Visar inlägg med etikett pension. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pension. Visa alla inlägg

måndag 9 december 2019

Så gör du ditt barn ekonomiskt oberoende





Många föräldrar sparar pengar till sina barn på ett eller annat sätt. Anledningen är att man vill hjälpa dem med ett bidrag till körkort, till bil eller till kontantinsatsen för den första lägenheten. Men man kan också spara pengar till sitt barn för att göra det ekonomiskt oberoende i framtiden. Det innebär att när det är dags för barnet att gå i pension, behöver de inte oroa sig för att de inte ska klara sig på den pension som de får av staten. Men ofta kan det vara svårt att veta hur man ska spara, i vad, hur mycket, och så vidare. Detta inlägg och tankar är självklart applicerbart även på ett eget sparande.

Ett sparande till barn innebär ett långsiktigt sparande, något som är grunden till att möjliggöra en hög avkastning på sikt och ett steg mot ekonomiskt oberoende. Detta då man verkligen kan utnyttja ränta på ränta-effekten, något som boostar avkastningen enormt. I ett långsiktigt sparande är det viktigt att inte komplicera sparandet i onödan samtidigt som man vill få ned risken.

Själv tycker jag att breda indexfonder eller investmentbolag är det som passar bäst för att uppnå detta. I mitt eget sparande har jag till exempel ett antal investmentbolag som grund. Här gäller det att tänka hus och utan en stabil grund kommer det inte att stå på plats i 50 år.


Eftersom jag gillar investmentbolag kan jag tipsa om mina tidigare inlägg om hur du skapar en investmentportfölj och lär dig investera som Sveriges Warren Buffett - Aktiestinsen. Nu är det självklart upp till var och en vad man vill spara i. Vill man inte spara i enskilda aktier men ändå tycker att investmentbolag verkar intressant finns det till exempel fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Annars är det bara att välja en bred indexfond, som till exempel en globalfond eller Sverigefond.

När det gäller frågan om hur mycket man ska spara till barnen är svaret att spara så mycket som du anser dig ha råd med. Det viktigaste är att du sparar. Ett vanligt sätt är att man sparar hela barnbidraget på ett konto. Nu är det inte alla som kan spara hela barnbidraget på 1 250 kronor, men även ett mindre sparande blir väldigt mycket pengar på lång sikt.

Utgångspunkten är att du månadsparar ett fast belopp från det att barnet föds till dess att barnet är 16 år. Sedan låter du pengarna ligga kvar på kontot till dess att barnet är 64 år och ska gå i pension. I uträkningen har inte hänsyn tagits till skatter och andra avgifter, samt att räntan räknas som en årsränta. Tittar man på Stockholmsbörsen så har den i snitt ökat 7-9% de senaste 100 åren, vilket ger en referens på vad man rimligen kan förvänta sig. Men vi börjar lite lågt och sedan ökar.

Om du sparar 250-1 250 kronor till en genomsnittlig avkastning om 6% och sedan låter beloppet i kolumnen Vid 16 år ligga orört till dess att barnet är 64 år med samma genomsnittliga avkastning per år som för de 16 första åren har du ett framtida värde på mellan 1,3 - 6,7 miljoner kronor.



Skulle du istället lyckas få en genomsnittlig årsavkastning på 8%, som är representativt för Stockholmsbörsen, ökar det framtida värde till mellan 3,9 - 19,7 miljoner kronor.


Om du istället skulle lyckas få en genomsnittlig årsavkastning på 10% ökar det framtida värde till mellan 11,5 - 54,5 miljoner kronor.


Slutligen, skulle du lyckas få en genomsnittlig årsavkastning på 12% ökar det framtida värde till mellan 33,1 - 165,5 miljoner kronor.



Som uträkningarna visar, är det tydligt och klart hur stark ränta på ränta-effekten är i kombination med väldigt lång sparhorisont. Tänk om man kan ha ett sådant här sparande som man bara låter leva sitt eget liv fram till dess att man går i pension, då behöver man inte oroa sig över ekonomin eller vad staten hittar på. I mitt inlägg om den globala finanskrisen, lyfter jag fram att i framtiden är det stor sannolikhet att vi måste inse att pensionerna kommer att bli lägre och har man inte sparat själv ser det mörkt ut.

Nu är det ju enkelt att visa fantastiska siffror med hjälp av lite formler i excel. Men är detta möjligt i verkligheten? Eftersom jag pratat om investmentbolag tidigare, kommer här lite siffror från några av investmentbolagens hemsidor:

Investor B: 11,5% genomsnittlig årlig avkastning inklusive återinvesterad utdelning de senaste 20 åren
Latour: 18,3% genomsnittlig årlig avkastning inklusive återinvesterad utdelning de senaste 20 åren
Industrivärden C: 8,8% genomsnittlig årlig avkastning inklusive återinvesterad utdelning de senaste 20 åren

Nu är detta för de senaste 20 åren, men den perioden har innehållit två finanskriser så lyckas man ändå prestera så här bra, är det troligt att man kommer att fortsätta att prestera bra de kommande 20 åren. Dock finns det så klart ingen garanti för att man uppnår samma resultat, vilket är viktigt att komma ihåg. En annan fördel med dessa bolag är att man får en automatiskt diversifiering då de investerar i flera andra bolag, ungefär som en fond.

Slutligen är frågan också om man ska spara till barnen i ISK eller i KF? Även om man ska spara i barnens namn eller i eget namn? Själv föredrar jag att spara i eget namn i en kapitalförsäkring (KF) framför ett investeringssparkonto (ISK). I en KF står jag som ägare till försäkringen, men jag lägger in barnen som förmånstagare. Sedan kan jag i försäkringen styra när pengarna betalas ut. Antingen vid en viss ålder eller när jag går bort. Har man flera barn är det mest rättvist om man har en försäkring och sedan betalas lika stor del ut till varje barn som man har.

Hur sparar du till ditt eller dina barn? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant och viktigt.  

tisdag 3 december 2019

Finanskris 2.0 - den tickande globala pensionskrisen




En potentiell kris som det pratas lite mindre om jämfört med räntor på bolån, bankers kapitalkrav och att vi konsumerar för mycket, är underskottet i pensionssystemen globalt sett. Här i Sverige har vi haft vår pensionsreform och får cirka två år sedan lade pensionsgruppen fram ett förslag till riksdag om höjd pensionsålder.

Men hur ser det ut i övriga värden? Generella globala trender som att vi lever längre, födelsetalen går ned, att det är rekordlåga räntor och pensionssystemen i andra delar av världen är bristfälliga i jämförelse med vad vi i Sverige är vana vid. Om hänsyn inte tas till allt detta står världen inför en kommande pensionskris enligt en rapport, som kom nyligen från den oberoende gruppen Group of Thirty.

Trots det lite kryptiska namnet, består denna grupp av ledande akademiker, före detta centralbankschefer och senior ekonomer. Gruppens ordförande Lord Adair Turner säger enligt en artikel i helgens Dagens Industri:

"Länder runtom i världen står inför en växande utmaning. Om regler och beteenden kring pensioner inte förändras blir krisen mycket allvarlig, vilket antingen leder till ohållbart stora statsutgifter eller alldeles för låga pensioner"



Själva bakgrunden är främst demografiska. Kombinationen att vi lever längre och att födelsetalen går ned i flertalet länder i världen, gör att det blir färre människor i arbete. Lägg även på en hög arbetslöshet som vissa länder har och nu kanske en kommande lågkonjunktur, är det lätt att förstå att detta är en ekvation som inte går ihop i långa loppet. Anledningen är att ofta betalas pensionerna via avgifter från de som arbetar och är det färre i arbetslivet finns det heller inte lika stort avgiftsunderlag till de pensioner som ska betalas ut.

I vissa extrema fall som Japan, Spanien och Italien, förväntas andelen personer över 65 år vara 75-80% av den yrkesverksamma befolkningen om 30 år. Jämför man med Sverige är motsvarande siffra 46%, upp från dagens cirka 35%. Vad gäller Sverige kan också läggas till alla de yrkesverksamma som inte är i arbete utan går på någon form av bidrag. Dessa pengar ska också in från skatter, som till stor del kommer från yrkesverksamma. Det är inte svårt att inse att detta ganska snabbt kan bli en giftcocktail, som mycket möjligt kan vara det som löser ut nästa finanskris.

I den analys som Group och Thirty har gjort, har de tittat på 21 länder i världen som står för 90% av den globala ekonomi och för 60% av jordens befolkning. Slutsatsen är att gapet mellan vad man som pensionär behöver som ekonomisk trygghet och vad pensionssystemen förväntas ge med dagens kända fakta och ekonomiska situation, är ett gap på cirka 16 000 miljarder dollar år 2050. Jämför man mot vad världsekonomin förväntas uppgå till år 2050, är det ett gap på strax över en femtedel.

En dödsspiral uppstår


Detta låter kanske lite väl dramatiskt, men det är faktist vad det är. Framtida pensionsskulder räknas fram genom att man räknar ut vad den skulden motsvarar idag genom att diskontera framtida värden till ett dagens värde. Med andra ord, om vi hade behövt lösa pensionskulden idag, hur mycket skulle det kosta?

Det är här början på dödsspiralen uppstår. Det väldigt låga ränteläget som vi har globalt gör att den ränta som används för att diskontera fram värdet på den framtida pensionsskulden också är låg, vilket gör att skulden blir högre. En effekt av det är att pensionsbolagens solvens försämras. Det i sin tur leder till att pensionsbolagen behöver de dra ned risken. För att minska risken allokerar de om mellan räntepapper och aktier. Pensionsbolagen tvingas helt enkelt att köpa mer räntepapper och sälja aktier.

Även om risken minskar, leder denna omallokering till att avkastningen också minskar, vilket skapar press på framtida pensionsåtaganden. Utan avkastning är det svårt att skapa medel att klara de framtida utbetalningarna.

Ju mer räntan skulle sänkas desto mer ökar skulden och desto mer räntepapper behöver de investera i, vilket minskar avkastningen och ytterligare ökar pressen på pensionsåtagandena.

Ja ni förstår, hur detta lätt blir en dödsspiral och för att komma ur den finns det egentligen tre alternativ som jag ser det

  • Höja räntan i världen. Det skulle göra att pensionsskulderna minskar då man diskonterar de framtida pensionsåtagandena med en högre ränta.
  • Höjd pensionsålder. Detta är väl det "enklaste" även om länder som Frankrike och Spanien svarar med kravaller vid sådana diskussioner. I vissa yrkeskategorier är det inte ens realistiskt då kroppen redan sagt ifrån.
  • Få människor att acceptera en lägre pension i framtiden. Denna känns inte direkt enkelt eller intressant. Det finns ett samhällskontrakt där vi betalar skatt och förväntar oss att få en dräglig pension när vi blir äldre.

Som sagt, inget av dessa alternativ är direkt enkla att genomföra även om vi i Sverige redan gjort alternativ 2, tror jag att det sista alternativet är något som fler och fler behöver ställa in sig på.

Hur kan jag redan idag förbereda mig?


I många länder har man som sagt en förväntan om en viss pensionsålder och hur mycket staten ska ge tillbaka efter alla år som man har betalt in skatt. Men en första åtgärd som forskarna och tänkarna nämner är att länder generellt behöver höja pensionsåldern i linje med att vi lever längre.

Men vad kan jag som enskild göra redan nu? Helt klart tror jag att man kommer få ställa in sig på kombinationen ett längre arbetsliv och en lägre pension. Allt annat får man se som en bonus om man är krass. Dock finns det något som du kan göra redan idag och låta detta bli den bästa julklappen till dig själv.

Det är att öppna ett nytt sparande, förslagsvis ett ISK-konto hos någon av nätbankerna, som Avanza eller Nordnet. Döp det till Min pension eller liknande, så att du inte blandar ihop det med eventuellt övrigt sparande och så att du vet att detta konto inte ska röras förrän den dagen som du går i pension.

Därefter är det dags att starta ett månadssparande och med tanke på att det är nytt år väldigt snart, föreslår jag att du börjar med att det dras till ditt sparande den dag som du får din lön. För de flesta är detta den 25:e i varje månad. Det innebär, att den 25:e januari 2020 kommer den första dragningen att ske till ditt nya ISK-konto.

Att det just är samma dag som du får lön finns det en anledning till och det är för att du alltid ska se till att "betala" dig själv först innan du använder lönen till något annat. Om du istället tar ditt sparande från det som blir kvar när månaden är slut, är risken väldigt stor att det inte blir något sparande.

Hur mycket som du ska spara är helt upp till din ekonomiska situation och där finns det inget rätt eller fel vad gäller beloppet. Det enda fel som finns är att du inte sparar, även om det skulle vara 100 kronor. Alla kan spara, glöm inte det!

Avanza har en bra och överskådlig sparkalkylator en bit ned på sin startsida, som visar vad man kan förvänta sig från ett sparande baserat på hur mycket man sparar. Där väljer man spartid och eftersom rapporten från Group of Thirty sträcker sig fram till 2050, vilket är 30 år, drar vi stapeln till det. Då detta är ett nytt sparande, sätter vi startbeloppet till 0 kronor. Sedan är det bara att laborera med hur stort månadssparande som man kan klara av och se vad det ger i framtiden.

Sparkalkylatorn visar det förväntade sparade beloppet efter 30 år givet en förväntad årsavkastning på 8,46%. Den årsavkastningen motsvarar den årliga snittutvecklingen för Stockholmsbörsen (SIXRX) för åren 1999-2018. Kom ihåg dock att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning.

I bilden nedan har jag valt ett månadssparande på 2 500 kronor. Efter 30 år kommer detta belopp ha förväntats ha vuxit till 3 870 000 kronor, där 2 970 000 kronor är avkastning.

Källa: Avanzas sparkalkylator
Nedan tabell visar hur stort sparande man kan förvänta sig givet ett lägre respektive högre månadssparande än vad bilden ovan visar.

  • 100 kronor -> 150 000 kronor, varav 114 000 är avkastning
  • 500 kronor -> 770 000 kronor, varav 590 000 är avkastning
  • 1 000 kronor -> 1 550 000 kronor, varav 1 190 000 är avkastning
  • 2 000 kronor -> 3 090 000 kronor, varav 2 370 000 är avkastning
  • 3 000 kronor -> 4 640 000 kronor, varav 3 560 000 är avkastning
  • 5 000 kronor -> 7 730 000 kronor, varav 5 930 000 är avkastning

Som ni ser, blir det snabbt väldigt betydande belopp och själv tycker jag detta sporrar mig till att försöka spara så mycket jag kan. Jag tycker att man kan ha som mål att åtminstone spara 10% av sin nettolön och hellre skära ned på onödig konsumtion.

Men den största vinsten är ändå att jag inte gör mig beroende av att staten ska försörja mig när jag blir gammal.

Sparar du din pensionen?


fredag 14 juni 2019

Ändrat om lite i pensionssparandet




Även om det är roligast att hålla på med utdelningsportföljen, gäller det att inte glömma bort pensionen och då främst tjänstepensionssparandet. Tidigare brydde jag mig inte så mycket om det, dels för att jag bara kunde spara i fonder vilket jag inte tycker är lika roligt som aktier och dels för att det var utspritt på så många olika bolag. Det blir lätt så när man bytt arbetsgivare 6-7 gånger i sitt liv.

Men numera är det lätt att via Min Pension få en överblick över sin pension, både statlig, tjänste- och privatpension. En sak som jag tycker är viktig är att att tänka på är att inte ha all tjänstepension i en och samma försäkring. Istället när försäkringen når ett visst belopp, stänger man den och startar på en ny. Det gör man enklast genom att prata med sig arbetsgivare och be denna kontakta försäkringsbolaget för att starta på en ny försäkring.

Men varför ska man ha flera tjänstepensionsförsäkringar kanske ni undrar? Jo, det enkla svaret är för att det ger dig möjlighet att själv laborera när du tar ut dem och hur. Har du endast en försäkring, så när du väl tar ut den kan du inte pausa den. Men om du har flera mindre försäkringar, kan du välja att ta ut bara en om du vill gå i pension tidigare men ändå fortsätta att jobba. De övriga försäkringarna kan du då låta ligga kvar och förränta sig.


Själv har jag åtta olika försäkringar där jag själv kan välja vilka fonder jag vill spara i. Men det är främst de som jag har hos Länsförsäkringar som utgör majoriteten av mitt tjänstepensionssparandet. Att det blev just Länsförsäkringar beror på att jag gillar deras indexfonder, som jag tycker är bra och billiga.

Med så många försäkringar kan jag laborera hur jag vill med olika uttagstider för att se till att jag inte hamnar över brytpunkten för att behöva betala statlig skatt.

Min tidigare strategi var att jag skulle ha samma fonder i varje försäkring. Ett tag innebar det att jag bara i Länsförsäkringar hade 28 fonder, samma sju i var av de fyra försäkringarna. Som ni förstår blev det ohållbart när man vill följa utvecklingen och när man skulle göra fondbyten.

Min privata aktieportfölj har jag lagt in i Google sheets och på en sida kan jag där se alla mina innehav. Samma upplägg vill jag också har med mina valbara pensionsfonder i min tjänstepension.
Därför var jag tvungen att hitta en ny strategi för mitt fondsparande.

Istället för att ha samma antal fonder, utgick jag från hur jag ville placera mina pengar och den fördelning som jag kom upp med var att jag ville ha

  • 45% Ränta
  • 20% Global
  • 15% USA
  • 10% Fastighet
  • 10% Teknologi

När det gäller räntan delade jag upp den i en korträntedel och en företagsobligationsdel. Vidare så skulle även den total förvaltningavgiften vara så låg som möjligt.

I denna övning har jag även med mitt sparande i PPM även om det inte är en del av tjänstepensionen utan är den statliga pensionen. Anledningen är att jag kan välja att spara i de fonder jag vill precis som i min tjänstepension.

De fonder som jag har valt är föjlande:

  • DNB Teknologi
  • Swedbank Robur Technology
  • Länsförsäkringar Fastighetsfond
  • Länsförsäkringar Global Indexnära
  • Skandia TIME Global
  • SPP Aktiefond Global
  • Länsförsäkringar USA Indexnära
  • Länsförsäkringar Kort räntefond
  • Splitan Högräntefond


Efter att ha placerat de valda fonderna enligt en procentuella fördelningen ovan, så har jag nu totalt 9 fonder att hålla reda på och jag kan nu se samtliga på en sida i Google sheets, vilket ger en lättöverskådlig överblick.

Ett tips är att välja dyrare fonder i PPM, som teknologifonderna, eftersom de är kraftigt rabatterade i PPM jämfört med vad fondbolagen tar ut.

Totalt sett har jag en förvaltningsavgift på 0,32% på mina valbara fonder i min tjänstepension vilket jag är nöjd med.

Just nu är fördelningen följande:


  • 33% Ränta kort
  • 11% Ränta High Yield
  • 22% Global
  • 15% USA
  • 9% Teknologi
  • 10% Fastighet


Varje kvartal går jag igenom den procentuella fördelningen och omfördelar utifrån vad jag tror ur ett mer makroperspektiv.

Hur har du gjort med din tjänstepension? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant.

söndag 10 mars 2019

Kan en börsnedgång nu stå för dörren?

I det fjärde kvartalet förra året gick börsen ned kraftigt och man pratade om att nu kommer det beryktade börsfallet. Men sedan dess har börsen återhämtat sig rejält, även om OMX30 indexet inte har kommit tillbaka till samma höga nivå som innan fallet. 

Källa: Avanza
Men nu kan det alltså vara läge att ta höjd för en nedgång. Självklart kan ingen veta om det blir en nedgång eller inte, men tittar man historiskt brukar det komma lite större sättningar runt vart sjunde år. Bortsett från finanskrisen 2008-2009 har vi inte haft någon riktigt stor sättning ännu. 2011 och 2015 hade vi visserligen lite större nedgångar, men inte över 20%, som är att anse som en sättning.

En annan som varnar för att man bör ta höjd för en nedgång, är Latours VD Jan Svensson. I en intervju med Aktiespararna säger han att vi får ställa in oss på att tuffare tider kan vara att vänta och att vi är på någon form av topp på börsen. Därför bör det i teorin leda till att professionella förvaltare nu börjar sälja av innehav, som då kommer att pressa kurserna nedåt.

Läs hela intervjun här: Latours vd räknar med börsfall på toppen

Nu när de allra flesta bolag har lämnat sina årsbokslut och vi vet hur ingången av 2019 kommer att bli, tror jag att det inte kommer att finnas lika mycket som driver upp kurserna.

Börsen är högt värderad som den är men kurserna kommer nog att hållas kvar till viss del fram till mitten av maj, när de flesta aktieutdelningar har betalats. Sedan kan det bli svårare att motivera en vidare uppgång om inte första kvartalets rapporter kommer in med fortsatt starka framtidsutsikter.

Hur tänker jag kring mitt sparande?


Jag lägger mycket av mitt fokus på min utdelningsportfölj, som jag följer i princip dagligen. Fast om jag åker bort kan jag låta den vara, för jag vet att det sköter sig själv. Men sedan har jag en minst lika stor pensionsportfölj, fast den får inte lika mycket uppmärksamhet, på gott och ont.

Om jag börjar med min utdelningsportfölj, som är spridd på Avanza och Nordnet, har jag nu den senaste veckan allokerat om kraftigt bland innehaven. Fokus har varit på att höja utdelningen.

Som jag ser det, så kan aktienkursen åka upp och ned hur som helst under året och det är svårt att tajma perfekta in- och utgångar. Men utdelningen är densamma under hela året.

De tillväxtbolag som jag har behållit är fina kvalitetsbolag, där varje innehav utgör cirka 1% av hela aktieportföljen. Med kvalitetsbolag menar jag bolag som har en hög avkastning på eget kapital, en låg skuldsättning och växer omsättning och vinst årligen.

I övrigt är det stabila utdelningsbolag, men även rena high yield bolag som Björn Borg, Nordea och Oriflame som jag har allokerat mer kapital till. De sistnämnda innehaven är endast för att höja den totala utdelningen i aktieportföljen.

Samtidigt är jag medveten om att risken ökar med den typen av bolag. Men eftersom jag följer aktieportföljen i princip dagligen och jag har över 50 stycken bolag i den, anser jag att företagsrisken ändå är hanterbar.

Men hur har jag då gjort med pensionsparandet? Cirka 60 % av den består av fonder, där jag själv kan välja vilka fonder jag vill spara i, under förutsättning att de finns i pensionsinstitutets utbud. I mitt fall har jag största del av min tjänstepension hos Länsförsäkringar.

Fonder i sig tycker jag inte är lika roligt som enskilda aktier, så mitt intresse har tidigare inte varit så stort. Jag brukar se över pensionsparandet årligen och morra lite över att avkastningen inte blir bättre.

Men eftersom jag inte lägger ned någon större tid, kan jag heller inte förvänta mig någon jätteavkastning. Därför har jag sedan en tid tillbaka börjat fokusera mer på min pensionsportfölj.

När det gäller min aktieportfölj har jag som mål en årlig avkastning på minst 12%, där cirka 5% kommer från utdelning (5,5% ligger den på i dagsläget) och resten från värdeökning.

Då vill jag ha samma årliga ökning på min pensionsportfölj också. Hittills i år har aktiefonderna gått upp runt 15% och då är ju målet nått. Mot bakgrund av detta samt att jag tror att det kan bli en nedgång har jag valt att minska risken i pensionsparandet genom att öka andelen i räntefonder.

Nu ser min fördelning ut på följande sätt i de fall som jag själv kan välja:

60% Kort räntefond
10% Globalfond
10% Fastighetsfond
5% Indexfond Sverige
5% Teknikfond
5% Indexfond tillväxtmarknad
5% Kinafond

Hur tänker ni kring börsen? Tror ni på en nedgång och om så har ni gjort några omallokeringar i ert sparande, både privata och pensionssparande? Kommentera gärna i bloggen, då er åsikt är intressant.

lördag 22 september 2018

Mina bästa PPM-fonder

Jag föredrar aktier framför fonder, dels för att de är roligare att själva välja vilka aktier som jag ska investera i och dels för att aktier ger utdelningar. Just utdelningar är något som jag som utdelningsinvesterare eftersträvar.

När det gäller pensionen är det bara fonder som gäller och det har gjort att jag inte har lagt lika mycket tid på att välja fonder och fokusera på mitt pensionssparande. Storleksmässigt sett är det sparandet nästan lika stort som mitt aktieinnehav, så mot den bakgrunden är det viktigt att även lägga tid på att välja de fonder som man tror ska ge den bästa avkastningen sett till risken man är villig att ta.

Därför har jag i veckan gått igenom mitt PPM-sparande. Med hjälp av mobilt bank-id är det bara att logga in på Pensionsmyndigheten och se vilka fonder man har. Hittills i år har mitt PPM stigit med 3,4% och sedan starten med 8,7% i snitt/år. Så jag är hyfsat nöjd med den utveckling, men känner att jag hade en för spretig inrikting.

Så nu har jag valt om och valt fonder efter ett 90/10-tänk, där 90% utgörs av aktiefonder och 10% är kort räntefond. Basen bland aktiefonderna är AP7 aktiefond och eftersom jag tror på och gillar teknik är de andra två fonder teknikfonder med lite olika inriktning men som tillsammans täcker in teknikområdet på ett bra sätt. En annan fördel med PPM är att man kan investera i fonder som normalt sett har en rätt så hög förvaltningsavgift till kraftig rabatt. Bra där staten!

De fonder som numera kommer ingå i mitt PPM är:


Swedbank Robur Technology: Aktiefond som investerar i stora tillväxtbolag globalt inom informationsteknologisektorn. Exempel på bolag verksamma inom mjukvara, datortillverkning, kommunikationsutrustning, halvledare och IT-tjänster. Förvaltningsavgiften är 0,27%.

AP7 Aktiefond: Global aktiefond med upp hävstång, där belåningen kan uppgå till 20%. Störst marknad är Nordamerika, som utgör mer än hälften av innehaven, men med tanke på att många av de stora bolagen är amerikanska är det inte så konstigt. Förvaltningsavgift på 0,1%

Lannebo Vision: Aktivt förvaltad aktiefond som investerar i stora tillväxtbolag i tillväxtbranscher globalt men med tonvikt på USA. De aktuella branscher som fonden investerar i är bland annat i teknologi, telekom, hälsa, internet och media. Förvaltningsavgiften är 0,45%.

Spiltan Räntefond Sverige: Kort räntefond som placerar i räntepapper utgivna i svenska kronor och med en förvaltningsavgift på 0,1%.

Det blir spännande att se hur utvecklingen av PPM kommer att bli framöver. Hur har ni gjort med ert PPM? Vilka fonder har ni valt? Kommentera gärna på bloggen.

söndag 16 september 2018

Söndagstankar - sluta jobba eller inte?

Snart är söndagen slut och det är dags för ny vecka. Idag blev det att fixa med saker som man skjutit på för det finns andra saker som är roligare, läs ut och spela golf. Man måste ju passa på nu innan säsongen tar slut. Försöka att sänka sig ytterligare några steg.

Idag limmande jag fast plattorna till grillbänken, så nu är det bara fogning kvar. Vi hade ett gammalt skrivbord från IKEA, som storleksmässigt passade perfekt som grill- och avlastningsbänk. Klinkern var kvar från en tidigare hallrenovering, så nu kom dessa även till användning. Lite ny målarfärg och gummitassar så blev det hela bra. Kul att kunna använda det man redan har. Men när man ser bilden inser man att verandan behöver oljas, planket målas och murgrönan renas bort. Som husägare finns de alltid något att göra.

När jag ändå var igång i trädgården, klippte jag gräsmattan (har så liten, så behöver bara använda trimmern), klippte ned plommonträdet som var vildvuxet och klippte bort vildskott på rosbuskarna. Under tiden hade jag ett fläsklägg puttrandes på spisen och en tvätt i tvättmaskin. Efter en snabb lunch, blev det dammning och städning av övervåning plus ytterligare in tvätt i tvättmaskin.

Nu skriver jag inte detta för att visa på hur duktig jag är utan under tiden jag höll på med detta funderade jag på om det är så här livet skulle se ut om jag slutade jobba nu? När man nått eknomisk frihet. Byter man då bara inte ett jobb mot ett annat? Skillnaden är att det du byter till ger dig inga pengar. Blir aktieutdelningar då endast dina sidoinkomster tills pensionen kommer?

Tanken är att kunna gå i pension tidigare för att bli fri från måsten samt att kunna styra sin egen tid. Frågan är då vad ska man fylla sin nyvunna tid med? Hur lägger man upp en dag om man inte jobbar längre? Man vill ju inte bara bli sittandes. Vilka rutiner skulle man skaffa sig? Många frågor och funderingar, men hur tänker ni kring dessa frågor? Kommentera gärna på bloggen.