Premiera sparandet herr finansminister

 

Det märks att valtider börjar närmare sig. Idag höll nuvarande finansminister Mikael Damberg presskonferens och återigen togs det upp att de "rika" ska bidra med mer i skatt. Det är till och med ett vallöfte från honom. 

Det samt att SVT enligt en undersökning har journalister som sympatiserar mest med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är det lätt att förstå vilken typ av reportage som kommer att komma under 2022. Med andra ord, de människor som själva tar sitt ansvar och ser till att försöka ordna för ett drägligt liv och en trygg ålderdom ska nu tryckas till. Att spara premieras inte i Socialdemokraternas världsbild. 

Det som anses vara rättvist är att den som har mycket pengar, ska bidra ännu mer i form av ökad beskattning. Att så redan sker verkar inte kommas ihåg. Ju mer du tjänar och har, ju mer betalar du redan i skatt då procentsatsen ökar. 

Personligen anser jag att man i rättvisans namn, vilket är det argument som regeringen trycker på, ska betala lika stor procentandel i skatt. Har man mer pengar kommer man i kronor ändå att betala mera än den som inte har lika mycket har. 

När jag växte upp fick man lära sig om Spara och Slösa. Att Spara ansågs vara ett bättre alternativ framför Slösa. Men i dag verkar det som att det är Slösa som är rådande. Likt en köptorsk finansierar staten sitt missbruk med att sno åt sig mer pengar från de som har tagit sitt ansvar. 

Istället anser jag att regeringen ska fokusera på att få kontroll på kostnadssidan och täppa till läckorna i bidragssystemet. Det är direkt stötande att den enorma mängd skattekronor som betalas in inte hanteras bättre. Det är alltid lätt att vara generös med andras pengar och det är tydligt från finansministerns sida. 

Frida Bratt skriver klokt idag om att finansministern istället borde verka för att fler inkluderas i den folkrörelse som sparandet är. Att man lyckas inkludera fler kvinnor, unga och person med utländsk bakgrund att lära sig och ta del av vad börsen kan ge. 

Om det verkar vara som en svår uppgift för herr finansminister att återigen styra om fokus mot att hantera skattemedel ansvarsfullt samt premiera de människor som tar sitt ansvar erbjuder jag mig frivilligt att hjälpa till som bollplank i dennes arbete.

Alla sparare får lägre skatt nästa år på sitt sparkapital

Per den sista november fastställer Riksgälden statslåneräntan och det är den som ligger till grund för skatten på ISK och KF för 2020. Med tanke på att det inte är troligt att räntan höjs innan dess, vet vi redan nu vad skatten på ISK och KF kommer att bli. Det blir en sänkning.

I början av året skrev jag om hotet mot spararna då man ville höja kapitalskatterna ytterligare, särskilt skatten på ISK-sparandet. Tanken med ISK var att sparande på sånt konto skulle främja fler till att spara pengar istället för att låna pengar för konsumtion.

I samband med detta uttalade sig Ulla Andersson, ekonomisk talesperson från Vänsterpartiet, att det rörde sig bara om 2 påsar ostbågar mindre. Underförstådd var att det inte är mycket får oss höginkomsttagare att gnälla om. Nu är det inte bara den lilla grupp som sparar på ett sånt konto, utan det gör också den stora massan av svenskarna. Det innebär att det slår även mot grupper som hon inte tänkts sig och det sänder fel signaler till de som tar ansvar för sina liv och inte spenderar pengar hej vilt.

Hur beräknas skatten för ISK och KF?

Skatten beräknas utifrån ett kapitalunderlag som i sin tur beskattas med 30%. Istället för att staten tittar på vinster och förluster på dina placeringar, som sedan beskattas med 30% utgår man istället från sparkapitalets värde varje kvartal.

Man räknar fram vad man kallar för ett kapitalunderlag. Det tar sikte på hur mycket pengar man har haft på kontot vid ingången av varje kvartal plus summan av alla insättningar under året, som sedan divideras med fyra.

Kapitalunderlaget beskattas enligt modellen: (statslåneräntan + 1 procentenhet) x 0,3.

Enligt gällande regler får statslåneräntan plus en procentenhet inte understiga 1,25. Den regel kom till i och med att negativa räntor har dykt upp. Tidigare fanns inget golv, så teoretiskt sett skulle man kunna ha fått betalt för att spara av staten. 

Med tanke på att Riksbanken har sitt nästa räntemöte i mitten av december är det inte troligt att räntan kommer att höjas innan utgången av november. Eftersom vi har en negativ ränta i Sverige kommer troligen även statslåneränta vara negativ, vilket gör att golvet i beräkningen av skatten för ISK och KF slår till. Därför vet vi redan nu med stor sannolikhet att räntan kommer att bli 0,375% (1,25 x 0,3) för 2020. Under 2019 har skatten på ISK och KF varit 0,453%, så det blir en sänkning med 0,078%.

Vad innebär det för alla oss med ett sparkapital?

Nedan har jag ställt samman en tabell för hur stor skatten blir beroende på storleken på kapitalunderlaget. Kapitalunderlag är förenklat hur mycket pengar man har på kontot vid vissa givna tidpunkter. Som tabellen nedan visar minskar skatten med 7,80 kronor för varje 10 000 kronor som man har i sparkapital på sin ISK och/eller KF.

Med tanke på Ulla Anderssons jämförelse med priset på ostbågar, kollade jag vad en påse OLW Ostbågar 220 gram kostar på Willy's. Totalt kostar en påse 19,50 kronor. Det innebär att om du har 25 000 kronor i sparkapital, så får du en gratis påse med ostbågar nästa år från Ulla.

Hur många påsar med ostbågar får du gratis nästa år?

Hotet mot sparandet

Hotet mot sparandet väcktes på nytt igår och idag, då både statsministern och finansministern tog upp frågan om att höja skatterna på kapitalinkomster. Som vanligt utan att närmare presentera vad det innebär. Inställningen är bara att man vill se mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn. 

För lite mer än sex år sedan infördes sparformen ISK (Investeringssparkonto) och syftet var att stimulera sparandet i aktier och fonder utan att man som enskild sparare drabbas av krångliga deklarationsregler. 

Istället betalar man en årlig skatt på hela sitt sparkapital och slipper deklarera enskilda affärer. Skatten är 30% av statslåneräntan för varje enskilt år. Men med tanke på att Sverige haft/har minusränta blev skatteprocenten alldeles för låg och då införde S/MP-regeringen ett påslag på 0,75 procentenheter, som sedan höjts till 1 procentenhet.

Förra året var statslåneräntan 0,51%. Det innebär att man idag betalar, för sitt sparande i ISK (0,51%+1%)*0,3 = 0,453% på det totala sparkapitalet. Detsamma gäller för om man har en kapitalförsäkring.

Skatten tas ut oavsett om kapitalet har ökat eller minskat. Visserligen är denna sparform fortfarande gynnsam och jag tycker att sparande ska premieras. Men när regeringen nu pratar om höjd skatt på kapitalinkomster skickar det fel signaler.

Slösa är bra och spara är dumt?

Vem minns inte Ulla Anderrsons förraktfulla liknelse av ökningen av det andra påslaget med att höjningen endast är som två påsar ostkrokar. För någon som tar eget ansvar för det som staten tidigare ansvarat för, är detta ett hån.

Källa: TT

Båda sparekonomerna Frida Bratt från Nordnet och Johanna Kull från Avanza tar upp det på ett bra sätt i följande tweets

Länk: Twitter

Länk: Twitter

 

Som utdelningsinvesterare med fokus på ekonomisk frihet, samt ett eget ansvarstagande kring min pension, vänder det sig i magen när eget sparande ytterligare ska bestraffas. Sparande ses som något fult och kan man spara så kan man bidra ännu mer.

Det staten glömmer är att man redan har och redan bidrar med mycket pengar. Att bidra ännu mer tycker jag inte är en självklarhet utan snarare bör man avkräva att de pengar som staten tar in i form av olika skatter används på ett ansvarstagande sätt.

Jag har alltså inget emot att betala skatt, men det finns gränser och som Leif Östling sa, "Vad fan får jag för pengarna?" är något som fler borde ställa de styrande av detta land. 

Ett misslyckande

Man får det att låta som att man vill säkra välfärden med en översyn över skattesituation för samtliga.  När det istället är de styrandes totalt misslyckade migrations- och energipolitik, mm samt diverse högkostnadsprojekt som ligger bakom.

Nu senast är det förslaget om en högkostnadsbana för 700 miljarder kronor. För att finansiera allt, så plockar de småspararna på mer pengar, som redan beskattats en gång! Det är helt fel väg att gå. Istället borde eget ansvarstänkande premiereras.

Vad tycker du? Är du orolig för hur en ökat kapitalskatt ska slå och vad det ska göra med ditt framtida pensionssparande? Kommentera gärna då din åsikt är både viktig och intressant.