Uppdatering av aktieportföljen efter F.I.R.E.

Det var ett tag sedan som jag uppdaterade min aktieportfölj slog det mig. Eftersom jag numera har uppnått F.I.R.E sedan en dryg månad har mycket tid lagts på att fundera på optimal fördelning av aktieportföljen. Så att jag både kan leva på utdelningen och även återinvestera.

Den största skillnaden är helt klart att jag inte längre kan skicka in en större summa pengar varje månad. Att mäta sparkvot är plötsligt inte lika intressant. Eftersom jag är otålig har detta varit en klurig nöt att knäcka, för man vill ju kunna fortsätta att få aktieportfölj att växa genom att skjuta till mer pengar. Även om ett litet belopp är bättre än inget, så är den omställningen svår.



Samtidigt vill jag heller inte investera bara i högutdelare utan även om jag ska leva på utdelningar, är ändå totalavkastning det viktigaste. Därför har jag kommit fram till att en del av aktieportföljen helt enkelt får klassas som rena kassaflödesinvesteringar. Hit räknar jag mina innehav i preferensaktier, men även det stora innehavet i Resurs Holding.

Anledningen till att jag tar med den aktien här, är för att den envist beter sig som en obligation trots att vinsten ökar år efter år. Utdelningarna från kassaflödesinnehaven motsvarar hälften av det årliga belopp som jag behöver för att klara mig.

Den andra hälften kommer från att jag har avsatt 5 år av likvider på diverse bankkonton. Nu kan man alltid argumentera att jag borde lagt dessa likvider i exempelvis preferensaktier då de ger en bättre avkastning än vad ett bankkonto ger. Anledningen till att jag ändå valt att inte gör så är främst:

• Eftersom utdelningarna kommer kvartalsvis kommer jag alltid att behöva flexibiliteten som kontanter ger för att jämna ut mellan månaderna
• Genom att ha kontanter säkerställer jag att jag kan klara mig i 5 år oavsett vad som händer på börsen. Det förutsätter att preferensaktierna och Resurs Holding fortsätter att betala sin utdelning som den är idag under dessa 5 år. Annars täcker kontanterna 2,5 år av mina fasta, rörliga levnadskostnader. Det är en skön "försäkring".

I samband med att jag kom fram till ovan har jag också gjort om klassningen av mina innehav. Nu klassar jag innehaven inom följande grupper:

• Kassaflöde
• Investmentbolag
• Fastighet
• Tech
• Övriga
• Fonder

Den första gruppen har vi redan gått igenom och när det gäller kategorin investmentbolagen är det Investor, Industrivärden, Lundbergs, Latour, Svolder och Bure som finns i aktieportföljen. Fördelningen mellan dessa sex bolag har jag skrivet en hel del om i följande inlägg om man vill läsa mera. 

     Skapa jämvikt i Splitan Aktiefond Investmentbolag

     Skapa din egen investmentportfölj

Jag kommer att börja med en jämvikt mellan dessa sex bolag. Sedan kommer mitt nysparande endast användas till att fylla på i Investor och Latour. Anledningen är att jag tycker att dessa bolag är de som har presterat bäst över tid. 

När det gäller kategorin fastighet är Cibus Nordic Real Estate huvudinnehavet och i övrigt kommer jag att ta in fastighetsbolag som ger en bra spridning mellan olika fastighetskategorier. Men även fokusera på duktiga fastighetspersoner som Selin, Wallenstam, Arnhult, etc.

Kategorin Tech kommer att innehålla fem innehav, Mastercard, Apple, Microsoft, Shopify och Atlassian. Kvar att ta in är Apple och dessa fem bolag är sådana som man kan äga i 5-10 år utan att behöva oroa sig allt för mycket tror jag.

Kategorin Övrigt är dels bolag som har funnit tidigare, men här har jag försökt använda Buffetts metod från boken The Warren Buffett Stock portfolio som man kan läsa i inlägget nedan:

     Warren Buffetts köpanalys förklarad

Med andra ord har jag med hjälp av Börsdata filtrerat fram bolag som under 1-10 år haft en hyfsat jämn vinsttillväxt. Därefter efter har jag funderat på om dessa bolags produkter kommer att finnas om 5 år och fortfarande vara eftertraktade.

Nästa steg har varit att funderat på hur mycket dessa bolag kan öka sin vinst i snitt per år under en 5 års period. Om de lyckas, vad kommer vinsten då vara och hur mycket kommer aktien att kosta givet ökning. Det är något som jag räknar fram genom att ta ett rimligt P/E-tal och multiplicera det med vad vinsten förväntas vara om 5 år.

Här har jag försökt vara rätt så konservativ. När det gäller utdelningen jag också räknat fram hur mycket utdelning kommer jag att få under dessa 5 år givet en viss tillväxt på utdelningen.

Sedan har jag lagt ihop den totala utdelningen och den framtida prognosticerade aktiekursen och fått ett slutligt totalbelopp.

Slutligen har jag räknat fram vilken genomsnittlig årlig avkastning jag får om jag köper aktien idag för vad den handlas på börsen. Blir den årliga avkastningen 10% eller mer tycker jag aktien är köpvärd. Blir den lägre innebär det troligen att kursen är för hög idag och då är det lätt att få fram vilken kurs som är en rimlig köpkurs. Ungefär som Buffett säger, det gäller att veta när man ska svinga och vänta till dessa att rätt boll (i detta fall kursnivå) kommer.

Detta sätt att se på aktierna har gjort att jag har köpt in mig i bland annat Addtech, VBG, Enea, Lagercrantz, OEM, Trelleborg och TF Bank. Av den utdelning som överstiger vad jag behöver under 5 år kommer med största sannolikhet användas för att öka på befintliga innehav samt ta in nya innehav i kategorin Övriga.

I kategorin fonder finns Spiltan Aktiefond Investmentbolag (för att få exponering mot de övriga investmentbolag jag inte äger direkt), Xact Högutdelande och SEB Sverigefond Småbolag C/R. Här kan jag även tänka mig att också lägga till Länsförsäkringar Fastighetsfond.

Min uppdaterade aktieportfölj kan ni hitta här: Min aktieportfölj

Stabil rapport från Resurs Holding

Idag lagom till morgonkaffet kom Resurs Holding med sin niomånadersrapport för 2019. Inför denna kvartalsrapport var jag lite orolig för hur den skulle bli med tanke på att bolagets rapport för det andra kvartalet var starkt. Men för att sammanfatta Q3-rapporten kan man konkludera att bolaget kommer med en stabil rapport för detta kvartal och rapporten i sig kan sammanfattas enligt följande (föregående kvartal inom parentes):

• Utlåningen till allmänheten ökade 13% till 31 125 (27 470) miljoner kronor
• Rörelsens intäkter ökade med 5% till 925 (881) miljoner kronor
• Rörelseresultatet ökade med 6% till 416 (394) miljoner kronor
• Resultat per aktie ökade 5% till 1,60 (1,53) kronor
• Kärnprimärkapitalrelationen minskade något till 13,6% (13,8%)
• Riskjusterade NBI-marginalen sjönk till 9,3% (10,2%)
• K/I-talet före kreditförluster, exkl Insurance, uppgick till 37,6% (39,2%)
• Kreditförlustnivån minskade marginellt till 2,0% (2,1%)

Koncernen visar alltså på en fortsatt stark tillväxt i låneboken även under detta kvartal och Resurs växer snabbare än marknaden. Även sett till resultatet för det enskilda kvartalet är det, det högsta någonsin med sina 320 miljoner kronor. Allt detta har uppnåtts samtidigt som bolaget har fortsatt att ha en god kostnadskontroll.


Kärnan i bolagets affärsmodell är Payment Solutions. Förutom en stark tillväxt i det affärsområdet, har man också lanserat en ny Merchant Portal. Det är en omnikanal för koncernens partners inom retail finance. Fördelen med den nya portalen är att den ger handlaren möjlighet att oavsett försäljningskanal snabbt och enkelt fånga all försäljningsstatistik i realtid.

Under kvartalet har man också adderat Svensk Handel som ny partner, vilket gör att samtliga handlare nu erbjuds Resurs Checkhout. Exempel på andra samarbetspartners som bolaget har är Netonnet, Bauhaus, Mio, Ticket, Mekonomen, Husqvarna, Biltema, Elgiganten, Ellos, Specsavers och Jysk.

Det andra affärsområdet, Consumer Loans, fortsätter också att visa på en stark tillväxt på samtliga marknader utom den norska. I maj gjorde man om lagen i Norge för att få bort de bolag som erbjöd alldeles för höga räntor. Det i sig är i för sig sunt, men det drabbar lönsamheten för de aktörer som är kvar.

Även i detta kvartal fortsätter den norska marknaden att ställa till det lönsamhetsmässigt för koncernen, vilket också syns i och med att rörelseresultatet växer ensiffrigt till skillnad från lånestocken.  Men genom att dra ned på marknadsföringskostnader i Norge då man vill avvakta och se hur marknaden utvecklas samt inte vill vara med i något priskrig, lyckas bolaget ändå kontrollera den totala kostnadsmassan.

Man har även under kvartalet märkt en ökning av snittlånen inom Consumer Loans, upp mot i snitt 100 000 kronor. Detta är drivet av bolagets AI-kreditmotor, som aktivt selekterar bland de lån som kommer in. På kortsikt innebär det en negativ påverkan på NBI-marginalen, men på längre sikt är det positivt för lönsamheten, eftersom högre snittlån med en högre kreditkvalité medför lägre kreditrisk.

Med tanke på att vi eventuellt är på väg in i en lågkonjunktur har bolaget planer på att emittera ett så kallat primärkapitaltillskott (additional tier 1 instruments) i storleksordningen 100-400 miljoner kronor under de kommande månader och marknadsförutsättningarna är gynnsamma. Tanken med det är för att ytterligare optimera Resurs kapitalstruktur.

Fullständig rapport: Q3 rapport 2019 Resurs Holding

Mina tankar

Resurs Holding har tidigare varit mitt största innehav och jag tycker att det är en verksamhet som växer stabilt och säkert. Med tanke på att de har funnits som bolag sedan 1970-talet har de varit igenom ett antal kriser. Det gör att bolaget vet hur man hanterar lågkonjunkturer så väl som rena kriser. Det tycker jag är en trygghet eftersom man annars är rädd att en lågkonjunktur ska äta upp all marginal i form av ökade kreditförluster.

Redan förra kvartalet såg man en påverkan av lagändringen i Norge och bolaget meddelade att man genomfört en prishöjning på den norska marknaden i slutet av det kvartalet för att kompensera marginalpressen av de nya reglerna.

Med tanke på att den norska marknaden står för cirka 30% av omsättningen, var det därför intressant att se hur detta slagit ut under kvartal 3. Men tyvärr verkar det som att prisökningen motverkas helt av den minskade marginalen, något som också bekräftades av bolagets ledning under presentationen av kvartalsrapporten.

Också under presentationen nämnde bolaget att situationen i Norge kommer att vara en "våt filt" över marginalen under 6-12 månader. Visserligen är det tråkigt, men jag tycker att bolaget gör helt rätt i att inte ge sig in i ett priskrig och dra till med en massa marknadsföringskostnader där avkastningen troligtvis är låg.

Resurs Holding känns för mig som ett bolag som lika gärna skulle kunna vara en del av Fredrik Lundbergs portfölj av bolag. Det växer sakta, men stadigt, och drar inte medvetet på sig några onödiga risker.

Visst skulle de kunna växa ännu snabbare och ha en högre marginal om de valde att ta in mer risk i lånestocken. Men här är VD tydlig med att det är inte något som är intressant. Sånt gillar jag! Det är lätta att förstå varför Erik Selin har valt att äga nästan 2% av bolaget. Tids nog kommer bolaget att belönas av marknaden.

Tittar man på bolagets finansiella mål är det endast den riskjusterade marginalen som bolaget inte slår. Vad gäller marginalpressen på den norska marknaden ser jag det mer som en temporär nedgång och jag tror att man kommer att komma tillbaka till sitt mål om en riskjusterad NBI-marginal på 10-12% om 1-2 år.

Med tanke på utifallet i dagens rapport misstänkte jag att marknaden inte skulle ta emot den med öppna armar. Så blev också fallet  och aktien gick ned runt 6%. Jag tror att marknaden fokuserar främst på minskningen i marginalen och att den norska marknaden nu lägger sig som en våt filt.

Men själv passade jag på att öka mitt befintliga innehav med mer än 50%. Anledningen är för att jag tror att på 5 år sikt kommer detta vara en mycket bra investering.

Om jag applicerar Buffetts köpanalys och försöker prognosticera vad kursen kommer stå i om 5 år givet viss data, får jag fram att en investering idag skulle kunna ge en årlig genomsnittlig avkastning på över 10% per år. Då utgår jag från följande:

• Kurs idag: 56,50 kronor
• Vinst R12M: 5,72 kronor
• PE: 10
• Vinsttillväxt/år: 5%
• Utdelning idag 3,75 kronor
• Utdelningtillväxt/år: 7%

Om 5 år ger dessa värden ger en framtida vinst på 7,30 kronor och med ett PE på 10 ger det en framtida aktiekurs på 73 kronor. Lägg till erhållen utdelning som med den givna utdelningstillväxten blir 21,57 kronor. Totalt blir det 73+21,57 = 94,57 kronor.

Om man köper aktien idag för 56,50 idag är alltså den förväntade årliga avkastningen nästan 11% i snitt. Det tycker jag är klart intressant och därför ökade jag mitt innehav ordentligt.

Nu är Resurs återigen mitt största innehav i aktieportföljen. Slutligen vill jag lägga till, att detta är ingen köprekommendation utan alla måste göra sin egna analys innan ett eventuellt köp.

Finns Resurs i också i din aktieportfölj? Vad tror du det är som gör att marknaden inte verkar uppskata bolaget? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

Nibe växer på den amerikanska marknaden

Nibe är ett fint småländskt bolag som har funnits i aktieporföljen tidigare, men som nog väntar på att tas in igen. Bara kursen faller tillbaka lite. Det är också ett bolag vars huvudkontor jag alltid passerar när jag åker ned till Simrishamn. Många gånger har jag funderat på att höra av mig och fråga om man skulle kunna få en rundtur, men än så länge har det inte blivit av. Så Gerteric, om du mot förmodan följer denna blogg, så vore det kanon om man fick sig en guidad tur :).

Men nu är det inte det som inlägget ska handla om utan istället ska det handla om den pressrelease som kom idag. I den informerar Nibe om att de har köpt 51% av aktierna i det amerikanska bolaget Therm-X of California Inc. Man har också undertecknat en option om att få förvärva resterande 49% av bolaget längre fram.


Therm-X är ett bolag som bildades 1983 och har cirka 340 anställda i USA och Vietnam. Huvudkontoret ligger i Hayward, Kalifornien. Bolaget är en vertikalt integrerad utvecklare och tillverkare av temperatursensorer, värmeelement och processkontrollsystem för halvledarindustrin. Man tillverkar även produkter som kräver noggrann temperaturreglering för den avancerade industrin.

Nibes mångåriga VD Gerteric Lindquist kommenterar på följande sätt:

"Therm-X representerar ytterligare ett steg i vår strategi att etablera oss som en av de ledande leverantörerna till den viktiga halvledarindustrin som är en viktig tillväxtmarknad med god efterfrågan på högteknologiska lösningar. Therm-X närhet till Silicon Valley med dess utvecklingscenter för halvledarindustrin kombinerat med våra andra nordamerikanska enheter såsom BriskHeat och Heatron, vilka redan är aktiva i denna marknad, kommer att innebära intressanta framtida synergier och tillväxtmöjligheter."

Något annat som jag uppskattar vid sådana här förvärv är också om det förvärvade bolagets VD stannar kvar. Så kommer att ske denna gång men även den utvecklingsansvarige stannar kvar.

Den förväntade försäljning för Therm-X för 2020 är över 60 miljoner USD med en förväntad rörelsemarginal på 10%, något som är i linje eller strax över vad Nibe som koncern själva producerar.

Det förvärvade bolaget kommer att ingå i Nibe Elements, vilket gör att Nordamerika blir det största området inom den division. Själva förvärvet kommer att konsolideras in 1 november 2019 under förutsättning att berörda myndigheter ger sitt godkännande och i Nibes rapport för det sista kvartalet borde vi alltså se en högre omsättning för Nordamerika inom divisionen Nibe Elements.

Finns Nibe i din aktieportfölj?

Telia toppar laget med ett verkligt dream team

För några dagar sedan blev det klart att tidigare VD:n Lars-Johan Jarnheimer kommer att föreslås som ny ordförande på den extra bolagsstämma som kommer att vara i november. Det är helt klart en intressant värvning då Tele2 alltid har legat steget före Telia vad gäller lönsamhet. Telia har känts som den oviga kolossen medan Tele2 har känts som gymnasten.

Nu var kanske inte ordförandeposten som var det som har skapade de kraftigaste spekulationerna, utan det var vem som skulle bli den nya VD:n. Här var också Jarnheimer tydligen med att han skulle se till att ha något att säga till om, även om det är den avgående ordföranden Marie Ehrling som formellt utser ny VD.



Igår släpptes så "bomben" att det är tidigare Tele2 VD:n Allison Kirby, som blir ny VD för Telia. Hon kommer att börja på Telia under andra kvartalet och det är en klar revansch för henne som blev bortvald av Kinnevik i samband med sammanslagningen av Tele2 och ComHem. Närmast kommer hon från TDC där hon varit VD sedan slutet av 2018 och hittills gjort ett bra jobb med deras uppdelning av verksamheten.

Richard Bråse i Dagens Industri tycker jag beskriver Telia på ett målande och bra sätt när han jämför dess aktie med "en aktie som tidigare mest har verkat intresserad av att gå på maskerad utklädd till obligation". Allison kommer alltså inte att komma till något dukat bord och det är främst fyra stora utmaningar som hon måste lösa som jag ser det.

Lönsamheten i Sverige - hennes föregångare har trots idoga försök aldrig lyckats få upp lönsamheten här, trots att det är Telias största marknad. Att göra denna del riktigt lönsam är kritiskt och risken finns att här måste man kanske tvingas skära en hel del och fokusera på ett mindre antal saker som man blir bäst på. Fördelen är att hon känner Tele2 utan och innan och kan säkert få användning för det i sin nya roll.

Investeringar i Eurasien - Dessa investeringar klassas som Assets held for sale. Det innebär att de finns som en tillgång i balansräkningen då de ännu inte är sålda/avvecklade. Här måste Allison se till att alla dessa tillgångar sälj eller avvecklas samt att eventuellt nya mutskandaler inte uppstår från dessa äventyr. Helt enkelt se till att städa ut och klart!

Förvärvet av Bonnier broadcasting - Detta jätteförvärv som tidigare ordförande och VD gjorde, men staten var emot måste nu Allison hantera på ett sätt så att hon får största ägaren nöjd samtidigt som att aktieägarna ska bli nöjda med att detta jätteförvärv verkligen gynnar Telia på sista raden. Många säger att telekombolag inte ska investera i mindre content då de aldrig kommer att kunna mäta sig med jättar som Netflix och Disney. Men förhoppningsvis kan Allison lösa detta pussel.

Hantera största ägaren svenska staten - Den stora fördel som Tele2 har är att de har en finansfamilj som största ägare medan Telia har svenska staten som största ägare. Det gör att Telia blir mer trögrörligt och att det kommer in politik i besluten. För att få Telia lönsamt gäller det att svenska staten inte lägger sig i utan låter den nye VD:n och ordföranden få sköta om förvandlingen. Frågan är hur passiva staten kommer att vara om det skulle krävas en större omstrukturering för den svenska delen av Telia?

Lyckas Allison Kirby med hjälp av Lars-Johan Jarnheimer att lösa de fyra, som jag ser det, stora utmaningarna hoppas man att Telias kursgraf kommer likna den kursgraf som Tele2 haft de senaste tre åren. Själv äger jag i dagsläget inga aktier i Telia, men i och med det nya dream teamet är det en stor sannolikhet att Telia kommer att finnas i min aktieportfölj inom en snar framtid. Kanske är Telia2 det nya epitet för Telia?

Tror du att Telia kommer att finnas i din aktieportfölj?

Nordeas nya finansiella mål 2019

Igår kom Nordea med sin niomånaders rapport för 2019 och det var inte någon direkt munter läsning. Inte för att jag hade förväntat mig det, men ändå. Med tanke på att kursen ligger över 70 kronor trodde jag att kanske skulle de visa på en vändning och att vi nu sett botten. I samband med Q2 rapporten förutspådde jag att bolaget borde klara av att göra en vinst per aktie på 0,17 euro för Q3 respektive Q4.

Om man rensar för alla kostnader av engångskaraktär gjorde Nordea mycket riktigt ett resultat per aktie på 0,17 euro. Men det känns som att de har en lång väg kvar att gå tyvärr och att vi får se Nordea handlas till ett P/B över 1 känns avlägset inom de närmaste åren.

I samband med niomånadersrapporten kom bolaget även med ny finansiell affärsplan. Nedan är bolagets nya finansiella mål i den planen.


Finansiella mål

• En avkastning på eget kapital som överstiger 10%
• Ett K/I-tal på 50%

Kostnader

Nu: För 2020 räknar Nordea räknar Nordea med att nå en kostnadsbas under 4,7 miljarder euro med planerade fortsatta nettokostnadsminskningar efter 2020. Kostnaderna för 2019 förväntas minska jämfört med 2018, med oförändrade valutakurser, exklusive jämförelsestörande poster under 2018 och 2019 och förändringar i resolutionsavgifter. De kassamässiga kostnaderna väntas minska under samma period, med oförändrade valutakurser.

Tidigare: För 2021 räknar Nordea med att kostnadsbasen, med oförändrade valutakurser, blir cirka 3 procent lägre än 2018, exklusive jämförelsestörande poster 2018, och kassamässiga kostnader väntas under samma period minska med upp till 10 procent, med oförändrade valutakurser. Kostnaderna för 2019 förväntas minska jämfört med 2018, med oförändrade valutakurser, exklusive jämförelsestörande poster under 2018 och 2019, och kassamässiga kostnader väntas minska under samma period, med oförändrade valutakurser.

Kapitalpolicy

Nu: Kapitalbuffert på 150-200 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen som börjar gälla 1 januari 2020.

Tidigare: Kapitalbuffert på 40-120 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen.

Utdelning

Nu: En utdelningskvot på 60-70 procent, från och med 2020. Nordea kommer löpande att utvärdera möjligheten att använda aktieåterköp för att dela ut överskottskapital. För 2019 siktar Nordeas på en utdelning på 0,4 euro per aktie.

Tidigare: Nordeas mål är att uppnå en årlig ökning av utdelningen per aktie och samtidigt upprätthålla en stark kapitalposition i linje med bankens kapitalpolicy.

Kreditkvalitet

Nu: Nordea räknar med att kreditförlusterna under kommande kvartal blir låga och ungefär i nivå med genomsnittet för 2018. De ekonomiska utsikterna är emellertid något osäkrare.

Tidigare: Nordea räknar med att kreditförlusterna under kommande kvartal förblir låga och ungefär i nivå med genomsnittet för 2018.

Mina tankar

Precis som Gardell uttalade sig igår om dessa mål, så känns de nya målen knappast allt för tuffa. Gardell gör jämförelsen med Börje Ekholm och hur han agerade när han kom till Ericsson där han skapade mål som är "omöjliga att inte överträffa".

Det är i för sig positivt, men vad gäller kostnader, kommer man åtminstone fram till 2022 få leva med att det uppstår extraordinära kostnader i form av omstruktureringar och nedskrivningar tror jag. Nu förutsätter den nya affärsplanen också att marknaden inte förvärras under tiden.

Idag under bolagets kapitalmarknadsdag framkom det också att som en effekt av den nya affärsplanen kommer Wholesale att väntas krympa med 200 miljoner euro, något som kommer att påverka intäkterna i det korta loppet med cirka 150 miljoner euro. Dock är banken övertygad om att på lång sikt så kommer detta att gynna resultatet.

Även mängden kontoprodukter kommer att minska med runt 40% och som en effekt när man gör besparingar kommer det även att påverka antalet anställda även om detta idag inte är klart hur med hur många.

Däremot tycker jag att man kunde har varit mer konservativ när det gäller målet för utdelning. Mot bakgrund av att banken är den bank som under flertalet år haft sämst lönsamhet av de fyra stora bankerna är det bättre att jobba med att stärka balansräkningen och inte dela ut upp till 70% av vinsten.

Ett rimligare mål hade varit att man sänkte utdelningen till 50% av vinsten. Nu tycker jag att det finns en risk att man tvingas sänka målet för utdelningen igen inom något år då man inser att pengarna behövs i verksamheten utifall man vill bli en lönsam bank.

Jag tycker att Nordea äntligen tar tag i problematiken på allvar, men när man gör så här stora besparingar skapar det oro i organisationen. Det är därför viktigt att bolaget jobbar med sin change management process för att detta ska bli bra om ett antal år.

Själv kommer jag att följa bolaget löpande, men under tiden ser jag ingen ide med att investera i bolaget för att slicka i mig en kupong. Då finns det bättre möjligheter på annat håll. Men skulle kursen sjunka ned mot 56 kronor, som jag spekulerat om i tidigare inlägg, är jag köpare av aktien.

Vad tycker du om Nordeas nya finansiella plan och mål?