Jag fick en kommentar från Börsjägarcoachen på Twitter om mitt inlägg hur jag får mina barn intresserade av aktier. I korthet så har han skapat en aktieportfölj åt sina barn med aktier som de känner till. Tanken är att de på så sätt lättare ska få upp ett intresse kring det här med aktier. Aktiepappa är en annan profil som pratar om hur han valt aktier åt sitt barn. Stefan Thelenius är en tredje profil, som låter sina barn välja månadens aktie att spara i. Sedan har Joel Bladh skrivit en hel del om det i sin bok "Bygg en förmögenhet - Fixa familjens ekonomi". Dock har jag inte hunnit läsa den än.
Det fick mig att fundera över, om man skulle skapa en aktieportfölj med bolag som barnen känner till, hur skulle den då se ut? Jag gick igenom bolag som du kan handla antingen via Nordnet eller Avanza med min yngsta son och han kände till följande bolag, vilket får ses som en bruttolista:
Adidas
Amazon
Apple
AstraZeneca
Bahnhof
Bilia
Björn Borg
Boozt
Clas Olsson
Cloetta
Coca-Cola
EA Sports
Electrolux
Handelsbanken
H&M
ICA Gruppen
Kopparbergs
LeoVegas
Microsoft
McDonalds
MTG
NCC
Netflix
Nordea
Pepsi
SAAB
SAS
SEB
Securitas
Skanska
Sportamore
Storytel
Spotify
Swedbank
Tele2
Telia
Volvo
Walt Disney
Zalando
Av alla dessa bolag har jag valt ut följande aktier som kan vara som en starten till en aktieportfölj till ditt barn om du inte vet vad du ska välja för aktier:
Utdelningsaktier Tillväxtsaktier
AstraZeneca Amazon
Cloetta LeoVegas
Electrolux Sportamore
ICA Gruppen Storytel
Skanska
Swedbank
Telia
Med tanke på att Amazon kostar cirka 1 500 USD per aktie, kanske man inte har råd att köpa en aktie, då kan man välja någon annan aktie som man tycker verkar bra i listan.
Vilka aktier tycker du borde vara på listan? Vilka aktier skulle du välja? Kommentera gärna på bloggen.
onsdag 18 april 2018
tisdag 17 april 2018
Hur gör du barnen intresserade av aktier
Ska man berätta för sina barn hur mycket sparkapital de har? Eller hur gör man egentligen?
Mina barns mor- och farföräldrar öppnade när barnen föddes varsin aktiedepå i barnens namn. Kanske inte så klokt med tanke på att de vid 18 års ålder bestämmer själva vad de vill göra med pengarna. Därför känns det extra viktigt att de så tidigt som möjligt lär sig om aktier och utdelningar, och om man låter tiden gå kan detta bli stora belopp i slutändan.
Förhoppningen är att de blir tillräckligt intresserade att de känner att de vill låta pengarna vara kvar och få växa. Det är därför jag pratar mycket hemma om sparande, att leva på sina utdelningar, osv. När de är 45-50 år gamla, är det inte omöjligt att de har en utdelning på ett antal tusenlappar varje månad, något som blir ett extra tillskott i vardagen. Själv önskar jag att mina föräldrar hade varit intresserade av aktier och gett mig den här skolningen. Då hade jag redan varit ekonomiskt fri. Men det är aldrig försent att börja med aktier.
Det första jag gjorde med barnens depåer, var att ändra dessa till ISK, eftersom denna sparform idag är skattemässigt mer fördelaktig. Därefter, skapade jag två likadana portföljer åt dem. Ni kan se aktieportföljerna här. Fokus har varit på 10-12 stabila utdelande bolag i olika branscher, för att få en bra riskspridning. Eftersom den stora grabben är 16 år, är det mindre än två år innan han får tillgång till denna ISK.
Efter det valde jag och mitt ex att sätt oss ned med dem båda och visa deras aktieportföljer samt förklara hur de är uppbyggda. Startvärdet är 25 950 kronor för varje barn med en direktavkastning på 3,1%. Av det beloppet lät vi 2 000 kronor vara likvider, så att de skulle kunna välja bolag själva. Jag tror att nu när de vet hur mycket pengar de har, blir det roligare att sätta undan 20, 50 eller 100 kronor av de pengar som de får till födelsedagar/jul eller om de jobbar lite extra. Hittills är det bara stora grabben som valt egen aktie och det blev en aktie i Apple.
Om man börjar från noll är det är nog inte lika lätt att motivera dem till att börja med ett aktiesparande. Nu när de har ett större kapital, har de tillräckligt med antal aktier att den aktieutdelning som de får, kan de återinvestera i nya aktier. Har du som barn "bara" sparat 150 kronor och köpt till exempel en aktie i Axfood, så utdelningen du fick på 7 kronor är för liten för att du ska kunna köpa någon ny aktie.
Hur sparar du till dina barn? Om det är i deras namn, vet de om hur stora aktieportföljer de har? Kommentera gärna på bloggen.
Mina barns mor- och farföräldrar öppnade när barnen föddes varsin aktiedepå i barnens namn. Kanske inte så klokt med tanke på att de vid 18 års ålder bestämmer själva vad de vill göra med pengarna. Därför känns det extra viktigt att de så tidigt som möjligt lär sig om aktier och utdelningar, och om man låter tiden gå kan detta bli stora belopp i slutändan.
Förhoppningen är att de blir tillräckligt intresserade att de känner att de vill låta pengarna vara kvar och få växa. Det är därför jag pratar mycket hemma om sparande, att leva på sina utdelningar, osv. När de är 45-50 år gamla, är det inte omöjligt att de har en utdelning på ett antal tusenlappar varje månad, något som blir ett extra tillskott i vardagen. Själv önskar jag att mina föräldrar hade varit intresserade av aktier och gett mig den här skolningen. Då hade jag redan varit ekonomiskt fri. Men det är aldrig försent att börja med aktier.
Det första jag gjorde med barnens depåer, var att ändra dessa till ISK, eftersom denna sparform idag är skattemässigt mer fördelaktig. Därefter, skapade jag två likadana portföljer åt dem. Ni kan se aktieportföljerna här. Fokus har varit på 10-12 stabila utdelande bolag i olika branscher, för att få en bra riskspridning. Eftersom den stora grabben är 16 år, är det mindre än två år innan han får tillgång till denna ISK.
Efter det valde jag och mitt ex att sätt oss ned med dem båda och visa deras aktieportföljer samt förklara hur de är uppbyggda. Startvärdet är 25 950 kronor för varje barn med en direktavkastning på 3,1%. Av det beloppet lät vi 2 000 kronor vara likvider, så att de skulle kunna välja bolag själva. Jag tror att nu när de vet hur mycket pengar de har, blir det roligare att sätta undan 20, 50 eller 100 kronor av de pengar som de får till födelsedagar/jul eller om de jobbar lite extra. Hittills är det bara stora grabben som valt egen aktie och det blev en aktie i Apple.
Om man börjar från noll är det är nog inte lika lätt att motivera dem till att börja med ett aktiesparande. Nu när de har ett större kapital, har de tillräckligt med antal aktier att den aktieutdelning som de får, kan de återinvestera i nya aktier. Har du som barn "bara" sparat 150 kronor och köpt till exempel en aktie i Axfood, så utdelningen du fick på 7 kronor är för liten för att du ska kunna köpa någon ny aktie.
Hur sparar du till dina barn? Om det är i deras namn, vet de om hur stora aktieportföljer de har? Kommentera gärna på bloggen.
söndag 15 april 2018
Hur kan du unna dig lyx utan att det blir kostsamt?
Hur kan man unna sig saker utan att det kanske kostar något? Det låter för bra för att vara sant eller hur?
Vin är ett av mina stora intressen, både att samla på men även att få chansen att provsmaka exklusiva viner från de stora vinslotten i världen. Som ni förstår är detta kostsamt och hur hänger det ihop med mitt sparfokus och en balanserad privatekonomi?
Tänk om man kunde ha ett vinintresse utan att det för den delen blir kostsamt?
Bordeaux är ett område i Frankrike, som har några av världens äldsta och finaste vinslott. 1855 gjordes en klassificering av dessa och endast fyra slott klassades som premier cru, vilket är den högsta klassen. De fyra slotten är Ch. Latour, Ch. Lafite-Rothshild, Ch. Margaux och Ch. Haut-Brion. På bilden är Ch. Mouton Rothshild med, men de kom med först 1973 om man ska vara petig.
På min bucket list står det att jag någon gång i livet ska ha druckit vin från dessa slott. Hittills har jag provat Ch. Latour. Det var en 1992:a, ett mellanår, men vinet var fantastiskt.
Även om det inte är ett bra vinår, så kan man räkna med att viner från dessa slott håller en enormt hög klass, vilket driver upp prislappen per flaska.
I fredags var jag med min sambo samt hennes bror och svägerska på The Winery Hotel. På deras vinlista hade jag sett att de hade några årgångar av Ch. Haut-Brion, nämligen 1993, 1995 och 1996. Vi provade 1993:an, vilket med sina 25 år på nacken fortfarande hade syra och fruktighet kvar. Rätt fantastiskt efter så många år. Denna skulle man kunna ha i källaren i minst fem år till. Väl på plats provade vi också Ch. Cheval Blanc från 1987. Vinet var mer elegant och sammetslent, och med en otroligt bärig doft. Svårt att tro att det trots allt är 31 år gammalt.
Kostnaden för dessa två flaskor är 5 500 kronor, vilket är väldigt mycket pengar. Eftersom vi var fyra personer blir det 1 375 kronor per person. Men som jag sa i inledningen av detta inlägg kostade det mig inget. Men hur är det möjligt? Jo, genom planering.
Jag har två barn, som jag har varannan vecka. Mitt ex och jag har en lite annan syn på det här med hur vi ska handla kläder till barnen. När det gäller att köpa kläder, går jag alltid ut på nätet för att jämföra priser och jag handlar även till största delen på nätet och försöker vara ute i tid. För standardprodukter som säljs av många olika affärer är det bara pris som gäller för mig. Varför betalar mer om jag inte behöver.
Om du ska åka på skidsemester under sportlovet, vilket många gör, kolla då igenom barnens skidkläder i god tid innan så att allting passar. Åker du endast sju dagar per år känns det galet att lägga ned pengar på ett märkesställ.
Om du inte kollar att kläderna passar på barnen innan du åker, tvingas du handla på plats och där är det alltid dyrt eftersom du inte har så mycket till val. Som en jämförelse kunde du köpa ett skidställ på Decathlon för 1 148 kronor några veckor innan sportlovet. Men att köpa ett på plats i Trysil gick på 2 700 kronor, något som mitt ex upptäckte då hon inte i god tid kollat att kläderna på äldsta grabben passade. Skillnaden är 1 552 kronor eller 776 kronor för mig, vilket är mer än halva kostnaden för vad vinupplevelsen på The Winery Hotel gick på per person.
Nu är det snart dags för nya vår/sommar skor till barnen. Den äldsta sonen vill troligen ha ett par vita Converse. Listpriset för dessa är nortmalt sett 750 kronor, men genom att kolla runt på nätet och köpa nu kan man få dem via Sportamore för 449 kronor, ytterligare 301 kronor sparade,
Detta är två exempel på hur jag genom planering och att vara ute i god tid spar pengar, vilket sedan möjliggör för mig att njuta av ofantligt dyra viner till en rimlig peng.
Vilka är dina bästa tips på att spara pengar och på så sätt kunna unna dig saker utan att det blir någon större merkostnad? Kommentera gärna i bloggen.
Vin är ett av mina stora intressen, både att samla på men även att få chansen att provsmaka exklusiva viner från de stora vinslotten i världen. Som ni förstår är detta kostsamt och hur hänger det ihop med mitt sparfokus och en balanserad privatekonomi?
Tänk om man kunde ha ett vinintresse utan att det för den delen blir kostsamt?
På min bucket list står det att jag någon gång i livet ska ha druckit vin från dessa slott. Hittills har jag provat Ch. Latour. Det var en 1992:a, ett mellanår, men vinet var fantastiskt.
Även om det inte är ett bra vinår, så kan man räkna med att viner från dessa slott håller en enormt hög klass, vilket driver upp prislappen per flaska.
I fredags var jag med min sambo samt hennes bror och svägerska på The Winery Hotel. På deras vinlista hade jag sett att de hade några årgångar av Ch. Haut-Brion, nämligen 1993, 1995 och 1996. Vi provade 1993:an, vilket med sina 25 år på nacken fortfarande hade syra och fruktighet kvar. Rätt fantastiskt efter så många år. Denna skulle man kunna ha i källaren i minst fem år till. Väl på plats provade vi också Ch. Cheval Blanc från 1987. Vinet var mer elegant och sammetslent, och med en otroligt bärig doft. Svårt att tro att det trots allt är 31 år gammalt.
Kostnaden för dessa två flaskor är 5 500 kronor, vilket är väldigt mycket pengar. Eftersom vi var fyra personer blir det 1 375 kronor per person. Men som jag sa i inledningen av detta inlägg kostade det mig inget. Men hur är det möjligt? Jo, genom planering.
Jag har två barn, som jag har varannan vecka. Mitt ex och jag har en lite annan syn på det här med hur vi ska handla kläder till barnen. När det gäller att köpa kläder, går jag alltid ut på nätet för att jämföra priser och jag handlar även till största delen på nätet och försöker vara ute i tid. För standardprodukter som säljs av många olika affärer är det bara pris som gäller för mig. Varför betalar mer om jag inte behöver.
Om du ska åka på skidsemester under sportlovet, vilket många gör, kolla då igenom barnens skidkläder i god tid innan så att allting passar. Åker du endast sju dagar per år känns det galet att lägga ned pengar på ett märkesställ.
Om du inte kollar att kläderna passar på barnen innan du åker, tvingas du handla på plats och där är det alltid dyrt eftersom du inte har så mycket till val. Som en jämförelse kunde du köpa ett skidställ på Decathlon för 1 148 kronor några veckor innan sportlovet. Men att köpa ett på plats i Trysil gick på 2 700 kronor, något som mitt ex upptäckte då hon inte i god tid kollat att kläderna på äldsta grabben passade. Skillnaden är 1 552 kronor eller 776 kronor för mig, vilket är mer än halva kostnaden för vad vinupplevelsen på The Winery Hotel gick på per person.
Nu är det snart dags för nya vår/sommar skor till barnen. Den äldsta sonen vill troligen ha ett par vita Converse. Listpriset för dessa är nortmalt sett 750 kronor, men genom att kolla runt på nätet och köpa nu kan man få dem via Sportamore för 449 kronor, ytterligare 301 kronor sparade,
Detta är två exempel på hur jag genom planering och att vara ute i god tid spar pengar, vilket sedan möjliggör för mig att njuta av ofantligt dyra viner till en rimlig peng.
Vilka är dina bästa tips på att spara pengar och på så sätt kunna unna dig saker utan att det blir någon större merkostnad? Kommentera gärna i bloggen.
fredag 13 april 2018
Vad ska du göra med utdelningen?
Nya sköna utdelningsslantar har trillat in under veckan och jag har funderat hur dessa används på bästa sätt. Det som alltid förespråkas att är återinvestera utdelningen för att maximera ränta-på-räntaeffekten i aktieportföljen.
Men för mig uppstår två frågor med den utdelning som jag får. Den ena fråga är när måste jag återinvestera utdelningen och i vad ska jag återinvestera utdelningen?
Utdelning från ett bolag som delar ut en gång per år, ska du automatiskt köpa nya aktier direkt när utdelningen landat på konto eller ska du vänta till ett bättre ingångsvärde för de "nya" pengarna? Du har ju trots allt nästan ett helt år på dig att köpa fler aktier. Personligen tror jag att det är beroende på vilken syn du har på marknaden och aktien i ett kortare perspektiv. Tror du att det är en nedgång inom en snar framtid, vänta med att köp, annars köp nära inpå utdelningen för att vara med på fortsatt kursuppgång.
Den första fråga tycker jag är lite lättare jämfört med den andra frågan. Vissa köper konsekvent nya aktier i den aktie som utdelningen kom ifrån. Men själv våndas jag alltid med om jag också ska göra det eller om jag ska köpa aktier i andra befintliga innehav. Eller istället kanske köpa in ett nytt spännande innehav, som jag haft på bevakningslistan.
För att komplicera det ytterligare, så har jag ca 5% belåning på portföljen och även om räntan är 0,99%, är det en kostnad jag helst skulle slippa. Det väcker frågan om jag ska minska belåningen genom att använda utdelningen till det? Så länge jag har krediten kommer jag åt pengar om köpläge skulle uppstå. Med andra ord finns det alltid torrt krut.
Problemet med att använda utdelningen till att minska krediten är att det inte är särskilt ekonomiskt så länge som räntekostnaden är så låg. För att ta ett räkneexempel. Om jag har en aktie i min aktieportfölj som har en utdelning på 1000 kr, vilket i exemplet motsvarar 3%, motsvarar en minskning av krediten med 1000 kronor en minskad räntekostnad med 9,90 kr (1000*0,0099) per år. Men om jag istället köper nya aktier för de 1000 kronorna som fortsätter att ge en 3%-ig utdelning året efter, går jag miste om 30 kr i ökad utdelning.
Som ni ser, ger en minskning av krediten med hjälp av erhållen utdelning att jag får betala för det, vilket inte känns lockande.
Istället blev det att fylla på i kvalitetsbolagen Latour och Svolder, som handlas runt sitt substansvärde. Särskilt Latour brukar ofta handlas med premie och det känns bra att komma in på dessa nivåer.
Sedan tog jag in ett nytt bolag, Diös, som jag bevakat en längre tid. Det är ett fastighetsbolag med fina bestånd från Gävle och norrut. Bra blandning mellan olika typer av fastigheter, stabila siffror och en direktavkastning över 5%.
Hur tänker ni kring utdelningen och hur gör ni? Kommentera gärna.
Men för mig uppstår två frågor med den utdelning som jag får. Den ena fråga är när måste jag återinvestera utdelningen och i vad ska jag återinvestera utdelningen?
Utdelning från ett bolag som delar ut en gång per år, ska du automatiskt köpa nya aktier direkt när utdelningen landat på konto eller ska du vänta till ett bättre ingångsvärde för de "nya" pengarna? Du har ju trots allt nästan ett helt år på dig att köpa fler aktier. Personligen tror jag att det är beroende på vilken syn du har på marknaden och aktien i ett kortare perspektiv. Tror du att det är en nedgång inom en snar framtid, vänta med att köp, annars köp nära inpå utdelningen för att vara med på fortsatt kursuppgång.
Den första fråga tycker jag är lite lättare jämfört med den andra frågan. Vissa köper konsekvent nya aktier i den aktie som utdelningen kom ifrån. Men själv våndas jag alltid med om jag också ska göra det eller om jag ska köpa aktier i andra befintliga innehav. Eller istället kanske köpa in ett nytt spännande innehav, som jag haft på bevakningslistan.
För att komplicera det ytterligare, så har jag ca 5% belåning på portföljen och även om räntan är 0,99%, är det en kostnad jag helst skulle slippa. Det väcker frågan om jag ska minska belåningen genom att använda utdelningen till det? Så länge jag har krediten kommer jag åt pengar om köpläge skulle uppstå. Med andra ord finns det alltid torrt krut.
Problemet med att använda utdelningen till att minska krediten är att det inte är särskilt ekonomiskt så länge som räntekostnaden är så låg. För att ta ett räkneexempel. Om jag har en aktie i min aktieportfölj som har en utdelning på 1000 kr, vilket i exemplet motsvarar 3%, motsvarar en minskning av krediten med 1000 kronor en minskad räntekostnad med 9,90 kr (1000*0,0099) per år. Men om jag istället köper nya aktier för de 1000 kronorna som fortsätter att ge en 3%-ig utdelning året efter, går jag miste om 30 kr i ökad utdelning.
Som ni ser, ger en minskning av krediten med hjälp av erhållen utdelning att jag får betala för det, vilket inte känns lockande.
Istället blev det att fylla på i kvalitetsbolagen Latour och Svolder, som handlas runt sitt substansvärde. Särskilt Latour brukar ofta handlas med premie och det känns bra att komma in på dessa nivåer.
Sedan tog jag in ett nytt bolag, Diös, som jag bevakat en längre tid. Det är ett fastighetsbolag med fina bestånd från Gävle och norrut. Bra blandning mellan olika typer av fastigheter, stabila siffror och en direktavkastning över 5%.
Hur tänker ni kring utdelningen och hur gör ni? Kommentera gärna.
torsdag 12 april 2018
Mitt sätt att se på min aktieportfölj
Det här inlägget handlar om hur jag har byggt min aktieportfölj och hur jag kom fram till det efter mycket tänkade och diskuterande med vänner, som också handlar med aktier.
Jag kommer ihåg min första aktieaffär. Men då hade jag inte förstått det här med olika investeringsstrategier, hade inte hört talas om diversifiering mellan tillgångar eller att inte lägga alla ägg i samma korg. Istället gick jag all-in i en enda aktie. Valet föll på Handelsbanken, vilket kanske inte är att anses som en högriskplacering. Men nu var detta något år innan krisen i början av 1990-talet och jag hann sälja av innan till en god vinst, vilket fick mig att inse att aktier, det kan man tjäna pengar på.
Även om detta väckte mitt intresse det tog ett tag innan jag klev in på aktiemarknaden igen. Runt mitten av nittiotalet var jag tillbaka och då var det optioner som gällde. Behöver knappast säga att det kanske inte blev direkt lysande affärer. Bättre gick det mot slutet av 1990-talet, en period som kan beskrivas som häftiga tider. Man kunde i princip slänga in en påse pengar på börsen, köpa aktier i bolag som höll på med "internet" på något sätt och pengarna bara växte. Det var som att gödsla en gräsmatta med kväve och vattna ordentligt.
I den vevan hade jag börjat som revisor på första byrå och det var en kille där som höll på en hel del med aktier. I sin aktieportfölje hade han bland annat aktier i ett bolag som hette PC Express.
På ett uppdrag som vi hade tillsammans, blir han uppringd av sin aktiemäklare, som berättar att PC Express skulle knoppa av Bidlet och undrade hur han ville göra med aktierna i det avknoppade bolaget. Kollegan frågade vad Bidlet sysslade med varpå mäklare förklarade att de höll på med auktioner på nätet. Hur som helst behöll kollegan aktierna och fick ett ingångsvärde på runt 30 kr per aktie.
Sedan blev det en helt galet resa och Bidlet rusade som om det vore på steroider. Aktien gick upp till 1500 kr. Via HQ kunde man handla aktien, som var onoterad. Kollegan gick runt och log på kontoret och berättade att han nu minsann skulle köpa en sportbil. I samma veva lägger amerikanska QXL ett bud på bolag och det spekuleras i att budet kommer hamna på 3-5000 kronor. Tur att öronen satt där de satt, annars hade leende gjort frivarv på frivarv runt skallen på honom.
Aktien fortsatte att stiga och var uppe på nästan 2000 kr och hans aktieportfölj måste haft ett all-time high. Men, som ofta sker, vill man krama ur ännu mera och inte ta hem en vinst. När han väl sålde hade den sjunkit tillbaka mot 2-300 kronor. En fantastisk vinst, men det blev inte en sportbil.
Därför, innan jag nu på allvar började spara i aktier och när tanken väcktes på att kunna leva på mina aktieutdelningar, har jag ägnat mycket tid åt att fundera på hur jag ska bygga min aktieportfölj. Till slut kom jag fram till att jag skulle se den som ett hus. Och ett hus består av olika delar.
Den första delen, som också är den stabila basen i alla byggen, är grunden. Grunden i mitt fall består av investmentbolagen Investor, Industrivärden, Kinnevik, Latour och Svolder samt skog i form av Holmen.
Men för att kunna ha råd att bygga ett hus måste man ha ett löpande kassaflöde. Detta har jag skaffat mig från olika preferensaktier i främst fastighetsbolag, vilket är min andra del Vid något tillfälle kommer jag nog att byta ut dessa mot stamaktier om aktieutdelningen på dessa närmar sig aktieutdelningen av preffarna.
Nu när jag har grunden klar och kassaflödet ordnat, kan jag bygga resten av huset och det är så som jag ser på mina övriga aktieinvesteringar, som utgör den tredje delen. Tanken är att varje enskild aktie i denna del ska uppgå till minst 1% av portföljvärdet och att det ska vara något så när likaviktat med undantag för några som jag tror extra på. I mitt fall är det Swedbank och Resurs Bank.
Den sista delen kallar jag för tillväxtdelen och här samlar jag investeringar i bolag med hög tillväxt och skalbara affärer, gärna via molnet. Exempel på investeringar är aktier i Storytel, Fortnox, spel- och bettingbolag, Alibaba, Amazon, mm.
Jag tror att genom att se på aktieportföljen på detta sätt blir det lättare att hantera många investeringar och jag kan fokusera på bygg- och tillväxtdelen. Del ett och två sköter sig mer själva och kräver inte lika mycket tid. Vill ni se alla innehaven i aktieportföljen, hittar ni dem här.
Hur har du byggt din portfölj? Kommentera gärna.
Jag kommer ihåg min första aktieaffär. Men då hade jag inte förstått det här med olika investeringsstrategier, hade inte hört talas om diversifiering mellan tillgångar eller att inte lägga alla ägg i samma korg. Istället gick jag all-in i en enda aktie. Valet föll på Handelsbanken, vilket kanske inte är att anses som en högriskplacering. Men nu var detta något år innan krisen i början av 1990-talet och jag hann sälja av innan till en god vinst, vilket fick mig att inse att aktier, det kan man tjäna pengar på.
Även om detta väckte mitt intresse det tog ett tag innan jag klev in på aktiemarknaden igen. Runt mitten av nittiotalet var jag tillbaka och då var det optioner som gällde. Behöver knappast säga att det kanske inte blev direkt lysande affärer. Bättre gick det mot slutet av 1990-talet, en period som kan beskrivas som häftiga tider. Man kunde i princip slänga in en påse pengar på börsen, köpa aktier i bolag som höll på med "internet" på något sätt och pengarna bara växte. Det var som att gödsla en gräsmatta med kväve och vattna ordentligt.
I den vevan hade jag börjat som revisor på första byrå och det var en kille där som höll på en hel del med aktier. I sin aktieportfölje hade han bland annat aktier i ett bolag som hette PC Express.På ett uppdrag som vi hade tillsammans, blir han uppringd av sin aktiemäklare, som berättar att PC Express skulle knoppa av Bidlet och undrade hur han ville göra med aktierna i det avknoppade bolaget. Kollegan frågade vad Bidlet sysslade med varpå mäklare förklarade att de höll på med auktioner på nätet. Hur som helst behöll kollegan aktierna och fick ett ingångsvärde på runt 30 kr per aktie.
Sedan blev det en helt galet resa och Bidlet rusade som om det vore på steroider. Aktien gick upp till 1500 kr. Via HQ kunde man handla aktien, som var onoterad. Kollegan gick runt och log på kontoret och berättade att han nu minsann skulle köpa en sportbil. I samma veva lägger amerikanska QXL ett bud på bolag och det spekuleras i att budet kommer hamna på 3-5000 kronor. Tur att öronen satt där de satt, annars hade leende gjort frivarv på frivarv runt skallen på honom.
Aktien fortsatte att stiga och var uppe på nästan 2000 kr och hans aktieportfölj måste haft ett all-time high. Men, som ofta sker, vill man krama ur ännu mera och inte ta hem en vinst. När han väl sålde hade den sjunkit tillbaka mot 2-300 kronor. En fantastisk vinst, men det blev inte en sportbil.
Därför, innan jag nu på allvar började spara i aktier och när tanken väcktes på att kunna leva på mina aktieutdelningar, har jag ägnat mycket tid åt att fundera på hur jag ska bygga min aktieportfölj. Till slut kom jag fram till att jag skulle se den som ett hus. Och ett hus består av olika delar.
Den första delen, som också är den stabila basen i alla byggen, är grunden. Grunden i mitt fall består av investmentbolagen Investor, Industrivärden, Kinnevik, Latour och Svolder samt skog i form av Holmen.
Men för att kunna ha råd att bygga ett hus måste man ha ett löpande kassaflöde. Detta har jag skaffat mig från olika preferensaktier i främst fastighetsbolag, vilket är min andra del Vid något tillfälle kommer jag nog att byta ut dessa mot stamaktier om aktieutdelningen på dessa närmar sig aktieutdelningen av preffarna.
Nu när jag har grunden klar och kassaflödet ordnat, kan jag bygga resten av huset och det är så som jag ser på mina övriga aktieinvesteringar, som utgör den tredje delen. Tanken är att varje enskild aktie i denna del ska uppgå till minst 1% av portföljvärdet och att det ska vara något så när likaviktat med undantag för några som jag tror extra på. I mitt fall är det Swedbank och Resurs Bank.
Den sista delen kallar jag för tillväxtdelen och här samlar jag investeringar i bolag med hög tillväxt och skalbara affärer, gärna via molnet. Exempel på investeringar är aktier i Storytel, Fortnox, spel- och bettingbolag, Alibaba, Amazon, mm.
Jag tror att genom att se på aktieportföljen på detta sätt blir det lättare att hantera många investeringar och jag kan fokusera på bygg- och tillväxtdelen. Del ett och två sköter sig mer själva och kräver inte lika mycket tid. Vill ni se alla innehaven i aktieportföljen, hittar ni dem här.
Hur har du byggt din portfölj? Kommentera gärna.
måndag 9 april 2018
Industrivärden, kickar igång kvartalsrapporteringen
Det känns som att man nyss avslutat rapporteringen av bokslutskommuniker och nu väntar på årsstämma samt utdelning. Då sparkar Industrivärden igång med delårsrapporting av det första kvartalet 2018.
Det bolaget är också det första av alla mina bolag att rapporta. De senaste månadernas negativ börsutveckling har självklart påverkat aktien, vars totalavkastning minskar med 4%. Trist men knappast oväntat. Substansvärdet ökar till 225 kronor/aktie. Länk till rapporten hittar du här Industrivärden Q1 2018.
Dock imponerad av att de kommer med rapporten så snabbt. Investor, ett annat innehav i min aktieportfölj, behöver ytterligare 10 dagar på sig för att få fram sin rapport. Det borde gå att förbättra. Det blir intressant att se hur totalavkastningen har varit för Investor och vad substansrabatten hamnar på. Vad tror ni?
Men även om Industrivärdens rapport inte var så glädjande, kom Dagens industri med en positiv artikel av Axfood, som steg lite. Känns bra att ha en stabil och trygg aktie i aktieportföljen.
För de som kom ihåg mitt lån till yngsta grabbens tröjköp (läs om det här), fick jag min första återbetalning från honom. Det var mer än vad jag trodde och sa det till honom. Men han vill återbetala det snabbare, vilket i för sig är bra.
Det bolaget är också det första av alla mina bolag att rapporta. De senaste månadernas negativ börsutveckling har självklart påverkat aktien, vars totalavkastning minskar med 4%. Trist men knappast oväntat. Substansvärdet ökar till 225 kronor/aktie. Länk till rapporten hittar du här Industrivärden Q1 2018.
Dock imponerad av att de kommer med rapporten så snabbt. Investor, ett annat innehav i min aktieportfölj, behöver ytterligare 10 dagar på sig för att få fram sin rapport. Det borde gå att förbättra. Det blir intressant att se hur totalavkastningen har varit för Investor och vad substansrabatten hamnar på. Vad tror ni?
Men även om Industrivärdens rapport inte var så glädjande, kom Dagens industri med en positiv artikel av Axfood, som steg lite. Känns bra att ha en stabil och trygg aktie i aktieportföljen.
För de som kom ihåg mitt lån till yngsta grabbens tröjköp (läs om det här), fick jag min första återbetalning från honom. Det var mer än vad jag trodde och sa det till honom. Men han vill återbetala det snabbare, vilket i för sig är bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)