Är analytikerna för positiva till Nordeas kommande utdelning?

Nordea är ett bolag som jag tidigare ägt och som jag fortfarande indirekt äger via Sampo. Anledningen till att jag sålde av Nordea var för att deras Q2 rapport inte levde upp till förväntningarna och en oro för en framtida utdelningssänkning som skulle sänka kursen rejält.

I den senaste rapporten hade jag förväntat mig att man skulle kommunicera planerna för kommande års utdelningsandel och en ny utdelningspolicy likt Swedbank gjorde i sin andra kvartalsrapport. Gissa om jag blev besviken när Nordea valde att skjuta på detta.

Den nuvarande utdelningspolicyn som Nordea har innebär att man ska öka utdelningen årligen. Det är helt klart inte hållbart i längden då man tjänar för lite pengar. Pressen på på räntenettot och att man inte lyckas krympa kostnader tillräckligt snabbt sätter käppar i hjulet för det.


Årets utdelningsandel motsvarade en andel på 89,5% mätt i Euro. Om man skulle behålla utdelning oförändrad för nästa år, skulle det innebära en utdelningsandel på över 100% då vinsten blir klart lägre.

Hittills i år har Nordea tjänat 0,27 Euro per aktie och på rullande tolv månaders basis motsvarar det 0,58 Euro per aktie. Om man är lite snäll mot bolaget och antar att kvartalsvinsten för de sista två kvartalen blir lika hög per kvartal som för det andra kvartalet, kommer Nordea att göra en vinst per aktie på 0,62 Euro för 2019. Det är också vad analytikerna räknar med.

Själv tror jag att bolagets nya utdelningspolicy kommer att innebära att man ändrar till en utdelningsandel på 50% av årets vinst, precis som Swedbank ändrat sin till. I sånt fall, skulle kommande utdelning landa på 0,31 Euro per aktie. Med en EUR/SEK-kurs på 10,8 ger det en utdelning i SEK på 3,35 kronor. Alltså en kraftig sänkning från förra årets 7,18 kronor.

Eftersom stabila banker som SHB och SEB ger 6,1-6,75% och dessutom är mer lönsamma, vill jag minst ha samma om inte högre direktavkastning. Givet en framtida direktavkastning på Nordea om 6,1% ger min tro om en 50%-ig utdelningsandel från Nordea att aktien ska ned till 54,90 kronor. Att jämföra med 68,45 kronor som den handlas i just för tillfället.

Därför var det intressant att läsa en artikel i Dagens Industri igår om vilka aktier analytiker tror kommer att sänka sin utdelning rejält nästa år. I listan nedan ingår bolag som bevakas av minst fem analytiker

I denna lista ser man att analytikerna tror att Nordea kommer att dela ut 5,60 kronor nästa år motsvarande 0,50 Euro. Vid samma vinstantagande innebär det att bolags nya utdelningspolicy säger att man ska dela ut max 80% av vinsten.

Personligen tycker jag att det känns väl aggressivt och optimistiskt. Med tanke på pressen på räntenettot och risken för ökade konkurser nu när vi verkar gå in i en lågkonjuktur på riktigt.

Men om analytikerna är rätt ute handlas i sånt fall Nordea till en direktavkastning på 8,18%, vilket är riktigt bra.

Den 25 oktober när bolaget har sin kapitalmarknadsdag i London får vi förhoppningsvis reda på den nya utdelningspolicyn och om jag varit är för negativ i min tro. Helt klart spännande att följa.

Finns Nordea i din aktieportfölj? Vad tror du om kommande utdelningspolicy och håller du med analytikerna? Kommenterar gärna i bloggen.

Norske skog till börsen

I juli skrev jag ett långt inlägg om det gröna guldet på börsen där jag lyfte fram sju intressanta skogsbolag. I inlägget tog jag även upp andra intressanta skogsbolag, där ett av dem finns i vårt grannland Norge. Bolaget i fråga är Norske Skog, som än så länge är privatägt.

Redan i somras släppte man information om att man planerade att introduceras på börsen. I förra veckan kom en pressrelease där bolaget lite närmare specificerar sina planer och att erbjudandet kommer att kvantifieras under Q4 2019.

Om bolaget

Norske Skog är inte så gammalt jämfört med vissa svenska skogsbolag utan det bildades 1 mars 1962 som Nordenfjelske Treforedling AS. Bolagets första pappersmaskin i Skogn togs i bruk 1966 och 1972 ändrade bolaget namn till Norske Skogsindustrier AS.

1989 är ett viktig årtal i norsk skogsindustri. Det var året då den stora konsolideringen skedde. Norske Skog gick samman med Follum Fabrikker och köpte 50% av aktierna i Saugbrugsforeningen. Året efter började det nya bolagets europeiska expansion då man startade verksamhet i franska Golbey.



1996 fortsatte expansionen till ett bruk i Bruck i Österrike och året efter öppnade man i tjeckiska Steti, som dock såldes 2007. 2001 fortsatte man expansionen och köpte bruk i tyska Walsum och holländska Parenco.

Redan 1998 började man att också expandera utanför Europa, när man köpte bruk i Kina, Korea, Malaysia och Thailand. Två år senare köptes Fletcher Challenge Paper med bruk i Australien, Nya Zeeland, Chile och Brasilien. Bruken i Korea och Kina såldes dock 2008 respektive 2009.

Efter Norske Skogs konkurs 2017, är det nu 100% ägt av investmentbolaget Oceanwood, som efter en rekonstruktion nu vill sätta bolaget på börsen.

Verksamhet

Dagens Norske Skog har idag efter rekonstruktionen sju lönsamma pappersbruk. Fyra finns i Europa, två i Australien och ett på Nya Zeeland. Totalt har dessa bruk en produktionskapacitet på 2,7 miljoner ton pappersmassa, varav 1,8 miljoner ton är för tidningspapper och resten är för tidskriftspapper.

Bolaget äger själv ingen skog utan köper in det material som de behöver, vilket gör dem beroende av virkespriserna, såväl som av priset på pappersmassa.

Omsättningen på årsbasis uppgår till cirka 13 miljarder norska kronor med en vinst på cirka 2,5 miljarder kronor. Det är helt klart en förbättring än när man växte sig för stora under tidigare år, vilket sedan ledde fram till konkursen.

Men man bör ha i bakhuvudet att bolagets ägare är ett investmentbolag, som vill göra en exit genom en börsnotering. Det finns med andra ord risk för att man klätt upp bruden inför den kommande introduktion.

Tabellen ovan utgår från helårssiffror, men av det första halvårets försäljning på 6,4 miljarder norska kronor stod Europa för 76% av intäkter och Australien/Nya Zeeland för resterande. Vad gäller EBITDA på 874 miljoner kommer 93% från Europa, så de är helt klart lönsammast, med en EBITDA-marginal på 16,6% jämfört med 4,1% för Australien/Nya Zeeland. 

Ser man på avkastning på sysselsatt kapital är avkastningen 31,2% mot 2,9%. En avsevärd skillnad. Framtida efterfrågan på tidnings- och tidskriftspapper minskade dock på alla bolagets marknader, mest för tidskriftspapper i Europa där efterfrågan föll med 11-12%.

Bolagets balansomslutning uppgår till nästan 9,4 miljarder norska kronor, där cirka 48% utgör eget kapital. Totalt har man 2,4 miljarder i långfristiga skulder varav 1,5 miljarder är räntebärande. Av de korta skulderna är 0,3 miljarder räntebärande. En kassa om 0,86 miljarder ger en nettoskuld på cirka 0,9 miljarder norska kronor och en Net debt/EBIDTA på strax över 1,0. Med ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten skulle jag säga att bolaget har en bra finansiell ställning.

       Senaste rapporten: Norske Skog Q2 2019

Utdelningspolicy

Bolaget har som mål att betala en attraktiv utdelning till sina aktieägar efter det att bolaget har kommit in på börsen. Den nuvarande utdelningspolicy säger att man har som policy att betala utdelningar med hänsyn till bolagets kapitalbehov, finansieringsbehov och bibehållande av en strategisk flexibilitet inom gruppen. Jag tolkar den policyn som att man vill betala och kommer att göra det om det finns möjlighet.

Mina tankar

Själv tycker jag det är kul att ytterligare ett skogsbolag kommer att noteras. Dock är det synd att bolaget inte äger någon skog, för att det är det jag letar efter som komplement till att äga skog själv.

Att äga ett rent pappersbruk som fokuserar på tidning- och tidskriftspapper känns inte direkt lockande. Då hade jag hellre ägt det om de hade jobbat med kartong istället, för att jag tror att det är en större marknad som kommer att växa när man går bort från plastförpackningar.

Ett bolag som till exempel finska Metsä Board med en direktavkastning på 5,3% känns därför mer intressant.

Vad tycker du själv om Norske Skog? Är det ett bolag som intresserar dig? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

Swedbank verkar sakna sjukdomsinsikt

Swedbank har verkligen varit och är ute på djupt vatten vad gäller hela penningtvättskandalen. För aktieinvestare har detta hittills kostat dem runt 20% av börsvärdet innan skandalen briserade. Och då är framtida böter inte medräknade. Själv har jag skrivit en hel del kritiska inlägg om banken, de populäraste finns att läsa här:


Dödstöten för Swedbank?
Uppföljnning: Hur kan vissa storägare ha fortsatt förtroende för Swedbanks högsta ledning
Kladdigt värre i Swedbank


Men jag har även haft en het debatt med Cecilia Lundberg Markow på Twitter. Hon är ägaransvarig på Folksam, vilka är näst största ägare i Swedbank. Jag ifrågasatte starkt hur de som ägare kunde uttrycka förtroende för bankens VD och styrelse med tanke på allt som kommit fram.


Givetvis tog hon inte åt sig av kritiken utan det kändes som att om jag pushar det hela ytterligare blir jag nog blockad. Hur som helst, till sist tvingades Folksam krypa till korset och inse att förtroendet inte längre kunde upprätthållas eller hävdas.

Den stora utmaningen för Swedbank är att försöka återskapa förtroendet för banken och att visa att man som bank har förstått. Helt enkelt att få en sjukdomsinsikt. När man tror att de är på god väg i och med att man tagit in Göran Persson för att städa upp i röran, faller man dit igen.

Nu är det den nye ordföranden själv som saknar insikt i att sitta som ordförande på en av Sveriges största banker samtidigt som man även är ordförande för största ägaren av Ålandsbanken inte kan vara en intressekonflikt. Visst kan man tycka att det kan vara lite hårt då det inte är som att han är ordförande i Ålandsbanken. Men det viktiga är att inte sätta sig i situationer som kan ifrågasättas.

Nu har Göran Persson avsagt sig ordförandeskapet i Ålandsbankens största ägare. Men det värsta är nog att Göran Persson, fullt medveten om att Swedbank har en förtroendekris, väljer att slira på sanningen om varför han gjort det. Enligt honom är det helt enkelt en fråga om att tiden inte räcker till. Men i själva verket är det Finansinspektionen (FI) som ställt ett ultimatum till honom att antingen kliver han av frivilligt eller också kommer FI att tvinga honom.

Enligt en artikel i Dagens industri har Swedbank försökt övertala FI att låta Göran Persson ha kvar uppdraget för Ålandsbanken och sken gavs att det inte förelåg någon intressekonflikt eller att han inte skulle ha tid. Endast Aktiespararna har varit ute och ifrågasatt de dubbla rollerna, men från storägarna är tystnaden kompakt, precis som tidigare. Själv tycker jag att det är svagt av ägare som Folksam, Alecta och Sparbanksgruppen, att man inte ställer krav. Inser de inte att detta fläckar ned dem också?

Vad tycker du om Swedbank? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

Nobina rullar vidare med ytterligare ett bra kvartal

I fredags morse kom Nobina med sin kvartalsrapport för det andra kvartalet 2019. Bolagets verksamhet forsätter att växa och återigen var detta en bra rapport från börsens bussbolag.

Kvartalet kan sammanfattas med (förra årets kvartal inom parentes):

• Nettoomsättningen uppgick till 2 528 MSEK (2 224)
• Tillväxt i kvartalet var 13,7%, varav 10% är från förvärv, 4,3% från valuta och -0,6% organiskt
• EBITA uppgick till 162 MSEK (127)
• EBIT uppgick till 156 MSEK (127)
• Resultat efter skatt uppgick till 81 MSEK (62)
• Resultat per aktie uppgick till 0,92 SEK (0,70)

Under själva kvartalet har Nobina genomgått en omfattande kontraktsmigrering. Det innebär flera stora kontraktsstarter samt kontraktsavslut. Totalt har kontrakt för 395 bussar startats samtidigt som man har avslutat 378 kontrakt.


Kontraktportföljen har med andra ord genomgått en föryngring, vilket säkerställer att man kommer att kunna leverera bra intäkter under en lång tid. Dock bör man vara medveten om att intjäningen under ett kontrakt inte är linjärt. Som VD Magnus Rosén förklarar det hela:

"Lönsamheten i nya kontrakt är alltid lägst i början av kontraktsperioden för att sedan successivt öka, och med höga krav på vilka kontrakt vi vill vinna kombinerat med det faktum att volymen växer, kommer nuvarande migrering bidra positivt till att nå våra finansiella mål."

Enligt VD har det inte varit någon direkt påverkan i kvartalet från migreringen, men under de kommande två sista kvartalen kommer effekten blir negativt mer kännbar.

I Finland har Nobina fått gehör för sin klagan hos EU om att subventioner till offentligt ägda operatörer inte är tillåtna då de snedvrider konkurrensen. Därför har ett före detta finskt kommunalt bussföretag tvingats återbetala 54,2 MEUR till Helsingfors kommun för otillåtet offentligt stöd.

Marknadsmässigt är den svenska marknaden den största av de fyra nordiska marknaderna. Den växte starkt tack vare förvärvet av Samtrans. Även den danska marknaden visade liknande effekt tack vare förvärven av DBO och Örslev. Ökningarna på den norska och finska marknaden beror mer på ökningar i trafiken från nystartade kontrakt förra året likväl som extratrafik under kvartalet.

      Hela kvartalsrapporten från Nobina finner du här: Nobina Q2 2019

Mina tankar

Tidigare under året fanns Nobina i min utdelningsportfölj, men jag har sålt av innehavet just för att jag känner mig osäker på hur kontraktsmigreringen kommer att slå på resultatet under Q3 och Q4 2019. I fredagens rapport tycker jag heller inte man kvantifierar hur effekten blir på marginal och resultat annat än att den blir negativt mer kännbar. Som investerare vill jag få en mycket bättre förståelse än så. Innan jag kliver in i aktien igen vill jag nog ser hur bolagets Q3 rapport ser ut, som kommer den 20 december.

Men det positiva i den senaste rapporten är att bolaget är redo att växa genom nya förvärv. I Sverige är det inom omsorgstrafik medan det i övriga Norden rör sig om förvärv för ren volymtillväxt. Kopplar man det till det stora antal nya kontrakt som man tecknat ser de kommande åren bra ut.

Sedan pratar VD också om att man ska utveckla en MaaS-tjänst. Tanken är att man som resenär ska kunna koppla ihop olika transporttjänster och på så sätt kunna hantera alla sina biljettköp oavsett färdmedel (som taxi, hyrbil, buss och tåg) i en enda app. Nu framgår det inte så mycket mer om det i rapporten, men jag tycker att det är positivt och spännande att Nobina fortsätter att utvecklas och finna nya områden att tjäna pengar på.

Finns Nobina i din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant.

Borgo, ny utmanare på bolån skapas

(Detta inlägg innehåller affiliatelänkar)

I förra veckan kom en presslease ut om att ytterligare en ny utmanare har dykt upp på bolånemarknaden. Borgo heter bolaget som tillsammans med Ålandsbanken, ICA Banken, Ikano Bank (som delar grundare med Ikea och ägs av familjen Kamprad) samt Söderberg och Partners har tecknat avtal med avseende att etablera ett gemensamt hypoteksbolag på den svenska bolånemarknaden.

Veckan innan dess kom Lendify ut med att de vill börja med att erbjuda bolån om tre till fyra år. Detta skrev jag om i inlägget Lendify vill lansera bolån för den som missat det. För något år sedan var det bolaget Enkla som skulle erbjuda bolån på tre år till räntan 0,99%. Helt klart kommer gammelbankerna under de kommande åren att utmanas i deras kärnverksamhet på ett helt annat sätt än tidigare. Det kommer leda till en ökad press på storbankernas räntenetto, vilket i sin tur kommer att pressa vinsterna och utdelningarna till oss aktieägare.


Även om kunderna är trögrörliga när det gäller att byta bank, kommer detta nog att ändras under åren som kommer. Fördelen för de nya uppstickarna är att det är helt digitala och sitter inte med en massa fasta kostnader i form av kontor och personal. Det gör att de kommer att kunna erbjuda låga räntor men ändå tjäna bra med pengar. Bolåneutmanarnas stora utmaning som jag ser det är att kunna säkerställa långsiktig finansiering, vilket är ett måste innan människor vågar flytta sina bolån. Man vill ju veta att bolaget som man flyttar lånen till finns kvar och inte försvinner om två år.

Vilka är Borgo

Det senaste tillskottet på bolånemarknaden är alltså Borgo, som startades 2018 av Gustav Berggren och Peter Walldur, med bakgrund som höga chefer på Avanza. Förutom dessa två grundare är även Carl Martinson och Adam Lewenhaupt medgrundare. Adam har en bakgrund från Goldman Sachs sedan tidigare.

Anledningen till att man grundade Borgo är att de fyra grundarna anser att bolånemarknaden är den minst konkurrensutsatta inom finansmarknaden. Målsättningen med Borgo är att man vill med hjälp av en modern plattform för bolån, hjälpa så många svenskar som möjligt till bättre bolånevillkor över tid. Den svenska bolånemarknaden kännetecknas av några stora spelare, som driver den med olika kampanger och tillfälliga rabatter, något som man vill ändra på.

Finansieringen

Borgos bolån kommer att finansieras genom en svensk bolånefond, där kapitalet kommer att komma från institutionella investerare. Själva finansieringen bygger på 30-åriga åtaganden, med syfte att säkerställa ett långtgående kundskydd kan man läsa på bolagets hemsida.

När kommer bolånen att erbjudas

Först och främst har de fem parterna ingått ett avtal om att starta ett nytt hypoteksbolag, som i sin tur kommer att erbjuda en komplett plattform av bolåneprodukter. I samma veva köptes Borgo upp av de övriga fyra parterna och tanken är att ledningen i Borgo är de som kommer att vara operationellt ansvariga för det nya bolagets verksamhet och lansering.

Dock är transaktionen med Borgo villkorade av genomförda tillståndsprocesser hos Finansinspektionen. Det är först därefter som vidare information kring det nya bolaget kan kommuniceras enligt de inblandade parterna.

Mina tankar

Själv tycker jag att det är både spännande och positivt att det kommer fler utmanare in på bolånemarknaden. Eftersom jag själv har bolån gillar jag tanken av att kunna få en ännu lägre ränta på dem i framtiden. Men som fallet med Enkla, är det inte så lätt att utmana bankmonopolet och personligen är jag nog lite trögrörlig när det gäller att flytta bolånen till en alldeles ny aktör.

Den fråga som kvarstår är alltid kring finansieringen och kommer detta bolag att finnas kvar. Med tanke på vilka parter som är med, känns risken för att det nya hypoteksbolaget inte skulle kvar eller få problem med finansiering som mindre. Det blir spännande att följa utvecklingen för Borgo och kul att det händer lite på bolånemarknaden.

Men innan dess kommer att jaga låga räntor med hjälp av jämförelsesiten Mitt Bolån, som gör jobbet åt mig.