Det gröna guldet - 7 intressanta skogsbolag på börsen

I detta inlägg kommer jag att fokusera på skogsbolag. Om de är de bästa och mest köpvärda skogsaktier låter jag vara osagt, men skog är något som jag alltid velat äga. Anledningen är att jag gillar att vara i skogen och att det är något levande, att vårda och vara rädd om.

En kollega till mig ägde tidigare cirka 50 hektar skog och vi diskuterade ofta skogsfastigheter och hur mycket skog man minst måste äga för att det ska gå runt ekonomiskt. Enligt kollegan behöver man äga minst 30 hektar skog i en sammanhängande fastighet för att det ska gå plus minus noll.

Nu utgick vi från att man inte gör något själv annat än minimal gallring och nyplantering. Personligen gillar jag tanken att själv kunna bruka min skog, men samtidigt inser jag att även om jag kan fälla enstaka mindre träd, är det inte görbart att bruka skogen utan maskiner. För att det ska gå ihop behövs det därför ett visst antal hektar skog.



Ett annat alternativ är att man köper ett hus där det finns lite skog, så får man känslan av att själv kunna gå och strosa i sin egen skog. Samtidigt kan man sköta om den själv eftersom det är en begränsad yta. Nu pratar jag om 1-5 hektar skog, inte mycket att göra pengar på men tillräckligt för att få chansen att arbeta i skogen.

Fast om man nu inte har möjlighet att äga skog, vad finns det då för möjligheter. Istället kan man investera i ett börsnoterat skogsbolag. Fördelen med att investera i skogsbolag som är börsnoterat är, förutom enkelheten, att marknadsvärdet är långt högre än vad det bokförda värdet av skogen. Med andra ord kan man säga att man köper skogen med rabatt.

Detta inlägg kommer att dyka ned i 7 olika skogsbolag, men på slutet kommer jag även att nämna ytterligare 7 skogbolag som skulle kunna var intressanta för er läsare. Nu säjer jag inte att dessa 14 skogsbolag är de mest köpvärda eller bästa skogsbolagen utan dessa bolag är de som jag finner mest intressanta. När jag skriver om bolagens verksamhet kommer utgångspunkten att vara bolagens siffror från kvartalsrapporter som avser Q1 2019.

Hur värderar man skog

Att värdera skog är inte så enkelt. Det är ungefär som att värdera en bil, det vill säga det beror på en mängd olika faktorer. Några av de saker som man behöver ta hänsyn till när man värderar skog är bland annat:

• Vart ligger skogen? 
• Vad är det för typ av skog? (tall, gran, löv, blandskog)
• Vilken ålder är det på skogen?
• Finns det en skogsbruksplan?
• Har man skött om skogen med regelbunden gallring och nyplantering?
• Virkespriser
• Efterfrågan på skogsmark i just det området
• Finns det skogsvägar på fastigheten?
• Har fastigheten några byggnader?

Som ni märker är det en hel del faktorer att ta hänsyn till och det går inte att ge något enhetligt korrekt svar. Som en förenkling kan man titta på hur stort virkesförråd (mäts i kubikmeter) det finns på skogsfastigheten och multiplicera detta med ett pris på virket per kubik.

Andra sätt är att använda sig av olika värderingssnurror som finns på nätet. Dessa kräver att man matar in lite fakta om fastigheten, som vart den ligger, hur stor areal produktiv skogsmark det är, hur stort virkesförrådet som finns, vilken bonitet (tillväxt av ny skog), ålder och trädslagsfördelning som finns på fastigheten.

Exempel på sådana värderingsnurror finns hos Areal, LRF Konsult och Norra/Top skog. Men för att göra det lite enklare kommer jag att använda mig av det värde som BillerudKorsnäs fick när det sålde 89,9% av Bergvik Skog Öst till AMF i juni 2019 för att räkna fram marknadsvärdet på bolagens skogsinnehav.

Det värde som gavs skogen, var 38 500 kronor per hektar skogsmark. Kom ihåg dock att dettta endast ger en indikation, och för ett mer korrekt värde behöver man ta hänsyn till de punkter som jag nämnt ovan.

Risker

De flesta av skogsbolagen noterade på de nordiska börserna men även på andra börser påverkas väldigt mycket av fluktuationer i valuta, främst EUR, USD och GDP. Därför är det vanligt att man jobbar med långa valutasäkringar, för att få en större jämnhet i resultatet över tid.

En annan risk som påverkar bolagen är planerade driftsstopp som kommer med jämna mellanrum. För att få verksamheten att fungera optimalt, behöver bolagen regelbundet serva och se över sina sågverk och papperbruk. Dessa stopp får självklart en stor effekt i det kvartal som stoppet inträffar och som investerare bör man nog jämföra utvecklingen på årsbasis och inte kvartalsvis.

Den tredje stora risken är att skogsbolag är väldigt påverkade av massapriserna och som investerare är det viktigt att ta hänsyn till hur utvecklingen av massapriserna är i relation till utbudet av virke. Från oktober förra året började marknaden att diskontera en kraftig nedgång i massapriserna och de flesta skogsbolag har fått se sina aktier rasa med upp till 30%.

Men än så länge har priserna inte gått ned nämnvärt och förändringen i efterfrågan har varit hyfsat konstant.

Varför då investera i skogsbolag

Det viktigaste att tänka på om man väljer att investera i ett skogsbolag är dess risker och att denna sektor är cyklisk. Massa- och virkespriserna styr väldigt mycket hur bolagen går. Tillsammans med valutasvängningar i EUR, USD och GDP påverkas bolagens vinster kraftigt.

Just nu verkar marknaden som sagt prisa in sämre tider för skogsbolagen och de flesta har haft nedgångar på 20-30% sedan i höstas. Dock kan man notera att priserna för massa och virke inte har rört sig lika mycket. När dessa kommer, så kommer även skogsbolagens vinster och utdelningar att minska, vilket gör att den värdering som man nu tycker är attraktiv kanske inte längre är det.

Därför ska man ta med i beräkningen att skogsbolagen kan minska mer framöver och det är bra om man, som alltid, sprider ut sina inköp. Som vanligt är det svårt att tajma marknaden, så mindre köp över en längre tid är därför att rekommendera.

Det som lockar mig mest med att äga ett eller flera skogsbolag är att jag gillar tanken på att äga just skog. Det är en tillgång som alltid kommer att ha ett värde, den är defensiv i sin karaktär och precis som mitt utdelningssparande är det något som är långsiktigt. Som bekant, det tar 20-40, i vissa fall 60-70 år, innan det är dags att avverka skogen.

Sedan gillar jag att ett skogsbruk är som ett kretslopp. Med hjälp av råvaran (träden) skapar man olika typer av produkter och av restavfallet skapar man energi. Man låter inget gå till spillo. Just det här att alla bolagen forskar kring att ta fram nya och hållbara material är något som tilltalar mig. Att då äga den typen av företag känns helt enkelt bra.

Slutligen, som genomgången av en del företag kommer att visa på, är oftast värdet av vad skogen är upptagen till i balansräkningen långt under vad det är värt i verkligenheten. Lite förenklat kan man säga att marknadsvärdet är minst det  dubbla och i vissa skogsbolag innebär en marknadsvärdering av skogsinnehavet att man får all annan verksamhet på köpet.

Där kan vi snacka om en stor margin of safety som Warren Buffett brukar gilla. Även Simon Blecher talar sig varm om just skogsbolagen då de har stora dolda tillgångar om man marknadsvärderar all skog som finns i deras böcker. Utmaningen är bara att inte köpa allt på toppen av en konjunktur.

Intressanta bolag

Nedan följer sju intressanta skogsbolag som är noterade och som jag tycker är intressanta att studera närmare. De flesta finns noterade på börserna i Norden, men jag har även tagit med världens största skogsbolag, Weyerhaeuser, för jämförelse skull.

Om bolaget

Holmen har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1609. Det hela började med ett vapenfaktori på Kvarnholmen i Motala Ström. Verksamheten i Iggesund såg dagens ljus vid samma sekel när Östanå Pappersbruk blev den första industrianläggningen i regionen och på mitten av 1700-talet föddes det som så småningom skulle bli MoDo i och med att Mo vattensåg i Söderåfors startades för första gången.

En del viktiga årtal i Holmens historia är

1873 Handelsbolaget Mo Bruksägare ombildas till Mo och Domsjö AB
1907 Holmen-aktien noteras på Stockholmsbörsen
1915 Holmens Bruks nya tidningspappersbruk i Hallstavik körs igång
1917 Iggesunds Bruk tar Sveriges första sulfit- och sulfatmassabruk i drift
1963 Iggesunds Bruks första kartongmaskin startar produktion
1986 Holmens Bruks pappersbruk i centrala Norrköping läggs ned. Därmed upphör industriepoken på holmarna i Motala ström efter 377 års oavbruten verksamhet
1988 Mo och Domsjö AB, Holmens Bruk AB och AB Iggesunds Bruk går samman under namnet Modo
1993 L E Lundbergföretagen blir ny huvudägare i MoDo
2000 Modo Papper säljs och Holmen AB ersätter Mo och Domsjö AB som moderbolagsnamn

För de som är intresserade av att lära sig mer av Holmens historia, kan man besöka Holmens museum i Norrköping.

Verksamheten

Dagens Holmen består av 5 olika affärsområden: Skog, Kartong, Papper, Trävaror och Energi. Varje affärsområde är som en pusselbit i ett kretslopp där Holmens affärside är att äga och förädla skog. Skogsinnehavet utgör sedan basen för koncernens verksamhet där råvaran växer och förädlas till allt från trä för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker.

Med hjälp av förnybar energi, som är det femte affärsområdet, bidrar Holmen till att fasa ut användadet av fossila  bränslen och öka produktionen egen förnybar el som används i verksamheten.

Affärsområdet Skog omsatte 1,6 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 302 miljoner kronor. Det är ungefär som affärsområded Kartong, där omsättningen var strax under 1,6 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 112 miljoner kronor. Affärsområdet Papper omsatte 1,3 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 119 miljoner kronor.

Trävaror är ett av de mindre områdena och omsättningen nådde nästan upp till 0,5 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 54 miljoner kronor. Slutligen affärsområdet energi som är det minsta omsatte 112 miljoner kronor med ett rörelseresultat på 96 miljoner kronor. Totalt i kvartalet producerades 319 GWh.

Forskning och utveckling

Inom Holmen finns de en egen avdelning, Holmen Utveckling (HU), som ansvar för och koordinerar den samlade FoU-verksamheten. På HU fokuserar man på att ta fram nya framtida affärsmöjligheter och fokus är hållbarhetsdriven FoU. Man agerar också stöd åt varje affärsområde i deras strategiska utvecklingsinitiativ.

Även externt bedriver Holmen FoU tillsammans med andra aktörer, ofta branschgemensamt och genom olika samarbeten med universitet och högskolor. Även här är fokus på produktutveckling och effektivisering av processer, samt den skogliga tillväxten och effektiviseringen av skogsbruket.

Ett exempel är uppförandet av en pilotanläggning för kristallin nanocellulosa i Örnsköldsvik, vilket är den första anlägningen i sitt slag i Europa. Just detta material har många olika användningsområden tack vare dess unika egenskaper. Materialet kan användas som barriärmaterial, byggmaterial, biokompositer och tryck elektronik.

För att summera FoU är det främst fokus på energisnålare processer och framtagandet av nya material som Holmen jobbar med.

5 års utveckling

Källa: Avanza

Under de senaste fem åren har Holmen haft en avkastning på aktien på 65,6% och om man lägger till återinvesterade utdelningar är totalavkastningen 96%.

Finansiell data om bolaget

Börsvärde: 35,1 miljarder kronor
Bokfört värde på skogen: 18,5 miljarder kronor
Marknadsvärde på skogen: upp till 38,5 miljarder kronor
Antal aktier: 167 992 324 aktier
Hektar skog: 1 miljon hektar
Pris per aktie: 202 kronor för B-aktien
Antal aktier för 1 ha skog: 168 aktier (33 936 kronor)

Största ägaren: L E Lundbergföretagen 32% av kap och 61,6% av rösterna
Styrelseordförande: Fredrik Lundberg
VD: Henrik Sjölund

Omsättning (2018 resp Q1 2019): 16,1 resp 4,26 miljarder kronor
EBIT (2018 resp Q1 2019): 2,38 resp 0,64 miljarder kronor
Vinst (2018 resp Q1 2019): 2,27 resp 0,5 miljarder kronor

Utdelning per aktie: 6,75 kr
Direktavkastning: 3,34%

P/E: 14,9
P/S: 1,9
P/B: 1,4
RoE: 9,5 %

Om bolaget

SCA grundades på 1920-talet, närmare bestämt 1929 genom en sammanslagning av ett tiotal svenska skogsbolag. Det var finansmannen Ivar Kreuger som stod bakom denna bolagsbildning och efter Kreugers död blev det Handelsbanken som 1932 tog över hela kontrollen av SCA. En tid efter andra världskrigets slut noterades SCA på Stockholms fondbörs och året var 1950.

Under 1960 startade SCA upp sin förpackningsrörelse samtidigt som man strukturerade om skogsverksamheten för att uppnå lönsamhet. 1975 köpte man Mölnlycke, vilket blev starten för koncernens hygienverksamhet och som ökade koncernens omsättning med 40%. Under de kommande 25 åren investerade man i Italien, Tyskland, England och blev på så sätt en stor spelare på den europeiska scenen.

I början av 2001 investerade man i USA genom köpet av Georgia-Pacific Tissue och Tuscarorager, vilket gav SCA en stark ställning på den amerikanska marknaden. 2007 började man satsa på vindkraft tillsammans med Norska Statskraft. Fram till 2017, växte hygien- och mjukpappersdelen till att bli den största delen inom SCA. I mitten av 2017 beslutade man att dela bolaget i två delar, en skogbruksdel och en hygien/mjukpappersdel. Skogsbruksdelen skulle få fortsätta att heta SCA och den andra delen fick namnet Essity.

Verksamheten

Dagens SCA består av fyra affärsområden: Skog, Trä, Massa, Papper och Energi. Totalt äger SCA 2,6 miljoner hektar skog och man omsatte 1,6 miljarder kronor och nådde ett rörelseresultat på 281 miljoner kronor. Divisionen

Trä är en av Europas ledande leverantörer av träbaserade produkter och omsatte nästan 1,7 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 230 miljoner kronor. Inom området Massa omsatta SCA 1,1 miljarder och nådde ett rörelseresultat på 221 miljoner kronor, nästan i paritet med divisionen Trä.

Divisionen Papper är bolagets största division med en omsättning på nästan 2,4 miljarder kronor och ett rörelseresultat på 479 miljoner kronor.

Forskning och utveckling

SCAs arbete med FoU utförs både inom respektive affärsområde men även på central nivå. Koncernens centrala forskningsenhet, lägger fokus på affärsområdenas strategiska delar samt på nya teknologier och koncept. SCA jobbar också med externa partners som högskolor och universitet. Mycket av fokuset ligger på att ta fram nya material med bättre egenskaper än vad som finns på marknaden idag.

En intressant del är SCAs samarbete med startup-bolag genom Forest Business Accelerator. Acceleratorn, som kopplar ihop skoglig utveckling med digitalisering och entreprenörskap, är ett samarbete med SCA, IBM, Processum och affärinkubatorn Bizmaker.

Accelatorprogrammet ger utvalda skogliga startups skräddarsydd affärscoaching för kommersialisering och internationalisering. På så sätt byggs nya relationer och samarbeten som initierar bidrag till förnyelsen av SCAs industri.

Andra exempel är att man utnyttjar restprodukter som till exempel svartlut för att göra förnybar energi, ny containerboard som klarar väta bättre och inte gör så att kartongen faller sönder lika lätt samt kurvformade förpackningar.

5 års utveckling

Källa: Avanza

När det gäller SCA blir det lite klurigt att räkna ut totalavkastningen över 5 år, eftersom bolaget delade ut hygiendelen 2017. Men om man utgår från att man har kvar den delen som investerare, får man lägga till 293 kronor till SCAs aktiekurs om 82 kronor. Det jämfört med vad kursen för hela SCA (inkl Essity) var för 5 år sedan visar på en uppgång på 210%!

Om man istället utgår från när uppdelningen skedde i mitten av 2017, har SCA haft en avkastning på 27% och inklusive utdelning är totalavkastningen 32,1%.

Finansiell data om bolaget

Börsvärde: 58,6 miljarder kronor
Bokfört värde på skogen:  32,3 miljarder kronor
Marknadsvärde på skogen: upp till 100,1 miljarder kronor
Antal aktier: 702 342 658
Hektar skog: 2,6 miljoner hektar
Pris per aktie: 82,16 för B-aktien
Antal aktier för 1 ha skog: 270 aktier (22 194 kronor)

Största ägaren: Industrivärden 9,5% av kap och 29,7% av rösterna
Styrelseordförande: Pär Boman
VD: Ulf Larsson

Omsättning (2018 resp Q1 2019): 18,8 resp 5,1 miljarder kronor
EBIT (2018 resp Q1 2019): 4 resp 1,17 miljarder kronor
Vinst (2018 resp Q1 2019): 3,6 resp 0,9 miljarder kronor

Utdelning per aktie: 1,75
Direktavkastning: 2,13%

P/E: 14,9
P/S: 2,7
P/B: 1,5
RoE: 10%

Om bolaget

Stora Enso har inte funnits så länge utan bildades 1998 när finska Enso Oyj och svenska Stora Kopparbergs Bergslags AB (STORA) slogs ihop.

Stora Ensos ursprung kan man dock spåra tillbaka till 1300-talet där det finns dokumenterade bevis för Storas verksamhet ända till 1288 i och med kopparbrytning i närheten av Falun. Det var den verksamhet som så småningom blev Stora Kopparbergs Bergslag 1862. Verksamheten omfattade brytning, järnframställning och skogsindustri. Även om det dröjde länge innan man började tillverka massa, kartong och papper har skogsindustrin alltid varit en central del inom företaget.

1901 noteras även Storas aktie på Stockholmsbörsen

Det var först på 1970-talet som Stora sålde sin gruv- och metallverksamhet för att helt fokusera på skogsbruk, massa och papper.

Själva Enso-delen av koncernen härstammar från 1872 då sågverket W. Gutzeit & Co grundades i finska Kotka av norrmannen Hans Gutzeit. 1912 köptes Enso träsliperi AB och i slutet av 1990-talet efter flertalet sammanslagningar och förvärv under årens lopp var Enso-Gutzeit Finlands största skogsbruksföretag. 1996, efter sammanslagningen med Veitsiluoto, bytte man namn till bara Enso Oy.

1998 gick Stora och Enso samman och koncernen Stora Enso bildades med huvudkontoret i Finland. I början av 2000-talet bestämde man sig för att renodla verksamheten till massa- och pappersindustri varpå Bergvik Skog bildades tillsammans med Korsnäs AB.

I Bergvik Skog lades all skog i Sverige från Stora Enso och Korsnäs. Men under 2019 har nu Stora Enso tagit tillbaka sin nästan 50%-iga andel från Bergvik Skog i och med att Bergvik Skog omstrukturerades. I kommande rapporter kommer man därför att se ett klart högre värde i balansräkningen för de biologiska tillgångar, vilket avser skogsmarkerna.

Verksamheten

Stora Enso består av fem divisioner.

Divisionen Consumer Board omsatte i det första kvartalet 634 miljoner EUR och nådde ett operativt rörelseresultat på 54 miljoner EUR. Divisionen Packaging Solutions, som levererar fiberbaserade förpackningsmaterial och wellpapprodukter omsatte 338 miljoner EUR och deras operativa rörelseresultat uppgick till 51 miljoner EUR.

Divisionen Biomaterials, som jobbar med olika typer av massamaterial omsatte 398 miljoner EUR till ett operativt rörelseresultat om 103 miljoner EUR. Divisionen Papper nådde en omsättning på 760 miljoner EUR och ett operativt rörelseresultat på 69 miljoner EUR. Slutligen, divisione Wood Products omsatte 403 miljoner EUR med ett operativt rörelseresultat om 29 miljoner EUR.

Forskning och utveckling

Stora Enso fokuserar på forskning och utveckling genom innovation och samarbeten för att vidareutveckla befintliga samt nya produkter. Koncernen har speciella forskningscenter i Sverige (Karlstad och Stockholm), i Finland (Imatra och Helsingfors), i Tyskland (Mönchengladbach) och i USA (Danville). Vidare samarbetar man med universitet och högskolor. Även med kunder har man nära samarbeten för att förstå deras behov och på så sätt kunna ta fram nya produkter.

En stor del av forskningen görs om fibrer och önskan om att ta fram nya produkter baserat på förnybart material och biobaserade kemikalier. Även framtagandet av nya och hållbara förpackningskoncept är en stor del av vad koncernen forskar på, till exempel teknik för detaljhandelsanalys i virtuell verklighet, demonstrationer av intelligenta förpackningar, förpackningsdesign och prototyper.

5 års utveckling

Källa: Avanza

Under de senaste fem åren har Stora Enso haft en avkastning på aktien på 63,4% och om man lägger till återinvesterade utdelningar är totalavkastningen 91%.

Finansiell data om bolaget

Börsvärde: 106,4 miljarder kronor
Bokfört värde på skogen: 0,47 miljarder EUR
Marknadsvärde på skogen: 0,75 miljarder EUR
Antal aktier: 904 367 737
Hektar skog: 202 200 ägd och 1 159 198 via intressebolag. Totalt 1,36 miljoner hektar
Pris per aktie: 110,90 kronor för svenska R-aktien
Antal aktier för 1 ha skog: 665 aktier (73 745 kronor)

Största ägaren: Solidium Oy och FAM AB, strax över 10% vardera
Styrelseordförande: Jorma Eloranta
VD: Karl-Henrik Sundström

Omsättning (2018 resp Q1 2019): 10,5 resp 2,6 miljoner EUR
EBIT (2018 resp Q1 2019): 1,4 resp 0,3 miljoner EUR
Vinst (2018 resp Q1 2019): 1 resp 0,22 miljoner EUR

Utdelning per aktie: 5,176 kronor
Direktavkastning: 4,67%

P/E: 8,5
P/S: 0,78
P/B: 1,3
RoE: 14,7%

Om bolaget

BillerudKorsnäs har en relativt kort historia. Det bolaget skapades 2012 när Kinnevik sålde sitt skogsbolag Korsnäs till Billerud, ett bolag som bildades 2001 av dåvarande Stora Enso och Assi Domän.

Från början bildades Billerud AB 1931 och beståd av bruken i Grums (Gruvön), Karlsborg och Skärblacka samt brittiska Beetham. 1984 fusionerades Billerud in i Stora Enso och det var först 2001 som Billerud sattes på Stockholmsbörsen.

Korsnäs däremot har längre anor. Det var ett svenskt skogsindustriföretag som grundades 1855 i Korsnäs, Dalarna. Från början var det endast ett sågverk och 1899 flyttades tillverkningen till Gävle. 1936 kom Stenbeckarna in i bolaget, då Kinnevik köpte upp Billerud. Billerud har utökades med bruken i Frövifors och Rockhammar under 2000-talet.

Nu i sommar har man valt att sälja av större delen av Bergvik Skog till AMF för att mer renodla bolaget mot hållbara förpackningslösningar.

Verksamheten

Bolaget är uppdelat i tre divisoner, Board, Paper och Solutions. Division Board tillverkar och säljer vätskekartong och förpackningskartong samt fluting och liner. Denna division är den största av de tre inom BillerudKorsnäs och i det senaste kvartalet omsatte divisionen 3,5 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 441 miljoner kronor. Positivt under kvartalet är att man lyckats genomföra de första testerna av den nya kartongmaskinen i Gruvön (KM7). Under 2019 kommer man fortsätta med att fasa in den nya maskinen i verksamheten.

Divisionen Paper tillverkar och säljer högpresterande kraft- och säckpapper av premiumkvalitet till utvalda segment inom industri, medicinsk utrustning och konsumentsektorn. Överskottet av pappersmassa säljs till den externa marknaden . I det senaste kvartalet omsatte divisionen 2,3 miljarder kronor med ett rörelseresultat på 356 miljoner kronor.

Division Solutions jobbar på att möta varumärkesägarnas ökande krav på hållbara och effektiva förpackningslösningar och -system. Divisionens verksamhet växer inom tre områden, där Managed Packaging, som erbjuder skräddarsydda förpackningslösningar och -tjänster till globala varumärkesägare, idag är den största. Men totalt sett är Solutions den minsta divisionen inom BillerudKorsnäs och i det senaste kvartalet omsatte området 206 miljoner  kronor med ett rörelseresultat på 11 miljoner kronor.

Forskning och utveckling

BillerudKorsnäs samarbetar både internt och externt med olika typer av innovationsprojekt. Två av de senaste går under benämningen Paper Bottle-projektet och pappersbatteriprojektet. Inom Paper Bottle-projektet jobbar bolaget med att skapa världens första 100 % återvinningsbara och biologiskt nedbrytningsbara papperflaska för kolsyrade drycker.

I pappersbatteriprojektet försöker BillerudKorsnäs att genom att skapa energilagring i papper istället för metall, möjliggöra batterier som kan ingå i cirkulära system. Med elektroder baserade på cellusosa från träfiber är bolagets ambition att batteriet framöver ska kunna återvinnas tillsammans med kartongen och göras om till en ny kartong eller pappersbatteri, vilket skulle möjliggöra enorma hållbarhetsfördelar.

5 års utveckling

Källa: Avanza

Under de senaste fem åren har BillerudKorsnäs haft en avkastning på aktien på 63,4% och om man lägger till återinvesterade utdelningar är totalavkastningen 91%.

Finansiell data om bolaget

Börsvärde: 26,1 miljarder kronor
Bokfört värde på skogen:  1,27 miljarder kronor
Marknadsvärde på skogen: 13,5 miljarder kronor
Antal aktier: 206 700 643
Hektar skog: 350 000 (via ägandet av del av Bergvik Skog Öst)
Pris per aktie: 124,80 kronor
Antal aktier för 1 ha skog: 590 aktier ( 73 703 kronor)

Största ägaren: FRAPAG Beteiligungsholding AG 15,15 av kap och röster
Styrelseordförande: Lennart Holm
VD: Petra Einarsson

Omsättning (2018 resp Q1 2019): 23,9 resp 6,5 miljarder kronor
EBIT (2018 resp Q1 2019): 1,4 resp 0,64 miljarder kronor
Vinst (2018 resp Q1 2019): 1 resp 0,45 miljarder kronor

Utdelning per aktie: 4,30 kronor
Direktavkastning: 3,44%

P/E: 26,3
P/S: 1,1
P/B: 1,8
RoE: 6,8%

Om bolaget

Metsä Board skapades 1986 genom fusionen av Metsäliiton Teollisuus Oy och G.A. Serlachius Oy. Innan fusionen, var Metsäliito Teollisuus ett träexporterande bolag som bildades 1934 och som startade produktion av träskivor 1966.

Det andra bolaget i gruppen, G.A. Serlachius, bildades 1868 då de byggde en slipkvarn och började med produktion av vikta kartonger 1932.

Under 1990-talet och tidigt 2000-tal, växte det sammanslagna bolaget kraftigt genom köp av flertalet produktionsenheter i Europa samt bruk i Finland och Sverige. Focus för koncernen skiftades till tryckt papper och förpackningsprodukter och 2001 ändrade man namn till M-real från Metsä-Serla.

Från 2005 fram till 2012 påbörjade man en renodling av gruppen och bolagsnamnet byttes till Metsä Board för att betona sitt finska skogsarv. Fokus blev kartongindustrin och det är nu deras kärnbusiness.

Verksamhet

Råvaran köps in från Metsä Groups övriga bolag och Metsä Board själv äger ingen skog. Bolaget består av två divisioner, Pappersmassa och kartong.

Kartong är det största divisionen och omsatte 399,4 miljoner EUR medan divisionen pappersmassa omsatte 87,7 miljoner EUR. Nu särredovisar bolaget inte hur mycket av rörelseresultatet på 71,9 miljoner EUR som kommer från varje division, varpå endast totalen anges här.

Forskning och utveckling

Metsä Board jobbar med innovation av nya produkter inom förpackning. Exempel på dessa produkter är mer formanpassade kartonger av återvunnet material. Kartonger som generellt sett är lättare, men hållbarare, vilket sparar vikt och bränsle vid transpoorter, är områden som bolaget forskar mycket på.

5 års utveckling

Källa: Avanza

Under de senaste fem åren har Metsä Board haft en avkastning på aktien på 34,2% och om man lägger till återinvesterade utdelningar är totalavkastningen 61,3%.

Finansiell data om bolaget

Börsvärde: 1,8 miljarder EUR
Bokfört värde på skogen:  n/a
Marknadsvärde på skogen: n/a
Antal aktier: 355 512 746 aktier
Hektar skog: n/a
Pris per aktie: 4,86 EUR för B-aktien
Antal aktier för 1 ha skog: n/a

Största ägaren: Metsäliito Kooperativet 40,88% av kap och röster
Styrelseordförande: Ilkka Hämälä
VD: Mika Joukio

Omsättning (2018 resp Q1 2019): 1,94  resp 0,49 miljarder EUR
EBIT (2018 resp Q1 2019): 246 resp 71,9 miljoner EUR
Vinst (2018 resp Q1 2019): 203 resp 59,6 miljoner EUR

Utdelning per aktie: 0,29 EUR
Direktavkastning : 6%

P/E: 8,3
P/S: 0,87
P/B: 1,4
RoE: 16,5%

Om bolaget

UPM-Kymmene bildades 1996 när Repola Ltd och Kymmene Oy fusionerades. Går man tillbaka i historien, finner man anor till slutet av 1500-talet då bruket Papeteries de Docelles i nordöstra Frankrike ingick i UPM. Detta bruk producerade handgjort papper och först 1830 fick man en pappersmaskin som kunde tillverkade papper. Ända fram till 2014 hade man tillverkning vid UPM Docelles.

UPM har en lång tradition av skogsbruk i Finland. Bolagets första pappersbruk och sågbruk startade sina verksamheter i början av 1870-talet. Strax där efter, 1880-talet påbörjades massatillverkning. På 1920-talet startades även pappersomvandling inom koncernen och på 1930-talet började tillverkningen av plywood.

Just bolagets logotyp är lite intressant. Att man valde just den symbol beror på att gripen sägs vara en beskyddare av de nordiska skogarna. Loggan skapades 1899 av Hugo Simberg och har används sedan dess.

Historien bakom Kymmene Ab är att det var ett finländskt skogsindustriföretag som grundades 1872. Tio år senare var man Finlands största papperstillverkare. 1904 slogs de bruk som låg i närheten av Kymmene ihop till en enda stor pappersproducent under namnet Kymmene Ab. Sammanslagningen ledde till att man blev Finlands största aktiebolag och Nordens största pappersproducent. Under hela 1900-talet fortsatte Kymmene att expandera sin verksamhet.

Repola är ett ungt bolag som bildades 1990 genom sammanslagningen av Yhtyneet Paperitehtaat Oy, med dotterföretaget United Paper Mills (UPM) och Rauma-Repola Oy, och blev Finlands största industriföretag. 1996, när den stora fusionen med UPM, Repola och Kymmene skedde blev den nya koncernen Europas största och världens fjärde största tillverkare av massa och papper mätt i omsättning.

I samband med fusionen ingick ett antal verkstadsföretag samt Repolas dotterföretag Rauma Oy. 1999 fusionerades Rauma med Valmet till Metso Oy. UPM-Kymmene har därefter sålt hela sitt innehav i Mesto och är nu en renodlat skogsindustrikoncern.

Verksamheten

UPM består av ett flertal divisioner, total 6 olika divisioner.

UPM Biorefining är den näst största divisionen och består av massa-, trä- och biobränsleprodukter. I det senaste kvartalet omsatte divisionen 753 miljoner EUR med ett rörelseresultat på 212 miljoner EUR.

Divisionen Energy är den näst största elproducenten i Finland och man har elproduktion från hydrokraft, kärnkraft och kondensering. Divisionen omsatte 113 miljoner EUR med ett rörelseresultat på 39 miljoner EUR. Totalt producerade man 2 173 GWh, vilket är runt en fjärdedel av årsproduktionen.

UPM Raflatac producerar självklistrande etiketter för segmenten mat, dryck, personlig vård, läkemedel och retail. Det är den näst största producenten av självklistrande etiketter och omsatte 398 mijoner EUR med ett rörelseresultat på 26 miljoner EUR i kvartalet.

UPM Specialty Paper tillhandahåller märkningsmaterial och specialpapper.  Omsättningen landade på 357 miljoner EUR och rörelseresultatet uppgick till 8 miljoner EUR.

UPM Communication Papers är den största divisionen och tillhandahåller papper för hemmabruk likväl som papper för marknadsföring och reklam. Omsättningen uppgick till 1 200 miljoner EUR och med ett rörelseresultat på 85 miljoner EUR.

UPM Plywood säljer olika typer av skivmaterial och omsatte 123 miljoner med ett rörelseresultat på 13 miljoner EUR.

Forskning och utveckling

UPM ser sig som en bioekonomi och målet med dess forsking och utveckling är att ersätta ej förnybara material med förnybara och återvinningsbara material som har en liten påverkan på naturen. Fokus ligger därför på att ta fram nya produkter och metoder för ett hållbart skogs- och industribruk.

Ett sätt att mäta ett bolags innovationskraft är efter hur många patent som bolaget lämnar in årligen. När det gäller UPM lämnar man in cirka 360 patent årligen. Bolaget samarbetar både internt och externt med universitet och högskolor.

Exempel på nya produkter är bland andra WISA BioBond som är ett miljövänligt bindmedel vid tillverkning av plywood, GrowDex, en cellulosabaserad hydrogel från plantor, som används vid cancerforskning och olika produkter för att ersätta fossilbränsle för transportindustrin.

5 års översikt

Källa; Avanza

Under de senaste fem åren har UPM-Kymmene haft en avkastning på aktien på 85,9% och om man lägger till återinvesterade utdelningar är totalavkastningen 124,4%.

Finansiell data om bolaget

Börsvärde: 12,4 miljarder EUR
Bokfört värde på skogen:  1,97 miljarder EUR
Marknadsvärde på skogen: 7,3 miljarder EUR
Antal aktier: 533 735 699 aktier
Hektar skog: 825 000 hektar
Pris per aktie: 23,43 EUR
Antal aktier för 1 ha skog: 646 aktier (157 645 kronor)

Största ägaren: Nordea Bank 34,41% av kap och röster
Styrelseordförande: Björn Wahlroos
VD: Jussi Pesonen

Omsättning (2018 resp Q1 2019): 10,5  resp 2,7 miljarder EUR
EBIT (2018 resp Q1 2019): 1 868 resp 370 miljoner EUR
Vinst (2018 resp Q1 2019): 1 496 resp 304 miljoner EUR

Utdelning per aktie: 1,30 EUR
Direktavkastning: 5,5%

P/E: 8,4
P/S: 1,2
P/B: 1,2
RoE: 14,8%

Om bolaget

Weyerhaeuser är ett amerikanskt skogsbolag noterat på den amerikanska börsen sedan 1963. Bolaget startades 1900 av Frederick Weyerhaeuser i Tacoma, Washington med 364 000 hektar skogsmark till att idag var ett av världens största hållbara skogsbruksproducerande bolag. Några intressanta årtal i bolagets historia är:

1902 köptes det första sågverket i Everett, Washington.
1917 användes trä från bolagets skogar för att bygga krigsflygplan till amerikanska armen under det första världskriget.
1921 bildades The Wood conversion company, som forskade på hur man skulle kunna använda trä till nya produkter. Exempel på produkter var "Balsam-Wool" som användes till isolering och "Nu-wood" som var en slags kompositisoleringsskiva.
1929 byggdes sågverket i Longview, Washington, som var världens största sågverk
1931 Verket i Longview, Washington ledde Weyerhaeuser in i pappers och massaindustrin.
1956 Weyerhaeuser expanderade till Mississippi och Alabama genom att köpa cirka 40 000 hektar skog
1957 Köpte man 185 000 hektar skog i North Carolina, Virgina och Maryland
1958 Skapades bolaget Weyerhaeuser International och man expanderade till Venezuela, Malaysia och Phillipinerna.
1965 byggde man sitt första sågverk i Kanada
1969 startade man bolaget Weyerhaeuser Real Estate Company (WRECO), som byggde enfamiljshem i Kalifornien
1974 började man skeppa till Kina

Och därefter har det rullat på och man är nu en av världens största skogsbruksbolag.

Verksamheten

Bolaget är uppdelat i tre divisioner: Skog, Fastighet och Trä. Skogsdivsionen omsatte första kvartalet 556 miljoner USD och hade en justerad EBITDA på 193 miljoner USD. Själva division är i sin tur uppdelad i norr, syd, väst och öst.

Divisionen Fastighet är mindr och omsatte 118 miljoner USD med en justerad EBITDA på 106 miljoner USD.

Divisionen Trä är den klart största med en omsättning på 1,1 miljarder USD och en justerad EBITDA på 115 miljoner USD.

5 års utveckling

Källa: Avanza

Under de senaste fem åren har Weyerhaeuser haft en negativ avkastning på aktien på -19,8% och om man lägger till återinvesterade utdelningar är totalavkastningen -1,7%.

Finansiell data om bolaget

Börsvärde: 19,8 miljarder USD
Bokfört värde på skogen: 12,6 miljarder USD
Marknadsvärde på skogen: 54,3 miljarder USD
Antal aktier: 744 767 000
Hektar skog: 30 200 000 hektar (man leasar också skog utomlands, men det är ej med i denna siffra)
Pris per aktie: 26,61 USD
Antal aktier för 1 ha skog: 25  aktier (665 USD, ca 6 000 kronor)

Största ägaren: Vanguard Group med 12,73% av kap och röster
Styrelseordförande: Charles R. Williamson
VD: Devin Stockfish

Omsättning (2018 resp Q1 2019): resp 1,64 miljarder USD
EBIT (2018 resp Q1 2019): resp 0,17 miljarder USD
Vinst (2018 resp Q1 2019): resp -0,3 miljarder USD (pga pensionsavsättningar)

Utdelning per aktie: 1,36 USD (kvartalsvis)
Direktavkastning: 5,1%

P/E: 110
P/S: 2,7
P/B: 2,3
RoE: 2,14%

Andra instressanta skogsbolag

Förutom de skogsbolag som jag gått igenom ovan finns även här ett antal andra skogsbolag som kan vara intressanta för läsaren att gå igenom djupare på egen hand.

1) Norske Skog 

Än så länge är Norske Skog privatägt genom fonder som sköts av Oceanwood Capital Management Ltd. Men man funderar på att göra en IPO genom ett publikt erbjudande i Norge samt en private placement till institutionella investerare i andra länder. Ett beslut kommer att fattas under andra halvåret av 2019.

Norske Skog är själva ingen stor skogsägare utan man köper in materialet. Huvudverksamheten är pappersmassa och sågverk.

2) Huhtamäki

Noterat på finska börsen och jobbar inom förpackningsindustrin. Bolaget har ett börsvärde på 3,9 miljarder EUR och en direktavkastning på 2,3%. En aktie kostar 35,81 EUR.

3) Catchmark Timber Trust

Noterat på NYSE och är en REIT (real estate investment trust) som äger skog primärt i USA. Bolaget har ett börsvärde på 526 miljoner USD och en direktavkastning på strax över 5%. En aktie kostar 10,73 USD.

4) Pope Resources

Noterat på Nasdaq och är ett skogsbolag som jobbar med tre divisioner, skogsbruk, skogsbrukstjänster och fastigheter. Bolaget har ett börsvärde på 309 miljoner USD och en direktavkastning på strax över 5,53%. En aktie kostar 68,62 USD.

5) PotlatchDeltic

Noterat på Nasdaq och är en REIT (real estate investment trust) som äger skog. Bolaget har ett börsvärde på 2,73 miljarder USD och en direktavkastning på 3,96%. En aktie kostar 40,32 USD.

6) Rayonier

Noterat på NYSE och är ett skogsbolag som jobbar med skogsbruk och fastigheter. Bolaget har ett börsvärde på 4,05 miljarder USD och en direktavkastning på 3,45%. En aktie kostar 31,22 USD.

7) Klabin

Särnoterat i USA och är ett brasilianskt skogsbolag som jobbar med skogsbruk (odlar bland annat eucalyptus), papper, massa och kartong. Bolaget har ett börsvärde på 5,9 miljarder USD och en direktavkastning på 4,94%. En aktie kostar 8,54 USD.

Slutsats

Själv tycker jag som sagt att skog är en spännande tillgång och för att vara transparent med läsaren äger jag själv aktier i Stora Enso och indirekt i Holmen via L E Lundbegsföretagen. För att förtydliga, så ska inga av dessa bolag som jag skrivit om ses som några köprekommendationer utan det är viktigt att göra sin egen analys innan man fattar ett eventuellt investeringsbeslut.

Tycker ni om skog? Vilka skogsaktier finns i er portfölj? Kommentera gärna då er åsikt är viktig.