Avanza

Underrubriker

måndag 11 oktober 2021

Industrivärden fortsätter att underprestera

 


Idag kan man säga att startskottet för rapportperioden för det tre kvartalet går. Först ut är Industrivärden som kom med sin rapport lagom till frukosten. Precis som förra kvartalet i år fortsätter man att underprestera jämfört med Stockholmsbörsen. Fokus har under de första nio månaderna legat på att hålla skuldsättningen på en fortsatt låg nivå och fortsätta att investera i portföljbolagen. 

Sammanfattningsvis kan man summera året som gått med:

  • Förvärv av fler aktier i Sandvik (1,9 miljarder), Volvo (0,8 miljarder), Essity (0,5 miljarder) och  Handelsbanken (0,3 miljarder).
  • Innehavet i SSAB har avyttrats i maj för 2,0 miljarder kronor
  • Skuldsättningsgraden uppgår till 4%
  • Substansvärdet per 30 september uppgick till 128,6 miljarder eller 295 kronor per aktie. Det kan jämföras med stängningskursen för Industrivärden C som var på 272 kronor. En substansrabatt på 7,79%, vilket är lite lägre än det genomsnittliga 3-års snittet. 
  • Inklusive återinvesterad utdelning ökade substansvärdet med 8% under perioden att jämföra med OMXSGI som ökade med 23,82%.
  • Förvaltningskostnaden uppgick 98 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,1% av aktieportföljens värde.

I VD-ordet fokuserar VD Helena Stjernholm främst på de ytterligare investeringar som har gjorts i portföljbolagen och deras arbete. Man lyfter fram det jobb som Sandvik har gjort med tilläggsförvärven stärka sina kärnverksamheter, Volvos fortsatta fokus på branschtransformationen mot el, SCAs arbete mot förnybart bränsle och Handelsbankens föreslagna utdelning av aktier i Industrivärden. Den stora frågan när ska allt detta ge avtryck i aktien? I år är C-aktien upp drygt 2% per sista september att jämföra med Investor (B-aktien) som är upp cirka 24%. 

Som investering har Industrivärden de senaste åren varit allt annat än en rolig resa avkastningsmässigt. Bolaget har underpresterat mot de andra större investmentbolagen. Man behöver zooma ut på längre perioder för att känna att bolaget har givit en årlig genomsnittlig avkastning som är acceptabel. 


Ser man på 7 års sikt eller mer har avkastningen i C-aktien inklusive återinvesterad utdelning varit ok jämfört med Stockholmsbörsen. 

Om man tittar närmare på de nio månader som har passerat är det främst Volvo och Handelsbanken som bidraget till avkastningen.


Då ska man ha i beaktande att Volvo B-aktie har ökat med 1,68% och Handelsbanken B-aktie ökat 16,7% under samma period. Trots Handelsbanken ökning får det inte någon större genomslag då resten av portföljbolagen inte haft någon vidare utveckling under de tre kvartalen som varit. 

I rapporten visar man också på den årliga utvecklingen över en treårsperiod och även här är jag inte alls för imponerad.


Frågan är vad ska man göra istället? Troligen kommer Industrivärden inte att komma att överprestera framöver med tanke på dess innehav. VDn har hittills inte åstadkommit något sedan hon fick posten vad gäller att ta in nya innehav som skulle kunna driva tillväxt och aktiekurs. Istället har man sålt av innehav som ICA och SSAB. 

Med tanke på att i investmentbolaget Lundbergsföretagen får man en nästan 18%-ig exponering mot just Industrivärden skulle jag hellre fundera på den aktien. Sett över en 10-års period har Lundbergsföretagen verkligen slagit Industrivärden.


Men som jag skrivit om i inlägget om aktieportfölj för nybörjare är det främst Indutrade som bidragit till Lundbergsföretagens utveckling. Ett annat alternativ är att man istället investerar i en indexfond som följer Stockholmsbörsen. 

Vad tycker du om Industrivärden? Har den en given plats i en aktieportfölj? Kommentera gärna.

lördag 9 oktober 2021

EQT, undantagens mästare

EQT har varit i hetluften den senaste tiden efter att man gjort undantag från lock-up reglerna (som säger när ledande befattningshavare får sälja aktier) och inte ansetts sig behöva flagga detta till marknaden. Ända sedan EQT noterades i september 2019 har jag varit avvaktande till den aktien. Istället har det fått räcka med att få exponering mot bolaget via det innehav som Investor har. Sett i backspegeln har det avvaktandet helt klart varit kostsamt, då aktien stigit cirka 5 gånger introduktionskursen. 

Anledningen till att jag avstod att investera i bolaget var för att jag fann det som att villkoren var för generöst vinklade till fördel för ledningen i EQT. Mycket av vinsten som skapas skulle helt enkelt hamna i ledande befattningshavares fickor. Det uppfattades av IPO-prospektet som att man kanske inte satte aktieägarna i första rummet utan sig själva. 

Fram tills början av september verkade det inte stämma med tanke på aktiekursens fantastiska utvecklingen. Sedan, den 7 september kom det fram att cirka 60 större delägare, därav ledande befattningshavare, sålt aktier tvärtemot vad lock-up reglerna från börsintroduktionen sagt under augusti. 

Man hade helt enkelt gjort ett undantag!

Denna ändring möjliggjorde en försäljning på cirka 23-25 miljarder kronor.  Förklaring var att detta var något bra för samtliga aktieägare, då likviditeten i aktien ökar. I samma veva har man också förlängt lock-up perioderna. 

Frågan är vad är detta värt för aktieägarna. Kan man ändra reglerna en gång och gynna vissa, vad är det som säger att det inte kommer att ske igen? 

Som grädde på moset hade man inte heller rapporterat denna försäljning till myndigheterna då man inte ansåg att man behövde det trots att insynspersoner sålt. 

Som gammal revisor fick jag lära mig att verka efter devisen "independence in fact and independence in appearance". Det kanske visar sig efter finansinspektions utredning att EQT inte handlat fel, men sett ur ett anseendeperspektiv skulle jag säga att deras anseende är skadat.

Man tycker ju att de skulle ha lärt sig läxan, men icke! 

I dag kan man läsa i Dagens industri att EQTs VD Christian Sinding har ett ägarintresse i ett norskt nystartat företag, Sandwater, som ska ägna sig åt venture investments. Det vill säga investeringar i bolag som befinner sig i tidig fas, precis som EQT Ventures. 

Men ändå ser han och EQT inte någon intressekonflikt här. Anledningen är att enligt EQT utgör detta en privat investering via Sindings family-office-företag Baggins AS och han har ingen aktiv roll i Sandwater. I övrigt vill de inte uttala sig mera.

För att förtydliga det hela, vilket i för sig gör det lite skrattretande, ssäger EQTs kommunikationschef i intervjun att EQT "har tydliga ramverk och förankringsprocesser som säkerställer att eventuella investeringar som görs utanför EQT inte konkurrerar med vår verksamhet". 

Här får jag lite samma vibbar som när Swedbank skulle bortförklara sig att banken visst inte haft något med någon penningtvätt i Baltikum att göra. Strax innan det hela blev ohållbart. 

Själv fortsätter jag mig att hålla mig ifrån att investera i EQT direkt. 

torsdag 7 oktober 2021

Aktieportfölj för nybörjare

 



I förra inlägget skrev jag om hur aktieportföljen presterat klart bättre än Stockholmsbörsen och även SP 500 samt Nasdaq 100. Men det har tagit en hel del tid i anspråk för att nå den avkastningen. Och då finns det investerare som har presterat ännu bättre än vad jag lyckats med. Nu är aktier och börsen mitt stora intresse, men samtidigt funderar jag på om det hade gått att nå liknande resultat på ett enklare sätt.

Att modellera med olika teoretiska aktieportföljer är något som jag gillar att hålla på med. Vill man få ytterligare inspiration kan jag rekommendera bloggaren Leva drömmen, som skriver om liknande saker kring hur man kan sätta samman en enkel portfölj som ändå presterar bra över tid. 

Historiskt sett har investeringar i investmentbolag och småbolag presterat mycket bra över tid. Det är därför i dessa som jag kommer att utgå ifrån. Tidigare, hösten 2019, skrev jag om hur man kan sätta ihop sin egen investmentportfölj

I den valde jag sex svenska investmentbolag, Investor B, Industrivärden C, Lundbergsföretagen, Latour B, Svolder B och Bure. Om man utgår från perioden 2019-10-01 - 2021-10-01, så har en investmentportfölj med dessa sex bolag haft en årlig genomsnittlig avkastning på hela 36,95%. 



Bara genom dessa sex bolag har man fått en fantastisk spridning av olika innehav och branscher, samt mot noterade och onoterade bolag. Till det kan man lägga till starka ägare och ledning som verkligen jobbar för bolagens bästa. Hade man velat göra det ännu enklare hade man kunnat investera i fonden Spiltan Aktiefond investmentbolag, som under samma tidsperiod haft en genomsnittlig årlig avkastning på 29,77%. 

Uppenbarligen är investmentbolag en bra bas att ha i sin aktieportfölj och sett till ovan har de presterat otroligt bra. Men hur det sett ut på lite längre sikt?

Även på längre sikt har gruppen investmentbolag presterat väldigt bra avkastning. I tabellen nedan kan vi se att denna grupp presterat över 20% i snitt per år, vilket innebär att det investerade kapitalet dubblas på cirka 4 år!




Nu har jag inte med Industrivärden av en anledning. Det är för att man genom Lundbergsföretagen får en 20%-ig exponering mot just Industrivärden. 

Om man hade investerat 10 000 kronor i varje investmentbolag i tabellen ovan för 10 år sedan, skulle dessa 50 000 kronor vuxit till 620 000 kronor vid återinvesterad utdelning. Inte illa! 

Hade man istället investerat de 50 000 kronorna i Spiltan Aktiefond investmentbolag hade man haft 320 000 kronor efter tio år, då fonden i snitt avkastat 20,4% per år. En stor anledning till skillnaden är för att i Spiltanfonden har tonvikten legat på Investor och Industrivärden, där Investor B givit cirka 23,2% per år och Industrivärden cirka 17,8%. Vidare så är Bure och Latour är endast en liten del av fonden, till skillnad från mitt exempel där innehaven likaviktats. Som alltid när det gäller fonder, är det viktigt att gå igenom vilka innehav de har och särskilt de tio största innehaven. 

Alternativ till Lundbergsföretagen


Tittar man på tabellen ovan ser man att Lundbergsföretagen har presterat sämst över 10 år. Frågan är om man istället skulle kunna ha investerat på annat sätt i Lundbergsföretagen? 



De innehav som Lundbergsföretagen främst består av är Indutrade, Industrivärden, Holmen och fastigheter (Hufvudstaden samt den onoterade fastighethetsrörelsen). 



Sett till utvecklingen över en 10 års period är det industriförvärvaren Indutrade som är det bolag som ligger till grund för avkastningen. Om man tror på att det bolaget kommer att fortsätta kunna växa och avkasta skulle man kunna byta ut Lundbergsföretagen mot Indutrade. Gillar man fastigheter och vill ha exponeringen mot den branschen skulle jag hellre välja Länsförsäkringar Fastighetsfond, som har presterat klart bättre än kombinationen Hufvudstaden och den onoterade fastighetsdelen i Lundbergsföretagen. På tredje plats kommer innehavet i Holmen, så vill man ha skog i sin portfölj, tar man med den också.  

Alternativ till Bure


Precis som Lundbergsföretagen, är det främst ett innehav i Bure som står för den stora delen av avkastningen. Det är fertilitetsbolaget Vitrolife, som är nästan 35% av Bure. 


Mycronic, som tillverkar och säljer laserbaserade mönsterritare utgör nästan 32% av Bure. Investmentbolaget utgörs med andra ord av dessa två bolag och om man vill, skulle man kunna investera direkt i dessa och skippa resten av Bures innehav. Dock så missar man en onoterad del på cirka 12% och mindre exponeringar mot annan medtech, som skulle kunna vara intressant. 

Bästa småbolagsfonden?


Nu är det svårt att utse den bästa småbolagsfonden, då det är en kombination av avkastning, förvaltare, avgifter och innehav som man själv tror på. Men den småbolagsfond som ofta nämns i sammanhangen är AMF Aktiefond småbolag, just för att avgiften är så låg. 

Normalt sett ligger den totala fondavgiften runt 1,30-1,60%, medan AMFs avgift ligger på 0,45%. Man  ska ha i bakhuvudet att när man ser hur en fond har presterat på exempelvis Avanza är det efter avgifter. Och över lång tid gör en procentenhet högre avkastning väldigt mycket för den totala avkastningen. Väl värt att tänka på när man ofta läser i tidningen att man ska välja den fond med lägst avgift. 

Förutom AMFs fond, har jag tagit med Splitan och SEB, som jämförelse. 


Sett över tid (10 år) står sig AMFs fond riktigt bra jämfört med de två andra. Som tabellen visar har AMF givit en bättre avkastning än Spiltans småbolagsfond. Med tanke på att AMFs fond är billigare, är den därmed ett bättre val. Men som alltid är viktigt att gå igenom vilka bolag som finns i en fond, för att bilda sig en uppfattning om framtida prestation. 

Med backspegel i handen är det alltid lätt att bli rik. Men ofta brukar bolag/fonder som historiskt presterat bra, fortsätta att prestera bra. SEBs fond har presterat bättre än de andra två historiskt (från 4 år och längre), så den är också klart intressant. 

Men innan man bestämmer sig för en fond, behöver man gå igenom topp 10 innehaven och bilda sig en uppfattning om fondens inriktning. En sak som är viktig att inte glömma bort är att kontrollera hur länge de som nu förvaltar fonden har skött om den. Är förvaltarna nya, är de oprövade kort och då behöver man se vad de har presterat tidigare på andra fonder. Precis som att VD och ledning är viktiga för ett bolags utveckling, är förvaltarna de som avgör om fonden presterar eller ej. 

Ser man till de tio största innehaven i dessa tre fonder är AMF och Spiltan hyfsat lika, skillnaden är att AMF har fler innehav i sin fond jämfört med Spiltan. Om man jämför AMF med SEB är skillnaden, förutom fler innehav i AMF, att SEBs topp 10 innehav är fokuserade på serieförvärvare. Nu har SEB inte släppt sin uppdatering per sista september, men jag för väntar mig inte några större förändringar jämfört med nedan bild.

AMF Aktiefond småbolag


Spiltan småbolagsfond


SEB Sverigefond småbolag C/R


Så valet av fond är helt enkelt avhängt vad man tro på framöver. Kommer serieförvärvare vara rätt väg framåt eller är det bättre med en bredare fond? På Avanza kan man även se branschfördelningen i varje fond, vilket kan agera vägvisare. Men vill man ha en billig fond som presterar bra över tid, är AMF ett bra val. 

Slutsats


Om man ska knyta ihop allt detta till en enkel nybörjarportfölj, skulle den kunna se ut så här:


Totalt 8 innehav och om man hade investerat 10 000 kronor i varje bolag/fond skulle pengarna ha vuxit enligt följande historiskt:


Nu rekommenderar jag inte att man springer iväg och köper dessa bolag/fonder på en gång, utan dessa är ett exempel på hur man på ett enkelt sätt kan skapa en bred aktieportfölj som ger en bra riskspridning och som troligen kommer att fortsätta att prestera bra i framtiden. 

Man bör ta i beaktande att många bolag är högt värderade nu och fallhöjden kan vara stor. Ser man till hur Stockholmsbörsen inklusive återinvesterad utdelning (OMXSGI) utvecklats de senaste tio åren, ligger index klart över trendlinjen och en väldigt bra bit över 200-dagars medelvärde (den röda linjen). 




Hur skulle du sätta ihop en enkel aktieportfölj? Kommentera gärna!

tisdag 5 oktober 2021

Stojko Invest slår börsen de senaste fyra åren



 

Efter september månads utgång har det gått exakt fyra år sedan som jag började med att jobba med min aktieportfölj på ett mer seriöst sätt. Under denna tid har jag gått ifrån att vara en rent uttalad utdelningsinvesterare till en tillväxtinvesterare med en koncentrerad aktieportfölj. Numera verkar jag ha landat i att ha en aktieportfölj som är en blandning av koncentrerad och diversifierad men med fortsatt fokus på tillväxt/tech. 

Den diversifierade delen består i att jag har skapat mina egna fonder, som i sin tur innehåller en mängd olika innehav. Sedan följer jag upp utfallet för varje fond som en helhet och gör omplaceringar inuti varje fond. Räknar man fonderna som enskilda innehav har jag idag en portfölj med fyra aktier och fyra fonder. Rätt så koncentrerat sett till det antalet, men som i sin tur består av 49 olika innehav. 

Frågan är då hur har utvecklingen varit jämfört med andra alternativ? I första hand jämför jag mig med Stockholmsbörsen, då jag främst har innehav noterade på denna börs. I andra hand är SP 500 (ETF:en VOO) eller Nasdaq (ETF:en QQQ) index som jag använder som jämförelse då dessa innehåller en hel del techbolag.




I år har den totala aktieportföljen inte gått lika bra jämfört med Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (OMXSGI). Anledningen är att jag inte har någon bank i min aktieportfölj samt viktade över till mer industri först i april/maj och sedan ännu mer under sommaren. Jämfört med de två amerikanska indexen
ligger jag bättre till. 

Men det som är intressant är hur har min aktieportfölj stått sig i det längre perspektivet. Sett till den årliga avkastningen per år (CAGR) och över 4 år, så har aktieportföljen ökat med 26,44% i snitt. Mer än dubbelt än vad hela Stockholmsbörsen och SP 500 gjort tillsammans i snitt under samma tidsperiod. Här har jag att tacka mitt fokus på tillväxt/tech och särskilt på innehaven i Sinch och Evolution. Dessa två bolag har verkligen varit de stora vinnarna i min aktieportfölj sett över tid. 

Men istället för att ha krånglat till det med en massa olika strategier och innehav, hade det egentligen räckt med att ha investerat i ETF:en QQQ, som följer Nasdaq 100 indexet. Det indexet har de 100 högst värderade icke finansiella bolagen på Nasdaq och bara med den hade min utveckling varit nästan lika bra. 

Nu kan man ju tycka att 1,77% i skillnad per år inte är så mycket att fundera på, då ha man slipper att hålla reda på så många olika bolag. Men vi utgår från ett fiktivt värde på aktieportföljen om 1 miljon kronor, vad blir skillnaden i värde efter 4 år?

Stojko Invest = 2 555 865 kronor
ETF:en QQQ = 2 415 797 kronor

En skillnad på 140 068 kronor totalt. Det kanske inte är så mycket, men om man skulle anta att CAGR:en står sig i 10 år, blir skillnaden nästan 1,4 miljoner kronor. Mäter man på ännu längre tid ökar denna skillnad ännu mera (den så kallade ränta på ränta effekten). Så, det är av stor vikt varje lite extra procentenhets avkastning som du lyckas att generera över tid. 

För att summera mina fyra första år är jag klart nöjd med vad jag åstadkommit. Frågan är om jag kunde gjort detta på ett enklare sätt? Det kommer jag att skriva om i ett separat inlägg, som också kan fungera som inspiration till en nybörjarportfölj.

måndag 4 oktober 2021

Portföljens utveckling i september 2021




September har varit en klart spännande för portföljen. Några dagar in i förra månaden noterades ATH för portföljen, men de senaste två veckorna har det varit nedförsbacke för portföljen. Totalt minskade portföljen med 5,69 procentenheter. Totalt är dock portföljen upp 16,94% YTD. Fortfarande håller jag mig ovanför mitt mål på minst 15% per år i utveckling. Men om oktober fortsätter som september slutade kommer det nog att vara lite tuffare att hålla sig över målet. Dock så har många av bolagens kurser pressats runt 20% från topparna och nu börjar rapportsäsongen för det tredje kvartalet, så jag hoppas att trenden vänder under oktober. 

I början av september skalade jag ned lite bland mina Core holdings. Jag minskade i SBB B, Fortnox, Evolution, Sinch och Kindred. I den sistnämnda mer än halverade jag innehavet då jag tyckte att exponeringen var på tok för stor i en operatör. Även om nyckeltalen vid tillfället talade för det. Med facit i hand var det ett bra beslut. Inte bara för att september slutade negativt, men också för vad som framkommit i Nederländerna i slutet av månaden. Kindred blev utan licens i den första rundan på grund av tidigare bot man har i bagaget. Det gör att Kindred måste vänta på en eventuell licens till någon gång av mitten av nästa år.

Mot bakgrund av att Nederländerna är en väldigt stor del av Kindreds resultat (upp emot 30% av vinsten), har nu Kindred plötsligt blivit lite dyrt och risk/rewarden finns inte längre kvar kortsiktigt. I början av oktober har jag sålt av allt i Kindred, men det redogörs för i nästa månadsuppdatering. När det gäller Sinch och Evolution, har jag även köpt tillbaka lite av det som jag sålde i början av september då kurserna nu varit längre. Generellt sett passar det mig bra att trimma lite i bolagen när väl kurserna rusar och samtidigt fylla på när väl det blir kortsiktiga sättningar. 

Fonden Stojko Invest Fund har det varit en hel del aktivitet. Även här har det trimmats och köpts under månaden. I de bolag som jag har trimmat i är Addlife, Europris, Hexatronic och Zaptec. Jag har även köp tillbaka/in mig mer i Addlife, Swedencare och Vitrolife. Assa Abloy har jag sålt av helt och hållet. Det får räcka med den indirekta exponeringen via Latour.  

Nya bolag i fonden är Admicom, ChemoMetec, Indutrade, Integrum, Instalco, Lime Technologies, Mips, Note, Plejd och Xano. Bolag som har funnits på min bevakningslista. 

Vid utgången av september fanns Addlife, Admicom, Beijer Ref, Byggpartner, ChemoMetec, Cibus Nordic Real Estate, Europris, Hexagon, Hexatronic, Indutrade, Integrum, Instalco, Lifco, Lime Technologies, LVMH, Mips, Nibe, Note, Plejd, Tomra, Swedencare, Veteranpoolen, Vitec, Vitrolife, Xano och Zaptec. 

I fonden Stojko Invest Tech har jag sålt av Global E Online, då Shopify lanserats Shopify Markets. En snarlik tjänst som Global E Online har. Dock inte helt klart med distinktionen mellan dessa bolag, men jag väljer hellre Shopify i detta fall. Jag har även sålt Spotify och tog en kortsiktig vinst där. Totalt innehåller fonden bolagen Adobe, Adyen, Nvidia, Paypal, Salesforce, Sea, Shopify och Square. 

I min FAAMG fond har det inte varit några förändringar utan fonden Stojko Invest FAAMG består fortsatt av Facebook, Apple, Amazon, Microsoft och Google (Alphabet). 

Fonden Stojko Invest Investmentbolag har utökats med Latour och Svolder, vars premievärderingar har kommit ned rejält. Även om Latour köps till hög premie, tror jag att detta är ett bolag som långsiktigt ändå kommer att bli en fantastisk investering och är ett bolag som jag kommer att fortsätta att fylla på i då och då. Likadant gäller för Svolder. I övrigt har jag fyllt på med mer Investor B, som handlas med en rabatt på cirka 15% igen och Lundbergsföretagen som under månaden återigen handlades med rabatt. Fonden består av Investor B, Latour, Linc (1 bevakningsaktie), Lundbergsföretagen och Svolder B.