverigefonder som lyckades slå börsindex i år är SEB Sweden Equity, Öhman Sverige Hållbar, Enter Sverige Pro, Öhman Sverige Fokus. Över tre år är det Handelsbanken Sverige Tema, Carnegie All Cap, Enter Select Pro, Enter Sverige, Cliens Sverige B, AMF Aktiefond Sverige, Spiltan Aktiefond Stabil, SEB Sweden Equtiy och Enter Sverige Pro. 

Ser man på båda perioderna är det endast SEB Sweden Equity och Enter Sverige Pro som lyckats. Hatten av till dessa!

Vilken är då den bästa småbolagsfonden?

Med utgångspunkt i Dagens Industris artikel har jag gjort den motsvarande undersökning gällande svenska småbolagsfonder. Om man ska investera i småbolagsfonder, vilka ska man välja och lyckas fonderna slå småbolagsindex eller ej. Det jämförelseindex som jag har använt mig av är Carnegie Small Cap Index (CSRX), då det är det vanliga indexet som förvaltare av småbolagsfonder använder sig av.

I jämförselen har jag utgått ifrån Morningstars kategori Sverige, små-/medelstora bolag och fonder som finns lätt tillgängliga för svenska aktiesparare. Av de fonder som har valts ut i kategorin har alla funnits i minst 5 år, då jag tycker att DIs undersökning var lite för kort. 

Det gör att av de 93 småbolagsfonderna i Morningstars kategori endast kommer med 20 fonder. Värt att notera är att i Morningstars listor kan en fond förekomma flera gånger om den har olika fondslag. Rensar man för detta försvinner 50 fonder och kvar blir 43, vilket gör att min undersökningen täcker in nästan hälften av småbolagsfonderna i kategorin. 

Slutligen fokuserar jag på den årliga genomsnittliga avkastningen. Helt enkelt för att jag själv har årlig genomsnittlig avkastning som mål.  

1) Årets avkastning

Årets avkastning är fram till och med 30 september i år, för att få mer jämförbarhet med DIs undersökning. Småbolagsindexet CSRX har under den tiden ökat med 21,0%. Här är det 8 av 20 undersökta småbolagsfonder som lyckats slå småbolagsindexet. 

Topp 3 i år utgörs av: 

• Humle Småbolagsfond
• AMF Aktiefond Småbolag
• Enter Småbolagsfond

Mellan varje av dessa tre är det steg om cirka 2-procentenheter, så det är en stor skillnad. Om man tittar närmare på vilka aktier som finns bland dessa fondernas topp tio innehav är det endast en aktie som finns i alla tre. Det är Addlife B. I övrigt är Bufab, Sagax och Swedencare med i två av de tre fonderna. Resten är spritt. 

Man kan också konstatera att Humle är mer koncentrerad då deras topp tio innehav är högre viktade än övriga två fonder. Trots att Humle och Enter tar över 1,70% i total avgift för sina fonder, så lyckas AMF med sina modesta 0,45% i total avgift prestera väldigt bra. 

Allra sämst har Länsförsäkringar Småbolag Sverige A presterat med sina 7,66%, följt av C Woldwide Sweden Small Cap 1A på 12% och Skandia Småbolag Sverige på 13,11%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade och har en total avgift på 1,68%, 1,76% respektive 1,47%. 

2) 1 års avkastning

Sett över 1 års tid har småbolagsindexet ökat med 30,9% och här är det betydligt fler fonder som har lyckats. Strax över hälften av de undersökta fonderna (11 av 20 fonder) har lyckats prestera bättre än det index de är satta att slå.

Topp 3 på 1 års sikt utgörs av:

• Enter småbolagsfond A
• Spiltan småbolagsfond
• Humle småbolagsfond

Mellan de två första är det väldigt jämnt och båda har stigit med mer än 50%, medans Humle steg strax över 47%. Om vi tittar närmare på de tre fonderna finns fortfarande Addlife i samtliga tre fonder. Lifco, Swedencare, BHG, Bufab och Addtech finns med i två av fonder. Vidare så är Spiltan den klart mest koncentrerade fonden, vilket man kan utläsa från viktningen av varje innehav. AMF Aktiefond Småbolag var när att komma med, men hamnade på fjärde plats med avkastning på strax under 47%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A är fortsatt kvar i botten med sina 20,69%, följt av Lannebo Småbolag på 22,83% och Skandia småbolag Sverige på 25,79%. C Worldwide Sweden Small Cap 1A hamnade på fjärde sämsta plats med sina 25,99%. Så två av tre fortfarande sämst. Återigen är dessa aktivt förvaltade till avgifter på 1,68%, 1,76% och 1,47%. 

3) 3 års genomsnittlig årlig avkastning 

Över 3 års tid har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 19,88% och här har tre fjärdedelar av de undersökta fonderna slagit sitt jämförelseindex. 

I topp 3 hittar man:

• Enter småbolagsfond A
• AMF Aktiefond Småbolag
• Evli Sverige Småbolag B

Fortfarande är det Enter småbolagsfond i toppen även sett som årlig avkastning de senaste tre åren. Här ligger man lite i en klass för sig, med en genomsnittlig årlig uppgång på nästan 39%. Mellan AMF och Evli är det inte mycket som skiljer och de båda har avkastat över 35% per i snitt under den senaste treårsperioden. 

Över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10, då Addlife inte finns med i samtliga fonders topp tio. Swedencare, Addlife, Bufab, Sdiptech B, Beijer Ref B och Mips finns med i två av fonderna. Återigen var Spiltan småbolag nära att komma med topp 3, men hamnar på en fjärdeplats med en årlig avkastning på lite över 34%. 

Catella Småbolag är sämst sett över denna mätperiod med sin årliga genomsnittliga avkastning på 14,9%. Därefter kommer Didner & Gerge Småbolag på 16,82% och Carnegie Småbolagsfond A på 18,07%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade till en total avgift om 2,25%!, 1,57% och 1,65%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A har lämnat bottenträsket och slår småbolagsindexet med sin genomsnittliga avkastning på 26,63%. Fonden bytte förvaltare i början av oktober 2020 då Fredrik Skoglund valde att starta en egen småbolagsfond. Uppenbarligen har den nya förvaltaren inte lyckats med att fortsätta i herr Skoglunds fotspår. 

4) 5 års genomsnittlig årlig avkastning 

Om man ser över 5 års sikt, vilket jag tycker är den minsta horisont som man bör titta på om man är långsiktig, har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 16,8%. 16 av 20 av de undersökta småbolagsfonderna har slagit sitt jämförelseindex. 

I topp 3 hittar man:

• Enter Småbolagsfond A
• Cliens Småbolag A
• SEB Sverigefond Småbolag C/R

Även här är det Enter småbolagsfond som tar hem första platsen, men en årlig avkastning på nästan 28%. Cliens har givit lite över 25,5% per år och SEB 24%. 

Även över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10 i samtliga tre fonder. Men Lifco, Vitec, Addlife, Addtech, Sdiptech, Lagercrantz, AAK och Sectra finns med i två av fonderna. På plats 4-6 är det väldigt jämt med tre fonder som alla givit mellan 23-24% per år. Här finner vi AMF Aktiefond Småbolag, Spiltan småbolagsfond och Evli Sverige Småbolagsfond B. Dessa tre känner vi igen från de tidigare mätningarna. 

Eftersom det bara var fyra fonder som inte slog småbolagsindexet mätt som årlig genomsnittlig avkastning över 5 år tar jag med samtliga. De sämst presterande småbolagsfonderna i turordning är:

• Catella Småbolag 11,64%
• Carnegie Småbolagsfond A 12,29%
• Didner & Gerge Småbolagsfond 14,71%
• Lannebo Småbolag 15,80%

De tre sämsta är alltså samma fonder som vi hittade i steget innan när vi jämförde över 3 år. För dessa fyra aktivt förvaltade fonder måste man alltså betala 2,25%!, 1,65%, 1,57% och 1,75% i total avgift per år. Både i Catella och Carnegie har man bytt förvaltare i sommar, så man hoppas att det gör skillnad, men hos Didner & Gerge samt Lannebo har det varit med samma förvaltare hela tiden. 

5) Bonus - 10 års genomsnittlig årlig avkastning

Nu tog jag även med en jämförelse som visar den årliga genomsnittliga avkastningen de senaste 10 åren. Här har småbolagsindexet ökat med 16,94% och det som är roligt är att samtliga medtagna fonder har slagit det indexet.

Men som vanligt är det trångt i toppen och i topp 3 finner man:

• Humle Småbolagsfond
• Evli Sverige Småbolag B
• Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige A

I topp är det Humle Småbolagsfond med en årlig avkastning på strax över 24% år, följt av Evli på 23,1% och Swedbank på 23,04%. På fjärde plats kom AMF Aktiefond Småbolag med en avkastning på 22,99% i genomsnitt per år. 

Sist kom Catella Småbolag med 17,45% i årlig avkastning över 10 år. Det är inte med mycket marginal som man slår småbolagsindexet, men 17,45% per år är ändå en bra avkastning sett över 10 år. 

Men om man jämför Humle med Catella över 10 år, växer en satsad miljon kronor i Humles fond till 8,65 miljoner medan en miljon kronor i Catella bara vuxit till 4,99 miljoner kronor. En rätt så stor skillnad mellan den bästa och den sämsta. Skulle denna avkastning stå sig år efter år, blir skillnaden större och större ju längre tiden går. 

Slutsats

Som man kan se av genomgången av småbolagsfonderna är det stor skillnaden mellan dem och det är viktigt med genomgångar likt denna för att försöka finna de fondbolag som år efter år levererar hög avkastning. Helt enkelt, vilka är kvalitetsfonderna, likt kvalitetsbolagen på börsen. 

I en portfölj tycker jag att småbolagsfonder tillsammans med investmentbolag utgör en bra bas som historiskt har givit en hög årlig avkastning. Med hög årlig avkastning syftar jag på runt 20% per år. Det är därför som det är det mål jag själv numera har. Men som alltid, historien är ingen garanti för framtida avkastning, men den ger i alla fall en teoretisk hint av vad som kan vara rimligt att förvänta sig i framtida avkastning. 

I undersökningen är det uppenbart att avgiften inte spelar någon roll. En hög avgift är ingen garanti för ett bra utfall, snarare tvärtom. Ju högre avgiften är ju sämre presterar fonden. För de aktivt förvaltade småbolagsfonderna som hamnade i topp ligger snittavgiften på cirka 1,70%. Samtidigt har den billigaste fonden med mycket bred marginal varit en av de fonder som år efter år presterar på topp. 

Ett annat kännedrag av framgångsrika fonder är att de är snabba med att publicera månadsbrev/-rapporter över fondens utveckling för månaden som har passerat. De fonder som presterar dåligt har det varit svårt att finna denna information och i vissa fall har informationen presenterats när två tredjedelar av månaden efter passerat. Här kan jag tycka att för de avgifter som man tar, får förvaltarna anstränga sig mera. Både på informationssidan och prestationssidan. 

Vinnare är Enter Småbolagsfond!

Om man ska utse någon vinnare från denna undersökning är det helt klart Enter Småbolagsfond. Den fonden har presterat bästa årliga genomsnittliga avkastningen på 1 år, 3 års och 5 års sikt. Nu har den inte funnits i tio år så det går inte att veta om den även hade tagit hem det också. 

Även om Humle Småbolagsfond har gått bättre i år, så var det först i slutet av juli i år som Humle gick om Enter småbolagsfond.

Dock så har Enter halkat ned till tredjeplatsen efter sommaren, så det är värt att hålla koll på om detta är en tillfällighet eller om Humle och Spiltan är de bolag som kommer att ta över ledartröjan framöver. 

Värt att nämna är att AMF Aktiefond Småbolag har hållit sig på topp 4 sett på YTD, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år. En makalös prestation till en avgift på 0,45%!

De småbolagsfonder som är värda att ta i beaktande till en diversifierad portfölj är följande fonder:

• Enter Småbolagsfond
• Spiltan Småbolagsfond
• Humle Småbolagsfond
• AMF Aktiefond Småbolag
• Evli Sverige Småbolag

Sedan skulle jag hålla mig borta från småbolagsfonderna från Catella, Länsförsäkringar, Carnegie, Lannebo, Skandia och C Worldwide. De kostar mycket men levererar lite. 

Slutligen så var det några småbolagsfonder som inte kom med i denna undersökning på grund av att de har för kort historisk. De fonder som inte kom med är (med startdatum inom parantes):

• Simplicity Småbolag Sverige A (2016-10-31)
• Plus Småbolag Sverige Index (2017-09-27)
• Danske Invest Sverige Småbolag SA SEK (2018-08-27)
• Avanza Småbolag by Skoglund (2020-11-26)

Om man tittar på hur dessa fyra har presterat, är det en fond som verkligen sticker ut och det är Danske Invests fond. Den har verkligen presterat starkt i år och på 1 års sikt, men även på 3 års sikt. Om den fortsätter så kommer den att vara en allvarlig utmanare om förstaplatsen bland de svenska småbolagsfonderna.

Ny svensk techindexfond har lanserats

 

Ytterligare en ny indexfond inom teknologi lanserades igår, då PLUS Teknologi Sverige Index presenterade sin fond för svenska fondsparare. Jag tycker det är kul att det dyker upp fler branschspecifika fonder som är indexfonder då det känns onödigt att behöva betala höga avgifter om avkastningen ändå blir som index i långa loppet. 

Plusfonders indexfond följer ett index som heter SIX Sweden TMG Gross Index, vilket består av bolag inom sektorerna teknologi, media och gaming. Inom dessa sektorer finns det sedan 15 underkategorier och det innebär att fonden kommer att placera i cirka 150 bolag. Vidare måste bolagen också finnas upptagna till handel på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm (Stockholmsbörsen) och Nasdaq OMX First North. 

Värt att notera är att sektorn gaming inte räknar in underkategorin betting, så framgången Evolution kommer man inte att finna i denna fond. Sektorn gaming avser istället spelbolag, som Stillfront, Embracer, Paradox, osv. 

I fonden får heller inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet. Rebalansering sker halvårsvis, så skulle det vara aktuellt, kommer justering ske inom sex månader. Det är lite festligt att den innehavslista som visas på hemsidan, redan 30 september hade tre innehav över 5%. Men av de cirka 150 bolagen utgör topp 20 cirka 70% av fondens värde, så de resterande 130 bolagen har inte så stor påverkan på utvecklingen. 

Fonden kommer förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, båda med erfarenhet från de andra PLUS-fonderna. Avgiften för den nya indexfond ligger på 0,4%, samma som för Nordnet Teknologi Indexfond. Den stora skillnaden är att Nordnets fond är viktad mot USA, medan PLUS-fonden är viktad mot Sverige. 

Framöver kommer det att bli intressant att jämföra denna fond mot aktivt förvaltade Tin Ny Teknik, i övrigt har jag inte hittat någon Sverigeinriktad teknologifond. Kul att det kommer fler indexfonder för oss småsparare. 

Vad tycker du om PLUS Teknologi Sverige Index? Är det något som du kommer att investera i? Kommentera gärna i bloggen.

Nordnet Indexfond Teknologi

 

Bild från Nordnet

I maj i år lanserade Nordnet fonden Nordnet Indexfond Teknologi under eget varumärke. Det är en passivt förvaltad fond, som kommer att följa utvecklingen hos världens största techbolag, genom att kopiera indexet MSCI World Information Technology. Det indexet består av 185 techbolag och de största sektorerna finns inom hårdvara, mjukvara och halvledare. Förvaltningen kommer att ske tillsammans med JP Morgan och den årliga avgiften ligger på 0,40%. 

Varför behövs det då en indexfond? Bortsett från att väldigt få personer slår index över lång tid, så har indexfonder ofta låga avgifter vilket är positivt för avkastning på lång sikt. Varför betala 1,8% om du får liknande avkastning med en fond som kostar 0,4%? Innan jag analyserar vad fonden har presterat mot andra fonder hittills tänkte jag dyka ner mer i detaljerna kring fonden.

Nordnet Indexfond Teknologi består då av 185 olika bolag och där USA står för cirka 85% av innehaven. Största bransch är som fondens namn indikerar teknologi. Om man sedan tittar på de tio största innehaven är fonden starkt viktad mot Apple och Microsoft som bilden nedan visar.

Totalt utgör dessa topp tio innehav runt 50% av fondens totala värde och det som är intressant är att se vad resten av de 175 innehaven består av. Om man söker på indexet som fonden följer kan man hitta en lista på samtliga innehav. Och som man kan se i den listan är det många innehav som bara har ett marginellt värde. Nedan har jag tagit med de innehav som kommer direkt efter topp tio listan. Dessa är:

Siffrorna längst till höger anger hur stor andel i procent som innehavet utgör i indexet. Som man ser, så är innehaven på plats 20-185 mindre än 1% av indexet. Det innebär att exempelvis en större uppgång i ett sådan innehav, knappast kommer att få något genomslag på avkastningen. 

Men hur har då Nordnets indexfond presterat mot andra aktivt förvaltade techfonder? Är det värt att betala extra för att ha en aktivt förvaltat fond? Nu har Nordnets Indexfond Teknologi funnits på marknaden sedan 26 maj, så jämförelseperioden är kort, vilket man bör ha i bakhuvudet. Helst skulle man vilja se på 3-5 år för att få en bättre uppfattning om fonden.  Sedan start har indexfonden ökat 14,17% till och med 12 oktober.

De fonder som jag jämfört med är de fonder där även Apple och Microsoft är med på topp tio listan, tyngdpunkten ligger i USA och som har presterat bra på fem års sikt.

• BGF World Technology 12,82% (total avgift 2,43%)
• JPM US Technology 13,2% (total avgift 1,98%)
• Franklin Technology 18,76% (total avgift 2,04%)
• Lannebo Teknik 13,62% (total avgift 1,70%)
• Fidelity Global Technology 7,62% (total avgift 1,63%)

Jämfört med dessa fem andra fonder så har Nordnets techfond presterat riktigt bra hittills. Det är endast Franklin Technology som gått klart bättre trots hög avgift. Nu har jag inte jämfört med andra toppfonder som Öhman Global Growth, Swedbank Ny teknik, Tin Ny Teknik, MS INVF US Growth eller MS INVF Global Insight. Anledningen är att dessa är mer globala eller fokuserade på Norden. Sedan så är både Microsoft och Apple inte med i topp tio. 

Med tanke på den korta tiden, så har ändå Nordnet Indexfond Teknologi fått en bra start och den kommer att bli intressant att följa över tid. Om man väljer att investera i denna, måste man ha i bakhuvudet att den är väldigt fokuserat på två innehav, Apple och Microsoft. Skulle dessa två gå sämre, kommer det att påverka avkastningen för fonden kraftigt. 

Finns denna fond i din portfölj? Kommentera gärna vad du tycker om fonden.

Portföljens utveckling under maj 2021

Nu är konsultuppdraget över för denna gång och det ger mig mer tid till att börja skriva i bloggen igen. Och vad passar inte bättre att då ge en uppdatering av portföljen per sista maj och dess sammansättning? Ni som följt mig här på bloggen eller på Twitter, vet att jag har hoppat mellan olika strategier, men att jag nu landat i att fokusera på ett mindre antal innehav, där jag kan sätta mig i bolagen i mer detalj. Men samtidigt finns det så många andra bolag på marknaden, som jag också gärna vill äga. 

Tankarna har därför funnits att köpa in mig i fonder, gärna en fond mot svenska småbolag, en mot tech, både US och mindre samt en mot investmentbolag. Problemet är att i en fond som du själv inte valt, får du med innehav du själv inte skulle investera i och som vid en närmare genomgång du heller inte tror på i längden. Lösningen blev återigen att skapa mina egna "fonder", som komplement till de innehav som jag har som kärninnehav. 

Nu har jag fyra bolag som jag ser som mina kärninnehav, nämligen Sinch, Evolution, Kambi och Fortnox. I övrigt har jag skapat fyra egna fonder; Stojko Invest Fund, Stojko Invest Tech, Stojko Invest FAAMG och Stojko Invest Investmentbolag. 

I Stojko Invest Fund finns för tillfället Addlife, Arla Plast, Avanza, Cibus Real Estate, Europris, Fabasoft, flatexDEGIRO, Hexatronic, Lifco, Nibe, Nolato, Shop Apotheke, Stillfront, SCA B, Stora Enso R, Swedish Match, Tomra och Zaptec. Tanken i denna fond är att den ska fungera som en aktivt förvaltat fond. Jag får se hur det går med det framöver.

Stojko Invest Tech innehåller bolag som jag hoppas på att något av dessa kommer att bli nästa one trillion dollar company. I fonden finns Adobe, Nvidia, Paypal, Pinterest, Salesforce, SEA, Shopify, Spotify och Square. I dagsläget gissar jag främst på Nvidia eller Paypal, mycket beroende på storlek, tillväxt och behov/efterfrågan av deras produkter.

Fonden Stojko Invest FAAMG innehåller som förkortningen avslöjar Facebook, Amazon, Apple, Microsoft och Google (Alphabet).

Slutligen i fonden Stojko Invest Investmentbolag finns Investor, Linc och Lundbergsföretagen. Bortsett från Linc är dessa investmentbolag de som handlades till rabatt mot substansen vid inköpstillfället. Nu när EQT är särskilt och noterat tror jag att substansrabatten i Investor kommer pendla mellan 10-15% och där är det bra köptillfällen. Likaså om man lyckas köpa in Lundbergsföretagen till rabatt. Ofta handlas den till viss premie. I Lincs fall fick jag 30 aktier som de flest i bolagets IPO, men där sålde jag av 29 aktier på 112 kronor då det känns orimligt med den premie när aktien har ett substansvärde på 61 kronor samt noterades på 67 kronor. Om kursen sjunker ned rejält kommer jag att köpa in fler aktier. Men genom att ha 1 aktie är det lättare att hålla koll på dess utveckling. 

Det är alltså dessa bolag som jag gått in i juni med och under maj minskade portföljen med 1,29% och stängde sista maj på 10,58% upp för året. 

Avanza World Tech by TIN - ny fond

Idag lanserade Avanza en ny fond i samarbete med grabbarna på TIN Fonder, Carl Armfelt och Erik Sprinchorn. Sedan tidigare förvaltar duon framgångsrikt fonden TIN Ny Teknik, som inriktar sig mer på Norden. Tanken med samarbetet med Avanza är att Avanza skapar en matarfonden som i sin tur äger andelar i fonden TIN World Tech, som förvaltas aktivt av Carl Armfelt och Erik Sprinchorn. 

TIN World Tech kommer att investera i teknik, hälsa och hållbarhet. Fokus kommer att vara på mellanstora bolag med en lönsam tillväxt och starka kassaflöden. Som målsättning har man också att minst 50% av bolagen i portföljen ska ha produkter eller tjänster som gör världen bättre. Förvaltarna kommer ge större vikt vid bolag som ger ett lågt koldioxidavtryck och fokuserar på dematerialiserad tillväxt. 

Exempel på fokusområden är resurseffektivisering, elektrifiering, datasäkerhet, hälsa och digitalisering. Med tanke på att man kommer att fokusera på hållbarhet och premiera bolag med lågt Co2-avtryck kommer en del branscher att exkluderas som alkohol, olja och gas, bekämpningsmedel, handelsvapen, palmolja, kasino, termiskt kol, tobak, utvinning av oljesand, militärindustri samt kärnkraft. 

Denna globala fond kommer att söka bolag att investera i främst USA, Norden och Europa. Men man kommer även att investera i bolag i Australien och till viss del i Asien. Man kan summera det med att det blir en global techfond med inriktning på Western Markets med en viss del i Emerging Markets i sig.

Totalt kommer fonden att ha cirka 40-60 bolag, så det blir en viss koncentration jämfört med andra globala techfonder. Jag hoppas att de även hittar några intressanta bolag i Brasilien, som har en klart växande marknad av teknologibolag, men det återstår väl att se. Intressanta bolag där som jag tänker på är MercadoLibre, StoneCo, PagSeguro. Dock är det väl än lite si och så med lönsamheten.

Eftersom detta är förvaltarnas andra techfond undrar man ju vad som skiljer dem åt. Nedan bild från presentationen visar på skillnader och likheter mot deras första fond TIN Ny Teknik.

Fonden kommer att kunna köpas på Avanza och direkt från TIN Fonder, lite beroende på om man är kund hos Avanza eller ej. Är man kund hos Avanza och köper matarfonden Avanza World Tech by TIN är förvaltningsavgiften 1,34% och handlar man via TIN Fonder direkt är förvaltningsavgiften 1,50%.

Till det kommer en årlig avgift som fonden betalar till fondbolaget TIN Fonder. För vanliga sparare i Sverige är det andelsklass A som gäller och dessa betalar en årlig avgift på 1,65%. Den lägre årliga avgiften är för institutioner och dylikt. 

Fondbestämmelser TIN World Tech

Efter som Avanzas fond är en matarfond, som äger andelar i en annan fond blir det en så kallad fond-i-fond lösning. Nu har har jag ställt frågan till Avanza om jag som ägare av Avanza World Tech by TIN drabbas av dubbla förvaltningsavgifter (1,34% + 1,50%) eller har Avanza sett till att matarfonden inte betalar någon förvaltningsavgift. Än har jag inte fått något svar så jag återkommer med en uppdatering av inlägget. 

Uppdatering:

Efter svar från Niklas Anderson på Avanza är det förmånlig att köpa matarfonden Avanza World Tech by TIN, då den totala avgiften landar på 1,34%, varav 1,25% är förvaltningsavgift. 

Då fonden är helt nystartad finns det ännu inga bolag inköpta, så det blir spännande att se vilka bolag som fonden kommer att investera i. Med deras första fond tog det någon månad har jag för mig, så under sommaren kommer vi nog att få veta vilka bolag som ingår i TIN World Tech.

Källor:

TIN World Tech faktablad

TIN World Tech fondbestämmelser

Presentation av TIN World Tech

Avanzapodden intervjuar förvaltarna inför den nya fonden

Kommer du att investera i Avanza World Tech by TIN eller har du andra techfonder som du hellre investerar i? Kommentera gärna inlägget. 

Q1 2020 rapport: Svolder istället för småbolagsfond?

Idag rapporterar investmentbolaget Svolder sin kvartalsrapport för Q1 2020. Eftersom Svolder har brutet räkenskapsår är deras första kvartal 1 september till 30 november. Själv gillar jag investmentbolag och tycker att Svolders aktie är ett bra komplement till en småbolagsfond eller till småbolag generellt. Anledningen att bolaget fokuserar endast på småbolag samt har lägre förvaltningskostnader än småbolagsfonder. Sedan har bolaget en mycket bra historik av att öka avkastningen på sin aktie och sitt substansvärde över tid.

Om man tittar på hur det har gått för Svolder under 2019, har bolaget haft en avkastning på sin B aktie på 43,7% och på 46,2% inklusive utdelning. Det får man verkligen säga är mycket väl godkänt. Avkastningen på substansvärdet har inte varit lika bra, men ändå klart godkända 38,5%.

Bolaget jämför själva på sin hemsida med Handelsbanken Svenska Småbolag, SEB Sverigefond Småbolag och Swedbank Robur Småbolag Sverige. Där är det endast SEB Sverigefond Småbolag som har haft en bättre utveckling, både jämfört mot Svolders aktiekurs och substansvärde. Man kan även jämföra med populära småbolagsfonderna Länsförsäkringar Småbolag Sverige A och AMF Aktiefond Småbolag som i år har haft en avkastning på 40,23% respektive 33,06%.

Men, eftersom Svolder har ett brutet räkenskapsår, lämnar jag nu 2019 och fokuserar på deras första kvartal 2020. Investmentbolagets Q1:a kan summeras med:

• Substansvärdet ökade 12% inklusive återinvesterad utdelning till 131,30 kronor per aktie
• Substansrabatten på balansdagen uppgick till 9,0%
• Aktiekursen (B aktie) steg 11% inklusive återinvesterad utdelning till 119,40 kronor per aktie
• 2019 års utdelning har betalats ut med 2,15 kronor per aktie
• Bolaget har en positiv nettoskulden, dvs kassa och uppgår till 3,9% av substansvärdet.
• Idag uppgår beräknat substansvärde till 132 kronor per aktie och B aktien handlas i 124 kronor, vilket gör att substansrabatten har minskat till 6,1%. Det är i linje med medelvärdet för 5 års snittet

Totalt ingår 20 småbolag i Svolders aktieportfölj, där de fem största av är Garo (12,7%), Troax (10,3%), Nordic Waterproofing (9,1%), New Wave Group (7,5%) och Platzer Fastigheter (6,6%). Siffrorna i parantes avser del av substansvärdet.



Under kvartalet är det främst Nordic Waterproofing, Boule Diagnostics och Beijer Electronics Group som har bidragit mest till ökningen i substansvärdet, medan ITAB Shop Concept bidrog negativt till substansvärdet.

Boule Diagnostics och Beijer Electronics uppgår till 4,7% respektive 6,1% av substansvärdet och Boule kom med en stark rapport för sitt tredje kvartal med en ökning av både organisk försäljning och antalet sålda instrument. I Beijer Electronics fall visade bolagets kvartalsrapport på en högre omsättning och orderingång, pådrivet av sitt dotterbolag Westermo.

Även Nordic Waterproofing kom en kvartalsrapport där organisk tillväxt, rörelseresultat och marginal steg. Svolder passade därför på att öka på sitt innehav i bolaget under kvartalet. Övriga bolag som investmentbolag passade på att öka sina positioner var New Wave Group och Elanders då man ser fortsatta positiva signaler.

Fastighetsaktier har haft ett fantastiskt 2019 så har långt och med tanke på att Svolder har en rätt så stor exponering mot fastigheter koncentrerat till Göteborg i form av innehavet i Platzer, har man minskat ned den exponeringen lite och tagit hem en hel del vinster. Övriga större förändringar är ytterligare investeringar i Lime Technologies samt minskning av SAAB.

En kul sak som VD Ulf Hedlundh nämner i sitt VD-ord är att Svolder har fått ytterligare 7 000 nya aktieägare och har nu runt 25 000 aktieägare totalt. Det visar att fler och fler har fått upp ögonen för detta bolag och att det är ett bra alternativ till en småbolagsfond.

I dagsläget är Svolder 2% av min aktieportfölj, men när tillfällen ges kommer jag att fortsätta att öka mitt innehav. I mitt fall innebär det när substansrabatten kryper upp mot 10%.

Finns Svolder i din aktieportfölj?

Lannebo Fonder Teknik Småbolag och deras topp 10 innehav

I början av november i år presenterade Lannebo Fonder sin nya fond Teknik Småbolag. Småbolag och småbolagsfonder har alltid varit kärnan hos Lannebo Fonder och denna fond investerar i teknikdrivna tillväxtföretag med ett börsvärde under 5 miljarder USD. Fonden har inte någon geografisk begränsning utan kan investera i företag över hela världen.  Totalt har den nu 41 innehav och topp 10 utgör 31,5% av fondens förmögenhet på cirka 130 miljoner kronor.

Första gången som jag hörde talas om denna fond var i samband med att Helen Broman, en av förvaltarna, gästade Uppesittarkväll. Redan då blev jag nyfiken på vilka innehav den hade. Dels för att se om den verkar intressant att investera i själv, men även för att få uppslag på tillväxtföretag att investera i direkt. Att gå igenom vilka de topp 10 bolagen är i intressanta fonder är något som jag verkligen kan rekommendera. Ofta får man många bra uppslag på bolag att analysera vidare.

Den andra förvaltaren av Teknik Småbolag heter Johan Nilke. Han har en bakgrund hos Öhman och har förvaltat den större fonden Lannebo Teknik (f d Vision) sedan 2018.

Helen Broman kommer från Carnegie och har sedan 2017 förvaltat Lannebo Teknik (f d Vision). Själv tycker jag att det är en fördel att de även förvaltar den större fonden tillsammans då de behåller fokus på teknikbolag.

Placeringsinriktning och förvaltarstil

Lannebo Teknik Småbolag är tänkt som en aktivt förvaltad aktiefond, som kommer att investera i teknikdrivna tillväxtbolag på den globala marknaden. Man har skapat sex olika teman för fonden att investera i. Dessa teman är: Säkerhet, Hälsa, Miljö, Digitalt innehåll, Datahantering och Resurseffektivisering.

Själv tycker jag att dessa teman är intressanta. Det ligger även i tiden att investera i bolag som jobbar inom dessa områden. Det gör att bolagen befinner sig i positiva underliggande trender, något som gagnar dessa utveckling.

De bolag som förvaltarna söker är bolag som skapar långsiktiga värden och förväntas ha en stark konkurrenskraft, goda tillväxtmöjligheter och fokus på hållbarhet. Investeringsprocessen bygger på fundamental analys och köp sker i attraktivt värderade bolag. Med andra ord, rena förhoppningsbolag kommer inte att finnas i Lannebo Teknik Småbolag.

För att summera det hela, är detta en fond enligt förvaltarna själva för de investerare som vill ha:

• Global exponering mot teknikdrivna tillväxtbolag
• Tycker att teknisk utveckling är positivt för en mer hållbar värld
• Tror på äkta aktiv förvaltning utan att snegla på index

Själv gillar jag den första punkten och den andra är ganska självklar. Däremot vet jag inte om jag tycker att 1,6% i förvaltningsavgift är direkt lockande. Men det klart, går den i paritet med de andra framgångsrika teknikfonderna de senaste fem åren, är jag personligen ok med den avgiften. Fonden kan handlas direkt hos Lannebo eller hos nätmäklarna Avanza och Nordnet.

Topp 10 innehaven i Lannebo Teknik Småbolag

I de intervjuer som jag har sett med Helen Broman har hon varit rätt så förtegen om vilka aktier som de investerat i. Jag kan förstå det då man vill kunna bygga en position först innan informationen släpps.

Men nu på Lannebos hemsida har de släppt månadsrapporterna för fonderna med utfallet i november. Då är även månadsrapporten för Teknik Småbolag med. I den rapporten framgår det att fonden har investerat i totalt 41 innehav. Topp 10 innehaven är följande bolag:

Det är kul at se att det är så många svenska bolag bland de topp 10. Det visar på att det i Sverige finns många bra teknikbolag inom intressanta områden. Det är hyfsad jämn fördelning mellan topp 10 bolagen och de tre största är BTS Group, Upland Software och Ping Identity Holding.

Men de innehav som utvecklats bäst under november månad är Ping Identity Holding (+30%), Sectra (+30%) och Sinch (+18%). Däremot är Sinch inte bland topp 10. Om man tittar på de bolag som bidragit mest till fondens utvecklingen under november är det Ping Identity Holding, Sectra och BTS Group. Totalt gick fonden sedan start 7 november upp 1,5% och är i dagsläget upp 1,36%.

BTS Group utvecklar utbildningsverktyg för strategiimplementering, ledarskapsutveckling och försäljning för företag. Bolaget har en global kundbas och uppvisar god tillväxt. BTS Group har ett tillväxtmål på 20 procent årligen, varav drygt hälften ska vara organisk tillväxt och resterande del ska komma via förvärv. De har en tydlig marginalexpansionsresa framför sig, efter att under ett flertal år ha investerat i digitalisering.

Det amerikanska bolaget Upland Software utvecklar molnbaserade affärssystem som möjliggör för organisationer att planera, hantera och genomföra projekt. Bolaget har uppvisat stark tillväxt och med en ökad installerad bas ser vi goda möjligheter för bolaget att fortsätta växa organiskt, samtidigt som de har en tydlig förvärvsagenda. Den skalbara affärsmodellen möjliggör god lönsamhet och Upland Softwares lönsamhetsmarginal, mätt som justerat resultat före av- och nedskrivningar (justerad EBITDA), är några få procentenheter under marginalmålet på 40 procent.

Ping Identity Holding är ett amerikanskt bolag verksamma inom digital säkerhet. Bolaget utvecklar en plattform som möjliggör för användare och enheter att på ett säkert sätt få tillgång till olika tjänster och applikationer. Ping Identity Holding rapporterade under november resultatet för tredje kvartalet, som var bättre än marknadens förväntningar. Även bolagets prognos för årets fjärde kvartal som kommunicerades i samband med rapporten överträffade förväntningarna och bidrog till den positiva aktieutvecklingen.

Mina slutsatser

Själv tycker jag att det verkar vara en intressant fond och det ska bli intressant att följa hur den utvecklas över tid. Jag gillar Helens förvaltarstil och sätt att analysera bolag, men jag kommer nog att vänta med att köpa in den.

Däremot, blev jag nyfiken på Ping Identity Holding. De jobbar med SaaS AM, vilket står för Software as a Service Access Management. Bolaget Okta är branschledaren, men de de jobbar mer med Identity as a service (IDaaS). Ping förefaller jobba mer brett över olika miljöer. Deras plattform gör att du som användare kan identifiera dig på ett ställe oavsett om det är olika IT-miljöer, s k hybrid IT-environments.

Till min Techfond har jag köp in Ping Identity och där utgör den 9,1% och sett till hela min aktieportfölj utgör den 0,43%. Då jag tycker det är roligare med aktier än fonder, har jag skapat min egen Techfond, Stojko Invest Techfond, där jag har mina teknikbolag.

Nu är det inte en fond som man normalt sett tänker sig utan istället för att se en massa småinnehav på de olika kontona i diverse amerikanska teknikaktier, har jag klumpat ihop dem under en rubrik i mitt Google Sheets, som jag kallar Techfond. Det blir helt enkelt lättare att följa och mer intressant att se dem i som en fond. Sedan så kan jag istället fokusera på de aktier där jag har tagit större positioner.

Som avslutning kommer här en video som jag kan rekommendera där förvaltarna presenterar Lannebo Teknik Smålbolag.