FI:s nya krav på riskvikter kan sänka storbankernas utdelningsandel nästa år

Igår presenterade Finansinspektionen (FI) sitt förslag på nya riskvikter för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och kommersiella bostadsfastigheter. Det var sedan tidigare känt att detta förslag skulle presenteras igår, men man hade tidigare räknat med att de föreslagna riskvikterna inte skulle bli så höga.

Bakgrunden till förslaget är att FI:s bedömning är att bankerna har förhöjda risker i sin utlåning till kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter. På grund av den historiskt sett unika lågräntemiljön som varit i Sverige de senaste åren och troligen kommer bestå ett antal år framöver anser FI att bankernas sårbarhet har ökat. Med andra ord det finns en risk att banker lånar ut för mycket pengar och om räntan ökar har bankerna inte tillräckligt med kapital för att möta eventuella kreditförluster.

Själva påslaget i sig avser bara den utlåning med säkerhet som gjorts i svenska kommersiella fastigheter i exponeringsklassen företag. Vidare gäller det för banker som har tillstånd från FI att använda internmetoden vid beräkning av kapitalkravet. Internmetoden innebär att man i korthet bedömer varje typ av finansiell verksamhet individuellt. Ju högre risk, desto högre riskvikt och i slutändan ett högre kapitalkrav. Jämfört med basmetoden som säger att kapitalkravet är lika med 15% av rörelseresultatet.


Det banker i Sverige som har fått tillstånd att använda sig av internmetoden är Handelsbanken, Landshypotek, Länsförsäkringar Bank, SBAB, SEB, Swedbank och ett antal sparbanker. Totalt ser ger internmetoden klart lägre riskvikter och därmed ett lägre kapitalkrav än om de använts sig av basmetoden.

Innan gårdagens remiss hade man i branschen räknat med att riskvikterna skulle röra sig från cirka 23% till 30% för kommersiella fastigheter. I förslag som nu är ute på remiss föreslår FI att riskvikterna sätts till 35% för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och 25% för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter. Totalt blir effekten de 30% som det tidigare pratades om, men det är differentierat för att ta hänsyn till att de olika fastighetskategorierna skiljer sig åt ur risksynpunkt.

FI bedömer att detta främst kommer att påverka de svenska storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank. I genomsnitt kommer deras totala kapitalkrav att öka med 0,7 procentenheter.

Källa: Remiss från FI

Det motsvarar i cirka 3,6% av deras nuvarande totala kapitalkrav. Vad gäller bankernas kärnkapitalkrav ökar det med 0,5 procentenheter. För SEB rör det sig om cirka 5 miljarder kronor, drygt 4,6 miljarder kronor för Handelsbanken och omkring 4,8 miljarder kronor för Swedbank.

Hur påverkar detta storbankernas utdelningsmöjligheter 2020

I tabellen nedan har jag sammanställt utdelningen för de tre storbankerna för i år och vad den förväntade utdelning för nästa år ligger på. Nu ska man komma ihåg att förslag från FI har ännu inte gått igenom och troligen tas beslut nästa år, vilket gör att detta kommer att påverka utdelningen för verksamhetsåret 2020 och som betalas ut 2021.

Extrautdelningen i SEB har jag tagit med i tabellen ovan, eftersom det är intressant att se hur mycket pengar som banken har betalat totalt i utdelning. Om man applicerar beloppen för de ökade kapitalkraven och ställer det i relation till förväntad betald utdelning 2020 får man att de motsvarar i:

• Handelsbanken: 41%
• SEB: 35 %
• Swedbank: 48 %

Med andra ord motsvarar det ökade kapitalkravet 35-50% av vad varje storbank förväntas betala ut i utdelning under nästa år. Om inte bankerna börjar få upp vinsterna eller minskar kostnaderna, får man nog räkna med att de behöver sänka sin utdelningsandel 2020.

Andreas Håkansson, analytiker på Danske Bank, konstaterar:

"Tittar vi på vad det gör på kapitalkravet och hur bankerna ligger så ser jag att detta leder till en klar risk att SEB och kanske Handelsbanken behöver sänka sin utdelningsandel 2020"

Det är värt att ha i beaktande om man investerar enkom i storbankerna för utdelningens skull. Nu kan mycket hända innan dess, men helt klart är det en risk att ha hänsyn till i sina bankinvesteringar.

Om du investerar i storbankerna, vad är anledningen?

SEB: Kopplingen till Magnitskij tre gånger värre än i Swedbank

I morse sändes Uppdrag gransknings (UG) program om SEBs inblandning i den estniska penningtvättsskandalen. I SEB har runt 130 kunder under perioden 2005-2018 haft en sådan hög risk att det borde ha tilldelats en varningsflagga. Ändå var SEBs VD Johan Torgeby säker när han för ett år sedan uttalade sig att banken inte hade några röda flaggor att oroa sig för från 2008 till idag. Vidare konstaterade han att banken inte systematiskt har utnyttjats för penningtvätt.

Det är nog därför som SEBs aktiekurs har klarat sig förhållandevis bra om man jämför med Swedbanks. Detta stämde fram till för två veckor sedan när det blev klart att UG skulle sända ett program om vad de funnit om SEB. Då försvann cirka 25 miljarder i börsvärde och många ansåg att detta troligen var en överreaktion.

I UGs program som finns tillgängligt på SVT Play redan nu framgår det att SEB visst haft ett misstänkt antal "non-resident"-kunder under alla dessa år. UGs kartläggning kommer fram till att det rör sig om runt 130 av 194 kontohavare som borde har lett till varningsflaggor och däribland även de ökända målvakterna Erik Vanagels och Stan Gorin, som också noterats hos Swedbank.



Igår släppte SEB en pressrelease, som var lite unik för att vara banker, där de öppet redogjorde för hur stora flöden man haft från Estland under perioden 2005-2018.

Totalt rör det sig om 84,6 miljarder euro för "non-resident"-kunder. Av detta belopp anser banken att cirka 30% (25,8 miljarder euro) är kunder där man haft liten kännedom om dem. Som tabellen visar har den stora volymen varit mellan 2005-2009. Banken jobbar aktivt med att stänga ned dessa konton och från 2010 har de misstänkta volymerna klart minskat.

Från 2016 är de i alla fall mindre än 100 miljoner euro. Dock vill man inte gå ut med hur mycket banken har tjänat på dessa affärer, men sett i backspegeln och effekten på börsvärdet lär det inte längre någon vinst att skryta om.

Om man jämför med Danske Bank och Swedbank är det helt klart mindre volymer av misstänkt penningtvätt i SEB och banken jobbar löpande med penningtvätt och anmäler misstänkt verksamhet till myndigheterna. Men helt klart har de inte varit tillräckligt på alerten och att det pågått under ett decennium kan bara förklaras med att banken inte tagit detta på ett sånt stort allvar som det kanske borde ha gjort.

Det är något som till viss del bekräftas av Gent Jansson, chef för regelefterlevnad. Han säger att i efterhand borde banken ha reagerat snabbare och hårdare i vissa fall. Men i dagsläget är 95% av de misstänkta 194 kunderna inte längre kunder i banken. Men som aktieägare skulle man nog gärna vilja veta vad statusen är på de övriga 5% misstänkta kunderna.

I programmet skjuter UG in sig på är att SEB har utnyttjats på ett värre sätt än Swedbank när det gäller den så kallade Sergej Magnitskijaffären. Totalt rör det sig om cirka 475 miljoner kronor och 190 transaktioner som har slussats via SEB i Estland.

Magnitskijaffären ledde bland annat till att USA införde sanktioner mot Ryssland och det tragiska i det hela är att Rysslands förre vice centralbankschefen Andrej Kozlov redan 2006 varnade estniska myndigheter för att ryska brottslingar använde SEB-ägda Uhispank för att tvätta pengar, men detta togs inte på allvar av myndigheterna. Några månader senare hittades han ihjälskjuten. Hade man agerat på informationen, skulle denna historia inte briserat som den nu gjort, 10 år senare.

I programmet medverkar även den brittiske penningtvättsexperten Graham Barrow, som är en internationellt erkänd expert. Han anser inte att SEBs vd Johan Torgebys uttalande under hösten 2018 varit sanningsenliga.

Till UGs reporter säger han:

De har visst röda flaggor. Om de hade bett mig att göra en utredning åt dem hade jag inte gjort ett sådant uttalande, baserat på den information ni har visat mig. Hade de ändå gått ut med den informationen hade jag avsagt mig ett sådant uppdrag, säger han.

Själv sålde jag mina SEB-aktier för cirka två veckor sedan när det blev känt att SEB skulle medverka i UGs program idag. Som tur är kom jag ur positionen plus minus noll och känner efter idag inte något sug att köpa in mig på nytt i banken.

Jag tror att penningtvättshärvan kommer att ligga som en våt filt över den nordiska bankerna under flera år framåt. Sedan har jag svårt att se någon någon eventuell uppsida annat än en hög utdelning. Det får räcka med exponeringen via Investor.

Hur tänker du kring SEB? 

Q3-rapporten från investmentbolaget Lundbergs var inget speciellt

I förra veckan rapporterade mitt sista investmentbolag sin rapport för det tredje kvartal. Likt tidigare kvartal är man inte bortskämd med en massa bilder och sidor i rapporten. Utan det är rakt på sak, fram det centrala och så är det klart. 

I början när började med aktier läste jag någonstans att man kunde bedöma om ett bolag var vinstmaximerande eller ej genom att se på hur årsredovisningen såg ut. Om det var en tjock årsredovisning med en massa bilder i fyrfärgstryck var detta ett bolag med en ledning som inte brydde sig så mycket om kostnadssidan i företaget.

Om det istället var väldigt avskalat och endast det som lagen kräver plus kanske lite extra visade detta på en ledning som fokuserade på att hålla i kostnaderna och öka vinsten. Fredrik Lundberg tillhör definitivt kategori två. Delårsrapporten är på hela tio sidor, inga bilder och endast loggan är i färg.


Tredje kvartalet har varit förhållandevis lugnt, som när på att Lundbergs har passat på och köpa fler aktier i Handelsbanken och Industrivärden. Helt klart stärker han sin makt i dessa två bolag. I övrigt kan kvartalet sammanfattas med:

• Substansvärdet per 30 september 2019 uppgick till 355 kronor
• Nettoomsättningen uppgick till 16 531 miljoner kronor
• Resultat efter skatt uppgick till 8 437 miljoner kronor
• Vinst per aktie blev 25,80 kronor
• Räntebärande nettoskulden uppgick till 4 959 miljoner kronor.

I det tredje kvartalet köpte Lundbergs 3 miljoner aktier i Handelsbanken A och 1 miljoner aktier i Industrivärden C. Trots detta ökade nettoskulden bara med 500 miljoner kronor och uppgår till strax över 5%. Med andra ord fortsätter Fredrik Lundberg att sitta med torrt krut och köpa på sig när det är billigt.

Efter kvartalsbokslutet har han fortsatt att köpa aktier och har köpt ytterligare 1 miljon aktier i både Handelsbanken A och Industrivärden C.

Per idag är det beräknade substansvärdet uppe i 377 kronor och börskursen likaså. Efter rapporten har det kommit säljrekommendationer från DNB och Pareto. Båda menar på att Lundbergs har inte varit uppe på de här nivåerna förut och därför är det ett bra tillfälle att plocka hem lite vinst.

Själv tänker jag tvärtom. I och med att substansvärdet är i nivå med börskursen tycker jag att det finns klart stöd för dessa nivåer och behåller. I samband med att Pareto kom med sin säljrekommendation sjönk kursen ned till 370 kronor, men jag missade det tillfället att fylla på.

Det som däremot var intressant i DNBs analys är att de är helt övertygande om att Lundbergs kommer att fusionera in Industrivärden, vilket skulle ta Lundbergs makt till nya höjder. Men det verkar vara 3-5 år framåt i tiden enligt DNB.

Själv äger jag båda bolaget och är inte ensam att ha tänkt samma tanke och tror också att det är en tidsfråga. Under tiden bygger Fredrik sakta men säkert upp sina positioner. Tråkigt men stabilt, som man vill ha det.

Finns Lundbergs i din aktieportfölj? Tror du att bolagen slås ihop i framtiden?

Black Week 2019 - årets köpfest eller?

(Detta inlägg innehåller affiliatelänkar)

Nästa vecka är det Black Friday och Cyber Monday, västvärldens stora köpfester. Nytt för i år verkar vara att man nu infört något som heter Black Week, alltså en köpfest som sträcker sig över nio dagar. Under dessa dagar kommer handlare att överösa oss konsumenter med erbjudanden. Allt för att man ska spendera så mycket pengar som möjligt.

Själv trodde jag att Black Friday var fredagen som precis var, men inser nu av mängden mail som strömmar in i min inbox att det är kommande fredag. Själv är jag inte direkt intresserad av shopping eller känner att jag har något behov av att köpa saker som jag inte behöver.

Istället önskar jag mig att Avanza eller Nordnet skulle kunna ha en Black Friday deal där man får rabatt på några utvalda aktier. Tänk om man fick handla Investor eller Industrivärden till rabatt till exempel köp Investor A för 480 kronor och Industrivärden C för 205 kronor. Nu lär det aldrig ske, men det hade varit lockande för mig.

Då det troligen kommer att sättas försäljningsrekord i år igen, började jag fundera på om man nu ändå ska handla hur gör man det smartast? Nedan är några saker som jag kom att tänka på.

1) Ha en plan och en budget

Julen är här om fyra veckor och varför inte köpa julklapparna redan nu när det är så "billigt". Glad i hågen klickar man hem en massa varor och det är lätt att man köper mer än vad man tänkt sig. Ofta brukar företagen komma med diverse, på pappret, generösa avbetalningsvillkor.

Även låneföretag brukar skicka ut mail med erbjudanden om olika snabblån, som att låna pengar räntefritt. Problemet är att för vissa människor går det inte att betala tillbaka pengarna vid ett visst datum och då blir plötsligt det räntefria lånet en väldigt dyr historia. Att tänka är följande:

1. Låna aldrig pengar till konsumtion
2. Ha en plan på vad det är du tänkt köpa innan
3. Upprätta en budget för vad det får kosta och håll dig till den

2) Kolla alltid upp priserna först

Enligt lag får man inte kalla det rea om man inte sänker priset på en vara. Det vissa handlare gör är att de höjer priset på varan under hösten och sedan när Black Week inträffar, sänker man priset ned till vad det egentligen var innan prishöjningen under hösten. Som konsument tror man att man har gjort ett klipp, men i själva verket har man betalt ordinarie pris.

Ta därför för vana att kontrollera prisutveckling för de senaste 3-6 månaderna, för att se om så har skett. Den bästa sidan tycker jag är Prisjakt. När man klickat in på en produkt har de en flik som visar prisutvecklingen för den varan och det är lätt att se om det verkligen är en rabatt eller ej.

3) Gå med i ett bonusprogram

På nätet finns det olika företag som erbjuder återbäring i form av cashback på de köp som man gör hos någon av de anslutna företagen. Själv har jag gått med i MyBonus. De har cirka 720 anslutna företag och anledningen till att jag valde det nätverket är för att de har de företag som jag själv handlar ifrån eller kan tänka mig att handla ifrån.

Innan jag beställer något på nätet kollar jag alltid om företaget finns hos MyBonus. Om de finns med kan jag få återbäring på det jag handlar. Ofta har MyBonus kampanjer som ger extra mycket i återbäring. När jag slutade jobbet var jag tvungen att skaffa ett privat mobilabonnemang. Genom att nyttja MyBonus, fick jag 150 kr i återbäring på ett nytt privatabonnemanget hos Hallon. Pengar som blev en extra aktie i Latour.

Om du själv är intresserad av att gå med i MyBonus, kan du använda min inbjudningslänk och på så sätt få 50 kronor i välkomståterbäring.

Gå med i MyBonus

4) Sätt av till sparandet

Ett sätt som jag själv använder mig av är att den rabatt som jag erhåller, sätter jag av som sparande. Till exempel, om jag köper något för 600 kronor och det är 25% rabatt på varan, vilket blir 150 kronor. Då ser jag det som att jag handlat för 600 kronor, där 450 kronor är vad varan kostade och 150 kronor är till mitt sparande.

Ett annat sätt är att man hela tiden avrundar uppåt till hela 100 kronor. I exemplet ovan kostar varan med rabatt 450 kronor. Avrundat uppåt till helt 100-tal kronor, blir det 500 kronor, vilket innebär att 50 kronor åker in till sparandet.

Ett tredje sätt kan vara att man sätter av en viss procent av vad man handlat för till sitt sparande. Om man handlar för säg 5 000 kronor, kan man sätta av till exempel 10% till sitt sparande, vilket innebär att sparandet får en extra insättning på 500 kronor. Givetvis är detta beroende på vilken ekonomi man har.

Själv kommer jag att använda mig av det tredje sättet och sätta av 10% av det jag handlar för till min ISK. De pengar som jag sätter av kommer jag att köpa något av de sex investmentbolagen som jag skrivit om i inlägget Skapa din egen investmentportfölj.

För de som inte vill äga aktier utan fonder kanske fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag kan vara ett alternativ. Det viktiga är att inte glömma att köpa en "julklapp" till ditt sparkonto.

Hur tänker du kring Black Friday och vad gör du med rabatten du får om du köper något?

Alla sparare får lägre skatt nästa år på sitt sparkapital

Per den sista november fastställer Riksgälden statslåneräntan och det är den som ligger till grund för skatten på ISK och KF för 2020. Med tanke på att det inte är troligt att räntan höjs innan dess, vet vi redan nu vad skatten på ISK och KF kommer att bli. Det blir en sänkning.

I början av året skrev jag om hotet mot spararna då man ville höja kapitalskatterna ytterligare, särskilt skatten på ISK-sparandet. Tanken med ISK var att sparande på sånt konto skulle främja fler till att spara pengar istället för att låna pengar för konsumtion.

I samband med detta uttalade sig Ulla Andersson, ekonomisk talesperson från Vänsterpartiet, att det rörde sig bara om 2 påsar ostbågar mindre. Underförstådd var att det inte är mycket får oss höginkomsttagare att gnälla om. Nu är det inte bara den lilla grupp som sparar på ett sånt konto, utan det gör också den stora massan av svenskarna. Det innebär att det slår även mot grupper som hon inte tänkts sig och det sänder fel signaler till de som tar ansvar för sina liv och inte spenderar pengar hej vilt.

Hur beräknas skatten för ISK och KF?

Skatten beräknas utifrån ett kapitalunderlag som i sin tur beskattas med 30%. Istället för att staten tittar på vinster och förluster på dina placeringar, som sedan beskattas med 30% utgår man istället från sparkapitalets värde varje kvartal.

Man räknar fram vad man kallar för ett kapitalunderlag. Det tar sikte på hur mycket pengar man har haft på kontot vid ingången av varje kvartal plus summan av alla insättningar under året, som sedan divideras med fyra.

Kapitalunderlaget beskattas enligt modellen: (statslåneräntan + 1 procentenhet) x 0,3.

Enligt gällande regler får statslåneräntan plus en procentenhet inte understiga 1,25. Den regel kom till i och med att negativa räntor har dykt upp. Tidigare fanns inget golv, så teoretiskt sett skulle man kunna ha fått betalt för att spara av staten. 

Med tanke på att Riksbanken har sitt nästa räntemöte i mitten av december är det inte troligt att räntan kommer att höjas innan utgången av november. Eftersom vi har en negativ ränta i Sverige kommer troligen även statslåneränta vara negativ, vilket gör att golvet i beräkningen av skatten för ISK och KF slår till. Därför vet vi redan nu med stor sannolikhet att räntan kommer att bli 0,375% (1,25 x 0,3) för 2020. Under 2019 har skatten på ISK och KF varit 0,453%, så det blir en sänkning med 0,078%.

Vad innebär det för alla oss med ett sparkapital?

Nedan har jag ställt samman en tabell för hur stor skatten blir beroende på storleken på kapitalunderlaget. Kapitalunderlag är förenklat hur mycket pengar man har på kontot vid vissa givna tidpunkter. Som tabellen nedan visar minskar skatten med 7,80 kronor för varje 10 000 kronor som man har i sparkapital på sin ISK och/eller KF.

Med tanke på Ulla Anderssons jämförelse med priset på ostbågar, kollade jag vad en påse OLW Ostbågar 220 gram kostar på Willy's. Totalt kostar en påse 19,50 kronor. Det innebär att om du har 25 000 kronor i sparkapital, så får du en gratis påse med ostbågar nästa år från Ulla.

Hur många påsar med ostbågar får du gratis nästa år?