Sandvik avslutar rekordåret med en överraskning

Idag kom Sandvik med sin sista kvartalsrapport för 2018. De är först ut bland de stora verkstadsbolagen och det man letar efter i rapporten är främst vad de säger om utsikterna för 2019.

2018 blev ett rekordår

Aktiviteten bland bolagets kunder var på en hög nivå under fjärde kvartalet och Sandvik lyckades öka tempot på förvärven och det viktiga kassaflödet kom in enligt plan. Detta lyckades man med för att fokus låg på att sänka sitt rörelsekapital i kombination med att behålla en hög vinst. Totalt blev kassaflödet för det fjärde kvartalet 6,3 miljarder kronor. Tack vare det stärktes även balansräkning och nettoskuldssättningsgraden sjönk till 0,20 från 0,33.

Sandvik Mining and Rock (SMRT) och Sandvik Materials Technology (SMT) växte tvåsiffrigt i den underliggande orderingången och med en starkt tillväxt i de flesta regioner. För Sandvik Machining Solutions (SMS), som har stor exponering mot fordonssektorn, var det en låg ensiffrig tillväxt, på grund av nedgången i Asien och en lägre aktivitet i fordonssegmentet.

Totalt var det en positiv utveckling i samtliga tre större regioner, där Nordamerika kompenserade för den lägre tillväxten i Europa och Asien. Bolagt gjorde fem förvärv under 2018, vilket också ökade intäkterna med, i årstakt räknat, 1,2 miljarder kronor.

Utvecklingen i Sandviks tre affärsområden

Samtliga tre affärsområden visar på en positiv förändring jämfört med kvartal tre och jämfört med helåret är det en kraftig ökning. Nedgången i Asien och minskning i fordonssegmentet lyser dock igenom i affärsområdet Sandvik Machining Solutions (SMS), som visar en minskning i rörelseresultatet jämför med förra kvartalet även om helåret blev en ökning. Ser man till rörelsemarginalen kvartalet innan är det en markant minskning skulle jag vilja säga, från 25,4% till 19,8%.

Källa: Sandviks Q4 rapport 2018

Utdelningen höjs med 21%

Men ser man till utdelningen för 2018, kom Sandvik med en rejäl överraskning. Tack vare det starka året och den positiva utvecklingen i kassaflödet drämmer bolaget till med en utdelningshöjning på hela 21%. Utdelningen höjs från 3,50 till 4,25 kr/aktie.

Nu är det fjärde året i rad som bolaget höjer sin utdelning och som utdelningsinvestare är detta goda nyheter. Den kommande utdelningen motsvarar en utdelningsandel på 43% av det justerade resultatet för året och är under målet på 50%.

Källa: Sandviks Q4 rapport 2018

Framtida utsikter

Sandvik lämnar inte några prognoser för framtiden, men det som finns i rapporten och av det som kom fram på presentationen kan man säga att det första kvartalet 2019 har börjat i samma nivå som det fjärde kvartalet 2018 avslutades. Den vägledning som ges är sammanfattad i bilden nedan, vilket är lite knapert.

Källa: Sandviks Q4 rapport 2018

Slutsatser

Den känsla som jag får när jag läser rapporten är att det kan vara så att Sandvik har nått toppen för denna konjunkturcykel. De brukar säga att affärsområdet SMS är den bästa konjunkturindikatorn. Kina har försvagats även om andra delar i Asien har hållit emot under året. Lägger man till det faktum att fordonssegmentet också är svagt, tror jag att 2019 inte kommer att bli ett nytt rekordår för Sandvik.

Troligen kan nog Sandvik hålla ut ett eller två kvartal till med tanke på att Nordamerika går starkt och affärsområdet SMRT och gruvsektorn går starkt. Enligt Sandvikschefen har orderingången och faktureringen varit enorm, där guld och koppar visar upp den starkaste efterfrågan.

Jag har själv inga aktier i Sandvik men jag tycker att bolaget är ett fint kvalitetsbolag och det är kul att de öppnar rapportsäsongen med en riktigt stark rapport. Sandvik får därför vara kvar på min bevakningslista och det är ett bolag som jag gärna tar in när vi är i en lågkonjunktur. Ett alternativ om man vill investera i Sandvik är att göra det indirekt genom att investera i Industrivärden C, vars innehav i Sandvik uppgår till cirka 22%. Nu handlas även Industrivärden C till en beräknad  substansrabatt om 4%.

Vad tycker ni om Sandviks rapport? Äger ni själva några aktier i bolag och hur resonerar ni? Kommentera gärna då era åsikter är värdefulla.

Corem bjöd på en natt på The Winery Hotel

I fredags checkade jag och sambon in på The Winery hotel för ett natts övernattning. Vi brukar försöka komma iväg ibland och unna oss lite guldkant i tillvaron.

Ett av våra stora intressen är mat och vin. Då är detta hotell verkligen rätt ställe!

I slutet mot förra året hade de en kampanj där man fick dubbelrum och frukost för 690 kronor, vilket är ett kanonpris.

För en person som jag som gillar att fatta bra ekonomiska beslut är detta den typ av erbjudanden som jag uppskattar. Då kan jag lägga mer pengar på att njuta av god mat samt prova fantastiska viner.

Nu har de en vinkällare som innehåller en hel del rariteter och som vi har provat en del av.

Utdelningarna stod för kalaset

Många kommer säkert undra om denna typ av utsvävningar inte är tvärtemot vad jag försöker uppnå genom att investera och fokusera på min sparkvot för att en dag uppnå ekonomiskt frihet. Men att vara ekonomiskt fri för mig innebär inte att jag inte ska kunna unna mig saker. Skillnaden är att jag som framtida ekonomiskt fri väljer att unna mig dem när jag får det till ett bra pris. Som i fallet med denna övernattning.

I detta fall blev det ännu bättre eftersom vi blev "sponsrade" av Corem. Nä, nu var det inte så att Corem betalade det hela för oss, det har nog ingen aning om vilka vi är. Utan Corem betalade indirekt genom att jag använde den kvartalsutdelning som jag fick från aktieinnehavet i Corems preferensaktie i början av januari detta år.

Detta är en av de stora fördelarna med att vara utdelningsinvesterare, vilket jag försöker få mina barn att förstå.

Hur gör ni med era utdelningar? Använder ni dem till liknande saker eller återinvesterar ni dem konsekvent? Kommentera gärna i bloggen då era åsikter är värdefulla.

Cristina Stenbeck lämnar Kinnevik

Igår meddelade Kinnevik att Cristina Stenbeck lämnar Kinneviks styrelse efter 16 år.

Cristina fick ta över stafettpinnen efter att hennes far, Jan Stenbeck omkom 2002. Hon skolades in av först Edvard von Horn och sedan av Pehr G. Gyllenhammar. Först 2007 var hon redo att ta över som ordförande av Kinnevik och har styrt investmentbolaget sedan dess fram tills nu. Hon har meddelat att hon kommer att avgå på årsstämman i maj och istället finnas kvar som storägare och ordförande i valberedningen. Jag fick frågan av en som följer bloggen om hur jag nu såg på Kinnevik som ett befintligt och framtida innehav i en aktieportfölj.

Kinneviks historik

Kinnevik bildades som ett investmentbolag 1936 av Hugo Stenbeck, Wilhelm Klingspor och Robert von Horn. I början var de huvudsakliga investeringarna i jordbruk, godis och skog. Investmentbolaget hade aktier i bland annat Mellersta Sveriges Lantbruks AB, Lidköpings Konfektyr Industri AB och Korsnäs Sågverks AB.

Kinneviks strategi att köpa in sig i svenska industribolag fortsatte under de kommande årtiondena. Familjen Stenbeck ökade också sitt inflytande genom att köpa upp en större andel aktier som kom till salu under 1960-talet och i början av 1960-talet blev Hugo Stenbeck ordförande och snart därefter hans son Hugo Stenbeck Jr VD för Kinnevik.

Källa: Kinnevik

I 1970-talets början kom Jan Stenbeck in i bilden. Under detta årtionde gick olyckligtvis både Hugo Stenbeck och Hugo Stenbeck Jr bort, varpå Jan Stenbeck var den som tog över makten.

Under hela detta årtionde fortsatte strategin att köpa in sig i svenska industriklenoder, som bland annat Sandvik och Fagersta.

Jan Stenbeck var mest känd för att våga satsa nytt och på att utmana befintliga monopol. I början av 1980-talet lanserades Comvik som utmanade Telias monopol inom telefoni, 1987 lanserades TV3 från London som utmanande det svenska TV-monopolet. 1989 fick Kinnevik licens på att starta ett nytt mobiltelefonbolag och Millicom skapades 1990 som skulle agera på en global marknad. Senare bildades även Tele2.

1991 köpte Kinnevik in sig i TV4 och startade sedan sina egna TV-sändningar via mediabolaget MTG, som bildats under 1990-talet. Kinneviksgruppen startade också gratistidningen Metro 1995, som numera är ett stående inslag för de som åker kommunalt i ett gäng olika länder.

1996 noterades Tele2 och året efter delades MTG ut till aktieägarna och noterades på Stockholmsbörsen. Hela den här satsningen möjliggjordes till stor del av de stabila kassaflödena från skogskoncernen Korsnäs samt att Stenbeck var en pionjär i många områden.

Efter hans död och att dottern Cristina tillträtt, har Kinnevik svängt mer mot att investera i internetbolag och e-handel.

Klenoderna säljs ut

Kinnevik har sedan 2010 gjort stora investeringar i diverse internetbolag och e-handelsbolag. Man har köpt i sig i bolag som Zalando, Avito, Rocket Internet, Global Fashion group samt en hel mängd av mindre bolag.

Detta har finansierats genom utförsäljning av BillerudKorsnäs 2013, börsnoteringen av Zalando (som man har kvar) och Rocket Internet under 2014. Innehavet i Avito såldes 2015 till Naspers.

2016 meddelade Cristina Stenbeck att hon inte längre skulle vara ordförande i Kinnevik utan istället vara kvar som styrelsemedlem. Sedan dessa har hon också vi ett flertal tillfällen sålt av en hel del av sina aktier. Eftersom det finns ett flertal större truster som är listade som storägare i Kinnevik och det är svårt att veta hur de är kopplade till Stenbecksfären, kan man ändå säga att Cristina Stenbeck har cirka 25% av rösterna och cirka 6-7% av kapitalet. Det är fortfarande en stor del, men klart en markant minskning sedan 2016.

Vad är då kvar i Kinnevik?

Om man tittar i den senaste kvartalsrapporten från september 2018 vilar Kinnevik på tre ben, Millicom, Tele2/Comhem och Zalando. Varje innehav är cirka 25-30% av substansvärdet. Resten består av ett gäng internet- och e-handelsbolag som inte visar några vinster. Till och med Zalando visar numera upp ett minusresultat.

Totalt uppgår dessa tre bolags substansvärde till 67,8 miljarder kronor av det totala substansvärde på 78,6 miljarder kronor. I procent är det cirka 86%.

För några dagar sedan, då Millicom blev noterat på Nasdaq i USA, kom det nyheter om att Liberty Latin America är intresserat av att köpa Millicom. Om så blir fallet, kommer det endast att finnas ett stort kassagenerande bolag kvar i gruppen och det är Tele2/Comhem.

Nedan är en bild från Ibindex som visar vilka innehav som Kinnevik hade enligt sin senaste kvartalsrapport. Den 8.e februari kommer bolaget med sin bokslutskommuniké och då får vi se hur det senaste kvartalet har påverkat innehaven.

Källa: Ibindex

 Aktiens utveckling

Kinnevik har från mitten av juli 2016 till våren 2018 haft en mycket fin utveckling och var ett tag uppe strax över 320 kronor. Men sedan retailfrossan kom sommaren 2018 och techfrossan ett kvartal senare har aktien rasat nästan 100 kronor från toppen. I fredags stängde B-aktien på 225,70 kronor, ned 1,18% trots nyheten att Cristina lämnar styrelsens. Totalt sett har aktien inte bjudit på någon rolig resa.

Källa: Avanza

Nya namn i Kinneviks styrelse

Inte bara Cristina lämnar Kinneviks styrelse till årsstämman i maj, utan även den erkände finansmannen Erik Mitteregger lämnar. In kommer istället Susanna Campbell och Brian McBride. Susanna är närmast känd för som VD för Ratos och där lyckades hon inte göra en särskilt märkvärdig resa. Under hennes tid som VD (2012-2016) halverades aktiekursen för Ratos och det känns som en märkligt val av valberedningen.

Risken som jag ser det är att du inte kommer ha huvudägaren sittande i styrelsen, endast familjen Klingspor är representerade och det är en klar svaghet för den nya styrelsen. Frågan är hur intresserad  är Cristina Stenbeck numera av Kinnevik?

Slutsats

Det är främst fem saker som oroar mig med Kinnevik.

• Den kommande svaga styrelsen
• Det faktum att Cristina Stenbeck sedan 2016 i omgångar minskat sitt innehav i Kinnevik
• Att Cristina för någon dag sedan kom med nyheten att hon inte längre vill vara med i styrelsen
• Kommer hon att avveckla hela sitt innehav i Kinnevik
• Om Millicom säljs har man endast kvar en kassako och hur länge kommer man ha kvar den

Om nu Millicom säljs och Kinnevik får en stor summa pengar för det bolaget är jag orolig för hur de kommer att använda dessa. Med tanke på dess historiska köp och att nu Susanna kommer in i styrelsen, känns det inte helt klart att Kinneviks nästa investering kommer att bli en succe. Sedan har vi kvar Zalando, vars affärsmodell med fri frakt och retur, jag inte tro på i längden, som utgör nästan 30% av Kinnevik. Risken känns helt klart alldeles för hög för mig.

Den viktigaste anledningen när jag själv investerar i ett investmentbolag är, förutom att jag tror på dess innehav, att det finns kontinuitet i bolag. När Cristina lämnar, vad finns det varken bra innehav eller kontinuitet. Därför avstår jag att köpa in mig i Kinnevik och själv sålde jag mina aktier för cirka fyra månader sedan. Vill man ha exponering mot internetbolag och e-handel, skulle jag hellre välja en aktiefond.

Lämna gärna en kommentar på hur ni ser på Kinnevik. Era tankar och synpunkter är viktiga och intressanta.

Är du själv ett vinstgivande bolag?

I söndags skrev jag ett inlägg om hur ett minskat mjölkdrickande under lång tid kan resultera i en väldigt stor besparing. Inlägget handlar om hur Åsa Axelsson kunde sluta att lönearbeta genom att göra vissa besparingar.

Det som fångade mitt intresse var främst besparing på mängden mjölk som familjen drack i veckan. ( 180000 kr for att dricka mindre mjölk ).

Hur ser min budget ut?

Bara av att dricka mindre mjölk kan man förvandla denna besparing till cirka 180 000 kronor! Detta fick mig att tänka på hur mycket jag själv skulle kunna spara in på genom att göra andra val och vad skulle det innebära för min månadsbudget?

En typisk budget är uppställd med intäkter först och sedan kommer alla kostnader man har. Längst ned ser man om man går plus eller om man måste minska sina kostnader ytterligare för att det ska gå runt.

Hur man räknar in sparandet är nog olika för olika människor. Själv har jag i min budget lagt sparandet efter nettot intäkter minus kostnader. Man skulle lika gärna kunna ha det som en avsättning efter kostnaderna och sedan en total.

Är du själv ett vinstgivande bolag?

Det som ger mig enorm glädje är, förutom bloggandet, att analysera bolag och lära mig mer om dem. Varför då inte analysera mig själv som om jag vore ett bolaget?

Därför har jag nu gjort om min budgetmall och ställt upp den som om den vore en resultaträkning. Nu är varje del av budgeten istället är grupperad efter ett bolags resultaträkning.


I bilden är ett exempel på en resultaträkning och jag har skapat en liknande mall. Genom att lägga in min budget på detta sätt ser jag om jag går med vinst.

Nu kommer vissa att tycka att i budgeten borde väl totalen längst ned bli 0, men mitt överskott är det som jag har som sparande, så därför kommer min budgeten att vissa ett positivt resultat längst ned.

I mallen har jag också skapat en flik där man kan lägga in sina verkliga kostnader och så jämför mallen dem automatiskt mot budget. Länken  till en tom fil som du kan använda hittar du om klickar på AB Jag v1

Kommentera gärna om hur filen fungerar, vad ni tycker om det och om ni vill se några förbättringar. Blev ni själva vinstgivande?

180000 kr för att dricka mindre mjölk

I gårdagens Dagens Industri läste jag en intressant artikel om privatekonomi. Dagens Industri skriver om mamman Åsa Axelsson som under ett år kapade sina utgifter och lyckades spara över 300 000 kronor. Här pratar vi om en riktig sparmästare!

Varje kostnad gicks igenom

Foto: Jack Mikrut, bild från Dagens Industri

Det hon gjorde var att hon gick igenom vad familjen la sina pengar på och om det fanns andra alternativ som var billigare istället. Exempel är att inte köpa dyra glassar ute på stan utan istället köpa hem multipack med glassar. Förutom att familjen sparade pengar på det, fick alla till och med mer glass den sommaren.

Hon fortsatte sedan att gå igenom kostnaderna för luncher, ge bort presenter, strumpor, frukt, mat, frisörbesök och så vidare. Tack vare det kunde hon efter ett år sluta att lönearbeta. Besparingarna genom aktiva val var till och med högre än vad hon tjänade som lärare efter skatt.

Det som jag tycker var särskilt intressant var att genom att minska familjens mjölkkonsumtion från 25 liter till 14 liter mjölk, sparade familjen 6 578 kronor på ett år. Det är drygt 500 kronor i månaden.

Vad blir 500 kronor i månaden om 18 år?

Om man då  investerar det som familjen tjänade på att dricka mindre mjölk, vad blir det efter säg 18 år? Med hjälp av Stefan Thelenius enkla och användbara sparkalkylator får man lätt fram det. Jag har antagit en avkastning om 7% per år, vilket är vad Stockholmsbörsen har avkastat i snitt under väldigt många år.

Sparandet blir i en bred indexfond på ett investeringssparkonto och efter 18 år har man cirka 180 000 kronor. Inte illa för att byta ut en del av den mjölk som man dricker mot vatten.

Källa: Stefan Thelenius Sparkalkylator Deluxe