Har Evolution något ansvar för operatörernas kunder?

 

För någon vecka sedan uppdagades det att kunder i länder som är på USAs förbjudna lista har lyckats spela Evolutions spel hos vissa operatörer som är kunder till Evolution. Enligt utsaga är det en anonym tredje part (konkurrent i detta fall) som har anklagat Evolution och fört dessa anklagelser till tillsynsmyndigheten för spel i New Jersey ( New Jersey Division of Gaming Enforcement, NJDGE).

Detta är så klart väldigt allvarliga anklagelser då det är extremt känsligt att bryta mot de sanktioner som USA har satt upp. Med tanke på att det även i USA en stor del av Evolutions tillväxt ska komma ifrån, vore det direkt skadligt för bolaget. Kursen skulle komma att slaktas. 

Men, det som stör mig som investerare i Evolution, är att en anonym källa kan framlägga denna typ av anklagelser. I min bok, bör man kunna stå för det man säger och att då gömma sig bakom anonymiteten är märkligt. Hur ska ett bolag rimligen kunna försvara sig?

Enligt den tredje part som anklagat Evolution, så hävdar de att spelare i Iran, Syrien och Sudan, länder som står under amerikanska sanktioner, har kunna logga in direkt och spela spel som Evolution tillhandahåller. 

Idag har Evolution kommit med ett uttalande att det inte är möjligt utan sofistikerad teknisk manipulation av systemen och de kontroller som finns inbyggda. Det sätt som personerna har gått tillväga på är... 

"....genom en operatör som inte var en Evolution-kund utan ansluten till en plattform som Evolution har som kund, skedde till synes genom att först etablera en VPN-tunnel från en IP-adress i ett blockerat land, för att få en IP-adress i ett accepterat land. Från denna IP-adress gjordes en anslutning via operatören till Evolutions lobby, där geografiska IP-kontroller kringgåtts och en session upprättades med webbläsaren. Därefter avslutades VPN från den accepterade IP-adressen, medan innehållssessionen förblev aktiv i webbläsaren. Den första IP-adressen från det blockerade landet kvarstår. 

Evolution konstaterar också vidare att innan ovan tillvägagångssätt, så 

"...avvisades flera försök att ansluta direkt från IP-adressen i det blockerade landet. Detta är ett avsiktligt tillvägagångssätt för att kringgå en brett accepterad och väletablerad process för att kontrollera användarnas geografiska plats, i ett syfte att misskreditera Evolution."

Jag tycker att Evolution på ett väldigt klart och tydligt sett genom sitt uttalande påvisat hur det hela har gått till och det är förtroendeingivande. Dock så vill jag som investerare även få detta bekräftat från tillsynsmyndigheten i New Jersey, samt att de även namnger vem/vilka som står bakom den anonyma källan. Det spekuleras i branschen om vilken konkurrent det skulle kunna vara, och konkurrenter som  Playtech eller Scientific Games har nämnts. Jag tror att hela branschen skulle vinna på att få detta utrett och slippa fortsatt smutskastning. 

Men den avgörande frågan tror jag ändå kommer att bli att utreda om Evolution har ett ansvar för sina leverantörers kunder. Om de har det, i sånt fall vad uppgår deras ansvar till med tanke på att de inte äger kunden och inte heller ansvarar för att samla in kundkännedom om sina operatörers kunder. 

Jag kommer att följa frågan noggrant och se vad det hela landar i. 

Få gratis aktier i Investor

 

Att få gratis aktier är kanske inte helt korrekt, men med tanke på att Investor har både sin A-aktie och B-aktie noterad, kan man ibland göra arbitrageaffärer mellan aktieslagen. Helt enkelt för att det är en prisskillnad mellan dessa aktier. 

Nu är det ingen skillnad på dessa två aktieslag förutom hur många röster varje aktie har. Varje A-aktie har 1 röst medan en B-aktie bara har 1/10 dels röst. Men de båda aktieslagen äger lika stor del av Investors tillgångar och skulder och det är samma nivå på utdelningen för båda aktieslagen. 

Vanligen ligger spreaden runt 1 krona, men idag har skillnad ökat markant. Som mest var skillnaden mellan A- och B-aktie nästan 20 kronor, precis när börsen hade öppnat. Nu på eftermiddagen ligger den runt 6 kronor, vilket är rätt så högt det med. 

Det som hände imorse var att det meddelas att Investor A skulle inkluderas i MSCI Global Standard Index, där B-aktien redan är med. Alla de fonder som följer detta index måste då köpa in A-aktien, vilket drev upp kursen. 

De som har Investors A-aktie kan alltså sälja den och istället köpa den billigare Investors B-aktie och på så sätt få fler aktier i Investor gratis. Dock behöver man ta hänsyn till att det kostar olika mycket i courtage beroende på vilken courtageklass man har hos sin mäklare. 

Så det gäller att man räknar efter först och eventuellt byter courtageklass innan man gör detta. Sedan måste man ta i beaktande att kurserna på dessa aktier kan ändras under tiden man håller på, vilket kan leda till att man inte tjänar något på att göra det hela. 

Men om man har väldigt många Investoraktier, kan det helt klart vara värt det. Men glöm då inte att ändra courtageklassen till Fast pris då. 

ICA checkar ut från börsen

 

Idag kom så budet på ICA-gruppen från ICA-Handlarnas förbund och AMF Pensionsförsäkring, att man vill köpa ut ICA-gruppen från börsen via ett budbolag, Murgröna Holdning. Budet är på 534 kronor per aktie och det värderar ICA-gruppen till 107,4 miljarder kronor. 

ICA-Handlarnas förbund kontrollerar redan 54% av aktierna i ICA-gruppen och är alltså  medlemsorganisationen för ICA-handlarna. Det får som effekt att det i princip är ICA-handlarna som själva köper ut sig från börsen. Resten av aktier i ICA-gruppen ägs av flera ICA-handlare privat samt av marknaden. För de ICA-handlare som också äger aktier i ICA-gruppen privat blir detta ett verkligt guldregn. 

Bakgrunden till att man nu vill köpa ut ICA från börsen är för att bolaget står inför ett behov av långsiktiga investeringar för att kunna stärka sitt marknadserbjudande och satsa på innovation, hållbarhet och digitalisering. 

Detta görs enklare i en icke-noterad miljö. Det låter som att det kommer att komma ett antal år med stora kostnader för IT-investeringar och då klart är det lättare om man är onoterad och slipper att vid varje kvartal försvara samt diskutera kostnadsbiten och hur väl dessa investeringar har lett till ökade intäkter. 

Det påminner lite om när Nordnet köptes ut från börsen. Kanske blir det så med ICA, att vi om några år kommer att få se de på börsen igen? Men om budbolaget inte skulle få 90% av aktierna, ska det tilläggas att budet inte går igenom. 

Annars blir det bara Axfood kvar på Stockholmsbörsen och i övriga Norden finns också lågprismatkedjorna Europris (Norge) och Tokmanni (Finland).

Men, det som dock är intressant med budet är att man i pressmeddelandet säger att budet motsvarar en premie på 29%. Anledningen är att man anger 22 oktober som sista handelsdag. Det är då som marknadsspekulationerna började angående ett eventuellt kommande bud. Det vanliga är annars att man utgår från det datum som budet blev offentligt. Om man utgår ifrån gårdagens stängningskurs, innebär budet bara en premie på 11%. 

När man analyserar kursgrafen ovan, ser det onekligen ut som att information har läckt ut om ett kommande bud och man har passat på att handla för fulla muggar. Det är annars svårt att förstå den nästan paraboliska ökningen i ICA-gruppens aktie på kort tid. Vi får se om FI och EBM tittar närmare på det hela eller om saken får bero.

Är Latour högt värderat?

 En fråga som alltid är uppe på tapeten är om våra investmentbolag är högt värderade eller inte. Latour, som jag tycker är något av en juvel bland investmentbolagen, tillsammans med Investor och Svolder, har dragit iväg i värdering anser många. Men är Latour verkligen för högt värderat?

Idag släppte Latour sin kvartalsrapport för det tredje kvartalet 2021 och i den är det alltid intressant att läsa om hur deras onoterade industrirörelse presterar. Totalt sett består Latour till cirka 38% av en onoterade industrirörelse och det är alltid svårt att ge den delen av bolagen en korrekt värdering. Man vet inte hur mycket en tänkt köpare skulle vara beredd att betala för de bolag som finns i den industrirörelsen. 

Latour själva skriver i sin delårsrapport att deras egna värdering av sin industrirörelse är inte 

"...något annat än en försiktig indikation."

Det kan jag hålla med om och så har det sett ut i varje rapport som bolag har givit ut. 

Dock nämner de att de kan konstatera att vid en jämförelse av EV/EBIT-multiplar för andra 

"etablerade börsnoterade industrikoncerner med blandade industriella innehav och en tydlig tillväxtagenda ligger dessa multiplar betydligt högre". 

Så låt oss då undersöka hur det ser ut idag och hur det ser ut givet att den onoterade industrirörelsen skulle värderas till samma EV/EBIT-multiplar som andra börsnoterade industrikoncerner. 

I dagens kvartalsrapport anger Latour sitt substansvärde till 188 kronor per aktie och ser man till utveckligen för substansvärdet per aktie från 2016 och till dagens rapport, har det ökat med totalt116% eller 17,6% i snitt per år.

Den röda linjen i grafen nedan visar det rapporterade substansvärdet, medan den gröna linjen visar vad det högsta substansvärdet skulle kunna vara och den blå det lägsta utifrån Latours uppfattning. 

Anledningen till de olika substansvärdena är för att Latour ger ett värderingsintervall för den onoterade industridelen i sina rapporter. Det intervall som Latour anger i sin rapport är rätt så snävt, cirka +/- 4%. 

Men det är alltid den genomsnittliga värderingen av industrirörelsen som används till det rapporterade substansvärdet per aktie. Det är också det värdet som man används när man pratar om bolagets hela substansvärde per aktie. 

Jämför man utvecklingen av substansvärdet per aktie med börskursen vid rapporttillfällena, kan man klart se att marknaden har prissatt Latour högre över tid. 

Per sista september i år låg börskursen på 272 kronor medan det rapporterade substansvärdet var 188 kronor. Det är en substanspremie på 44,7%.

Men om man då använder sig av några av de börsnoterade industrikoncernerna, typiskt sett de så kallade serieförvärvarna, för att ta reda på vad Latours onoterade industrirörelse skulle kunna värderas till, hur ser bilden ut då? Är det fortfarande en hög substanspremie?

De bolag som jag har utgått ifrån i denna jämförelse är Addtech, OEM, Sdiptech, Lagercrantz, Lifco och Indutrade. De är de gängse bolag som anses utgöra de så kallade serieförvärvarna och har funnits med en längre tid.

Som bilden tydligt visar har EV/EBIT-multipeln för dessa ökat markant under detta år, något som givetvis drivit upp värderingarna och börskurserna i dessa bolag. 

En jämförelse mellan Latours genomsnittliga EV/EBIT-multipel och serieförvärvarna EV/EBIT-multipel gör extra det tydligt.

Om man då använder sig av serieförvärvarnas genomsnittliga multipel för att räkna fram ett justerat substansvärde för Latour samt ställer det i relation till börskursen blir bilden lite annorlunda.

Då kan man se att Latours justerade substansvärde mer följer börskursen än jämfört med hur det ser ut i det som Latour visar i sin kvartalsrapport.  

Om man sedan jämför rapporterad substansrabatt/-premie med justerad substansrabatt/-premie blir bilden också annorlunda.

Här ser man snarare att per 30 september i år värderas Latour till substansrabatt i jämförelse med börskursen än till den substanspremie på över 40% som bolaget rapporterar givet sin konservativa värdering av sin industrirörelse.

Men, som jag nämnde innan, är Latour väldigt försiktiga när de värderar sin onoterade industridel. Och den justerade värderingsmultipeln för EV/EBIT som jag använder för att räkna ut ett justerat substansvärde på Latours onoterade industridel är nu uppe på 40,7. 

Det är med historiska mått högt och det kan vara riskabelt att utifrån en hög värdering konkludera om Latour är köpvärt eller ej. Men det ger en bild på hur försiktiga Latour är i sin värdering. 

För att se elasticiteten i värderingen kan man laborera med EV/EBIT-multipel. Om multipeln skulle minska med nästan hela 40% till 25 gånger leder till att det justerade substansvärdet uppgår till 220, vilket ger en substanspremie på 23,64% mot börskursen per 30 september i år. 

Med andra ord, även om det kommer ett kraftigt fall i värderingarna för serieförvärvare, i detta fall nästan 40%, innebär det att Latours "verkliga" substansvärde skulle hamna på 220, vilket ger en substanspremie på nästan 24% mot som i kvartalet redovisade nästan 45%. 

Det finns helt enkelt en hel del margin of safety i det sätt som Latour värdera sina onoterade innehav till, vilket denna genomgång helt klart har visat på. 

Nu är detta inte en köprekommendation på något sätt utan mer som sagt för att visa på, i siffror, hur lågt bolaget själva redovisar sin substans. Det är också ett försök till att visa hur stor elasticiteten kan tänkas vara i bolagets värdering. 

Om Latour hade värderat sin industrirörelse till en multipel på 25-30 tror jag inte att vissa skulle tycka att premien var orimligt hög som det anses var nu. 

Vad tycker du är ett rimligt substansvärde för Latour? Kommentera gärna

Nätmäklarfajten: Avanza vs Nordnet

Intresset för privatekonomi ökar i vårt samhälle. Fler och fler börjar inse att om man inte har ett sparande, blir det knappast en guldkantad tillvaro som pensionär. I Sverige finns det två utmanare till de traditionella bankerna, som tillhandahåller möjligheten att spara och investera i värdepapper, Avanza och Nordnet. 

Båda dessa bolag är i sin tur noterade på Stockholmsbörsen och i detta inlägg ställer jag dem båda mot varandra i nätmäklarfajten.

Men innan vi dyker djupare in i siffrorna är det på sin plats att redogöra lite kort om varje nätmäklare. 

Avanza - Bolaget grundades 1999 av Sven Hagströmer som HQ.se, men redan 2001 antog man namnet Avanza efter att HQ.se, Aktiespar Fondkommission och Avanza slogs ihop. Idag är man en digital bank fokuserad på den svenska marknaden där dess tillväxt drivs av kunders aktivitet ökar samt att deras sparkapital växer. 

Det är inte bara handel i aktier och andra värdepapper som erbjuds utan också fonder (även egna), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån. Bolånen erbjuds via Stabelo, som man äger 19,8% av och Landshypotek Bank. 

Avanza erbjuder ingen rådgivning utan sprider information om sparande via Placerakanalen och olika poddar knutna till banken. 

• Antal anställda: 598
• Börsvärde: 53 miljarder
• VD: Richard Josefsson (äger 20 000 aktier)
• Styrelseordförande: Sven Hagströmer (äger 15 581 230 aktier)
• Största ägare (i % av rösterna)
• Baillie Gifford (10,1%)
• Sven Hagströmer (10,1%)
• Creades (10,0%)

Nordnet - Bolaget är några år äldre än Avanza och grundades 1996 som en bifirma till E. Öhman J:or Fondkommission AB. Tre år senare påbörjades den internationella expansionen då man etablerade kontor i Luxemburg. Två år efter det startades verksamhet upp i Norge och Danmark. Man slogs även ihop med den svenska nätmäklaren Teletrade. 2004 växte man ytterligare genom förvärvet av Stocknet, varpå man också fick verksamhet i Tyskland. 

2007 öppnade man verksamhet i Finland och renodlade gruppen till ett nordisk bolag då verksamheterna i Luxemburg och Tyskland såldes. 2017 köptes Nordnet ut från börsen av Öhmangruppen och Nordic Capital för att åter dyka upp på börsen mot slutet av 2020. 

Likt Avanza, erbjuder Nordnet handel i aktier och värdepapper samt fonder (även egna indexfonder), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån via Stabelo. Nordnet sprider information om sparande via sina bloggar och olika poddar knutna till banken. 

• Antal anställda: 646
• Börsvärde: 41 miljarder
• VD: Lars-Åke Norling (äger 3 000 455 aktier)
• Styrelseordförande: Tom Dinkelspiel (äger 5 047 903 aktier)
• Största ägare (i % av rösterna)
• Öhman intressenter (21,6%)
• Premiefinans (10,0%
• Norges Bank (5,3%)

Baserat på fakta kring bolagen är det inte någon direkt större skillnad. De har samma typ av erbjudanden och profil. Den stora skillnaden är att Nordnet finns i Norden medan Avanza är fokuserade enbart på Sverige. 

Som småsparare spelar det egentligen ingen roll vilken nätmäklare man väljer då de erbjuder samma sak. Det blir mer tycke och smak om vad som passar än bättre utifrån användarupplevelsen och här ligger nog Avanza lite bättre till om man pratar med folk i sin omgivning. 

Intäkter

Båda bolag är fokuserade på tillväxt och deras intäkter är starkt knutna till antalet sparare och hur aktiva de är. De främsta intäktskällorna för de båda är courtageintäkter, dvs den som uppstår när man köper och säljer aktier och andra värdepapper. 

Denna typ av intäkter står för nästan hälften av alla intäkter och då förstår man att in nedgång i handel med värdepapper eller tapp av kunder slår hårt mot bolagens resultaträkning. 

Sedan har Avanza en större andel intäkter från fondprovisioner än Nordnet, som har mer intäkter från valuta och räntenetto. Just valutaintäkterna är något som bolagen får kritik för från småsparare, då dessa ofta uppgår till en betydande del av vad det kostar att handla utländska värdepapper. Men för Nordnet och Avanza är dessa som vi ser betydande andelar av de totala intäkterna. 

Rörelsekostnader

Eftersom båda bolagen har digitala affärsmodeller är det viktigt att hålla nere kostnaderna, för att modellen ska kunna skala bra när intäktssidan växlar upp. Som förväntat är personal den största kostnaden följt av IT och avskrivningar.

Vid denna jämförelse dyker en intressant sak upp och det är att Nordnet verkar ha valt att köpa in en större andel konsulttjänster än Avanza. Avanza verkar ha valt att ha denna kunskap inhouse, eftersom personalkostnaderna för Avanza är så mycket större. 

IT-kostnaderna hamnar runt 11-15% och att Nordnet har högre kostnader kan nog hänga ihop med att de finns i fyra länder. Det kostar helt enkelt mer att drifta fyra länder än ett land. Det är nog också det vi ser i de högre avskrivningarna. 

Totala intäkter och rörelsekostnader över tid

Om man ser över tid de senaste fem åren, har bolagens totala intäkter och rörelsekostnader följt varandra åt utan några större avvikelser.

Beloppen i graferna ovan är i miljoner kronor och vi ser att Nordnet har haft högre intäkter under hela tiden, men det är på rörelsekostnadssidan som det sker något intressant. Här ser man klart att Avanza har en bättre kostnadskontroll än vad Nordnet har haft över tid. Dock verkar denna relation krypa en hel del mot senare tid. 

Nu ska tilläggas att Q3 2021 bara innehåller tre kvartal, så det är inte så att intäkterna har planat ut och rörelsekostnaderna minskat kraftigt. 

Men att gapet mellan bolagen vad gäller totala rörelsekostnader har minskat kan tyda på att Nordnet börjar bli en mer och mer kostnadseffektiv bank. 

Lönsamhet

Ser man på utvecklingen kring marginalerna är det klart att Avanza är ett mer lönsamt bolag och att gapet mellan de båda de senaste två åren är rätt så konstant för de tre olika måtten. När man analyserar marginalerna, blir det tydligt hur mycket Nordnets IT-utveckling kostade under 2017-2019. 

Sparkapitalets utveckling

Eftersom båda bankernas affärsmodeller bygger på att attrahera ett så stort sparkapital som möjligt från sina kunder kan vi använda oss av det för att se hur mycket intäkterna respektive rörelsekostnaderna har utvecklats i förhållande till sparkapitalet. 

Om man ser till utvecklingen av sparkapital som respektive bolag har, det vill säga hur mycket har kunderna valt att placera i respektive bolag kan man se att det är väldigt jämt. Det är en viss skillnad åren 2017-2019 och det hänger ihop med att Nordnet hade vissa utvecklingsproblem med sin sajt. Man var tvungen att göra en hel del investeringar i sin infrastruktur, vilket var anledningen till att man köpte ut bolaget från börsen. 

Från år 2016 och till oktober 2021 har sparkapitalet haft en årlig ökning på med 27-28% per år för de båda bolagen. 

Om man då tittar på intäkter och rörelsekostnader i förhållande till sparkapitalet ser man att Avanza har lyckats hålla gapet mellan intäkter och rörelsekostnader större. Från 2020 och tills nu kan man se hur affärsmodellen verkligen skalar då aktiviteten på börsen ökat markant, något som gör att bolagen lyckas få ut mer intäkter per sparkrona. 

Om man analyserar intäktssidan ser man att Nordnet har fått ut mer intäkter per sparkapital än vad Avanza har fått. Det är först från år 2020 och framåt som Avanza tjänar mer per sparkrona än vad Nordnet gör. 

Det har troligen att göra med att Avanza har en större andel av sina intäkter från courtaget, som det är högre marginal på jämfört med de andra intäktsklasserna.

Avanzas rörelsekostnad i förhållande till sparkapital har legat stabilt runt 0,2% för att i år sjunka under. I Nordnets fall har man haft alldeles för höga rörelsekostnader sett till det sparkapital som kommit in till bolaget. Här blir det väldigt tydligt under åren 2017 och 2018 då man hade höga kostnader för utveckling av sin IT-plattform. 

Antal kunder

Båda bolagen har nått över 1,5 miljoner kunder under 2021, men per sista oktober i år klev Avanza över 1,6 miljoner kunder. Om man ser kundutvecklingen per år är det en ökning med i snitt 24% för Avanza och 23,25% för Nordnet. 

Men om man ser på de senaste 2,5 åren är det faktiskt Nordnet som ökar antalet kunder i en snabbare takt än Avanzan. Kanske börjar Nordnets investeringar nu långsamt bära frukt?

Värdering

Om man ser på det två bolagen värderas Avanza klart högre på alla de olika måtten

Slutsats

Om man summerar det hela kan man konstatera att trots att bolagen har nästan lika många kunder och att kunder har placerat ungefär lika mycket kapital i båda, är det ändå Avanza som är det bolag som är mest lönsamt. 

Avanza lyckas också få ut mer från varje sparkrona som placeras hos dem samtidigt som man lyckas med att hålla nere kostnaderna på en låg och jämn nivå sätt till varje sparkrona. 

Det är något som återspeglas i utvecklingen av aktiekursen mellan de båda, där Avanza har haft en högre avkastning från 25 november 2020 tills idag.

Fördelen med båda bolagens affärsmodeller är att det är väldigt skalbara, så när väl infrastrukturen är på plats, kostar det inte mycket mera att addera fler kunder eller ta in mer av kunderna sparkapital. 

På senare tid verkar Nordnet börjat komma ikapp lite. Men om man ska knuffa ned Avanza från förstaplatsen behöver man dels hålla kostnaderna på en lägre nivå och även se till att få ut mer intäkter per insatt sparkapital. 

För att lyckas med det tror jag att andelen courtageintäkter behöver öka i förhållande till de andra intäktsslagen. Fördelen för Nordnet är att man har närvaro i de övriga nordiska länderna, vilket borde öka möjligheten till att växa på sparmarknaden. Avanza är som bekant bara på den svenska marknaden. 

Vilket bolag är din favorit? Kommentera gärna i bloggen.

Exit i Flat Capital

I onsdags noterades Flat Capital, Klarnagrundarnas investmentbolag, på börsen. Eftersom hypen var stor kring detta bolag, övertecknades också emissionen kraftigt. Själv hade jag ansökt om att få aktier på flera depåer, i hopp om att få tilldelningen. Totalt hade jag ansökt om 5 000 aktier på 3 olika depåer, men fick bara 788 stycken. 

Anledningen var att bolaget valt att låta alla som deltagit i emission få tilldelningen, något som givetvis gör att man endast får en bråkdel av det man ansökt om. Här är jag lite tudelad mellan om det är positivt att man får en liten tilldelning eller om det är bättre att inte få någon tilldelning alls. När man endast får aktier för cirka 10% av det som man vill investera i bolag, faller lite syftet med att investera i bolaget.

Visst man kan ju alltid köpa in mellanskillnaden mellan de antal aktier som man fick tilldelat sig och det som man egentligen hade velat ha. Problemet är att det antal aktier som jag önskat var baserat på den värdering bolaget hade vid emissionen. 

Redan där värderades Flat Capital till en substanspremie om 4%. Nu ökade värdet på bolagets aktier med nästan 70% direkt när börsen öppnade och att då köpa in mellanskillnaden över börsen till en premie på cirka 75% känns inte lockande. 

Så därför valde jag att sälja av samtliga aktier som jag fått i emissionen runt 17-18 kronor. Med tanke på kursuppgången så blev det en väldigt fin vinst på några minuters "arbete". Men jag hade hellre sett att jag erhållit det jag ansökt om eller inget alls och att kursen hade hållit sig runt 11-12 kronor. 

Idag har aktien fortsatt upp med strax över 35% och handlas lite över 27 kronor. Hade jag väntat så hade jag fått ytterligare 10 kronor per aktie ungefär. Men när en aktie beter sig på detta vis är det bara spekulation och då avstår jag helt samt är nöjd med en vinst på runt 70%.

Nu verkar det som att substansvärdet i Flat Capital troligen ligger runt 15-16 kronor då Budbeeinnehavet borde värderas högre. Anledningen är att Kinnevik, som kom med kvartalsrapport i veckan och som också har investerat i Budbee värderar sitt innehav högre än vad Flat Capital gör. Det sägs även att det finns dolda värden i Flat Capitals Klarnainnehav, dvs det borde värderas högre än i prospektet. 

Men oavsett, så är substanspremien i Flat Capital just nu över 100% (och ca 170% utifrån prospektet) och det känns inte hållbart i längden. Själv tycker jag att det är lite jobbigt med Latour, som handlas till en substanspremie om cirka 50%. Fast i Latours fall visar deras innehav vinst på sista raden och det kan man inte säga om innehaven i Flat Capital.

Med tanke på att det är nästan 10 000 nya aktieägare i Flat Capital bara hos Avanza och nästan 6 500 ägare hos Nordnet, är risken stor att många småsparare kommer att bränna sig på denna aktie om det vänder ned.

Stojko Invest slår börsen de senaste fyra åren

 

Efter september månads utgång har det gått exakt fyra år sedan som jag började med att jobba med min aktieportfölj på ett mer seriöst sätt. Under denna tid har jag gått ifrån att vara en rent uttalad utdelningsinvesterare till en tillväxtinvesterare med en koncentrerad aktieportfölj. Numera verkar jag ha landat i att ha en aktieportfölj som är en blandning av koncentrerad och diversifierad men med fortsatt fokus på tillväxt/tech. 

Den diversifierade delen består i att jag har skapat mina egna fonder, som i sin tur innehåller en mängd olika innehav. Sedan följer jag upp utfallet för varje fond som en helhet och gör omplaceringar inuti varje fond. Räknar man fonderna som enskilda innehav har jag idag en portfölj med fyra aktier och fyra fonder. Rätt så koncentrerat sett till det antalet, men som i sin tur består av 49 olika innehav. 

Frågan är då hur har utvecklingen varit jämfört med andra alternativ? I första hand jämför jag mig med Stockholmsbörsen, då jag främst har innehav noterade på denna börs. I andra hand är SP 500 (ETF:en VOO) eller Nasdaq (ETF:en QQQ) index som jag använder som jämförelse då dessa innehåller en hel del techbolag.

I år har den totala aktieportföljen inte gått lika bra jämfört med Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (OMXSGI). Anledningen är att jag inte har någon bank i min aktieportfölj samt viktade över till mer industri först i april/maj och sedan ännu mer under sommaren. Jämfört med de två amerikanska indexen

ligger jag bättre till. 

Men det som är intressant är hur har min aktieportfölj stått sig i det längre perspektivet. Sett till den årliga avkastningen per år (CAGR) och över 4 år, så har aktieportföljen ökat med 26,44% i snitt. Mer än dubbelt än vad hela Stockholmsbörsen och SP 500 gjort tillsammans i snitt under samma tidsperiod. Här har jag att tacka mitt fokus på tillväxt/tech och särskilt på innehaven i Sinch och Evolution. Dessa två bolag har verkligen varit de stora vinnarna i min aktieportfölj sett över tid. 

Men istället för att ha krånglat till det med en massa olika strategier och innehav, hade det egentligen räckt med att ha investerat i ETF:en QQQ, som följer Nasdaq 100 indexet. Det indexet har de 100 högst värderade icke finansiella bolagen på Nasdaq och bara med den hade min utveckling varit nästan lika bra. 

Nu kan man ju tycka att 1,77% i skillnad per år inte är så mycket att fundera på, då ha man slipper att hålla reda på så många olika bolag. Men vi utgår från ett fiktivt värde på aktieportföljen om 1 miljon kronor, vad blir skillnaden i värde efter 4 år?

Stojko Invest = 2 555 865 kronor

ETF:en QQQ = 2 415 797 kronor

En skillnad på 140 068 kronor totalt. Det kanske inte är så mycket, men om man skulle anta att CAGR:en står sig i 10 år, blir skillnaden nästan 1,4 miljoner kronor. Mäter man på ännu längre tid ökar denna skillnad ännu mera (den så kallade ränta på ränta effekten). Så, det är av stor vikt varje lite extra procentenhets avkastning som du lyckas att generera över tid. 

För att summera mina fyra första år är jag klart nöjd med vad jag åstadkommit. Frågan är om jag kunde gjort detta på ett enklare sätt? Det kommer jag att skriva om i ett separat inlägg, som också kan fungera som inspiration till en nybörjarportfölj.

Cirkusen i Kindred

Dagen efter att Kambi kom sin smocka skapade marknaden en riktigt cirkus i Kindred. Eftersom jag nyligen tagit en riktigt stor stek i Kindred (14% av portföljen) i slutet av juli kändes det lite olustigt om även Kindred skulle falla på grund av utvecklingen i Kambi. Det finns ju ett beroende mellan Kindred och Kambi, där Kindred har gett ut ett konvertibelt lån till Kambi. Detta lån löper till 2023 och kan vid ett fientligt bud konverteras till aktier, varpå Kindred skulle äga cirka 20% av Kambi. Detta så kallade "poison pill" är ett effektivt sätt att hindra uppköp av Kambi utan att man för den delen måste hantera Kindred, troligen via ett uppköp av det bolaget också. 

I fredags förmiddag gick Nyhetsbyrån Direkt ut med information att Kindreds grundare Anders Ström sålt 1 miljoner aktier i Kindred under juli och har nu bara 5,9 miljoner aktier kvar. Det fick Kindreds aktie att falla ned mot 123 kronor. Den hade redan under den första handelstimmen fallit från runt 135 kronor till 128-129 kronor i kölvattnet av Kambis smocka dagen innan. Helt plötsligt var man ned cirka 13% i Kindred och undrade om stödet på 122 kronor skulle hålla eller kommer aktien ned till nästa stöd på 108 kronor. 

Som grädde på moset blev en hel del derivat knockade i detta kraftiga fall, vilket spädde på fallet ytterligare. Men några timmar senare visade det sig att Anders Ström inte alls hade sålt några aktier i juli utan hade fortfarande 6,9 miljoner aktier i Kindred via sitt bolag Veralda. Tydligen hade Holding misstolkat en minskning i Holdings på 1 miljoner aktier som att Anders Ström sålt aktierna. Troligen är det att man har flyttat aktier mellan direktregistrerade och förvaltarregistrerade depåer. Dock bekräftas det inte av Thomas Gür, som är rådgivare till Anders Ström och Veralda. Det enda som kommuniceras är att inga aktier har sålt i juli. 

Så vid slutet av dagen letade sig kursen upp och stängde +0,11% jämfört med torsdagens stängningskurs. Själv gjorde jag ingenting då jag anser att det GAV på 141 som jag har på Kindred är tillräckligt attraktivt givet bolagets kassaflöde och värdering. Men med facit i hand skulle man kanske ha utnyttjat tillfället att fylla på. Samtidigt tycker jag det är lite märkligt att Anders Ström och Veralda inte tydligare går ut och berättar vad som hänt för att stilla marknaden. Det vore lite trist om det visar sig om några veckor att det var i augusti som han sålde aktier.

Kambis stora smocka i veckan

Kambi kom verkligen med en överraskning i torsdags eftermiddag. Allt var frid och fröjd fram till strax efter klockan 13, då aktien plötsligt börsstoppades. Spekulationerna gick vilda på twitter, alltifrån att Kambi var på fallrepet till att någon lagt ett bud på bolaget. Eftersom Kambi var ett av mina kärninnehav var det ju extra intressant om det skulle ha varit ett uppköp. 

Nog gick mina tankar om att ett sådant skulle kanske innebära ett bud på en bra bit över 500 kronor aktien. Analytikter har ju som bekant riktkurser på 600-700 kronor för aktien. Samtidigt skulle det också ta igen kursnedgången efter Q2-rapporten. Trots en bra rapport låg jag back cirka 16% mot mitt GAV. 

Visserligen har jag alltid haft en lite osäkerhet till investeringen i Kambi, men med tanke på att de tillhandahåller en sportbok till operatörer kändes det hyfsat tryggt. Just att investera i bolag som tillhandahåller hackor och spadar har ofta varit väldigt lönsamt, samt dessa bolag är ej beroende av vilken operatör/leverantör som lyckas bäst men sin verksamhet.

Att man skulle tappa Draftkings i slutet av september var ju känt sedan länge efter det att de köpte SBTech, som har en egen sportbok. Visst har det legat lite som en våt filt över aktien, men nu är ju Kambis sportbok ansedd av många som den bästa och det kändes mer som en möjlighet att Draftkings skulle komma att delvis fortsätta med Kambi ändå. Kanske inte så troligt, men ändå en möjlighet, då SBTechs sportbok anses inte hålla samma höga standard.

Börstoppet hann vara i cirka 20 minuter innan nyheten kom att Kambis största amerikanska kund Penn National Gaming förvärvar sportbokskonkurrenten Score Media and Gaming för 2 miljarder dollar. 

Vilken smocka! 

Nu har Score Media and Gaming ingen egen sportbok idagsläget, utan använder sig av mjukvara från Bet.Works. Men Penn National väljer ändå att skapa en ny vertikal och på så sätt öka sin marginal genom att inte behöva betala Kambi för att tillhandahålla en sportbok på sikt. 

Även om Kambi skrev avtal med Penn National under 2019 och deras långa avtal sträcker sig 5 år, kommer Penn National fortsatt vara kund hos Kambi fram till slutet av 2023. Enligt Kambis VD Kristian Nylén kommer Kambi inte att förlora några intäkter på Penn Nationals förvärv då man har ett avtal ett antal år till. 

Jag är dock inte så säker. Varför skulle Penn National fortsätta lägga ut samma mängd affärer på Kambi nu när man köpt en konkurrent? Jag tror istället att man sakta men säkert kommer att fasa ut Kambi och in förvärvet samtidigt som man bygger en ny sportbok inhouse. Så visst kommer detta nog få en påverkan på intäkterna. 

När väl handeln upptogs en timme senare, rasade aktien med cirka 30%, precis samma sak som hände när Draftkings i december 2019 annonserade att man gått samman med SBTech och på sätt får sin egen sportbok. 

Nu är det den andra stora amerikanska kunden som gör samma sak mot Kambi och även om Kambis sportbok är den bästa, är den inte tillräckligt bra för att hindra kunderna att istället välja att investera i en egen sportbok. Kanske är det kunderna som driver på denna utvecklingen, där de konkurrerande sportböckerna inte är lika bra som Kambis, men fullt tillräckligt bra för att man som kund inte ska bry sig nämnvärt. Det kanske inte är som så att man avstår från att vara kund hos exempelvis Draftkings eller Penn National bara för att deras sportböcker inte tillhandahålls av Kambi. 

Om det är fallet, vilket Draftkings och Penns agerande verka påvisa plus det faktum att man hellre behåller marginalen inhouse, så har Kambi tappat sin vallgrav och försprång anser jag. Mycket av anledningen till att jag valde att investera i Kambi, var just att det var ett hackor och spadarbolag, men även för deras USA-satsning där man hade de stora operatörerna som kunder. Nu när det inte längre är fallet, så valde jag helt enkelt att sälja av hela mitt innehav i Kambi. 

Totalt blev den en förlust på 41% och även om innehavet var cirka 4,4% av portföljen (beräknat som investerat belopp i förhållande till totalt portföljvärde) var förlusten kännbar pengamässigt. Ända trösten är att jag inte hade mer än 5% av portföljen i detta innehav. 

Nedan är en bild från mina köp och nu sälj i Kambi från mars i år när jag gjorde mina första köp i aktien. Jag kom helt enkelt fel in i bolaget och hade felaktigt trott att Draftkings agerande var en engångsgrej. Men det visade sig att så var inte fallet. 

Shop Apotheke växer nästan 40% i Q3 2020

Mitt nu tredje största innehav, Shop Apotheke, släppte idag preliminära siffror för Q3 2020. Den 5 november kommer den fullständiga Q3-rapporten. Dessa siffror visade på en ökad försäljningstillväxt på nästan 40%. Totalt ökade försäljningen organiskt under Q3 med 39,7%. Ökningen för de Q1 respektive Q2 tidigare i år har varit 33% respektive 42%. Totalt för hela 2020 är en ökning av försäljningen hittills hela 38,1%. 

Att corona givit försäljningen en viss boost är självklart en del av förklaringen. Samtidigt tror jag att skiftet mot att handla mer online och det faktum att just onlinehandel för läkemedel ännu är i sin linda är den starka drivkraften bakom Shop Apothekes fortsatt framgångar. 

Shop Apotheke består av två affärsområden, DACH och International. Det första affärsområdet avser Tyskland, Österrike och Schweiz. International består av Belgien, Holland, Frankrike och Italien. I DACH ökade försäljningen med 33,8% till 200,6 MEUR och i International med 82,2% till 38,1 MEUR i Q3 2020. Ser man till storleken på dessa affärsområden, är DACH det klart största med en försäljning på 591,7 MEUR och International med en försäljning på 111,7 MEUR för 2020. 

Antalet aktiva kunder ökade totalt i Q3 med 0,4 miljoner och antalet kunder uppgår nu till 5,9 miljoner. Totalt sett har man ökat antalet aktiva kunder under 2020 med 1,2 miljoner. 

Under kvartalet har man också flyttat upp till det tyska MDAX-indexet, jämförbart med Stockholmsbörsen Midcap-index. Detta har också gjort att fler institutioner har fått upp ögonen för bolaget. 

Om man ser på de riktkurser som analytikerna gett bolaget, verkar de flesta behöva uppdatera sina riktkurser från i sommar. Nedan är en sammanställning av de fem senaste riktkkurserna:

Själv ser jag fram emot en hel del höjningar av riktkurserna och tror att vi nog kommer att närma oss Keplers riktkurs mot slutet av året.  

Höstens heta tech IPOs

 

Det är sällan jag brukar intressera mig för IPO:er (bolag som ska börsintroduceras). Anledningen är att det ofta brukar bli hysteriskt kring värderingarna och höstens kommande tech-IPOs är inte några undantag. Men ibland intresserar man sig för ett bolag i takt med att man börjar läsa och analysera bolaget. Om bolaget inte är noterat, brukar jag sätta upp det på en bevakningslista. Om det blir aktuellt med en IPO, vet jag vilka bolag jag tyckt varit intressanta och då är det lätt att gå tillbaka och se om caset fortfarande känns intressant. 

Intressanta IPOs i veckan

Nu i veckan är det tre bolag från listan som kommer att börsnoteras. Det är Snowflake 16/9 (SNOW), Unity Software 18/9 (U) och JFrog 16/9 (Frog). Nedan tar jag upp väldigt kort om vad bolagen gör och för de som vill veta mer, rekommenderar jag att man åtminstone läser igenom presentationen för bolag, men även läser på ytterligare. 

Snowflake tillhandahåller datalagring och analystjänster av data, så kallad "data warehousing-as-a-service", DWaaS. Företag som lagrar sin data i deras data warehouse, kan utföra väldigt snabba dataanalyser genom att använda cloudbaserad hårdvara och mjukvara. Just snabbheten i analyserna är deras grej och första gången jag hördes talas om bolaget var från en presentation av Shopify. 

Bolag är en verklig snabbväxare och växte 121% YoY mellan Q2 förra året och Q2 detta år med en dollar-based net revenue retention rate på 158% för det senaste kvartalet. Även tidigare fem kvartal har samtliga legat högre! Första halvåret omsätter man 265 miljoner doller, en ökning på 174% jämfört med samma period året innan. Den potentiala marknaden är värd 137 miljarder dollar, 81 för cloudplattformen och 56 för dataanalys. 

Både Warren Buffet och Salesforce har kommunicerat att de kommer att ta en stek i denna IPO (250 miljoner dollar var), vilket har gjort att man nu ökat teckningskursen från 75-85 USD till 100-110 USD. Dock ligger värdering på 40x nästa tolvmånaders försäljning, vilket är lite näsblodkänsla, och totalt uppgår värderingen till cirka 30 miljarder dollar. 

Presentation av Snowflake.

Unity Software tillhandahåller en 3D-plattform för att utveckla spel men även för att användas inom andra vertikaler. Bland annat använder Skanska deras mjukvara. Bolagets främsta konkurrent är Tencentägda Epic Games, som för närvarande är indragna i en tvist med Apple. 

I dagsläget är marknaden värd 29 miljarder dollar och växande. Unity omsatte första halvåret 351 miljoner doller, en ökning på 39% jämfört med samma period året innan. Av omsättningen kom 36% från Create Solutions (SaaS-modell) och 67% av omsättningen kom från Operate Solutions (Rev share+usage based modell). Bolagets dollar-based net revenue retention rate uppgick till 133% för det senaste året.

Totalt ligger värderingen på cirka 11 miljarder dollar. 

Presentation av Unity Software.

JFrog tillhandahåller en plattform och mjukvara för utvecklare, (DevOps), som vill kunna uppdatera programvara kontinuerligt till skillnad mot tidigare när man lanserade nya releaser. Totalt har man 5 800 kunder och många av dessa är på Fortune500-listan. 

Det första halvåret omsätter man 69,3 miljoner doller och bolaget växte 50% YoY mellan H1 förra året och H1 detta år. För det senaste kvartalet uppnådde man en dollar-based net revenue retention rate på 139%. I dagsläget är marknaden värd 22 miljarder dollar och växande.

Totalt ligger värderingen på cirka 3,3 miljarder dollar. 

Presentation av JFrog.

På bevakningslistan finns även GitLab (plattform för DevOps med fokus på en väldig mängd olika features) och AirBnB (plattform för förmedling av bostadsuthyrning). Sedan tycker jag även att Amwell inom telemedicin verkar intressant. Klart mindre än Teladoc, som är ett av mina innehav, men då jag tror att e-hälsa är en av trenderna för detta decennium är jag lite nyfiken på Amwell. 

Min plan

Med stor sannolikhet kommer Snowflake, Unity och JFrog att stiga kraftigt den första handelsdagen och det finns de som säger att man ska avvakta innan man investerar för att se hur bolagen utvecklas på börsen. Men jag kommer att ta en första kontrollpost och sedan fylla på allt eftersom bolagen fortsätter att utvecklas. 

Kommer du att teckna något i höstens tech-IPO:er?  

Storytel är som en kvalitetsklocka

I förra veckan när jag skrev om att Storytel förvärvade ett isländskt förlag nämnde jag att Storytel skulle komma med preliminära siffror för streamingintäkter och antalet betalande abonnenter idag. Prognosen låg på 1 250 000 betalande abonnenter och 458 miljoner kronor i streamingintäkter. Man överträffade återigen prognosen, då antalet betalande abonnenter uppgick till 1 256 000 betalande abonnenter och streamingintäkterna uppgick till 459 miljoner kronor (+43%). Likt ett schweiziskt urverk är det en väldig precision på Storytels prognoser och det gör det lätt för oss investerare att räkna på och följa bolagets framtida utveckling. 

Dock hade marknaden räknat med ännu bättre siffror, drivet av att bolagets konkurrenter Bookbeat och Nextory tidigare rapporterat veckan innan. Bookbeat växte intäkterna med 82% och antalet betalande abonnenter nådde 300 000 betalande abonnenter. För Nextory växte intäkterna med 95%, men man redogör inte för antalet betalande abonnenter annat än att man växer kraftigt och att juni var en rekordmånad. 

Nu är dessa konkurrenter ej noterade, men den första ägs av Bonnier och den andra ägs av bland andra Industrifonden plus andra investerare inklusive grundaren. Eftersom konkurrenter är klart mindre är det inte konstigt att de växer med höga procenttal, men läser man deras årsredovisningar via allabolag.se eller hitta.se är det inte direkt några vinstmaskiner.

Själv tror jag mer på Storytel och det verkar även investerare också göra då de lyckas ta in nästan en miljard i februari jämfört med Nextorys 60 miljoner. Storytel har helt enkelt kommit mycket längre, men Bookbeat med Bonnier i ryggen är väl den av de två som jag ser som största konkurrenten. Helt enkelt tack vare Bonnierfamiljens kontakter inom förlagsvärlden. 

Men om man bryter ned Storytels siffror som kom idag ser man att den ökande trenden fortsätter kvartal efter kvartal. Jämför man sedan Q2-20 mot Q2-19 är det intressant att Corona inte verkar ha påverkat bolaget nämnvärt. På total basis växer ARPUn (genomsnittlig intäkt per användare) något till 122 kronor från 120 kronor. Just Norden är fortsatt stark och har en ARPU på 147 kronor jämfört med 138 kronor för ett år sedan. Även Övriga länder bidrar också, men där är priserna på dessa tjänster är klart lägre, och man ökar från 67 till 73 kronor. 

Dock är det intressant att notera att streamingintäkterna för Övriga länder ökade med 113% och antalet betalande abonnenter med 94%. Nu kommer cirka 20% av de totala streamingintäkterna från länder utanför Norden. 

Storytel kom senare under dagen med en till pressrelease där man berättade att bolaget kommer att lansera Storytelappen i Thailand under fjärde kvartalet i år och under 2021 kommer man att lansera i Indonesien. På så sätt öppnar man upp för att nå marknader med 70 respektive 267 miljoner invånare och stärker sin närvaro i Sydostasien. 

Marknaden väntade sig som sagt bättre siffror och aktien handlas ned över 4% idag. Men man ska inte glömma de mål som Storytel presenterade på sin kapitalmarknadsdag tidigare i januari i år. 

I år ska man uppnå 1,5 miljoner betalande abonnenter och man är nu endast 250 000 betalande abonnenter ifrån det målet. Jag har svårt att se att man inte kommer att nå det med tanke på att Q3 och Q4 är starkare kvartal är de tidigare två kvartalen. 

Vad gäller streamingintäkterna på 1,9-2,0 miljarder för i år har man nu uppnått cirka 46% av intäktsmålet efter de två första kvartalen att jämföra med 44% av målet föregående år. Jag tror att man kommer att uppnå det målet också. Vad gäller lansering på 1-3 marknader kommer man lansera i Thailand under Q4 så det lär man också uppnå. Övriga två mål får vi vänta på själva Q2-rapporten som kommer 11 augusti. 

I presentationen från kapitalmarknadsdagen i år tror bolaget att den globala ljudboksmarknaden kommer att växa med 15 % årligen från 40 till 200 miljarder kronor. Själv tror jag att Storytel kommer att växa snabbare än marknaden under samma tid vilket de bevisar kvartal efter kvartal. Så länge som de presterar enligt plan och uppsatta mål finns bolaget i aktieportföljen. 

Finns Storytel i din aktieportfölj?

Storytel förvärvar i Norden

Igår släppte Storytel en pressrelease om att de förvärvar 70% av det isländska förlaget Forlagið. Förlaget grundades 2007 avJóhann Páll Valdimarsson, Egill Örn Jóhannsson och den kontrollerande majoritetsägaren Mál og menning. Nuvarande majoritetsägare, Mál og menning, kommer att kvarstå som en 30-procentig minoritetsägare och Forlagið kommer att vara en självständig enhet inom Storytel på den isländska marknaden. 

Inom Forlagið har man idag en årlig produktion på cirka 150 inhemska och översatta titlar, samt de stora populära isländska författarna Halldór Laxness, Arnaldur Indriðason, Guðrún Helgadóttir, Sjón och Steinunn Sigurðardóttir. 

Totalt omsatte förlaget förra året cirka 8 miljoner euro med en EBITDA på 460 KEUR. Nu har man inte gått ut med köpeskillingen men om man ser till tidigare gjorda förvärv närmast förra årets förvärv av Gummerus Kustannus OY, Finlands tredje största förlag, betalade man cirka 0,65 gånger Sales. 

Det förlaget omsatte 2018 cirka 7,6 miljoner EUR och om man applicerar samma multipel på förvärvet av Forlagið med en försäljning 2019 på cirka 8 miljoner EUR, får man köpeskilling på cirka 5,3 miljoner EUR. 

Svaret får vi när årsredovisningen kommer för Storytel 2020 nästa år, men Storytel skriver i sin pressrelease att köpeskillingen inte kommer att ha en väsentlig påverkan på Storytels finansiella ställning och erläggs kontant. 

Evolution Gaming lägger bud på NetEnt

I sociala medier har det under lång tid varit en diskussion om att svenska NetEnts live casino börjar att komma ikapp Evolution Gamings (EVO) variant. De som håller EVO högst, håller självklart inte med. Men imorse kom så EVO ut med en pressrelease lagom till frukostkaffet att de lägger ett rekommenderat bud på hela NetEnt, där man bjuder 0,1306 aktier i EVO för varje aktie i NetEnt. 

Budet, som inte kommer att höjas, motsvarar en premie på cirka 43% mot NetEnts stängningskurs den 23 juni och värderar NetEnt till cirka 19,6 miljarder kronor. Man har hittills fått ett ja till budet från aktieägare som kontrollerar 29,5% av aktierna men 68,22% av rösterna. Även styrelsen och ledningen för NetEnt rekommenderar budet. Värdet på budet kommer att flukturera lite med tanke på att kursen i EVO rör på sig. För närvarande gillar inte marknaden budet och EVO är ned nästan 9%. Men frågan är om det inte är hedgefonder som "leker" med kursen för att tjäna några procent?

Syftet med budet är Evolution Gamings långsiktiga vision om att bli marknadsledande på den globala onlinespelmarknaden, inte minst i USA. Att valet föll på NetEnt är inte bara för att ta bort en konkurrent inom Live Casino, men primärt för att komma åt online slots, där NetEnt är starka och vars intäkter till cirka 90% kommer från online slots enligt deras senaste kvartalsrapport. Sedan har NetEnt också en etablerad position på den nordamerikanska marknaden, vilket också är viktigt. 

På konferenssamtalet tog en analytiker upp frågan om det var för NetEnts växande styrka inom Live Casino som EVO lade budet, varpå EVOs svarade klart "Nej". Till och med en hobbyanalytiker som jag har förstått att det knappast var därför som EVO lade budet. Syftet är helt klart den nu växande USA-marknaden där fler och fler delstater öppnar upp för onlinespel. Då gäller det att bygga en bred produktportfölj för att befästa en topposition gentemot konkurrenter.

Än så länge är det väldigt lite information som har släppts kring budet. Det som lades fram under konferenssamtalet är att man ser framför sig kostnadsbesparingar på cirka 30 MEUR, men av dessa har redan NetEnt flaggat för 150 MSEK i sin senaste kvartalsrapport. Helt klart kommer det att bli synergier och effektiviseringar på backend och backoffice, då man kan nyttja en gemensam plattform. Enligt den preliminära tidsplanen kommer ett offentligt uppköpserbjudande att publiceras 14 augusti 2020 och med en acceptansperiod mellan 17 augusti till 26 oktober. Affären beräknas slutföras 2 november i år. All information kommer att publiceras löpande på sajten: www.b2bonlinecasino.com i takt med att den offentliggörs.

Slutsats

Om man jämför bolagens senaste kvartalsrapporter är EVO lite mer än dubbelt så stora som NetEnt. I nedan sammanställning har jag räknat om EVOs siffror till SEK genom att ta en EUR/SEK-kurs på 10 för att göra det lite lättare för mig. 

Ser man till EBITDA är bolagen i princip jämbördiga, men det är sedan som EVOs storhet visar sig. Dock ska man komma ihåg att i NetEnts siffror för EBIT döljer sig extra kostnader för sammanslagning med Red Tiger och effektiviseringar, så rensat för dessa hammar EBIT-tillväxten YoY närmare 30%, men det är ändå långt ifrån EVOs tillväxt. Även vinsttillväxten har drabbats negativt om man jämför YoY mellan de båda första kvartalen. 

Det jag var lite orolig för initialt var att NetEnts business dels var en riktig lågmarginalbusiness samt att de hade en låg tillväxt i EBITDA. Nu är tillväxten YoY i EBIDTA på liknande nivå i NetEnt som i EVO, men Live Casino har en högre marginal jämfört med slots. Om man tar de senaste kvartalssiffrorna har EVO en EBITDA-marginal på 55,5% och EVO en på 44%. 

Sammanslaget, baserat på ovan siffror hamnar EBITDA-marginal, ej rensat för några synergier eller liknande, på lite över 50%, vilket är starka papper i min bok. Eftersom EVO har en långt mycket effektivare kostnadsstruktur tror jag att man kommer att lyfta över det mesta till deras system och sedan börja skala hårt varpå de låga EBIT och Vinst siffrorna som NetEnt visar är ett minne blott.

I konferenssamtalet ville man inte avslöja några tankar om organisation på en direkt fråga från en analytiker, men självklart har EVO räknat på detta och har en plan redo när väl de får kontroll på NetEnt. Allt annat vore konstigt. 

Man kan summera budet med att EVO köper slots för att komma in i USA tidigt genom att köpa ett bolag som precis gjort en turnaround till mycket lägre multiplar. Samtidigt får de tillgång till operatörer som NetEnt har på slots och som ännu inte valt EVO och man tar bort en konkurrent på Live Casinosidan.

Själv ökade jag mitt innehav i Evolution Gaming med 25% idag och nästa naturliga framtida steg för EVO är ett förvärv av ett sportsbettingbolag. Kanske Kambi står på tur? Eller ännu hellre ett amerikanskt sportsbettingbolag. 

Finns Evolution Gaming i din portfölj? Vad tycker du om budet, kommentera gärna inlägget.

Änligen går Sinch in i Indien

Bild från Sinch pressrelease

En marknad som jag tyckt att Sinch borde titta närmare på och även etablera sig i är Indien, eftersom  det är världens näst största mobilmarknad med 1,3 miljarder människor. Så igår kom så beskedet att Sinch gör ett förvärv i Indien när de förvärvar Indiens tredje största mobiloperatör, ACL Mobile. Detta är Sinch fjärde förvärv för i år och det tredje sedan mars.

Det som är intressant med Indien är att det är en väldigt mobiltät marknad med 1,2 miljarder mobiler, cirka 50% smartphones, 9,8 GB mobilanvändning per användare och världens största Whatsappmarknad med 400 miljoner användare. Datan är siffror från McKinsey 2019, så skulle man göra om undersökningen idag, tror jag inte att vi ser lägre siffror. Det är därför jag väntat på att Sinch ska ta steget in i Indien. 

Av de förvärv som Sinch gör, förvärvar de utifrån två spår, "Technology and go-to-market" och "Scale and profitability". Det förstnämnda kännetecknas av kompletterande teknologi som passar bolagets strategi, har färdiga produkter i relevanta marknader och geografier, adderar högre bruttovinstmarginal och är framtida tillväxtkomponenter. 

Det andra spåret fokuserar på att skapa "sticky" kundrelationer, adderar nya operatörer på nya marknader, leder till synergier genom att slussa trafik via Sinchs plattform och där köp görs till lägre EV/EBITDA-multiplar än Sinchs egen. 

Både brasilianska Wavy, tyska SDI och indiska ACL är förvärv enligt spår två i Sinch förvärvsmodell, medan Chatlayer.io var ett förvärv enligt spår ett. 

Och tack vare att Sinch nu kan erbjuda främst amerikanska techbolag en plattform med kopplingar i form av operatörer både i Europa, Sydamerika och nu Indien, gör att Sinch blir en otroligt attraktiv spelare för globala företag. 

I presentationen till förvärvet, som hölls igår pratar man om en icke namngiven techjätte som finns som kund och som verkligen "uppskattar" Sinchs förvärv i Indien. Själv gissar jag lite på Facebook, då de nyligen investerat 10 miljarder USD i indiska Reliance Jio, som också är kund hos ACL Mobile. Men det är som sagt spekulation från min sida. Under presentationen nämndes bolag som Microsoft och Salesforce, vilka heller inte är småpotatisar direkt. Övriga mobiloperatörer som ACL har avtal med och som nämns i presentationen är:

Från Sinch presentation av ACL förvärvet

Men, om man tittar närmare på ACL Mobile, är det ett bolag som är en ledande operatör av cloud communication tjänster i Indien och Sydostasien. Deras plattformar möjliggör kommunikation med kunder via flertalet kanaler som SMS, voice, epost, IP meddelanden och Whatsapp. Man har mer än 500 kunder och med en tyngdpunkt mot Bank och Finans tack vare deras plattform Axiom. Just bank och finans är omgärdat av hårda lagar och regler, där Axiom lever upp till de stränga säkerhetskrav som finns för denna bransch. Man jobbar med kunder som HDFC Bank, ICICI Bank, Kotak och IndusInd Bank. 

Andra kunder är Amway, Flipkart, MakeMyTrip och OLX. Just Flipkart tycker jag är intressant då de är en av Indiens största e-commercesajter och där Walmart äger drygt 80% efter en investering på 16 miljarder USD för två år sedan. Walmart konkurrerar hårt med Amazon och nyligen ingick de ett partnerskap med Shopify, där Walmarts marknadsplats öppnas upp för Shopifys kunder att sälja. Även Microsoft och Tencent finns med på ägarlistan, så denna kund borde kunna öppna för väldigt spännande möjligheter i framtiden. 

ACL Mobile bildades år 2000 och har 288 anställda med huvudkontor i Delhi, totalt 5 kontor i Indien samt kontor i Dubai och Kuala Lumpur. De senaste 12 månaderna har man hanterat 47 miljarder meddelanden via sina plattformar och omsatte 4 959 miljoner rupies, med en bruttovinst på 1 091 miljoner rupies och en justerad EBITDA på 480 miljoner rupies. Omräknat till SEK till kursen 8,17 motsvarar det en omsättning på 607 miljoner, bruttovinst på 134 miljoner och en justerad EBIDTA på 59 miljoner. 

Det man ska komma ihåg med den indiska marknaden är att det är en lågmarginalmarknad, men kännetecknas av en hög aktivitet när det gäller att kommunicera med skickandet av meddelanden. Som siffrorna ovan skvallrar hade man en bruttovinst på 134 MSEK på 47 miljarder meddelanden, vilket blir 0,285 öre per meddelande. Ser man på rullande 12 månader utifrån Sinch Q1-rapport hade de en bruttovinst på 1 551,3 MSEK på 40 miljarder meddelanden, vilket ger 3,87 öre per meddelande. Dock så får man komma ihåg att i rapporterad siffra ingår högmarginalmarknader, så det är inte jämförbart rakt av, men ger en vink i alla fall av den indiska marknaden. 

Sinch betalar 5 350 miljoner rupies (655 MSEK) för ACL Mobile, vilket motsvarar en EV/EBITDA-multipel på 11,1x. Själva förvärvet finansieras av Sinch befintliga kassa och tillgängliga kreditfaciliteter. Förvärvet är uppdelat i två trancher, där Sinch initialt förvärvar 82% av de utestående aktierna i ACL Mobile och via en köpoption har rätten att förvärva de resterande 18%-en från 1 december 2020. Säljarna i sin tur har en motsvarande säljoption på de 18%-en om Sinch inte köper resten genom att säljarna då är fria att sälja till någon annan motpart. Själva förvärvet beräknas vara klart under Q3 i år och sedan kan integreringen påbörjas och man beräknar uppnå synergier på cirka 17 MSEK. 

Sinch har som mål att bolagets net debt/justerad EBITDA inte ska överstiga 2,5x, men i och med årets alla förvärv är man nu uppe på 3,2x. Man brukar säga att det går fort i hockey och ibland undrar jag om Sinch inte bäst kan beskrivas som ett framgångsrikt hockeylag. Igår kväll efter börsens stängning kom en pressrelease att Sinch gett några banker i uppdrag att sondera terrängen för en riktad nyemission om 700 MSEK till institutionella investerare. 

Idag innan börsens öppningen, kom ytterligare en pressrelease att den riktade nyemissionen på 700 miljoner nu genomförts till kursen 665 kronor per aktie till institutionella investerare. Totalt ges ytterligare 1 052 631 aktier ut, vilket motsvarar en utspädning på cirka 1,8%. Nu har man totalt 59 985 934 aktier och marknadsvärdet för Sinch uppgår till cirka 42,7 miljarder kronor. Intresset för nyemissionen var stor och den övertecknades kraftigt, vilket jag tror bidrog till att rabatten mot stängningskursen igår endast var 3,6%. 

Man kan tycka att risken nu ökar i bolaget då de gjort så många förvärv på kort tid. Men med tanke på att årets tre stora förvärv, Wavy, SDI och ACL, är enligt deras spår två, tror jag att det är lättare att få in dem i befintlig organisation. Det är färdiga produkter som kopplas på befintlig plattform och inte ny teknik som ska tas fram och integreras. 

Självklart ska man inte underskatta det arbete som ändå kommer att krävas och som kortsiktigt riskerar att leda till att Sinch tappar tempo. Lägg till deras höga värdering, så finns det klart risk för bakslag kursmässigt sätt. Skulle det ske, ser jag det som ypperliga tillfällen att addera fler aktier från detta spännande bolag. Sinch är det största innehavet i min portfölj och det känns som att vi nu börjar se frukterna av deras långa arbete med sin plattform och frågan är om vi inte ser Sinch nosa på 1 000 kronor per aktie inom 12 månader.

Vad tror du om Sinch?

Höjd riktkurs för Sinch

I förra veckan kom rapporten att Sinch har utsetts till det mest innovativa bolaget i Nordamerika och som en av få Tier 1-leverantörer av företags-SMS globalt sett av ROCCO (se detta inlägg). Idag kom så Carnegie med en uppdaterad analys där man konstaterar att Sinch kan bli ett betydligt större bolag under de kommande åren. 

Det tycker jag inte är direkt konstigt med tanke på deras förvärv som de gjort i år och inte minst det senaste förvärvet, SAP Digital Interconnect, som är lite mer än hälften så stort som Sinch sett till antal  meddelanden. 

Det Carnegie tar fasta på i sin analys är att Sinch är på väg att bli en av ledarna inom molnbaserad kommunikation och bolaget ligger i framkant i den sektorn. Deras slutsats är att sektorn i sig kommer att växa i betydelse och ju större volymer som Sinch processar, desto bättre och fler relevanta angränsande tjänster kan de erbjuda. 

Som en effekt av detta höjer Carnegie också riktkursen för bolaget till 790 kronor, upp från 600 kronor, och köprekommendationen upprepas. Nu brukar jag inte bry mig så mycket om vad analytiker tycker och skriver, då de tenderar till att se på saker och ting kortsiktigt, men Carnegie har hittills varit rätt så duktiga när det gäller att komma med riktkurser för Sinch. Även Fredrik Skoglund på Länsförsäkringar har varit rätt på bollen i Sinch. 

Det som i Carnegies fall sticker ut lite är att det är en rejäl höjning av riktkursen och själv tror jag att vi ser 750 på rapportdagen för Q2:an den 17 juli. Samma dag som för övrigt Evolution Gaming kommer med sin Q2:a. Det blir en stressig dag minst sagt! 

Vad gäller Sinch tippar jag på 1000 kronor inom 2 år och kanske sedan en splitt på 5 för att få upp handeln i aktien.