Vad händer nu då?

Ända sedan jag skrev inlägget att aktieportföljen har i princip likviderats har jag fått en massa feedback, dels på bloggen och dels som direktmeddelanden. Först och främst vill jag tacka alla för att ni har tagit er tid att både läsa inlägget och komma med kommentarer/frågor. Med detta inlägg tänkte jag närmare diskutera om hur jag ser på aktier och sparande framöver. Eller med andra ord, så vad händer nu då?

För det första, jag mår bra och likvideringen är inte gjord utifrån att jag fått ångest och mår dåligt. Då jag inte längre har någon inkomst har jag helt enkelt inte råd med att förlora 40-70% av portföljens värde, eftersom jag inte har tillräckligt med tid att hämta igen ett sådant fall. Så att bevara värdet är en viktig parameter just för mig.

Syftet med det tidigare inlägget var dels för att belysa för mig själv vad jag gjort för fel. Det blir lättare om man får ned det på pränt tycker jag och så kan jag ha det som ett minne när nästa börskrasch inträffar. Men dels för att kunna vara till inspiration eller tanke till andra som kanske funderar i liknande banor.

Och yes, bloggen kommer att finnas kvar då aktier och sparande är fortsatt mitt största intresse. 


När jag började min investeringsresa på allvar för några år sedan var jag mycket inspirerad av personer som Buffett, Lynch, Aktiestinsen med flera. Där var det lätt att få uppfattningen att det är buy and hold som gäller i det långa loppet i alla väder. Det man då lätt missar att under resans gång måste man ibland byta färdmedel innan man är framme.

Det är lätt att bli sittandes med samma aktier och intala sig att man aldrig ska sälja för att man kan inte tajma marknaden och marknaden kommer alltid igen. Visst är det väl så, men återigen om man hade köpt aktier i början av år 2000 i exempelvis Ericsson och hållit kvar dessa aktier tills idag, är man ännu inte på plus minus noll. Trots att det har gått 20 år.

När exceptionella händelser inträffar, som börskrascher, anser jag att man inte bör sitta kvar om man har mindre än 10 år kvar till pension utan växla över till kassa. Det är lätt att glömma att i en aktieportfölj är kassa också ett tillgångsslag. Se bara på de svällande kassorna i Microsoft, Facebook, Berkshire Hathaway och Apple. Nu kan man alltid fråga sig hur man vet om det är en börskrasch eller bara en mindre korrigering. Är det det sistnämnda skulle jag sitta kvar och fylla på lite om jag har kassa till hands.

Men är det en börskrasch där vi kan åka ned 40-70%, gäller det att kliva av tidigt och lägga sig likvid. Ofta om man lyfter blicken inser man vad som är på gång. Att coronaviruset skulle sprida sig till att bli en pandemi var rätt tydligt när flera länder rapporterade om spridning av viruset. När man sedan började sätta städer/länder i karantän var en börskrasch oundviklig och det är då man bör agera. Vilket jag delvis dock gjorde försent, därav min irritation.

Även om jag är en utdelningsinvesterare i botten har jag insett faran med att bara sitta kvar för att man får en viss utdelning eller för att den är hög. Exempel på aktier är banker och fastigheter. Om marknaden anser att risken i affärsmodellen är för hög, är en utdelningen en klen tröst när totalavkastningen krakelerar. Här har vi alla olika åsikter och det finns inget rätt eller fel, men man bör vara medveten om riskerna.

Fokus framöver

Framöver kommer jag helt klart fokusera mer på bolag som har digitala affärsmodeller. Gärna bolag som erbjuder ekosystem och när väl kunden köpt in lösningen har den en stickiness som gör det svårt och dyrt att byta.

Fokus kommer att ligga mycket på dessa parametrar: omsättningstillväxt, bruttomarginal, kassaflöde samt balansräkning. I längden måste de så klart gå med vinst längst ned, men gör det inte det är det viktigt att fundera på om deras affärsmodell är så attraktiv att de inom snart kommer att kunna gå med vinst. En enkel kontrollfråga som "Varför skulle jag vilja ha denna produkt?" ger mer än vad man kanske tror från första början.

Ta ett bolag som Mastercard eller Visa till exempel. Varför skulle man vilja äga dem? Jo, för om jag vill handla med ett kreditkort och ber min bank fixa med ett, är det med stor sannolikhet att ett sådant är knutet till Mastercard eller Visa. Det innebär att alla transaktioner som går mellan mitt kreditkort och min bank, går över Mastercards eller Visas plattform, där de tar en procent på varje transaktion som flödar fram och tillbaka. Med andra ord, så finns det inte mycket till alternativ och Mastercard och Visa kommer alltid tjäna pengar på mitt användande.

För att ta det vidare, bör nästa fråga bli, måste jag använda mig av deras plattform? Jag kanske vill betala med Apple Pay. Problemet är att du måste knyta ett kreditkort till ditt Apple Pay, och återigen så är det ett Mastercard eller Visa som du troligen anger. Alltså verkar det som att Mastercard och Visa är här för att stanna och även om det kommer nya lösningar som Square's Cash app är det inte troligt att det rycker undan fötterna för gamlingarna än på ett tag.

Sedan kan börja kolla på det finansiella och fundera på hur man tror att de kommer att kunna växa under de närmaste åren, för att komma fram till ett eventuellt investeringsbeslut. Om det betalar utdelning, kul (nu gör det ju det kan jag avslöja), men det är inte det som är det primära. Genom att fundera på detta sätt tror jag att jag kommer att uppnå en bättre kvalitet bland det bolag som jag väljer att investera i, för att inte tala om en högre totalavkastning.

Att alltid ha kassa

Redan innan denna krasch hade jag en reserv som räcker i 2,5 år och jag kommer se till att jag alltid har en 2 års rullande reserv samt ha en viss kassa i aktieportföljen. Den rullande 2-års reserven blir min säkerhetsmarginal, som jag kan leva på.

Om jag tittar på portföljvärdet idag motsvarar ett års levnadskostnader 5,4% av det portföljvärdet. Om jag räknar med en CAGR på 9,2%, vilket motsvarar den genomsnittlig årliga avkastningen på Stockholmsbörsen 1870-2019 innebär ett uttag från portföljen som motsvarar mina årliga levnadskostnader att den ändå kommer att öka sakta men säkert. Med den vetskapen behöver jakten på utdelningar inte vara det primära som förut.

Sedan kommer jag också att alltid hålla kassa i aktieportföljen, dels för att ha torrt krut att kunna handla för, men dels för att inte behöva sälja av aktier för att täcka mina levnadskostnader om börsen det året går ned, eftersom jag villl kunna fylla på min säkerhetsmarginal årligen.

Det är mycket FOMO känslor just nu

Med tanke på att börsen studsat upp sedan jag likviderade portföljen är det klart att FOMO (Fear of missing out) rycker i en varje dag och man undrar om man gjort fel. Jag ska villigt erkänna att jag har väldiga svårigheter att förstå varför börsen stiger. Visst kan man alltid hävda att diverse stödpaket gör att botten har satts, men ändå kan jag inte komma ifrån att det känns mest som konstgjord andning.

Sett till fundamenta står världen stilla och att aktier då stiger är för mig ologiskt. Visserligen säger många att börsen redan har tagit höjd för allt detta. Men jag tror att det kommer blir ett uppvaknande när Q1:orna trillar in nu i april och ganska smärtsamt när väl Q2:orna kommer i juli. Ser man också till handelsvolymerna på aktiemarknaden är det inte några stora volymer vi ser, vilket in min värld tyder på att vi inte sett botten än. Själv ägnar jag därför tiden åt att fundera på vilka områden som kommer att vara vinnare under detta decennium och på att hitta aktier att investera i på lång sikt.

Sitter ni vid sidlinjen eller handlar ni för fullt? Kommentera gärna i bloggen.