Warren Buffetts köpanalys förklarad

I fredags skrev jag om en laddning böcker som jag fick hem och det tog bara en kväll så var boken om Warren Buffett utläst. En klart läsvärd bok för att förstå mer om hur Warren Buffett tänker när han analyserar bolag. Boken går igenom 17 av hans investeringar vilka han har identifierat som långsiktiga innehav. Som lite kuriosa har en av författarna, Mary Buffett, varit gift med Warrens son i tio år och därmed fått en djup inblick in hans sätt att tänka kring investeringar.

Övergripande är Warrens filosofi att kliva ur innan fallet kommer och sedan ligga likvid, för att kunna köpa när ingen annan vill köpa. Med andra ord samla i ladorna och identifiera bolag med en långsiktigt hållbar konkurrensfördel och köp dessa i en björnmarknad. Det som är viktigt att belysa här är att han utgår från bolagens värdering och bryr sig inte direkt om marknaden. En kraftig nedgång gör bara att bra bolag prissätts fel och det utnyttjas.


Ett exempel är när han sålde av 1969 och låg likvid i tre år, vilket många hånade honom för.  Men sedan när fallet kom 1973/1974 kunde han plocka upp fina bolag för en bråkdel av vad de normalt kostade. Enligt Warren upprepar sig historien alltid, så dessa björnmarknader kommer med jämna mellanrum.

Warren Buffetts köpanalys

Innan Warren väljer att investera i ett bolag är det vissa saker som han vill ska vara uppfyllda.

Ålder - bolaget ska ha funnit bra länge, för det visar att det har en affärsmodell som fungerar över lång tid.
Förutsägbart - det företaget säljer ska vara lätt att förstå och det ska vara något som kommer att se ut på liknande sett i framtiden också. Till exempel så kommer nog Wringleys tuggummi inte ha ändrat sig nästkommande 15 åren oavsett digitalisering eller ej. Eller Coca-cola för den delen.
Långsiktig konkurrensfördel - ger stabil tillväxt i vinsterna och lättare att räkna på.

Det som gör Warrens metod för köpanalys enkel är att han likställer vinsterna från bolag med långsiktiga konkurrensfördelar till att de egentligen fungerar som en obligation. Det han menar är att deras vinster är förutsägbara, vilket leder till att bolagets egna kapital är en obligation med rörlig kupong. Han kallar det för "equity bonds" som enklast översätts till eget kapitalobligationer.

Till exempel om ett bolag har ett eget kapital på 100 kronor per aktie och tjänar tjänar 5 kronor per aktie, kan man man se det som att bolaget betalar en kupong på 5%. Med en stabil och förutsägbar tillväxt över tid är därför aktien att anses som en obligation. Det som gör aktier i denna typ av företag så intressant är att marknaden ibland prissätter aktien fel, till exempel vid en börskrasch eller under en björnmarknad.

I detta inlägg kommer jag använda Wells Fargo som exempel för att visa hur Buffetts metod för köpanalys fungerar.


Steg 1

Det första Buffett gör är att kollar om de saker som han vill ska vara uppfyllda verkligen är det. När det gäller ålder bildades Wells Fargo 1852, vilket gör att bolaget uppfyller det första kravet med råge. Eftersom banken har funnits så länge är det högst troligt att den kommer att finnas kvar de kommande 10-20 åren.

Även när det gäller vad den erbjuder är det troligt att om 20 år kommer den att erbjuda liknade saker som idag. Eftersom bolaget har tjänat pengar under alla dessa år, med enskilda nedgångar under kriser, kommer man också att fortsätta tjäna pengar framöver på ett ganska förutsägbart sett. Därför är både det andra och tredje villkoret uppfyllt.

Steg 2

I detta steg tittar Buffett på utvecklingen av vinst per aktie och eget kapital per aktie. Här vill han se att de båda under en 10 års period har haft en stadig ökning uppåt. Det man inte vill se är att vinsten har hoppat upp och ned mellan åren, utan de ska röra sig uppåt år efter år. Självklart kan det finnas något undantag på grund av förklarliga engångshändelser. Eftersom det är en bank, så kommer jag i exemplet utgå från 8 år bara för att justera för finanskrisen som slog hårt på alla banker. Ökningen i vinst per aktie blir helt enkelt för bra annars.

Tittar man på de senaste 8 åren har Wells Fargo lyckats öka sin vinst med 193% eller 8,59% per år. Tittar man på det egna kapitalet per aktie har det ökat med 165% eller 6,46% per år. Skillnaden beror på att man valt att dela ut en del av vinsten varje år.

Steg 3

Om jag vet att bolagets vinst per aktie stiger med i snitt 8,59% över en 8-års period, hur mycket kommer då Wells Fargo tjäna år 2026? Genom att räkna ut vad framtida värde av 4,31 USD blir med en årlig ökning på 8,59% får jag reda på svaret. Knappar man in siffrorna i en formel för att räkna ut framtida värde, blir  svaret 8,33 USD. Alltså kan jag förutspå att år 2026 kommer Wells Fargo att tjäna 8,33 USD per aktie om historien upprepar sig.

Steg 4

Nästa och sista fråga som Buffett ställer sig i sin modell är att fråga sig vad är 8,33 USD värt om 8 år? Här använder han sig av P/E-talet och för att vara konservativ tar han det längsta P/E-talet under den tidsperiod som legat till grund för analysen. Under de 8 åren 2010-2018 har Wells Fargos P/E-tal som lägst varit 7,23, vilket det var slutet av september 2011. Om vi använder det P/E-talet kan vi förutspå att aktien kommer om 8 år kommer att handlas i 60,23 USD (7,23*8,33).

Om jag köper den för 49,21 USD idag, innebär det att min vinst skulle bli 11,02 USD eller 22,4%. Per år innebär det en årlig ökning på 2,56%. Wells Fargo har under alla dess år givit utdelningar. Nuvarande årlig utdelning är på 2,04 USD. Om de kan behålla den under de kommande åtta åren, kan vi lägga till ytterligare 16,32 USD till vår avkastning. Det ökar den till 27,34 USD och vår årliga avkastning till 4,73% per år.

Frågan man sedan måste ställa sig är om en förutspådd årlig avkastning på 4,73% under en åtta årsperiod är något som lockar? Inte i dagsläget kanske, men skulle det blir en riktig björnmarknad så är detta bolag helt klart intressant.

Om vi leker med tanken att kursen skulle rasa 50% och marknaden återhämta sig som den gjorde i finanskrisen blir det helt andra siffror. De gånger som Warren köpt in sig stort i Wells Fargo har varit 1989-90 och 2008-10, vilket kännetecknas av stora kriser.

Boken är skriven 2011 och i exempelet där de använder Wells Fargo, är den förutspådda årliga avkastningen under kommande 10 årsperiod 14,55%. En sådan procentsats tror jag det är få som skulle säga nej till.

Fara med denna metod

Denna typ av prognoser eller försök till att förutspå framtida nivåer på aktier fungerar endast på bolag som har en långsiktig konkurrensfördel och har haft en historia av stabila stigande vinster. Även där är det ingen garanti för att historien upprepar sig.

Vidare så är tajmingen av köpen a och o om man använder sig av denna metod. Buffett själv handlar som vi lärt oss endast när det råder en felprissättning på marknaden. Anledningen är att för att få till en fenomenal avkastning behövs låga ingångsvärden.

Hur tänker jag kring denna metod

Själv gillar jag Buffetts metod. Den är enkel att förstå sig på och när det gäller investeringar vill jag gärna att basen i min aktieportfölj ska utgöras av stabila bolag som visar upp en stabil vinstutveckling.

Baksidan med metoden är tajmingen. För att göra de stora vinsterna gäller det att man köper när ingen annan vill köpa, vilket går stick i stäv med rådet att man kan aldrig tajma marknaden och därför är det bättre att köpa regelbundet.

Det är Peter Lynch som sagt att "far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves". Det jag har gjort är att jag har en större del av mitt sparande i preferensaktier, bara för att få ett stabilt kassaflöde över tid.

Sedan har jag köpt in mig till mindre belopp i de bolag som jag vill ha på lång sikt. Den utdelning som kommer från bolagen har jag inga problem med att låta den ligga tills köptillfällen uppstår eller så investerar jag i fler preffar. När sedan tillfällen uppstår kan jag sälja av preffar och på så sätt köpa större andelar i de enskilda bolagen eftersom jag har "kassa".

Exempel i närtid var när Pareto i september skrev att fastighetssektorn hade gått upp för mycket och vi såg en nedgång på runt 10%. Där passade jag på att gå in i Balder bland annat. Hufvudstaden var ett annat exempel där man kunde ha passat på att köpa in sig med rabatt gentemot det långsiktiga substansvärdet.

Andra exempel är när SEB och SHB gick ned till runt 82 kronor under slutet av augusti i år. En som passade på då var Fredrik Lundberg som tankade 2 miljoner aktier i SHB. Tror man att dessa bolag kommer att fortsätta öka sina vinster i samma takt och minst behålla den höga utdelningen, kommer dessa köp att ge en fin avkastning under många år.

Ytterligare exempel är att köpa investmentbolag när det handlas med hög substansrabatt.

Latour bygger vidare och förvärvar Caljan

Latour är ett av mina långsiktiga innehav och igår kom de med ett pressmeddelande om att de har skrivit ett avtal om förvärv av danska bolaget Caljan. Om det blir godkänt av europeiska myndigheter förväntas förvärvet ske under december i år och kommer alltså att bidra till siffrorna från och med Q1 2020, även om det också kan bli några veckor i december.

Jag gillar verkligen att Latour gör denna typ av förvärv, som dels passar in, men än viktigare är lönsamt och bidrar till totalen redan från dag ett. Det är så man bygger långsiktigt lönsamma och växande bolag.

Åter till förvärvet, Caljangruppen är en ledande leverantör av automationsteknologi för pakethantering inom logistiksektorn och e-handel. Gruppen arbetar  bland annat med teleskopiska transportband, automatiserad dokumenthantering och lösningar för logistikdepåer.


Bolag har funnits sedan 1963 och huvudkontoret ligger i danska Hasselager. Dotterbolag finns i Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Lettland och USA.

Nettoomsättning för 2019 förväntas uppgå till cirka 100 MEUR med en rörelsemarginal på runt 15%. Jämför man med 2018, så var nettoomsättningen cirka 82 MEUR och rörelsemarginalen densamma. Ett väldigt lönsamt bolag som dessutom växer kraftigt. För den som vill fördjupa sig ännu mer i siffrorna och se en flerårsöversikt kan här läsa årsredovisning för Caljan Group 2018.

Latours VD Johan Hjertonsson kommenterar Caljan på följande vis:

”Caljan är ett kvalitetsbolag med en marknadsledande position inom logistiksektorn och med starka kundrelationer till ledande logistik och e-handelsföretag. Vi är glada över det här förvärvet och är övertygade om att Caljan är väl positionerat för fortsatt global tillväxt framförallt drivet av den kraftiga tillväxten inom e-handel. Bolaget ger oss dessutom en intressant exponering mot en ny sektor med en stark underliggande global tillväxttrend. Vi välkomnar Caljan som ett nytt affärsområde till vår helägda industrirörelse”

Förvärvet kommer att öka Latours nettoskuld med 250 MEUR, vilket gör att den kommer att uppgå till cirka 7,3 miljarder kronor.

Tre böcker för hösten

(Inlägget innehåller affiliatelänkar till Bokus.com)

Idag kom paketet med böcker som jag beställt från Bokus. Just hösten är en period när jag får tid att läsa, om man bortser från lata semesterdagar. De böcker som jag varit nyfiken på och nu beställt är A randow walk down Wall Street, The Warren Buffett Stock portfolio och Rich Dad Poor Dad.


Denna bok fick jag upp ögon för av lite av en slump när jag bläddrade igenom böcker i en bokhandel. Det som jag fann intressant är kapitlen om hur Warren Buffett tänker när han gör sina investeringar. Författaren går igenom 17 av hans investering som case studies. När jag var i bokaffären läste jag lite snabbt och övergripande om hur han tänkte kring Coca-Cola.

Lite kort så utgår han från 2011 när Coca-Cola hade ett bokfört värde per aktie på 14,60 USD och tjänade 3,85 USD per aktie, vilket ger en årlig ROE på 26,3%. Men eftersom man inte kan köpa till bokfört värde utan till marknadsvärde som då var 65 USD, ger det en initial ROE på 5,9%.

Nu kommer det spännande då Buffett frågar sig hur mycket kommer de 3,85% ge i årlig ROE om bolag växer med 9,18% i tio år? Svaret blir 9,27 USD och delar man det med vad aktien kostar 2011 (65 USD) får man en årlig ROE på 14,2%. Det är ju jättebra, men vad innebär det att aktie kommer att stå i 10 år framåt? Här antar han att nuvarande P/E-tal på 16 är detsamma tio år. Med en vinst på 9,27 USD till P/E = 16, ger det ett aktiepris på 148,32 USD.

Om man tio år senare då sålde aktierna, skulle man tjänat 83,32 USD eller 128%, som ger en årlig genomsnittlig avkastning på 8,6%. Lägg till utdelningar så har man ytterligare 18,80 USD, vilket ökar den årliga genomsnittlig avkastning till 9,9%. Därför investerade han 13 miljarder USD i bolag 2011.

Jag ser verkligen fram emot att läsa om de andra 16 aktierna och se hur han resonerar kring dem. Men också för att se om han använder andra metoder än vad han använde i fallet med Coca-Cola.

Warren Buffett Stock Portfolio finns att beställa på Bokus.com


Denna bok är skriven med humor där författaren går igenom börsbubblor, investeringsteorier, rätt och fel när det gäller investeringar, analytiker, olika investeringsmöjligheter, vad ska man investera i med mera.

Boken har beskrivits som en resa på Wall Street över en lång period, där det bästa för nybörjaren verkar vara att köpa en indexfond. De recenssioner som jag läst om boken säger att den är skriven med en humoristisk twist och att man får ta den för vad den är. Själv tycker jag att den verkar spännande och ser fram emot att läsa den.




A random walk down Wall Street finns att beställa på Bokus.com


Rich dad, poor dad är en bok som jag hört mycket om men som jag aldrig kommit mig för att läsa. Boken handlar om Robert som lär sig om pengar från sina två pappor. Dels genom sin egen pappa, som representerar den fattiga hårt arbetande fadern. Dels genom pappan till en kompis, som representerar den rika fadern som låter pengar arbeta för honom.

Boken är lite tänkt som en privatekonomisk handbok har jag hört. I boken guidas Robert av den rika fadern genom ett antal lärdomar när det kommer till pengar.  Jag tror att mycket av dessa lärdomar är applicerbara idag och jag ser fram emot att läsa den.




Rich Dad, poor dad  finns att beställa på Bokus.com.


Har du läst någon av dessa böcker? Vad tyckte du om dem och vilka mer borde jag läsa nu i höst/vinter? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant.

Så sätter du ihop din egen investmentportfölj

(Obs: Inlägget är uppdaterat pga av felaktigt diagram för Latour)

I det tidigare inlägget Skapa jämvikt i Spiltan Aktiefond Investmentbolag skrev jag om hur man kan minska tyngdpunkten mot Investor och Industrivärden i fonden genom att komplettera med investeringar i enskilda investmentbolag. Anledningen till att man vill göra det är för att fonden består till cirka 27% i vardera Investor och Industrivärden och det gör att den blir skevt fördelad.

Om man investerar säg 50 000 kronor i fonden har man 13 500 kronor investerat vardera i Investor respektive Industrivärden. Men bara 5000 kronor i exempelvis Lundbergs och vad gäller Latour endast 2 200 kronor.

Denna skevhet avhjälpes lättast genom att man köper aktier i Lundbergs för 8 500 kronor och aktier i Latour för 11 300 kronor. Då har man lika stor exponering mot alla dessa fyra investmentbolag.

Istället för att köpa fonden

Men om man inte vill köpa fonden och komplettera med enskilda investmentbolag, vad kan man då istället? Det är något som jag har funderat på ett tag. Ett sätt kan vara att man investerar lika mycket i varje enskilt investmentbolag som man vill äga, så kallad likaviktad investering.

Ett annat alternativ att man investerar från en värdeperspektiv, vilket kan innebära att det investmentbolag som har störst marknadsvärde får den största investeringen och så vidare.

I detta inlägg gräver jag djupare i vad man egentligen äger när man köper ett investmentbolag. De investmentbolag som jag själv är intresserad av är Investor, Industrivärden, Lundbergs, Latour, Svolder och Bure.

• Om jag då investerar 10 000 kronor i varje bolag, vad är det jag egentligen äger och till hur stor del?
• Vilka är de största innehaven? 
• Är ägandet jämnt fördelat mellan innehaven i varje investmentbolag och totalt sett? 
• Är det någon sektor som är överrepresenterad? 

Dessa frågeställningar ska jag försöka belysa.

Vilka är innehaven i varje investmentbolag?

Om man börjar med att titta på hur 10 000 kronor i varje investmentbolag ser ut får vi följande bilder:

Investor

I Investor är nästan 40% onoterade innehav och sedan kommer det tre-fyra storbolag. Den onoterade delen i sin tur består till nästan hälften av innehavet i Mölnlycke. En annan större onoterad del är Investors investeringar i EQTs olika fonder, där en hel del fokuserar på infrastruktur bland annat.

Industrivärden

Detta bolag är koncentrerat kring fyra storbolag, som alla är runt en femtedel var av det totala bolaget.

Lundbergs

I Lundbergs är den största delen onoterad och här är det främst investmentbolagets fastighetsbolag som avses. I övrigt är det fyra storbolag som sticker ut och som utgör den större massan. Värt att notera är att Lundbergs också äger ett annat investmentbolag, Industrivärden.

Latour

I Latour ligger fokus på den onoterade delen precis som i Investor. I övrigt är består 30% av portföljen av ett storbolag, nämligen Assa Abloy. Sedan följer innehaven i Tomra och Sweco, som tillsammans är nästan lika stora som innehavet i Assa Abloy.

Svolder

I Svolder är det fokus på medelstora och små bolag med en större spridning på många innehav. Fyra bolag står dock för cirka 40% av portföljen, där största innehavet är 15%. Svolder tillsammans med Bure är det enda bolag som har en positiv nettoskuld, dvs kassa.

Bure

Bolaget består främst av två medelstora bolag, Vitrolife och Mycronic och en stor del som är onoterat, där även en viss kassa finns.

En slutsats man kan dra är att de flesta bolag är rätt så koncentrerade och består av runt tre innehav som utgör den större del av investmentbolag. Som en parentes, tvärtemot vad man får som råd om man är småsparare. Där brukar man prata om att man bör ha runt 12 till 18 bolag i fem till sex branscher för att sprida riskerna. 

Tittar man på dessa sex investmentbolag har de en bra spridning över olika branscher, men cirka hälften av alla innehav har något att göra med verkstad. Det är värt att tänka på och därför bör man komplettera med att investera i ytterligare bolag som inte är relaterade till verkstad. På sätt minskar man branschrisken i sin totala aktieportfölj.

Totalt om man köper dessa sex investmentbolag kommer man att ha en portfölj av investmentbolag som består av med 61 noterade bolag och en onoterad del. Den onoterade delen är strax över en femtedel och uppgår till 11 584 kronor eller 19,31%. Den totala nettoskulden är förhållandevis låg och uppgår till -1 375 kronor eller -2,29%. Med andra ord, får man en väldigt bra spridning på en mängd olika innehav. 

Topp 10 listan

Om man sedan tittar på hur stor del av varje enskilt investmentbolags investering är av det totala beloppet på 60 000 kronor, får man fram följande topp 10 lista.

Klart största exponering får man mot Bures två innehav, Vitrolife och Mycronic. Helt enkelt för att deras innehav i sitt bolag är så koncentrerat till just två innehav. Dock uppgår dessa investeringar sett till hela den skapade portföljen av investment till cirka 5%, att jämföra med runt 30% om man bara skulle ha ägt Bure. Genom att kombinera flera investmentbolag till en portfölj har man alltså lyckats med att få ned exponering kraftigt mot enskilda innehav. 

På plats nummer tre kommer Latour med sitt innehav i Assa Abloy, som nästan är lika stort som Bures två innehav i vår skapade portfölj. Resten av topp 10 listan knips av Industrivärden och Lundbergs, där Fredrik Lundberg basar över båda bolagen. 

Den skarpsynte noterar att varken Investor eller Svolder är med på topp 10 listan. Det beror på att inget av deras innehav är så koncentrerat att det utgör en stor del i det enskilda investmentbolaget. 

Svolder hittar vi fört på plats nr 11 med sitt innehav i Garo, som tack vare en mycket bra kursutveckling hamnar så högt. Normalt sett har Svolder inte en så stor koncentration i sina innehav utan i investmentbolaget är ett enskilt innehaven max 10%. 

Investor dyker upp först på plats nr 12 och då är det investering i Atlas Copco, som för övrigt är Investors största innehav, med strax över 14% av bolaget. Ungefär som Svolders innehav i Garo. 

Om man inte vill investera i så många investmentbolag räcker det att man tar rygg på Fredrik Lundberg och investerar i Industrivärden och Lundbergs för att täcka in 70% av topp 10 listan. 

För min del är syftet med att investera i många investmentbolag att få en spridning mot så många innehav som möjligt med så få investeringar som möjligt. Därför vill jag helst inte att samma innehav ska finna i två eller flera investmentbolag. 

Men totalt sett är det ändå sju av de 60 innehaven som finns i mer än ett investmentbolag. Återigen är Fredrik Lundberg upphovsmannen till det, då han gillar att äga ett mindre antal bolag. 

När det gäller Sandvik, Handelsbanken och Skanska finns dessa bolag i både Industrivärden och i Lundbergs. Troax är en favorit hos Latour och Svolder. SAAB är något som både Investor och Svolder gillar. Slutligen, när det gäller Ericsson och Husqvarna delas detta intresse av både Wallenbergna genom Investor och Fredrik Lundberg genom Industrivärden/Lundbergs.

Mina tankar

Fördelarna med att äga investmentbolag är att du kan köpa de enskilda innehaven till rabatt jämfört med att äga dem direkt och du får personer som är experter på att sköta om investeringarna åt dig till en väldigt låg kostnad. En annan fördel är att du slipper ha många enskilda bolag i din portfölj, då det räcker med i detta fall sex olika investmentbolag för att få exponering mot 60 noterade bolag samt en stor del onoterat. 

Svårigheten ligger i hur du ska allokera medel till dessa sex investmentbolag. Ska man likavikta det genom, att som jag visat i inlägget, köpa för 10 000 kronor i varje bolag. Dock blir då Industrivärden och Lundbergs lite överrepresenterade precis som Bure. Kanske är det bättre att man försöker allokera olika belopp till varje investmentbolag. Om man fördelar mer till Investor och Svolder samt mindre till Bure, Industrivärden och Lundbergs, kan man jämna ut topp 10 listan så att fler investmentbolag är representerade på den. Man kanske till och med kan laborera med att skapa en topp 20 lista där samtliga sex investmentbolag är rimligt representerade? 

Problemet är ju att man inte vet vilka investmentbolags innehav som kommer att gå bäst och därför är den enklaste strategin att likavikta. Sedan kan man omallokera vid bestämda intervall så att samtliga bolag blir likaviktade. 

För att finna information om investmentbolagen och dess innehav kan jag rekommendera att man använder sidan ibindex.se. Där får man reda på vilka innehav varje investmentbolag har och hur stor del av substansvärdet som varje enskildt innehav utgör. Men än viktigare, så räknas även substansrabatten ut dagligen, vilket underlättar då man inte behöver vänta på att dessa ska publiceras en gång i kvartalet. 

Hur tänker ni när ni investerar i olika investmentbolag? Vad tycker ni är en bra strategi? Kommentera gärna inlägget då er åsikt är viktig och intressant.

Storytel växer mer än prognosen

Idag släppte Storytel sina preliminära siffror inför Q3 rapporten som kommer den 12:e november. Det är något som jag gillar hos ett bolag och det är klart aktieägarvänligt. Det ger oss investerare en chans att redan på ett tidigt stadium förbereda oss för hur den kommande kvartalsrapporten kommer att bli. Fler bolag borde annamma den här principen och komma med liknande pressmeddelanden.

Under det tredje kvartalet hade Storytel för första gången över 1 miljon betalande abonnenter i genomsnitt. Totalt uppgick antalet abonnenter till 1 014 400, vilket slog prognosen på 1 005 000. Om man jämför med det andra kvartalet är det en tillväxt på 14,2% eller 126 900 stycken.

När det gäller streamingintäkterna kom de in på 399 miljoner kronor att jämföras med prognosen på 395 miljoner kronor och upp 24,7% mot kvartalet innan. Jämför man mot tredje kvartalet 2018 är ökningen hela 43%.


Anledningen till att bolaget slår sina prognoser är en starkt tillströmning av kunder. Men även för att bokmomsen sänkts i Sverige, Norge och Finland under kvartalet. Något som märktes då den genomsnittliga intäkten per kunden (ARPU) ökade från 138 kronor till 154 kronor.

Bokmomsen kommer i november att sänkas i Polen och Nederländerna förväntas sänka i januari nästa år. Detta kommer hjälpa till med att öka Storytels lönsamhet kommande kvartal och det blir intressant att se hur mycket det slår på ARPUn.

Fortfarande är det Norden som är Storytel klart största marknad jämfört med bolagets övriga marknader. Dock växer de övriga marknader mer än dubbelt så snabbt mellan kvartalen, drivet av att bolaget adderar nya marknader löpande. Nu senast under kvartalet lanserade man streamingtjänsten i Brasilien.

Bilden nedan är en sammanfattning av bolagets nyckeltal för Q3 2019 och de fyra senaste kvartalen dess för innan.

Själv har jag en liten andel av Storytel i min aktieportfölj numera och tanken är att öka upp den andel. Idag är aktien dock upp 4,2% så jag avvaktar nog lite innan det fylls på med fler aktier.

Finns Storytel i din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.