Även Nordea misstänks för penningtvätt i Baltikum

I höstas kom anklagelserna från finansmannen Bill Browder om att Nordea har varit inblandat i misstänkt penningtvätt under tidigare år. Enligt anklagelsen ska Nordea medvetet eller omedvetet använts för att slussa svarta pengar till andra banker för att på så sätt tvätta dem vita.

Förra någon vecka sedan hängdes Swedbank ut av Uppdrag Granskning om misstänkt penningtvätt. och så i början av denna veckan var det så Nordeas tur att figurera i TV. I måndags sände Finlands motsvarighet till Uppdrag granskning ett program på YLE om Nordeas misstänkta penningtvätt.

Enligt programmet har man hittat att åtminstone 700 miljoner euro av misstänkta transaktioner som har passerat Nordea, varav cirka 200 miljoner euro rör finländska bankkonton under åren 2005-2017.

Det material som presenterades i programmet tyder på ett storskaligt penningtvättsystem runt kretsen kring den ryske presidenten. Man har med hjälp av bulvaner och skalbolag slussat pengar av suspekt ursrpung mellan konton i olika banker, där Nordea är en av dessa banker, liksom Swedbank och Danske Bank. I nätverket har det funnits två litauiska banker som under 2011 och 2013 miste sina banktillstånd på grund av brister i bekämpningen av penningtvätt.

En del av pengarna har kommit från divserse skatteparadis och Nordea har tydligen haft hundratals skalbolag som kunder.

Varningsklockorna borde nog ha ringt

Redan i oktober förra året anmälde Bill Browder Nordea till Centralkriminalpolisen i Finland och till Ekobrottsmyndigheten i Sverige. Han hävdade då att hundratals miljoner euro av misstänkta transaktioner slussats via Nordea.

Den svenska myndigheten valde att inte utreda anklagelserna på grund av att de var så få och gamla. Däremot har den finska polisen inte än bestämt sig utan överväger fortfarande om de ska utreda anklagelserna.

Tidigare har den svenska Finansinspektionen utfärdat böter till Nordea 2015 och finansinspektionen i Luxemburg gjorde det 2017. I båda fallen rörde det sig om brister i hanteringen till upptäcka misstänkt penningtvätt.

Nu har visserligen Nordea satsat mycket pengar på att bättra sig, men som investerare i banken, känns det lite märkligt att man inte kommit längre. När ett TV-program lyckas hitta kunder som exempelvis en filipinsk hemmafru som företräder 400 företag eller ett brittiskt bulvanpar som företrätt över 2000 företag världen över, undrar man helt klart hur det är möjligt.

Hur ser jag då på Nordea?

Att vi inte såg ett kraftigt fall i Nordeaaktien när detaljerna kring programmet i finska YLE blev kända, beror nog på att Nordea redan är lågt värderat och sannolikheten att aktien kommer att falla ihop inom en snar framtid ser jag som liten.

Mycket tack vare att det är helt klart är mindre belopp som ska ha slussats jämfört med Swedbank och Danske Bank (som spelar i en egen liga).

Jag tycker att det är bra att det fokuseras på bankernas misstänkta transaktioner, eftersom de jobbar i en förtroendebransch och självklart ska dessa bolag inte låta sig användas för skumma affärer.

Sedan är det kanske naivt att tro att det inte kommer hända igen, men jag förväntar mig att bankerna tar tag i det hela så att de reagerar på om en och samma kund företräder över 2000 företag. Att missa det är rent pinsamt i min bok.

Själv har jag valt att investera i Nordea, dels för den fina direktavkastningen som jag tror agerar  dämpning mot vidare kursfall och dels för att jag tror att Gardell nog inte skulle valt att investera om han såg detta som en enorm risk.

Sedan tycker jag att också att VD Casper von Koskull ger ett bra intryck och Nordea har till skillnad från Swedbank kommunicerat klart mycket bättre kring denna kris, vilket också inger ett visst förtroende.

Den stora risken tror jag ligger att de nordiska tillsynsmyndigheterna inte tar dessa anklagelser på allvar än gång för all och att Bill Browder då kommer att vända sig till amerikanska myndigheter. De sanktioner och böter tror jag är betydligt tuffare och de skulle kunna ställa helt andra krav, som till exempel att man svartlistar Nordea.

Skulle det hända blir det nog väldigt svårt för Nordea bedriva verksamhet då inga andra banker eller företag skulle vilja ha något att göra med Nordea.

Men helt klart kommer det utdömas kraftiga böter, så kursmässigt får jag nog räkna med att aktien står och stampar. Fast under tiden får jag ta del av en saft utdelning.

För dig som vill veta mer, kan jag rekommendera nedan video som analyserar och diskuterar den misstänkta penningtvätten i Nordea. 





Fakta penningtvätt

• Penningtvätt innebär att olagliga inkomster tvättas rena genom olika transaktioner och kan därefter användas öppet
• Det kan ofta röra sig om pengar från narkotikahandel, mutor, skatteflykt, plundring av länders tillgångar eller annan organiserad brottslighet
• Den snabba utvecklingen på elektroniska överföringar av pengar mellan olika länder gynnar penningtvätt
• Det är därför bankernas uppgift att riskbedöma kunder, genom att ha god kundkännedom, att veta som som är det verkliga huvudmannen och vilken typ av verksamhet som kunden bedriver. All sorts misstänkt penningtvätt måste anmälas till landets tillsynsmyndighet. 

Hur tänker du kring banker som investering? Kommer de att klara sig igenom detta? Kommentera gärna i bloggen

Februaris sparkvot och månadens förändringar i aktieporföljen

Aktitiviteten på bloggen har legat nere nu under sportlovet eftersom jag har passat på att semestra med familjen i fjällen. Det blev Gesundaberget och en hel del utförsåkning detta år. Toppenställe för en som inte är så duktig på skidor, som jag.

Men i och med att förra månaden är slut är det dags för den månatliga sammanställningen igen. Förra månaden skapade jag en mall för hur jag kommer att redogöra för mina köp och försäljningar av aktier samt vilka aktier som har delat ut och hur stor sparkvoten blev. 

Formaten kommer därför vara detsamma varje månad och jag tyckte att det fungerade bra i januari, så jag fortsätter med densamma. Om det är något ni saknar eller vill se istället, skriv era förslag i kommentarerna.

Månadens sparkvot

Räknat på månadens lön blev sparkvoten 30,5% för februari månad.

När jag räknar ut sparkvoten tar jag bara med det sparande som jag gör till min egen aktieportfölj. Sparande till barnen, ev amortering samt resekassa och husbuffert ser jag mer som en kostnad. Nu amorterar vi inget på våra bolån utan de pengarna får istället jobba i aktieportföljen. Hade jag tagit med dessa också, skulle sparkvoten blivit 37,2%.

Denna månad blev det alltså lite lägre och det har att göra med årsavgifterna för golfen som betalades under februari.

Månadens köp i aktieportföljen

Denna månad har det varit en hel del aktivitet i portföljen. Dels är det helt nya innehav (vilka är markerade med "ny") och dels är det fortsatta köp i befintliga innehav som har legat bakom förändringarna. De köp som har gjorts är:

• Acando 
• Altria (ny)
• Beijer Alma
• Björn Borg
• Brookfield Renewable Partners (ny)
• Core Ny Teknik (ny)
• HiQ (ny)
• Lifco (ny)
• Main Street Capital Corp (ny)
• Nolato
• Oriflame (ny)
• Resurs Bank
• Sampo
• Stora Enso R
• Veteranpoolen

Månadens försäljningar i aktieportföljen

Försäljningarn har inte varit lika många. För att vara tydlig även med dem, så om jag valt att helt kliva ur ett innehav, så har jag markerat det med "ur". De försäljningar som har gjorts är:

• Fenix Outdoor (ur)
• Gränges (ur)
• HiQ (ur)
• Main Street Capital Corp (ur)
• MTG (ur)
• Oncopeptides (ur)
• Swedbank

Månadens utdelningar

Februari är ingen stor utdelningsmånad för mig, men lite utdelningar kom från några fastighetsbolag samt amerikanska bolag, nämligen:

• Abbvie
• Akelius Preferensaktie
• Apple
• Omega Healthcare REIT
• Volati Preferensaktie

Nu är också min aktieporfölj uppdaterad om man vill se hela mitt aktieinnehav. Avslutar med en lite stämmningsbild från toppen av Gesundaberget med utsikt över Sollerön och Siljan.

Vilken blev din sparkvot? Vilka aktier har du handlat under denna månad? Kommentera gärna, då din åsikt är intressant.

Skapa din egen kungliga aktieportfölj

Ett kul inslag som Dagens Industri (DI) har är att de har skapat en kunglig aktieportfölj till prinsessan Estelle, den så kallade Estelleportföljen. Denna aktieportfölj kommer tidningen att förvaltar tills hon fyller 18 år och då kommer prinsessan att få välja vilket välgörande ändamål som hon vill skänka pengarna till.

Investeringskritierna är:

• 10 bolag i portföljen
• Inte peta för mycket i portföljen för att hålla ned courtagekostnaderna, byte sker max vid ett tillfälle per år
• Återinvestera utdelningarna i portföljen

För sju år sedan startades aktieportföljen med 100 000 kronor i riktiga pengar och tanken är att DI ska investera i svenska stabila aktier i olika branscher. Det ska vara bolag som har beprövade affärsmodeller. Bolagen ska heller inte stå inför stora teknikskiften eller forskningsutfall som kan ändra förutsättningarna.

Helt enkelt ska placeringarna ske i bolag som de känner till och förstår vad de gör.

Källa: Dagens Insdustri 22/2-19

Efter sju år har portföljen ökat till 238 195 kronor, vilket ger en årlig tillväxt av 13,2% inklusive utdelningar. Helt klart en godkänt och mycket bra avkastning. Avknoppningarna MTG och Epiroc  från Kinnevik respektive Atlas Copco har man sålt av.

Med tanke på att Christina Stenbeck kommer att försvinna från Kinneviks styrelse samt att bolaget är väldigt beroende av e-handlaren Zalando, väljer man att byta ut Kinnevik mot SCA.

SCA är Europas största skogsägare och med en marknadsvärdering av skogen gör att man får SCA:s övriga verksamhet, sågade trävaror, massa och pappersverksamheten i princip på köpet.

Förändringar över tiden

Sedan starten 2012 är det Atlas Copco, Assa Abloy, HM, Handelsbanken, Securitas och Volvo som har varit med sedan start. Bilden nedan visar i detalj hur innehaven i Estelleportföljen förändrats över tid.

Källa Sparabloggen

Skapa en egen kunglig aktieportölj

Om jag jämför med min egen aktieportfölj ser den helt annorlunda ut vad gäller antalet innehav. Jag har valt att sprida mina risker över långt många fler innehav, mer än  50 stycken. Dock gillar jag tänket och hur de har spridit riskerna över väldigt många branscher.

Som aktiesparare kan man dra nytta av ovan Estelleportfölj och återskapa den själv i en ISK eller KF. Personligen kan jag tycka att 10 innehav är lite för få och så saknar jag innehav i läkemedel, mat, fastighet, finans och energi. Exempel på bolag som man skulle kunna lägga till är

• Astra Zeneca (läkemedel)
• Axfood (mat)
• Diös eller NP3, Hufvudstaden (fastighet)
• Sampo (finans, finskt noterat i EUR)
• Fortum (energi, finskt noterat i EUR)

Sedan skulle jag även lägga till några investmentbolag som Investor, Svolder och Latour, för att få ytterligare spridning.

Vad tycker ni om Estelleportföljen? Har ni kopierat den portföljen och sparar på samma sätt? Kommentera gärna i bloggen för er åsikt är viktig.

Björn Borg levererar ett serveess

Ända sedan Björn Borg slutade betala royalties för varumärket 2017 har jag följt bolaget och väntat på att aktiekursen ska ta fart. Istället har kursen dalat från 27-28 kronor per aktie ned mot 20 kronor per aktie under 2018. Inte riktigt vad jag hade räknat med.

Istället trodde jag att aktien skulle vända upp efter bolagets Q3-rapport, som jag tycker visade på en vändning och ökning i resultat och marginaler. Men kursen vände ned mot 20 kronor och som lägst 19,40 kronor mot slutet av december. Därefter har den sakta börjat vända upp och själv köpte jag en större post andra hälften av januari i år.

Källa: Avanza

Jag utgick från att det sista kvartalet borde bli bra med tanke på stora försäljningshändelser i form av Black Friday och julen. Den enda oro jag hade var att bolaget skulle sänka utdelningen från 2 kronor till 1,50 kronor. Något som säkert skulle skicka ned aktien till 19-20 kronor igen om inte lägre.

Så igår morse kom bolaget med sin kvartalsrapport för det fjärde kvartalet 2018 och i mina ögon var det starka siffror som de levererade.

Källa: Björn Borg bokslutskommunike 2018

Nettoomsättningen ökade både för kvartalet och helåret, men i det fjärde kvartalet minskade bruttovinst- och rörelsemarginalerna jämfört mot samma kvartal året innan. Minskningen hänförs främst till negativa valutaeffekter och ökade marknadsföringskostnader.

Även om försäljningen ökade totalt sett minskade den i Benelux. Den marknaden är en av de stora marknaderna för bolaget, men det vägdes upp med en ökad försäljning i Norden.

Helt klart kommer utvecklingen i Benelux vara något som man som investerare måste ha koll på. Fortsätter minskningen kommer detta att slå mot marginalerna på ett negativt sätt. Fast för helåret ökade både bruttovinst- och rörelsemarginalerna kraftigt, särskilt det tredje kvartalet bidrog starkt.

Vinst per aktie för helåret blev 2,39 kronor och bolagets styrelse föreslår en oförändrad utdelning på 2 kronor. Det var en överraskning eftersom jag mentalt ställt in mig på en sänkning till 1,50 kronor. Där blev man lite överraskad på ett positivt sett. Björn Borg levererade en serveess från baslinjen som i sina fornstora dagar i duellerna med John McEnroe på Wimbledons gräsmatta.

Swedbanks penningtvättshärva

Igår fick sig förtroende för Swedbank som bolag en rejäl törn. I höstas när det senast stormade kring Danske Banks penningtvättshärva gick Swedbanks VD Birgitte Bonnesen ut i media och bedyrade att Swedbank inte alls var inblandad i någon penningtvätt.

Banken hade gått igenom alla transaktioner och de hade inte funnit några tecken på utförd penningtvätt och eventuella försök har deras kontrollsystem fångat upp. Vidare så har de kunder som bor i Baltikum, till skillnad från Danske Bank som har tillåtit utländska kunder utan anknytning till Baltikum att öppna konton i banken och på så sätt möjliggöra penningtvätt.

Ljuger Bonnesen?

Men tydligen verkar det ha varit en felaktig bild. Igår sände SVT:s Uppdrag Granskning ett reportage om Swedbanks misstänkta penningatvätt i Baltikum. Motsvarande 40 miljarder kronor ska ha tvättats via dem. Nu lär det nog ta ett bra tag innan vi får reda på exakt hur det verkligen ligger till och vad det är som hänt.

Men om det skulle visa säg stämma det som påstås i SVT:S dokumentär är detta under all kritik. Inte bara att för att Swedbank då har ordentliga brister i sin interna kontroll och för att VD antingen är helt ovetande eller sonika ljugit för marknaden i sitt uttalande för några månader sedan. Att Bonnesen också var ansvarig chef för Baltikum mellan 2011-2015 gör heller inte saken bättre.

Nu är det som sagt inte alltför mycket detaljerad information som har kommit fram och heller inte vad jag förstått vilken valuta det rör sig om. Men med tanke på att det gäller Baltikum/Ryssland lär det troliga vara USD som kan ha tvättats. Det är då något som öppnar för att USA kan komma med väldigt kännbara böter för banken.

Vilka risker finns nu?

Eftersom vi ännu inte vet om det som Uppdrag granskning och Bill Browder säger stämmer är det svårt att riktigt förhålla sig det hela, än mindre veta hur man bäst agerar. Jag ser en lång lista av risker och osäkerheter kring Swedbank som bolag och investering. De främsta områdena som jag ser är:

1. Aktien kan komma att fortsätta att falla. Jämför man med Danske bank, har den aktien fallit runt 50% och hittills har Swedbank "bara" gått ned cirka 20%, vilket motsvarar över 50 miljarder kronor. Helt klart kan det finnas en ordentlig fallhöjd kvar.
2. Banken jobbar i en förtroendebransch och just nu känns det inte som att Bonnesen inger något vidare förtroende. Redan idag har AMF (5:e största ägaren) begärt att Swedbank ska tillsätta en extern utredning, något som Bonnesen motvilligt sagt ja till.
3. En amerikansk senator vill att banker som ägnar sig åt penningatvätt med USD ska straffas hårt
4. Både amerikanska SEC och DOJ kommer att utreda Swedbanks inblandning och beroende på vad de hittar kan de bli väldigt dryga böter
5. Bloomberg rapporterar att Swedbank bland annat har använt sig av Deutsche Bank för att slussa pengarna och de som följt Deutsche Bank vet att den aktien tappat cirka 55% av sitt börsvärde.
6. Både svenska och estniska finansinspektionen inleder nu en granskning av Swedbank, där även centralbanken i Lituaen kommer att bistå dem
7. Osäkert kring om nuvarande ledning kan sitta kvar i Swedbank?

Svenska banker och Swedbank har setts som säkra hamnar bland utländska investerare och det som nu kommit fram i Uppdrag gransknings reportage har ökat osäkerheten, något som har lett till utförsäljning av aktier från dessa investerare.

Slutsats

Som investerare gillar jag inte överraskningar som denna i Swedbank. Swedbank har varit ett kärninnehav för mig, men jag har nu omvärderat min syn på bolaget och har därför valt att minska ned innehavet med 2/3-delar.

Istället är nu kvarvarande innehav cirka 1,5% av den totala aktieportföljen, vilket är en risknivå som jag känner mig bekväm med. Beroende på hur det hela utvecklar sig, kan jag tänka mig att fylla på med fler aktier upp till max 2% av aktieportföljen.

Vad tycker du om hela affären som nu blossat upp kring Swedbank? Köper eller säljer du aktier i Swedbank? Kommentera gärna i bloggen.