Min portföljallokering framöver

 

Allokering av den totala portföljen är något som jag ofta tänker på och gillar att laborera med. Det optimala vore så klart att uppnå den perfekta allokeringen mellan värdepapper och kassa, men även mellan olika tillgångsslag/sektorer. Nu tror jag inte det finns någon optimal fördelning, men däremot en allokering som gör att man kan sova gott om natten. Den är givetvis väldigt subjektiv, men den som jag kommit fram till fungerar för mig.

Utgångsläget med att gruppera ens enskilda innehav i olika grupper och se dessa som en helhet, en fond, gillar jag. Som ett naturligt nästa steg är att fundera på hur mycket av det totala kapitalet ska vara allokerat till respektive fonder som jag skapat. 

I de inlägg som jag tidigare skrivit under månaden, inser jag att kombinationen av småbolagsfonder och investmentbolag är en kombination som jag har haft svårt att slå över tid sett från ett avkastningsperspektiv. Även om jag föredrar enskilda aktier, helt enkelt för att det är kul att känna att man äger en direkt andel av ett företag, är det den totala avkastningen som ändå styr i slutändan. 

Om jag då kan få en högre avkastning genom en mix av investmentbolag och småbolagsfonder, så varför då inte låta det bli basen i min totala aktieportfölj. Som ett ytterligare steg i funderandet kring allokering har jag valt att lyfta in mina Core holdings in i Stojko Invest Fund och slå ihop Stojko Invest FAAMG och Stojko Invest Tech till fonden Stojko Invest US Tech. 

Anledningen till detta är för att det helt enkelt blir mer överskådligt och lättare vid fördelningen av hur mycket kapital som ska allokeras till varje fond. 

Mina fonder

Målbilden är att framöver styra den totala portföljen utifrån dessa sex olika fonder och allokera inom dessa fonder. Kortsiktigt kan även en "fond" få en högre allokering om tillfälle ges, men tanken är att fördelningen över tid ändå ska sträva om den valda fördelningen som anges nedan. De fonder som jag skapat, med dess allokeringsprocent, är:

• Stojko Invest Small Cap 25%
• Stojko Invest Investmentbolag 25% 
• Stojko Invest Fund 20%
• Stojko Invest Tech 5%
• Stojko Invest Fastighet 8%
• Stojko Invest Krypto 2%
• Kassa 15%

Hälften av portföljen kommer alltså att utgöras av småbolagsfonder och investmentbolag. Tanken bakom den portfölj som heter Stojko Invest Fund är att här kommer jag att göra investeringar i bolag som i många fall redan finns i småbolagsfonderna, men där jag vill ha en högre exponering emot. Sedan ligger självklart Sinch och Evolution med här från mina Core holdings. 

Jag vill heller inte lämna den amerikanska techscenen helt och har valt att allokera en del mot amerikanska techbolag. 

Fastigheter har över tid gott väldigt bra. Det är bara att se på fonden Länsförsäkringar Fastighetsfond, som sedan starten 1990 ökat med 15 989%. Här tror jag att fastigheter fortsatt kommer att vara en bra investering på lång sikt och vill därför allokera kapital till den typen av tillgångar.

Krypto är, ska jag villigt erkänna, inte något som jag till fullo förstår, men med tanke på att fler och fler banker/bolag så sakteligen börjar acceptera krypto, vill jag ändå ha en liten exponering mot detta tillgångsslag.

Slutligen, så har jag en förhållandevis hög kassa kommer säkert många att tycka, men i och med att jag inte tillför portföljen något nysparande längre, vill jag ha torrt krut att kunna använda vid nedgångar i marknaden. 

Sedan fungerar kassan som en liten krockkudde och minskar volatiliteten i min totala portfölj. Självklart till en viss kostnad bestående av minskad avkastning. Men i och med att det minskar risken i portföljen och öppnar möjligheter vid behov tycker det är värt den kostnaden. 

Stojko Invest Small Cap

I de tidigare inläggen under månaden blev det klart för mig att det inte fanns någon småbolagsfond som var den bästa oavsett tidsperiod. Däremot kunde man se att vissa fonder kontinuerligt presterade bättre än vissa andra. 

För att minska risken har jag därför valt att placera i fler än bara en småbolagsfond. De fonder som jag har valt att placera i har alla förvaltare som kontinuerligt ligger i topp vad gäller avkastningen. Sedan kan de skifta från år till år vem som är bäst, men de håller sig alla i toppen över tid. 

Fonder som ingår här i lika delar är:

• AMF Aktiefond Småbolag
• Danske Invest Sverige Småbolag
• Humle Småbolagsfond
• Enter Småbolagsfond
• Odin Small Cap C
• Spiltan Småbolagsfond
• Spiltan Aktiefond Småland
• Evli Sverige Småbolag B
• Cliens Småbolag A

En förvaltare som jag också gillar är Fredrik Skoglund, som tidigare framgångsrikt förvaltade Länsförsäkringar Småbolagsfond. Numera är han på FE Fonder och har en fond som heter Avanza Småbolag by Skoglund. Dock tycker jag att den är mer som en Sverigefond med större bolag som topp 10, men jag har den på bevakning och kanske läggs den i framtiden.

Stojko Invest Investmentbolag

Jag kommer ihåg att jag under 2019 höll på och laborerade med en portfölj av investmentbolag. Tanken var att sätta ihop min egen investmentbolagsfond som ett alternativ till Spiltan Aktiefond Investmentbolag, då den hade sin tyngdpunkt på Investor och Industrivärden. Själv var jag mer intresserad av en mer likaviktad portfölj av investmentbolag. 

De investmentbolag som var med i den portfölj som jag satte ihop fiktivt 2019 var:

• Investor
• Latour
• Svolder
• Bure
• Lundbergsföretagen
• Industrivärlden

Jag har utgått från den, men modifierat den lite. Bolagen Investor, Latour och Svolder är med i Stojko Invest Investmentbolag, men sedan har jag valt ut Vitrolife, som representant för Bure.

Lundbergsföretagen äger som bekant cirka 20% av Industrivärlden. Industrivärden har därför fallit bort plus att den står mest och stampar avkastningsmässigt sett. Kvar blir då Lundbergsföretagen och där är det Indutrade som är den stora stjärnan, så det bolaget har fått komma med i min fond. Fastighetsdelen i Lundbergsföretagen fångar jag upp via min fond för fastigheter. Här skulle man ha kunnat tänkt sig att behållit Lundbergsföretagen och slopat en egen fond för fastigheter, men jag tror att jag kommer att nå en högre avkastning genom att skapa en egen fond med fastighetsfokus.

Ett investmentbolag som jag saknar är Melker Schörlings investmentbolag. Det är numera i privat regi, men här har jag valt ut Hexagon, som jag tycker är en stjärna i hans skapelse och leds av Ola Rollén. Visst kan man lägga till Nibe och Assa Abloy också, men Nibe finns med i Stojko Invest Fund och vad gäller Assa Abloy känns det som att deras stjärnstatus dalar lite. 

För att summera det hela, finns följande sex bolag med i min fond med investmentbolag:

• Investor
• Latour
• Svolder
• Vitrolife
• Indutrade
• Hexagon

Stojko Invest Fund

Denna fond är min "egna aktiva" fond, där jag valt att lägga de bolag som jag tror på eller känner att jag vill ha extra exponering emot fast de finns med i småbolagsfonderna. Givetvis finns även Sinch och Evolution med här, då de är de två bolagen som har hängt med längst. 

De bolag som finns i denna fond är för tillfället:

• Evolution 
• Sinch
• Hexatronic
• Lifco
• Fortnox
• Swedencare
• Addlife
• Nibe
• Addtech
• Xano Industri
• Mips
• Vitec
• Tomra Systems
• Zaptec
• Integrum
• Freetrailer

Stojko Invest US Tech

Denna fond skulle lika gärna kunna vara en del av Stojko Invest Fund, men än så länge känns det tydligare att särskilja dessa två, då US Tech är som namnet antyder endast amerikanska bolag medan den förra är fokuserad på Sverige (och Norden till viss del).

Här finns det i nuläget sju bolag, nämligen:

• Shopify
• Microsoft
• Google
• Nvidia
• Adobe
• Salesforce
• Sea

Stojko Invest Fastighet

Denna fond representerar alltså fastighetsdelen från Lundbergsföretagen. Att jag inte valde att ha Lundbergsföretag kvar i min Investmentbolagsfond är helt enkelt för att jag tycker att Lundbergs fastighetsbestånd har en för trist utvecklingen. 

Men för att inte lägga alla ägg i en korg, består tyngdpunkten i Stojko Invest Fastighet av fonden PLUS Fastigheter Sverige Index. Det är en indexfond som följer SIX Real Estate Index och ger exponering till samtliga fastighetsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Den är billigare än Länsförsäkringar Fastighetsfond, som bytte förvaltare under 2020. Avgiften fick helt enkelt ligga till grund för valet plus att jag gillar att man får exponering till samtliga fastighetsbolag på Stockholmsbörsen. 

Sedan har jag även valt att övervikta några innehav genom att komplettera med fyra enskilda fastighetsbolag, samtliga med starka grundare som ägare. Dessa bolag är SBB (B), Balder, Sagax (B) och Wallenstam. 

Stojko Invest Krypto

Den sista fonden är den fond med högst risk i form av volatilitet. Här går det undan i svängarna från tid till annan. För att göra det lätt för mig, har jag valt att investera i samtliga fem kryptocertifikat listade i SEK som finns på Avanza. Dessa är:

• Bitcoin Zero SEK
• Ethereum Zero SEK
• Valour Solana SEK
• Valour Cardano SEK
• Valour Polkadot SEK

Tyngdpunkten ligger på Bitcoin följt av Ethereum då dessa är de kryptovalutor som funnits längst. 

Slutkläm

Detta inlägg är inte tänkt som något köpråd eller ska användas som en inköpslista utan som alltid måste man göra sin egen analys. Sedan så är detta inte någon garanti för att detta kommer att ge en bra avkastning. 

Tanken med inlägget är att ge inspiration kring hur man kan tänka gällande allokering av sin portfölj. Själv tycker jag det är lättare när man har en plan att luta sig mot och vad gäller portföljallokering är det något som jag vill lära mig mera om. 

Nu ska det tilläggas att jag ännu inte har uppnått de procentsatser som jag nämnt i början av inlägget, utan för tillfälligt är jag för överviktad mot kassa, Stojko Invest Fund och Stojko Invest US Tech. Men över tid är tanken att röra sig mot den tänkta fördelningen. 

Stojko Invest slår börsen de senaste fyra åren

 

Efter september månads utgång har det gått exakt fyra år sedan som jag började med att jobba med min aktieportfölj på ett mer seriöst sätt. Under denna tid har jag gått ifrån att vara en rent uttalad utdelningsinvesterare till en tillväxtinvesterare med en koncentrerad aktieportfölj. Numera verkar jag ha landat i att ha en aktieportfölj som är en blandning av koncentrerad och diversifierad men med fortsatt fokus på tillväxt/tech. 

Den diversifierade delen består i att jag har skapat mina egna fonder, som i sin tur innehåller en mängd olika innehav. Sedan följer jag upp utfallet för varje fond som en helhet och gör omplaceringar inuti varje fond. Räknar man fonderna som enskilda innehav har jag idag en portfölj med fyra aktier och fyra fonder. Rätt så koncentrerat sett till det antalet, men som i sin tur består av 49 olika innehav. 

Frågan är då hur har utvecklingen varit jämfört med andra alternativ? I första hand jämför jag mig med Stockholmsbörsen, då jag främst har innehav noterade på denna börs. I andra hand är SP 500 (ETF:en VOO) eller Nasdaq (ETF:en QQQ) index som jag använder som jämförelse då dessa innehåller en hel del techbolag.

I år har den totala aktieportföljen inte gått lika bra jämfört med Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (OMXSGI). Anledningen är att jag inte har någon bank i min aktieportfölj samt viktade över till mer industri först i april/maj och sedan ännu mer under sommaren. Jämfört med de två amerikanska indexen

ligger jag bättre till. 

Men det som är intressant är hur har min aktieportfölj stått sig i det längre perspektivet. Sett till den årliga avkastningen per år (CAGR) och över 4 år, så har aktieportföljen ökat med 26,44% i snitt. Mer än dubbelt än vad hela Stockholmsbörsen och SP 500 gjort tillsammans i snitt under samma tidsperiod. Här har jag att tacka mitt fokus på tillväxt/tech och särskilt på innehaven i Sinch och Evolution. Dessa två bolag har verkligen varit de stora vinnarna i min aktieportfölj sett över tid. 

Men istället för att ha krånglat till det med en massa olika strategier och innehav, hade det egentligen räckt med att ha investerat i ETF:en QQQ, som följer Nasdaq 100 indexet. Det indexet har de 100 högst värderade icke finansiella bolagen på Nasdaq och bara med den hade min utveckling varit nästan lika bra. 

Nu kan man ju tycka att 1,77% i skillnad per år inte är så mycket att fundera på, då ha man slipper att hålla reda på så många olika bolag. Men vi utgår från ett fiktivt värde på aktieportföljen om 1 miljon kronor, vad blir skillnaden i värde efter 4 år?

Stojko Invest = 2 555 865 kronor

ETF:en QQQ = 2 415 797 kronor

En skillnad på 140 068 kronor totalt. Det kanske inte är så mycket, men om man skulle anta att CAGR:en står sig i 10 år, blir skillnaden nästan 1,4 miljoner kronor. Mäter man på ännu längre tid ökar denna skillnad ännu mera (den så kallade ränta på ränta effekten). Så, det är av stor vikt varje lite extra procentenhets avkastning som du lyckas att generera över tid. 

För att summera mina fyra första år är jag klart nöjd med vad jag åstadkommit. Frågan är om jag kunde gjort detta på ett enklare sätt? Det kommer jag att skriva om i ett separat inlägg, som också kan fungera som inspiration till en nybörjarportfölj.

Portföljens utveckling under maj 2021

Nu är konsultuppdraget över för denna gång och det ger mig mer tid till att börja skriva i bloggen igen. Och vad passar inte bättre att då ge en uppdatering av portföljen per sista maj och dess sammansättning? Ni som följt mig här på bloggen eller på Twitter, vet att jag har hoppat mellan olika strategier, men att jag nu landat i att fokusera på ett mindre antal innehav, där jag kan sätta mig i bolagen i mer detalj. Men samtidigt finns det så många andra bolag på marknaden, som jag också gärna vill äga. 

Tankarna har därför funnits att köpa in mig i fonder, gärna en fond mot svenska småbolag, en mot tech, både US och mindre samt en mot investmentbolag. Problemet är att i en fond som du själv inte valt, får du med innehav du själv inte skulle investera i och som vid en närmare genomgång du heller inte tror på i längden. Lösningen blev återigen att skapa mina egna "fonder", som komplement till de innehav som jag har som kärninnehav. 

Nu har jag fyra bolag som jag ser som mina kärninnehav, nämligen Sinch, Evolution, Kambi och Fortnox. I övrigt har jag skapat fyra egna fonder; Stojko Invest Fund, Stojko Invest Tech, Stojko Invest FAAMG och Stojko Invest Investmentbolag. 

I Stojko Invest Fund finns för tillfället Addlife, Arla Plast, Avanza, Cibus Real Estate, Europris, Fabasoft, flatexDEGIRO, Hexatronic, Lifco, Nibe, Nolato, Shop Apotheke, Stillfront, SCA B, Stora Enso R, Swedish Match, Tomra och Zaptec. Tanken i denna fond är att den ska fungera som en aktivt förvaltat fond. Jag får se hur det går med det framöver.

Stojko Invest Tech innehåller bolag som jag hoppas på att något av dessa kommer att bli nästa one trillion dollar company. I fonden finns Adobe, Nvidia, Paypal, Pinterest, Salesforce, SEA, Shopify, Spotify och Square. I dagsläget gissar jag främst på Nvidia eller Paypal, mycket beroende på storlek, tillväxt och behov/efterfrågan av deras produkter.

Fonden Stojko Invest FAAMG innehåller som förkortningen avslöjar Facebook, Amazon, Apple, Microsoft och Google (Alphabet).

Slutligen i fonden Stojko Invest Investmentbolag finns Investor, Linc och Lundbergsföretagen. Bortsett från Linc är dessa investmentbolag de som handlades till rabatt mot substansen vid inköpstillfället. Nu när EQT är särskilt och noterat tror jag att substansrabatten i Investor kommer pendla mellan 10-15% och där är det bra köptillfällen. Likaså om man lyckas köpa in Lundbergsföretagen till rabatt. Ofta handlas den till viss premie. I Lincs fall fick jag 30 aktier som de flest i bolagets IPO, men där sålde jag av 29 aktier på 112 kronor då det känns orimligt med den premie när aktien har ett substansvärde på 61 kronor samt noterades på 67 kronor. Om kursen sjunker ned rejält kommer jag att köpa in fler aktier. Men genom att ha 1 aktie är det lättare att hålla koll på dess utveckling. 

Det är alltså dessa bolag som jag gått in i juni med och under maj minskade portföljen med 1,29% och stängde sista maj på 10,58% upp för året. 

Hantera känslorna när börsen stormar

Ni som följer mig vet att jag från början hade en utdelningsstrategi för min aktieportfölj eftersom jag tänkt att leva på den. Men att jag numera bytt strategi och investerar i bolag som verkar inom kommande trender som e-handel, e-hälsa, fintech, gaming, etc. Det gör att portföljen är nu omviktad till att enbart innehålla tillväxtbolag inom tech.

I tisdags förra veckan var aktieportföljen på ATH, för att nu vara ned cirka 14% i den "techfrossa" som varit de senaste dagarna med stora nedgångar som följd. Det är kanske inte så konstigt då värderingarna för dessa bolag i många fall är skyhöga, vilket ställer krav på en mycket hög tillväxt kvartal efter kvartal. Det finns helt inte utrymme för några missar eller besvikelser. Sedan kan tilläggas att i vissa fall som för Tesla och Apple har aktierna sprungit iväg enkom på beskedet att de skulle splitta aktien. Som mest har jag för mig att Tesla steg 74% från beskedet 11 augusti till splitten 31 augusti. Något som inte är rimligt. 

Men det som jag tycker är intressant är varför jag trots denna techfrossa inte känner mig orolig så som jag gjorde i mars, när aktieportföljen föll cirka 12% innan jag valde att sälja av allt. Att äga tillväxtbolag innebär att man måste vara bekväm med höga värderingar och en volatilitet som ger stora svängningar både upp och ned i aktiekurserna.  

Skillnaden är att när jag var investerad i en utdelningsportfölj fokuserade jag mer på att äga bolag som gav mig en hög utdelning. Jag var också fullinvesterad och utnyttjade cirka 5% belåning. En "regel" som jag hade var att bolagen skulle dela ut minst 5%, gärna mer.  Det gjorde att jag hade en hög koncentration mot fastighetsbolagens preferens- och D-aktier, samt mot bank. Men jag hade inte någon direkt förväntan om att totalavkastningen från dessa mogna bolag skulle prestera något som stack ut. 

Samtidigt funderade jag mer och mer om det inte är totalavkastningen som är det som jag borde fokusera på. Anledningen till att jag investerar är dels för att jag är otroligt intresserad av att lära mig mer om bolagen och dess verksamheter och dels för att jag vill tjäna pengar. Med investeringarna i fastighetsbolagens preferens- och D-aktier och banker var det som sagt inte av intresse för deras verksamheter utan mest för utdelningens skull. 

Eftersom jag inte kände för bolagen och att de verkade i mogna branscher med väldigt låg tillväxt blev känslorna jobbiga när sedan marsfrossan kom. Jag började få svårt att se hur jag skulle få igen pengarna som jag investerat. Jag heller inte hade någon kassa jag kunde utnyttja i fallet för att köpa på mig mer aktier när dessa var billiga. 

Skillnaden mot de bolag som jag nu är investerad i är att de verkar i branscher där tillväxten finns. Och att hög volatilitet är något man får lära sig leva med. Med andra ord känner jag att dessa bolag kommer att komma igen och även vara mer värda om 5-10 år. En annan skillnad är också att jag håller cirka 20-25% kassa samt är obelånad numera. Något som gör att jag kan köpa på mig fler aktier lite då och då när det blir "plötsliga" fall, som nu. Men också att jag inte har samma panik att "få igen pengarna" då kassan gör att jag i värsta fall kan övervintra ett antal år om återhämtningen drar ut på tiden. 

Det viktiga är dock att hålla koll på värderingarna. Även om en aktie faller 10-15% hjälper det inte om nivån den landar på ändå motsvarar 5-10 års framtida vinster. Då blir det svårt att tjäna pengar på det bolaget. Ingångsnivån är helt enkelt för hög. På samma sätt blir det viktigt att skala av lite om ett innehav plötsligt stiger för kraftigt och snabbt. 

Hur hanterar du en hög volatilitet? 

Fondbolagens räntefonder innebär en dold likviditetsrisk

Nu i veckan har vi fått lära oss alla att räntefonder är inte säkra placeringar när det skakar rejält på de finansiella marknaderna. Väldigt många inte nog heller inte varit medvetna om är att vanliga korträntefonder placerar i företagsobligationer, för att på så sätt boosta sin avkastning. Problemet blir när det uppstår ett börsfall som nu. Då vill plötsligt ingen köpa företagsobligationer, vilket leder till att fonderna inte kan sätta några rimliga kurser.

Effekten blir att likviditeten försvinner och det inte går att handla instrumentet. Vissa fonder som inte har hållit någon kassa, tvingas nu stänga fonderna för insättning och uttag. En vanlig fond är Spiltan Räntefond, som nu är stängd och om man har pengar placerad i den vet man inte när man kommer att kunna få tillgång till dem eller vad effekten blir när väl fonden öppnar för handel igen.


Just räntefonder är något som också är vanligt bland kollektivavtalade pensionsplaner. Ofta är man fast vid att kunna välja ett begränsat antal fonder hos ett begränsat antal förvaltare. Detta inlägg kommer att fokusera på just detta och jag kommer att utgå ifrån mig själv.

Jag har större delen av min tjänstepension hos Länsförsäkringar, just för att att jag tycker avgifterna är förhållandevis ok och att deras indexfonder presterar bra och att de övriga fonder som jag kommer åt är hyfsat bra fonder.

Innan börsfallet tog fart, hann jag lägga över nästan all min tjänstepension till räntefonder och i detta fall Länsförsäkringar Kort räntefond. När jag loggar in på deras hemsida och in på min tjänstepension, för att kolla närmare på fonden ser jag att de har en hyfsat stor kassa.

Det känns betryggande och borde rimligen minska risken för att fonden stängs. När jag kollar vidare på hemsidan ser jag också att de fem största innehaven inte verkar vara några företagsobligationer.

Skönt, då borde denna fond vara ganska säker, eller?

Nja, för att vara säker på vad den innehåller måste man kontrollera fondbolagets rapporter. I dessa står det vilka samtliga innehav varje fond har. Det finns en länk som öppnar upp den senaste årsrapporten. Nu är den från 2018 och knappast aktuell längre. Men jag letar upp rapporten över Länsförsäkringar Kort Räntefond. Där listar de samtliga värdepapper som fonden har placerat i.

Per 2018-12-31 består Länsförsäkringar Kort Räntefond av följande värdepapper:

• Kommun 1,5%
• Kreditinstitut 7,5%
• Säkerställda obligationer 49,5%
• Noterade ränterelaterade papper Företag 26,9%
• Övriga noterade penningmarknadsinstrument Företag 12,3%

Nästan 40% av alla placeringar är mot företag, där större delen är företagsobligationer och resten bostadsobligationer. Det är ju knappast denna bild man förväntade sig!

Nu är information över ett år, så det kanske ser annorlunda ut nu. Genom att googla efter "Länsförsäkringar fonder årsredovisning 2019" hittar jag en länk till Länsförsäkringar där jag finner samtliga rapporter från fondbolaget. Den senaste är per 2019-06-30 eftersom fonden bara avger halvårsvisa redovisningar. Varför är länken som man finner när man vill veta mer om fonden inte uppdaterad?

Om man tittar på innehavet i fonden vid halvårsskiftet består den av följande värdepapper:

• Kommun 1,7%
• Kreditinstitut 8,1%
• Säkerställda obligationer 53,8%
• Noterade ränterelaterade papper Företag 27,1%
• Övriga noterade penningmarknadsinstrument Företag 8,1%

Fortfarande över 35% av placeringarna är mot företag, där företagsobligationer är den största delen.

Hur det ser ut per idag vet jag inte då Länsförsäkringar inte tillhandahåller sådan information vad jag hittar. Så min "säkra och likvida" räntefond kanske inte är så säker. Dock verkar den inte vara handelsstoppad, men av de andra 21 räntefonder som jag kan komma åt är det inte någon som placerar enkom i statspapper.

Närmast är Öhman realräntefond A. Men den verkar köra med belåning, då de har en negativ kassa på -4% samt gått ned strax över 4% sedan årsskiftet. Så det är knappast intressant. Tyvärr verkar det som att den jag har är den som är vettigast.

Att man som pensionssparare via ett kollektivavtal tvingas att välja det som är minst dåligt är egentligen helt sjukt. Frida Bratt har gjort ett hästjobb med att ligga på om ändring i flytträtten och vad det får maximalt får kosta. Nästa steg är att regeringen nu lägger fram ett förslag där man som pensionssparare alltid ska ha kunna välja att ha pengarna på ett bankkonto.

Man behöver alltså utöka räntealternativet med ytterligare ett alternativ - sparkonto! Om inte det går, borde det bli tvingande att varje fondbolag har två räntefonder, en kort och en lång, som placerar enbart i statspapper i länder som har AAA rating. Dessa borde ju knappast bli illikvida.

Har du koll på vad dina räntefonder placerar i? 

Uppföljning: Mina person-till-person lån hos Lendify

(Inlägget innehåller reklam för Lendify)

Lendify AB, som erbjuder person-till-person-lån är något som jag skrivit om tidigare på bloggen. Jag gillar idén med att investera i lån som ett alternativ till börsen. Lendify har en kampanj där man kan få ytterligare 500 kronor om man investerar minst 20 000 kronor. Själv tycker jag att det är ett bra komplement till investeringarna i aktier och fonder. Inlägget nedan är en uppdatering om hur mina investeringar i person-till-person-lån har utvecklat sig.

Hos Lendify finns det två sätt att investera på, manuellt eller automatiskt. Om man väljer att investera manuellt bestämmer man helt själv hur mycket man vill investera i varje lån och i vilka lån. Med det automatiska alternativet är det Lendifys investeringstjänst Autoinvest som sköter om det hela. Autoinvest sprider automatiskt investeringarna för att få en god riskspridning. Ytterligare val man kan göra är om man vill investera i lån upp till 5 års löptid eller upp till 15 års löptid.

Fördelen med att välja Autoinvest är att det utlånade beloppet täcks av en kreditförlustfond. Som investerare riskerar man att förlora den ränta som inte betalats, men får tillbaka det nominella beloppet.

Själv har jag investerat 23 248,17 kronor hos Lendify i dagsläget. När jag öppnade konto hos dem första gången december 2016, ville jag styra allt själv, men har insett att det är klart enklare med Autoinvest. Eftersom de erbjuder en andrahandsmarknad där man kan köpa och sälja lån, brukar jag också regelbundet gå igenom den listan för att se om det finns nya intressanta lån att investera i.

Nedan bild visar hur de dryga 23 000 kronorna är spridda på nästan 80 olika lån. Själv tycker jag att upp till 5 års löptid passar mig bäst, även om längre löptider ger en högre ränta.

Jag nämnde tidigare kreditförlustfonden och hur den täcker upp om en låntagare inte betalar. Eftersom jag vill vara transparent, något som är särskilt viktigt i den här typen av inlägg, kommer här en sammanställning av hur det gått sedan jag blev kund hos Lendify. En genomgång av mina lån sedan start ser det ut på följande vis:

Huvudkonto

• Totalt 9 lån, varav 3 lån är helt återbetalda
• Ett lån på 500 kronor har gått till inkasso. Där var det 11 månader kvar och förlusten blir nog 227,45 kronor inklusive utebliven ränta
• Ett lån på 250 kronor har två påminnelser skickats. Där är det 2 månader kvar på lånet och kvarstående låneskuld är 15,76 kronor inklusive ränta

Autoinvestkontona

• Totalt 92 lån, varav 18 lån helt återbetalda
• Två lån på 552 kronor respektive 500 kronor har fått en första påminnelse
• Ett lån på 500 kronor har fått en andra påminnelse
• Ett lån på 500 kronor har fått en tredje påminnelse
• I samtliga fyra fall är ovan lån rätt så nya, så det är hela räntan som riskeras om låntagarna inte skulle betala 

Själv tycker jag ändå att det är en god riskspridning och av 92 lån är det endast 1 lån som gått till inkasso och 5 lån där påminnelser har skickats ut. Totalt sett har jag fått en avkastning på 20,16% sedan start, vilket motsvarar en årsavkastning på 5,15% före skatt. 

När jag tidigare skrivit om Lendify har många påpekat att börsen och främst då preferensaktier ger en bättre avkastning. Visst är det så, men dessa tycker jag inte går att jämföra då risken är högre med aktier och därav chansen till en högre avkastning. Själv tycker jag att det är skönt att kunna ha lite alternativa investeringar som lån. Fördelen med person-till-person-lån är att man kan sprida små belopp över många lån och därmed få en bra riskspridning och man slipper oroa sig för kurssvängningar som annars börsen bjuder på. 

Så blir du en egen bank

I december 2016 stoppade jag in 10 000 kronor hos Lendify. Lendify är crowdfunding kan man säga, men där du med kan välja att låna ut 100 kronor och uppåt till personer som behöver låna pengar. Dvs du köper dig en andel i den personens lån. Det som är nytt är att Lendify har startat en andrahandsmarknad där man kan köpa och sälja låneportföljer.

Av de 10 000 kronor som jag investerade har jag valt att ha båda typerna av investeringar, dels där Lendify automatiskt investerar i nya lån (Autoinvest) och dels där jag själv investerar i lån (manuellt). Den ursprungliga fördelningen däremellan var 80/20.

Hittills har jag fått 12,82% avkastning på investerat belopp och årsavkastningen i år är 7,22%.

Nu har jag valt att ta hög risk då det är ett begränsat belopp och jag vill testa hur tjänsten fungerar. Som bilden nedan visar så har jag en störrre del i lån som har högre risk (kreditklass D-F) och lite längre löptider.

Idag valde jag att testa andrahandsmarknaden genom att köpa på mig 5 nya konton. Totalt investerade jag lite över tusen kronor av det som jag hade tillgängligt på mitt autoinvestkonto. Löptiden var från 72-120 månader och riskklasserna C-D. Priset jag betalade var 101-102% av nominellt belopp. Jag tror nog att jag kommer att fortsätta att köpa på mig konton för de återbetalningar som jag får. Nästa steg blir att slå ihop de 6 autoinvestkontona till ett och samma konto. Det blir lättare att administrera.

Det jag gillar med Lendify är att man får chansen att vara sin egen bank. Nackdelen är väl att trots andrahandsmarknaden kan det nog vara svårt om man vill snabbt sälja sina konton. Jag tror inte att denna ännu är så likvid som till exempel aktiemarknaden.

Vad är din uppfattning av Lendify? Hur tycker du andrahandsmarknaden fungerar? Kommentera gärna i bloggen.

Mitt bästa träningstips

Inlägget innehåller affiliatelänk från Bokus

I veckan lyssnade jag på Framgångspodden med Axelander Pärleros på väg till och från jobbet. I avsnitt 172 pratar han med Anders Hansen, som har skrivit boken Hjärnstark (affiliatelänk).

I den berättar Anders om hur viktigt det är med regelbunden träning och hur det stärker hjärnan. Utan denna träning kommer vår hjärnkapacitet att minska för varje år som går. När man rör på sig blir man inte bara piggare och alertar, utan det påverkar även koncentrationen, hur man mår, minnet, sömnen, kreativiteten och stresståligheten. Ett klart intressant avsnitt och det fick mig att tänka på att det är viktigt att investerar i själv och att jag måste ta tag i träningen igen.

Tränade mycket förut

Jag tränade väldigt mycket för några år sedan. Mellan 2014-2016 har jag gjort 2 Svenska Klassiker, 1 halv Ironman, 1 maraton och diverse andra lopp. Snacka om att investera i träning! Träning har med andra ord varit ett naturligt inslag i vardagen. Men förra året var tanken att det skulle bli ett viloår, med ca 3 lugna pass i veckan. Kroppen var ganska trött och samtidigt växte aktieintresset. Som ni förstår, blev träning inte lika prioriterat. Problemet med träning är att du måste investera i den regelbundet.

Dags att ta tag i träningen igen

Poddavsnittet med Anders fick mig att tänka till och på lördag hade jag bestämt att jag skulle ut på en löprunda. Jag gillar verkligen lördagar, särskilt när man inte ska iväg på morgonen utan kan äta frukost länge (läs 2 timmar) samt läsa igenom SvD, Di, diverse bloggar samt fundera ut veckans Stryktips.

Tidigare har jag aldrig haft musik eller liknande i öronen när jag sprungit, men har börjat med det. Insåg nämligen att det är ett perfekt tillfälle att lyssna ikapp de poddar som man inte hunnit lyssna på. Gillar att multitaska om jag kan.

Idag blev det Fill or Kill podden, avsnitt 155, där de pratade om H&M, Trumps tullar, Facebook/Twitter skandalerna. Gillar deras rappa dialog, vilket underlättar när man är ute och joggar. Det blir helt enkelt lite lättare då.

Lyssnar ni på något när ni är ute och springer? Vilka poddar tycker ni är bra? Hur investerar ni i er själva? Kommentera gärna i bloggen.

Onoterade bolag - ett sätt att sprida riskerna

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Hittills har jag främst investerat i noterade bolag och för att vara lite extra riskbenägen har jag investerat i bolag på Aktietorget eller First North. Men genom att läsa en massa bloggar och följa med i Twitterflödet, har jag sedan en tid tillbaka gjort några övriga investeringar i onoterade innehav. Totalt är det fem övriga investeringar som jag gjort via olika plattformar. Samtliga investeringar bygger på crowdfunding principen, vilket innebär att det bolag som vill ta in pengar vänder sig till en crowdfundingplatform där registerade användare kan investera i bolaget från så lite som 500 kronor och uppåt.

Ofta så samlas alla småinvestares köp i ett nytt aktiebolag som i sin tur investerar i det bolag som söker pengar. Anledningen är att det nog skulle bli för krångligt och dyrt att administrera flera tusentals småinnehav för ett bolag i en tillväxtsfas.

Den första investeringen gjorde jag i ett bolag som heter Rentl, vilket är en app där man lägger ut de saker som man vill hyra ut till andra. Modellen bygger på delningsekonomi, att alla behöver inte äga allt hela tiden. Till exempel, om du åker till fjällen en vecka per år, är det ju dumt att din takbox står oanvänd resterande 51 veckorna. Rentl använder sig av platformen Fundedbyme.

Den andra investeringen gjorde jag i ett bostadsprojekt i Täby. Det var i form av ett 24 månaders lån med hög ränta som ska återbetalas under 2019. Den investeringen gjorde jag via plattformen Tessin.

Den tredje investeringen jag gjorde var också att låna ut pengar. Via Lendify har jag två portföljer, en som jag själv bestämmer vilka lån som jag vill vara med och finansiera och en portfölj som sköts automatiskt. Man väljer själv hur mycket man vill låna ut till varje låntagare, men jag har valt att lägga mig på  2-300 kronor per lån för att minska risken om någon inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Jag tycker att detta är ett kul sätt att agera bank och om du som läser vill göra liknande investering, så använd dig av denna länk (affiliatelänk) så får både du och jag 500 kronor att låna ut av Lendify om man investerar minst 10 000 kronor.

De fjärde och femte investeringarna jag gjort är via Pepins, som är en crowdfundingplattform som Fundedbyme. En fördel med dem är att de har handel kvartalsvis, vilket gör att man kan köpa mer andelar eller lätt komma ur sin investering (kräver dock att det finns köpare då det ibland är låg likviditet). Här har jag investerat i Alvesta Glass och Taku Taku (läs mer här).

Jag gillar det här med onoterade investeringar och övriga investeringar som inte bara är aktier. Dock måste man vara medveten om att det är hög risk och man behöver verkligen läsa på för att förstå hur plattformarna fungerar, vad som gäller och vad det är man investerar i. Jag rekommenderar med andra ord inte någon att göra denna typ av övriga investeringar utan att du verkligen förstår vad man investerar i och tar sig tid att sätta sig in i hur det fungerar.

Men som krydda (max 1% av portföljen) anser jag att en eventuell förlust vägs upp av möjligheten att få komma in i en investering på ett väldigt tidigt stadium.

Med tanke på att börsen känns lite skakig just nu, funderar jag på om 4Spar (affiliatelänk) kan vara ett alternativ investering. Genom att öppna ett sparkonto (räntekonto) och binda pengarna på minst 3 månader får man en årlig ränta på just nu 6,5%. Ju längre man vill binda pengarna ju bättre ränta. Dock måste man stoppa in minst 10 000 kronor och pengarna omfattas inte av den statliga insättningsgarantin.

Hur ser ni på övriga investeringar utanför börsen? Har ni som läser bloggen själva några investeringar i onototerat? Kommentera gärna.

Peter Thiel: Zero to one

En glad nyhet är att jag är en av vinnarna i Lendifys utlottning av Peter Thiels bok "Zero to One". Peter Thiel är en techinvesterare och medgrundare till Paypay. Boken handlar om hur man tar en bolag från en start-up idé och utvecklar det till något stort. Det ska bli spännande att läsa boken om den investeringsresan och det kommer att komma en recension av boken när jag läst ut den.

Nu är det inte långt kvar innan man får stänga ned datorn och gå hem för att förbereda för påsken. Trots sista dagarnas börsoro, blir det spännande att sammanställa kvartalet och ser hur den totala utvecklingen av aktieportföljen har varit. Frågan är om man har lyckats med sina investeringar eller ej.

Jag hoppas att ni alla får en härlig påsk.