Kan man lita på vad Sampo säger?

På en telefonkonferens för inte så länge sedan klargjorde Sampo att de inte såg några problem med att behålla sin höga utdelningen utan snarare kunde se den höjas. Även avgående VD Kari Stadigh sa i en kommentar till Q2 siffrorna att Nordeas utdelningspolicy inte har någon direkt inverkan på Sampos utdelningsmöjligheter till följd av intäktsströmmar från andra enheter. Till och med analytikerna trodde i snitt på en höjning till 2,94 euro per aktie i utdelning för 2019. Det skulle även vara i linje med Sampos utdelningspolicy som säger att bolaget ska dela ut minst 50% av det underliggande nettoresultatet.

Själv har jag väl tänkt att detta känts väl ambitiöst och undrat om inte en utdelningssänkning skulle komma från Sampo också, då jag spekulerat i att Nordea kommer att sänka sin utdelning kraftigt. Eftersom Sampo äger 20% i Nordea borde de få en markant effekt på Sampos möjlighet att dela ut lika mycket eller högre i utdelning för 2019 om Nordea kraftigt sänker sin utdelning för 2019. Något som vi nu vet att de kommer att göra. Från 0,69 euro till 0,40 euro.


Men när man får lugnande besked från högsta ledning tänkte jag att för att vara konservativ räknar jag med en utdelning på 2,60 euro, vilket skulle vara en sänkning med 0,25 euro. Då uppskattar man inte som ägare av ett bolag att bolaget nu kommunicerar att det inte ligger i bolaget och aktieägarnas intresse att höja utdelningen i den nuvarande operativa miljö. Här hänvisar Sampo till de negativa räntorna på statsobligationer.

Det har jag lite svårt att förstå, men menar de att de skulle ha behövt låna till utdelningen genom att ge ut statsobligationer? Vidare så stärker Nordeas beslut kring en sänkt utdelning och översyn av utdelningspolicyn Sampoledningens syn på utdelningsfrågan. I februari 2020 kommer också Sampo att se över sin utdelningspolicy och då undrar man som ägare vad det är får överraskningar som kommer.

Det jag inte uppskattar som ägare är att bolagets ledning inte kunde ha klämt ur sig detta redan i augusti. Det borde ha varit ganska enkelt att förstå att om Nordea sänker sin utdelning med 30-50% så kommer det att leda till att Sampo också måste se över sin utdelning för 2019.

Istället ger de marknaden felaktiga förhoppningar att en utdelningssänkning inte ligger i korten, trots att risken borde varit hög att så skulle ske. Jag kan tänka mig att flertalet har beslutat att behålla sina aktier i Sampo alternativt köpa in sig baserat på det besked som gavs från ledningen i augusti. Själv låter jag mina aktier vara kvar än så länge då jag är mer intresserad av att komma åt de nordiska försäkringsbitarna likväl som de olika fintechsbolagen och nischbankerna som Sampo äger.

Troligen får detta inte någon effekt eller svar, men jag tycker att det är viktigt att som aktieägare markera när ledningen tafflar sig på detta vis och skickade därför nedan mail till Jarmo Salonen, som är IR ansvarig.

Vad tycker du om Sampos besked?

Bankbonanza eller bankfrossa?

Nu har samtliga av våra fyra storbanker rapporterat sina Q3 rapporter för 2019. Jämfört med Q3 2018 kan det hela summeras till vem som var minst dålig och stod någon bank ut? Men innan jag pekar ut någon av det fyra som bäst, kommer här en kort sammanfattning av varje rapport. Föregående period inom parentes.

Swedbank Q3 2019

• Räntenettot ökade 4% till 6 553 (6 326) miljarder kronor
• Provisionsnettot minskade -1% till 3 297 (3 336) miljarder kronor
• Rörelseresultatet minskade -14% till 5 841 (6 962) miljarder kronor
• Kreditförluster ökade 32% till -154 (-117) miljoner kronor
• K/I-talet ökade till 0,46 från 0,36
• Resultat per aktie minskade till 4,17 (4,95) kronor per aktie
• Räntabilitet på eget kapital minskade till 14,1 (16,9) procent

Enligt VD beror det sämre resultatet främst på ökade kostnader för regelefterlevnad och för utredning av penningtvättsproblemen. Dessa kostnader kommer att fortgå framöver och med tanke på att Swedbanks paradgren alltid har varit att de har kunnat hålla i kostnaderna, så rusar dessa nu.


Handelsbanken Q3 2019

• Räntenettot ökade 2% till 8 047 (7 862) miljarder kronor
• Provisionsnettot ökade 4% till 2 724 (2 624) miljarder kronor
• Rörelseresultatet minskade -13% till 4 831 (5 572) miljarder kronor
• Kreditförluster minskade 17% till -192 (-230) miljoner kronor
• K/I-talet ökade till 0,565 från 0,481
• Resultat per aktie minskade till 1,81 (2,09) kronor per aktie
• Räntabilitet på eget kapital minskade till 10,0 (12,1) procent

De ökade kostnaderna beror på att banken tar en omstruktureringsreserv på 900 miljoner kronor för att effektivisera banken. Som en effekt stänger man ned kontor som inte ligger på kärnmarknaderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Nederländerna och Storbritannien. Vidare behåller man endast en filial i Luxemburg och en i New York. Ett resultat av denna omstrukturering är att 800 personer kommer att få lämna banken inklusive konsulter.

SEB Q3 2019

• Räntenettot ökade 12% till 5 983 (5 319) miljarder kronor
• Provisionsnettot ökade 4% till 4 693 (4 512) miljarder kronor
• Rörelseresultatet ökade 5% till 5 864 (5 587) miljarder kronor
• Kreditförluster ökade 15% till -489 (-424) miljoner kronor
• K/I-talet var oförändet på  till 0,47 mellan kvartalen 
• Resultat per aktie ökade till 2,20 (2,09) kronor per aktie
• Räntabilitet på eget kapital ökade till 13,2 (12,7) procent

De ökade marknadsandelarna på bolån har lett till ett ökat räntenetto mellan åren. Tack vare en hög aktivitet på företagsmarknaden har även provisionsnettot ökat och det visar på styrkan i SEBs diversifierade affärsmodell. Kostnaderna har också hållits i schack även om man lagt en del extra kostnader på penningtvättutredningar i Lettland.

Nordea Q3 2019

• Räntenettot minskade -4% till 1 083 (1 123) miljarder euro
• Provisionsnettot ökade 8% till 756 (703) miljarder euro
• Rörelseresultatet minskade -146% till -421 (900) miljarder euro
• Kreditförluster ökade 652% till -331 (-44) miljoner euro
• K/I-talet ökade till 1,04 från 0,54
• Resultat per aktie minskade till -0,08 (0,18) euro per aktie
• Räntabilitet på eget kapital minskade till -4,4 (9,2) procent

Provisionsnettot var det enda som kom in bra för Nordea tack vare ökade avgifter för kapitalförvaltningen och ökningar på den danska marknaden för området Commercial and Business Banking. Men när det gäller kostnadssidan fläskar man på rejält med ökade kostnader i form av omstruktureringskostnader på 204 miljoner euro och en nedskrivning på 735 miljoner euro i samband med den nya affärsplanen (mer om den i ett separat inlägg). Rensat för detta skulle vinsten per aktie hamnat på 0,17 euro, samma som förra kvartalet och vad jag själv trott att de skulle leverera.

Mina tankar

Att utse vem som är den lysande stjärnan är enkelt, det är helt klart SEB. De lyckas växa de viktiga ränte- och provisionsnettot samtidigt som de håller i kostnaderna. Vad gäller de övriga tre bankerna, kan man säga att de tävlar i grenen "Vem finner mest kostnader". Värt att notera är att Swedbank är med här. Den bank som klart stuckit ut bland de fyra storbankerna som den ledande stjärnan vad gäller kostnadskontroll. Nu är det klart ökade kostnader för penningtvättsskandalen som gör det hela och dessa kommer troligen att fortsätta hålla uppe kostnadsnivån under ett antal år. Men man undrar också om det kan ha varit så att man varit underinvesterade tidigare år, varpå ytterligare kostnader kommer att komma.

För Nordea och Handelsbanken är det helt uppenbart att deras kostymer inte rymmer den kostnadsmassa som de tidigare kunnat bära och här är det verkligen fram med yxan. Det är inga småsummor som vi ser utan miljardbelopp. Frågan är om detta kommer att räcka? Själv är jag lite orolig för att det kommer fortsatta omstruktureringspaket, för att komma tillrätta med kostnaderna och få en modell där vi ser tillväxt i vinsten.

Men ändå så har dessa rapporter inte givit något större avtryck i kurserna om man jämför hur de har rört sig den senaste veckan.

• SEB A +3,94%
• SHB A +3,63%
• Swedbank -1,16%
• Nordea +1,59%

Själv trodde jag att SEB skulle gå upp mer, Nordea rakt ned i källaren följt av Swedbank halvvägs ned och SHB på väg in i källaren. Det känns som att marknaden fokuserar mer på det justerade resultatet rensat för alla engångsposter.

Men jag tycker även att man måste man fundera på om detta räcker för att ska en lönsam affärsmodell som växer. Varför då betala P/B 1,2 för SHB och Swedbank och 0,88 för Nordea? Det känns som högt.

Vad tycker du om de fyra storbankerna? Är det något att ha långsiktigt i en aktieportfölj och varför? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

Investmentbolaget Latour fortsätter att förvärva

För nästan två veckor sedan kom Latour ut med ett pressmeddelande att de hade förvärvat det danska bolaget Canjan. Idag var det dags igen. Latour meddelar att det genom sitt dotterbolag Bemsiq AB har avtalat om att förvärva tyska S+S Regeltechnik GmbH som är baserat i Nürnberg i norra Bayern.

Det som är intressant med S+S Regeltechnik är att de paneuropeiskt jobbar med avancerad sensorteknologi för mätning och styrning inom byggnadsautomation och maskinteknik. Detta kommer att stärka och bredda Bemsiqs kunderbjudande inom byggnadsautomation. Men det kommer också att stärka bolagets bas i Tyskland.


Exempel på vad S+S Regeltechnik erbjuder för produkter är passiva och aktiva sensorer som mäter temperaturen inne, ute, i kablar, på ytan, i ventilation, mm. Dessa kan vara som externa men även inbyggda sensorer. Man har även produkter för att mäta fukt, lufttryck, luftflöde, etc i liknande miljöer. Totalt har bolaget 65 anställda och man omsatte 16,3 miljoner EUR förra året och med en lönsamhetsnivå betydligt över Latours finansiella mål. VD Tino Schulze på S+S Regeltechnik, som också är ägaren, säger

”Jag ser Bemsiq och Latour som väldigt bra långsiktiga ägare till S+S Regeltechnik. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla S+S Regeltechnik tillsammans med de andra bolagen inom Bemsiq-gruppen. Att vara en del av Bemsiq-gruppen innebär nya tillväxt- och utvecklingsmöjligheter för S+S Regeltechnik.”

På samma sätt säger Bemsiq följande om det bolag som nu kommer in i Latourgruppen:

”Bolaget är känt för oss sedan många år, deras breda sortiment och högkvalitativa produkter är väldigt uppskattade av systemintegratörer och partners i Tyskland och internationellt. Förvärvet är ett viktigt steg i vår ambition att växa på den internationella marknaden inom byggnadsautomation och skapar en stark närvaro i Tyskland för Bemsiq.”

Förvärvet kommer att slutföras under januari 2020, förutsatt att vissa specifika villkor har uppfyllts innan. Nettoskulden kommer att öka ytterligare från den kommunicerade nettoskulden på 5,1 miljarder kronor som den var per 30 juni 2019.

Jag gillar verkligen att Latour är aktiva med att skapa värde och särskilt när man köper bolag med högre lönsamhet. Ett extra plus är att den förre ägaren och VD:n stannar kvar i S+S Regeltechnik.

Latour är en aktie som jag fyller på med jämna mellanrum. Helst vill jag köpa den till substansrabatt, vilket den inte ofta handlas till. Just nu är det rapporterade substansvärdet per halvårsskiftet 125 kronor och det beräknade ligger cirka 50 öre högre, vilket ger att premien är runt 4%, Upp till 5% i premie tycker jag är ok att handla på för min del.

Telia väljer troligen Tele2:s förra VD till ny ordförande

Telia har under de senaste åren varit kantat av diverse problem. Har det inte varit mutanklagelser så har det varit den svenska rörelsen som inte utvecklats som det är tänkt. Till det har också hört att konkurrenten Tele2 kört om dem och haft en betydligt bättre utvecklingen för sin aktie de senaste tre åren.

Telias rapporten som kom för några dagar sedan tycker jag var ganska ok. Dock har man ännu inte kommit helt tillrätta med att den svenska marknaden, som också är den största, inte växer organiskt. Utvecklingen var en organisk tillväxt på -1,4% för tjänsteintäkterna och -4,4% för marknaden som helhet.

Den förre VD:n Johan Dennelind har som bekant sagt upp sig och det känns som att trots idoga försök lyckades han inte att få rätsida på den svenska verksamheten. Det stora problemet på den svenska marknaden verkar vara att man inte lyckas accelerera omsättningen från sin mobila sida samtidigt som fast telefoni går dåligt.


Därför tycker jag att det var en intressant nyhet som kom i söndags, att den förre VD:n för Tele2, Lars-Johan Jarnheimer, nu föreslås att bli ny ordförande istället för Marie Ehrling. Det är staten, i form av majoritetsägare, som till slut agerade och gav styrelsen i uppdrag att utlysa en extra bolagsstämma där en ordförande ska väljas. Anledning till varför har inte angetts, men i praktiken ger man nuvarande ordförande sparken. Med tanke på att hon har varit ifrågasatt, nu senast i och med Bonnierförvärvet, är det inte så konstigt att majoritetsägaren till sist agerar.

Själv äger jag numera inga aktier i Telia, men jag tror att en ändring av ordförande i samband med att det verkar vara klart snart med en ny VD, är den injektion som Telia kan behöva. Även om aktien är mer som en obligation, producerar Telia ett fantastiskt kassaflöde. Prognosen för det fria kassaflödet för 2019 ligger kvar på 12-12,5 miljarder kronor att jämföra med 10,8 miljarder kronor för 2018. Med en ny ordförande som gått i den Stenbeckska skolan, tror jag att detta blir det som Telia kan behöva för att börja växa organiskt och öka sin lönsamhet.

En annan viktig aspekt med kassaflödet gäller alla utdelningsinvesterare. Bolagets utdelningspolicy baseras på det fria kassaflödet och man delar ut 80% av det operationellt fria kassaflödet. Prognosen innebär att man minst kommer att kunna behålla utdelningen om inte höja den några ören.

Värt att notera är att skillnaden mellan fritt kassaflöde och operationellt fritt kassaflöde är att i det senare har man justerat för utdelningar från intressebolag, betalningar för licenser/frekvenser och återbetalning av leasingskuld. Man kan säga att kvar blir det kassaflöde som bolaget själva kan styra över helt och hållet.

Finns Telia i din aktieportfölj?

Kindreds aktie känns övervärderad

Kindred var ett innehav som blev ett rejält sänke i min aktieportfölj när bolaget kom med sin Q2-rapport för 2019. Aktien sjönk på rapportdagen nästan 30% och även ledningen för bolaget verkade vara tagna på sängen. Sedan dess äger jag inte bolaget längre men det finns på min bevakningslista. Nu är det snart dags för Kindred att släppa nästa kvartalsrapport och den 25:e oktober kommer bolaget med sin niomånaders rapport.

Anledningen till det brutala fallet var att kanaliseringen av spelare efter den svenska omregleringen inte varit så gynnsam som man trott. Istället har omregleringen i Sverige kostat bolaget en hel del i dels ökade administrativa kostnader och dels minskad marginal på grund av den höga spelskatten.



Även marknadskostnader som en relation till Gross winnings revenue (GWR) ökade kraftigt i Q2 och uppgick till 29%, vilket är det högsta sedan 2013. Som lök på lax har kanske de mest lönsamma kunderna, de som inte kan hantera spelandet, valet att trycka på spelpaus, vilket gör att de inte längre kan spela i samma utsträckning. I för sig är det bra för dem själva och för samhället, men det slår på bolagets marginaler.

Efter rapporten för det andra kvartalet skrev jag en analys om att det var Game over i Kindred. Helt enkelt har jag svårt att se att deras affärsmodell, där man vill vara på reglerade marknader, kommer att generera höga marginaler som bolaget har gjort tidigare.

Anledningen är att man kommer att tvingas till att lägga en hel del pengar på att marknadsföra sina olika spel och det spelöverskott som genereras kommer att beskattas rätt så högt till skillnad från när de verkade på oreglerade marknader. Sedan tror jag också att en viss kostnadsnivå för IT-investeringar kommer att krävas mer eller mindre som en regel år efter år, för att kunna hålla en hög kvalitet på sitt spelutbud.

Nästa stora europeiska marknad som kommer att regleras är Nederländerna, där bolag kommer att behöva ha licens för att erbjuda bettingspel efter 1 januari 2021. Om effekten blir som i Sverige kommer det innebära ett ytterligare hårt slag mot bolagens vinster. Just nu känns det som att den stora förhoppning för Kindred är att USA blir bolagets framtida vinstmotor.

Men den stora frågan är vart ska Kindred hitta lönsam tillväxt under de närmaste åren. Själv tror jag att det kommer att bli tufft och därför har jag svårt att förstå varför man redan nu är villig att betala nästan 60 kronor per aktie. Det känns som att investerarna redan tagit ut en viss höjd för en positiv framtida tillväxt i USA. Jag tycker det är för tidigt och tror att aktie kommer att åka ned mot 45-50 kronor.

Tittar man på Q2 rapporten är vinstutvecklingen i nivå med vad den låg på 2015/2016 och utan något stort sportevenemang i år som man hade 2018, har jag svårt att se vinsten öka kraftigt det andra halvåret som motiverar den höga aktiekursen.

Källa: Bolagets Q2 rapport 2019

Därför tror jag att man landar på en vinst runt 3-3,50 kronor per aktie.  Det skulle i sånt fall innebära ett PE-tal runt 16,5-19,3.

Källa: Börsdata

Om man roar sig med att jämföra min tro med hur PE-talet historiskt har sett ut för Kindred historiskt, handlas aktien i snitt med 5 år PE-talet, men klart högre alla andra historiska snittår.
Att PE-talet just nu är 10,6 är för att man baserar det på rullande 12 månader.

Vad är din analys av Kindred? Är aktien över- eller undervärderad?