Succe för K-Fastigheters börsdebut - tydlig Selin-effekt

Idag klockan 09:00 noterades K-Fastigheter på Stockholmsbörsens Mid Cap-lista. Teckningskursen var satt till 105 kronor per aktie. Men redan i förhandeln kunde man notera kurser upp mot 150 kronor per aktie. Helt klart en fantastisk börssuccé för Erik Selins nya fastighetsbolag och en härlig börsdebut för VD Jacob Karlsson. 

När väl börsen öppnade var första avslut på 140 kronor, upp 33% från teckningskursen. Att säga att intresset varit stort är kanske lite i underkant. De flesta tidningar hade rekommendation att teckna aktien, även om vissa tyckte att man skulle sälja direkt.


Sedan i september när Erik Selin nämnde i EFN Börslunch att han skulle sätta ett nytt fastighetsbolag på börsen i november har många väntat på prospektet. Det var först i förra veckan som det kom och allmänheten hade cirka en vecka på sig att bestämma sig. I ett inlägg från förra veckan går jag mer på djupet om bolaget och finns att läsa här.

     Erik Selins samägda fastighetsbolag, K-Fastigheter noteras nästa vecka

Totalt erbjöds inklusive övertilldelningensoptionen 8 625 000 nya aktier, vilket tillförde bolaget cirka 900 miljoner kronor. 4 miljoner av dessa aktier tecknades dock av nio ankarinvesterare. Totalt har bolaget nu fått 6 500 nya aktieägare och både Erik och Jacob har kvar sina aktier, vilket gör att de äger 37% var av bolaget med en lock-up på 36 månader.

I en intervju med Niklas "Investerarn" Andersson från Avanza berättar Jacob att lock-upen inte är så viktig då han avser att aldrig sälja några aktier.

Totalt värderas nu bolaget till cirka 3 miljarder kronor och VD tror att om tio år borde de kunna vara 8-10 gånger större. Richard Bråse summerar i Dagens Industri att:

"om bolaget kan skala upp produktionen men hålla nere kostnaderna på 72% av marknadsvärdet sitter man på en veritabel guldgruva""

Jag är benägen att hålla med och kan mycket väl tänka mig att K-Fastigheter kan bli som ett nytt Balder i det långa loppet. Själv hade jag tecknat mig för 1 000 aktier, men fick dessvärre ingen tilldelning alls. Nu när aktien handlas upp mot 150 kronor är jag inte lika sugen att köpa in mig.

På dessa nivåer är det lite svårt att räkna hem den tycker jag, även om marknaden bara fokusera på aktiekurs i relation till substansvärde och inte värderar bygg- och projektrörelsen. Även om man gör det och drar en parallell till JMs värdering, känns ändå K-Fastigheter högt värderade. Själv hoppas jag att kunna komma in runt 120-125 kronor.

Tecknade du i emissionen och fick du några aktier? Hur tänker du kring bolaget, är det en keeper?

PAN Capital - från 50 miljoner till 4 miljarder kronor

Det hela började med att jag hörde en intervju med Per Sandå i Penserpodden. I den kom det fram att han hade grundat bolaget PAN Capital en gång i tiden. Själv tyckte jag att namnet PAN Capital lät bekant, eftersom jag gillar svensk finanshistoria. Det visade sig att Jacob Bursell skrivit en bok som heter "Risk" som handlar om just PAN Capitals resa. Nu finns den i en nyutgåva i pocketversion under namnet "Tradingkungarna - svenskarna som erövrade Wall Street". Men detta inlägg kommer att fokusera på originalboken som kom ut 2016.

Historien börjar med att en lång och blond skånepåg hamnar i finansbranschen i Stockholm långt innan dagens snabba robothandel ens var påtänkt. Han landar ett jobb på Swedbanks tradingavdelning, där han är ett avvikande inslag mot hur de flesta såg ut. En dag, 1991, ställde cheferna en ny dator på hans skrivbord och det var egentligen nu som hela resan börjar.

Själva datorn innehöll en uppkoppling till den svenska optionsbörsen. Det gjorde att man nu kunde knappa in ordern och så gick den till optionsbörsen direkt istället för att man skulle behöva ringa ordern. Med hjälp av datorn och Nils Nilssons egenutvecklade programvara började Sandås team att verkligen sätta igång. De var så framgångsrika att Swedbank ett år utnämndes till att ha den bästa tradingavdelningen i Sverige. När han stod på höjden av sin karriär och Swedbank hade funnit sig guldkalv, sa han helt enkelt upp sig. Nu hade han ju knäckt koden.


Istället gick han och teamet till Öresund för att få möjlighet att förvalta en portfölj på 200 miljoner kronor. Problemet var bara att här fanns ingen dator att lägga in ordrarna i utan dessa skulle ringas in som förut. Med tanke på att detta kändes främmande nu när de var vana vid en mer effektiv metod funderade Sandå på om han verkligen gjort rätt som slutade på Swedbank. I den veva får Erik Penser nys om detta och bjuder in till ett möte på sitt kontor. I boken beskrivs mötet med Erik Penser och Per Sandå på detta sätt:

När de sedan slutade på banken, och inte hade några kollegor att förhålla sig till, hade de helt struntat i industrins normer. "När man tänker på det så är det vansinnigt att det ska sitta en massa människor på ett kontor, klädda i kostym. Det är lite pretentiöst till och med" säger Sandå. "Så jag sa till Erik, 'bara så att du vet, ibland har vi jeans på jobbet och snusar lite." Finansmannen uppenbarligen medveten om sin läggning, svarade: "Jag gillar kritstrecksrandig kostym, hoppas att ni inte tar illa upp". 

Med det hade Erik Penser lånat ut 50 miljoner till gänget och sedan får man som läsare följa med på en fantastisk resa. Detta var början till den högfrekvenshandel som vi känner den idag. Femton år senare var det Per Sandå och hans vänner som låg i täten för aktiemarknadernas globalisering. Med kontor på tre kontinenter och servar utställda invid världens största börser gjorde teamet på cirka 30 personer runt en halv miljon affärer per dygn i fyrtio olika länder. Det gick så långt att de blev en av Goldman Sachs största kunder.

Jag gillade verkligen boken och läste ut den på två dagar. Den är skriven på ett intressant och spännande sätt där man som läsare får en förståelse för hur utvecklingen av handeln med finansiella instrument ändrats från början av 1990-talet till idag. För oss är det självklart att vi i en app kan lägga köp och säljorders på värdepapper och få avslut direkt.

Går man tillbaka 30 år i tiden såg det verkligen inte ut så. Då kunde det ta ett par dagar att få igenom ett köp eller en försäljning och man behövde besöka ett bankkontor för att göra det. I boken får man också inblick i hur världen såg ut från ett gäng hängivna traders och hur datorernas intåg förändrade finansmarknaderna. Man får också, med inlevelse, känna på hur det var under finanskrisen och fastighetskrisen i USA och vilka möjligheter dessa gav för de som vågade handla. Klart läsvärd!

Om man vill läsa mer om högfrekvenshandel, kan jag också rekommendera boken Flash Boys av Michael Lewis.

FI:s nya krav på riskvikter kan sänka storbankernas utdelningsandel nästa år

Igår presenterade Finansinspektionen (FI) sitt förslag på nya riskvikter för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och kommersiella bostadsfastigheter. Det var sedan tidigare känt att detta förslag skulle presenteras igår, men man hade tidigare räknat med att de föreslagna riskvikterna inte skulle bli så höga.

Bakgrunden till förslaget är att FI:s bedömning är att bankerna har förhöjda risker i sin utlåning till kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter. På grund av den historiskt sett unika lågräntemiljön som varit i Sverige de senaste åren och troligen kommer bestå ett antal år framöver anser FI att bankernas sårbarhet har ökat. Med andra ord det finns en risk att banker lånar ut för mycket pengar och om räntan ökar har bankerna inte tillräckligt med kapital för att möta eventuella kreditförluster.

Själva påslaget i sig avser bara den utlåning med säkerhet som gjorts i svenska kommersiella fastigheter i exponeringsklassen företag. Vidare gäller det för banker som har tillstånd från FI att använda internmetoden vid beräkning av kapitalkravet. Internmetoden innebär att man i korthet bedömer varje typ av finansiell verksamhet individuellt. Ju högre risk, desto högre riskvikt och i slutändan ett högre kapitalkrav. Jämfört med basmetoden som säger att kapitalkravet är lika med 15% av rörelseresultatet.


Det banker i Sverige som har fått tillstånd att använda sig av internmetoden är Handelsbanken, Landshypotek, Länsförsäkringar Bank, SBAB, SEB, Swedbank och ett antal sparbanker. Totalt ser ger internmetoden klart lägre riskvikter och därmed ett lägre kapitalkrav än om de använts sig av basmetoden.

Innan gårdagens remiss hade man i branschen räknat med att riskvikterna skulle röra sig från cirka 23% till 30% för kommersiella fastigheter. I förslag som nu är ute på remiss föreslår FI att riskvikterna sätts till 35% för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella fastigheter och 25% för företagsexponeringar med säkerhet i kommersiella bostadsfastigheter. Totalt blir effekten de 30% som det tidigare pratades om, men det är differentierat för att ta hänsyn till att de olika fastighetskategorierna skiljer sig åt ur risksynpunkt.

FI bedömer att detta främst kommer att påverka de svenska storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank. I genomsnitt kommer deras totala kapitalkrav att öka med 0,7 procentenheter.

Källa: Remiss från FI

Det motsvarar i cirka 3,6% av deras nuvarande totala kapitalkrav. Vad gäller bankernas kärnkapitalkrav ökar det med 0,5 procentenheter. För SEB rör det sig om cirka 5 miljarder kronor, drygt 4,6 miljarder kronor för Handelsbanken och omkring 4,8 miljarder kronor för Swedbank.

Hur påverkar detta storbankernas utdelningsmöjligheter 2020

I tabellen nedan har jag sammanställt utdelningen för de tre storbankerna för i år och vad den förväntade utdelning för nästa år ligger på. Nu ska man komma ihåg att förslag från FI har ännu inte gått igenom och troligen tas beslut nästa år, vilket gör att detta kommer att påverka utdelningen för verksamhetsåret 2020 och som betalas ut 2021.

Extrautdelningen i SEB har jag tagit med i tabellen ovan, eftersom det är intressant att se hur mycket pengar som banken har betalat totalt i utdelning. Om man applicerar beloppen för de ökade kapitalkraven och ställer det i relation till förväntad betald utdelning 2020 får man att de motsvarar i:

• Handelsbanken: 41%
• SEB: 35 %
• Swedbank: 48 %

Med andra ord motsvarar det ökade kapitalkravet 35-50% av vad varje storbank förväntas betala ut i utdelning under nästa år. Om inte bankerna börjar få upp vinsterna eller minskar kostnaderna, får man nog räkna med att de behöver sänka sin utdelningsandel 2020.

Andreas Håkansson, analytiker på Danske Bank, konstaterar:

"Tittar vi på vad det gör på kapitalkravet och hur bankerna ligger så ser jag att detta leder till en klar risk att SEB och kanske Handelsbanken behöver sänka sin utdelningsandel 2020"

Det är värt att ha i beaktande om man investerar enkom i storbankerna för utdelningens skull. Nu kan mycket hända innan dess, men helt klart är det en risk att ha hänsyn till i sina bankinvesteringar.

Om du investerar i storbankerna, vad är anledningen?

SEB: Kopplingen till Magnitskij tre gånger värre än i Swedbank

I morse sändes Uppdrag gransknings (UG) program om SEBs inblandning i den estniska penningtvättsskandalen. I SEB har runt 130 kunder under perioden 2005-2018 haft en sådan hög risk att det borde ha tilldelats en varningsflagga. Ändå var SEBs VD Johan Torgeby säker när han för ett år sedan uttalade sig att banken inte hade några röda flaggor att oroa sig för från 2008 till idag. Vidare konstaterade han att banken inte systematiskt har utnyttjats för penningtvätt.

Det är nog därför som SEBs aktiekurs har klarat sig förhållandevis bra om man jämför med Swedbanks. Detta stämde fram till för två veckor sedan när det blev klart att UG skulle sända ett program om vad de funnit om SEB. Då försvann cirka 25 miljarder i börsvärde och många ansåg att detta troligen var en överreaktion.

I UGs program som finns tillgängligt på SVT Play redan nu framgår det att SEB visst haft ett misstänkt antal "non-resident"-kunder under alla dessa år. UGs kartläggning kommer fram till att det rör sig om runt 130 av 194 kontohavare som borde har lett till varningsflaggor och däribland även de ökända målvakterna Erik Vanagels och Stan Gorin, som också noterats hos Swedbank.



Igår släppte SEB en pressrelease, som var lite unik för att vara banker, där de öppet redogjorde för hur stora flöden man haft från Estland under perioden 2005-2018.

Totalt rör det sig om 84,6 miljarder euro för "non-resident"-kunder. Av detta belopp anser banken att cirka 30% (25,8 miljarder euro) är kunder där man haft liten kännedom om dem. Som tabellen visar har den stora volymen varit mellan 2005-2009. Banken jobbar aktivt med att stänga ned dessa konton och från 2010 har de misstänkta volymerna klart minskat.

Från 2016 är de i alla fall mindre än 100 miljoner euro. Dock vill man inte gå ut med hur mycket banken har tjänat på dessa affärer, men sett i backspegeln och effekten på börsvärdet lär det inte längre någon vinst att skryta om.

Om man jämför med Danske Bank och Swedbank är det helt klart mindre volymer av misstänkt penningtvätt i SEB och banken jobbar löpande med penningtvätt och anmäler misstänkt verksamhet till myndigheterna. Men helt klart har de inte varit tillräckligt på alerten och att det pågått under ett decennium kan bara förklaras med att banken inte tagit detta på ett sånt stort allvar som det kanske borde ha gjort.

Det är något som till viss del bekräftas av Gent Jansson, chef för regelefterlevnad. Han säger att i efterhand borde banken ha reagerat snabbare och hårdare i vissa fall. Men i dagsläget är 95% av de misstänkta 194 kunderna inte längre kunder i banken. Men som aktieägare skulle man nog gärna vilja veta vad statusen är på de övriga 5% misstänkta kunderna.

I programmet skjuter UG in sig på är att SEB har utnyttjats på ett värre sätt än Swedbank när det gäller den så kallade Sergej Magnitskijaffären. Totalt rör det sig om cirka 475 miljoner kronor och 190 transaktioner som har slussats via SEB i Estland.

Magnitskijaffären ledde bland annat till att USA införde sanktioner mot Ryssland och det tragiska i det hela är att Rysslands förre vice centralbankschefen Andrej Kozlov redan 2006 varnade estniska myndigheter för att ryska brottslingar använde SEB-ägda Uhispank för att tvätta pengar, men detta togs inte på allvar av myndigheterna. Några månader senare hittades han ihjälskjuten. Hade man agerat på informationen, skulle denna historia inte briserat som den nu gjort, 10 år senare.

I programmet medverkar även den brittiske penningtvättsexperten Graham Barrow, som är en internationellt erkänd expert. Han anser inte att SEBs vd Johan Torgebys uttalande under hösten 2018 varit sanningsenliga.

Till UGs reporter säger han:

De har visst röda flaggor. Om de hade bett mig att göra en utredning åt dem hade jag inte gjort ett sådant uttalande, baserat på den information ni har visat mig. Hade de ändå gått ut med den informationen hade jag avsagt mig ett sådant uppdrag, säger han.

Själv sålde jag mina SEB-aktier för cirka två veckor sedan när det blev känt att SEB skulle medverka i UGs program idag. Som tur är kom jag ur positionen plus minus noll och känner efter idag inte något sug att köpa in mig på nytt i banken.

Jag tror att penningtvättshärvan kommer att ligga som en våt filt över den nordiska bankerna under flera år framåt. Sedan har jag svårt att se någon någon eventuell uppsida annat än en hög utdelning. Det får räcka med exponeringen via Investor.

Hur tänker du kring SEB? 

Q3-rapporten från investmentbolaget Lundbergs var inget speciellt

I förra veckan rapporterade mitt sista investmentbolag sin rapport för det tredje kvartal. Likt tidigare kvartal är man inte bortskämd med en massa bilder och sidor i rapporten. Utan det är rakt på sak, fram det centrala och så är det klart. 

I början när började med aktier läste jag någonstans att man kunde bedöma om ett bolag var vinstmaximerande eller ej genom att se på hur årsredovisningen såg ut. Om det var en tjock årsredovisning med en massa bilder i fyrfärgstryck var detta ett bolag med en ledning som inte brydde sig så mycket om kostnadssidan i företaget.

Om det istället var väldigt avskalat och endast det som lagen kräver plus kanske lite extra visade detta på en ledning som fokuserade på att hålla i kostnaderna och öka vinsten. Fredrik Lundberg tillhör definitivt kategori två. Delårsrapporten är på hela tio sidor, inga bilder och endast loggan är i färg.


Tredje kvartalet har varit förhållandevis lugnt, som när på att Lundbergs har passat på och köpa fler aktier i Handelsbanken och Industrivärden. Helt klart stärker han sin makt i dessa två bolag. I övrigt kan kvartalet sammanfattas med:

• Substansvärdet per 30 september 2019 uppgick till 355 kronor
• Nettoomsättningen uppgick till 16 531 miljoner kronor
• Resultat efter skatt uppgick till 8 437 miljoner kronor
• Vinst per aktie blev 25,80 kronor
• Räntebärande nettoskulden uppgick till 4 959 miljoner kronor.

I det tredje kvartalet köpte Lundbergs 3 miljoner aktier i Handelsbanken A och 1 miljoner aktier i Industrivärden C. Trots detta ökade nettoskulden bara med 500 miljoner kronor och uppgår till strax över 5%. Med andra ord fortsätter Fredrik Lundberg att sitta med torrt krut och köpa på sig när det är billigt.

Efter kvartalsbokslutet har han fortsatt att köpa aktier och har köpt ytterligare 1 miljon aktier i både Handelsbanken A och Industrivärden C.

Per idag är det beräknade substansvärdet uppe i 377 kronor och börskursen likaså. Efter rapporten har det kommit säljrekommendationer från DNB och Pareto. Båda menar på att Lundbergs har inte varit uppe på de här nivåerna förut och därför är det ett bra tillfälle att plocka hem lite vinst.

Själv tänker jag tvärtom. I och med att substansvärdet är i nivå med börskursen tycker jag att det finns klart stöd för dessa nivåer och behåller. I samband med att Pareto kom med sin säljrekommendation sjönk kursen ned till 370 kronor, men jag missade det tillfället att fylla på.

Det som däremot var intressant i DNBs analys är att de är helt övertygande om att Lundbergs kommer att fusionera in Industrivärden, vilket skulle ta Lundbergs makt till nya höjder. Men det verkar vara 3-5 år framåt i tiden enligt DNB.

Själv äger jag båda bolaget och är inte ensam att ha tänkt samma tanke och tror också att det är en tidsfråga. Under tiden bygger Fredrik sakta men säkert upp sina positioner. Tråkigt men stabilt, som man vill ha det.

Finns Lundbergs i din aktieportfölj? Tror du att bolagen slås ihop i framtiden?