Finanskris 2.0 - den tickande globala pensionskrisen

En potentiell kris som det pratas lite mindre om jämfört med räntor på bolån, bankers kapitalkrav och att vi konsumerar för mycket, är underskottet i pensionssystemen globalt sett. Här i Sverige har vi haft vår pensionsreform och får cirka två år sedan lade pensionsgruppen fram ett förslag till riksdag om höjd pensionsålder.

Men hur ser det ut i övriga värden? Generella globala trender som att vi lever längre, födelsetalen går ned, att det är rekordlåga räntor och pensionssystemen i andra delar av världen är bristfälliga i jämförelse med vad vi i Sverige är vana vid. Om hänsyn inte tas till allt detta står världen inför en kommande pensionskris enligt en rapport, som kom nyligen från den oberoende gruppen Group of Thirty.

Trots det lite kryptiska namnet, består denna grupp av ledande akademiker, före detta centralbankschefer och senior ekonomer. Gruppens ordförande Lord Adair Turner säger enligt en artikel i helgens Dagens Industri:

"Länder runtom i världen står inför en växande utmaning. Om regler och beteenden kring pensioner inte förändras blir krisen mycket allvarlig, vilket antingen leder till ohållbart stora statsutgifter eller alldeles för låga pensioner"

Själva bakgrunden är främst demografiska. Kombinationen att vi lever längre och att födelsetalen går ned i flertalet länder i världen, gör att det blir färre människor i arbete. Lägg även på en hög arbetslöshet som vissa länder har och nu kanske en kommande lågkonjunktur, är det lätt att förstå att detta är en ekvation som inte går ihop i långa loppet. Anledningen är att ofta betalas pensionerna via avgifter från de som arbetar och är det färre i arbetslivet finns det heller inte lika stort avgiftsunderlag till de pensioner som ska betalas ut.

I vissa extrema fall som Japan, Spanien och Italien, förväntas andelen personer över 65 år vara 75-80% av den yrkesverksamma befolkningen om 30 år. Jämför man med Sverige är motsvarande siffra 46%, upp från dagens cirka 35%. Vad gäller Sverige kan också läggas till alla de yrkesverksamma som inte är i arbete utan går på någon form av bidrag. Dessa pengar ska också in från skatter, som till stor del kommer från yrkesverksamma. Det är inte svårt att inse att detta ganska snabbt kan bli en giftcocktail, som mycket möjligt kan vara det som löser ut nästa finanskris.

I den analys som Group och Thirty har gjort, har de tittat på 21 länder i världen som står för 90% av den globala ekonomi och för 60% av jordens befolkning. Slutsatsen är att gapet mellan vad man som pensionär behöver som ekonomisk trygghet och vad pensionssystemen förväntas ge med dagens kända fakta och ekonomiska situation, är ett gap på cirka 16 000 miljarder dollar år 2050. Jämför man mot vad världsekonomin förväntas uppgå till år 2050, är det ett gap på strax över en femtedel.

En dödsspiral uppstår

Detta låter kanske lite väl dramatiskt, men det är faktist vad det är. Framtida pensionsskulder räknas fram genom att man räknar ut vad den skulden motsvarar idag genom att diskontera framtida värden till ett dagens värde. Med andra ord, om vi hade behövt lösa pensionskulden idag, hur mycket skulle det kosta?

Det är här början på dödsspiralen uppstår. Det väldigt låga ränteläget som vi har globalt gör att den ränta som används för att diskontera fram värdet på den framtida pensionsskulden också är låg, vilket gör att skulden blir högre. En effekt av det är att pensionsbolagens solvens försämras. Det i sin tur leder till att pensionsbolagen behöver de dra ned risken. För att minska risken allokerar de om mellan räntepapper och aktier. Pensionsbolagen tvingas helt enkelt att köpa mer räntepapper och sälja aktier.

Även om risken minskar, leder denna omallokering till att avkastningen också minskar, vilket skapar press på framtida pensionsåtaganden. Utan avkastning är det svårt att skapa medel att klara de framtida utbetalningarna.

Ju mer räntan skulle sänkas desto mer ökar skulden och desto mer räntepapper behöver de investera i, vilket minskar avkastningen och ytterligare ökar pressen på pensionsåtagandena.

Ja ni förstår, hur detta lätt blir en dödsspiral och för att komma ur den finns det egentligen tre alternativ som jag ser det

• Höja räntan i världen. Det skulle göra att pensionsskulderna minskar då man diskonterar de framtida pensionsåtagandena med en högre ränta.
• Höjd pensionsålder. Detta är väl det "enklaste" även om länder som Frankrike och Spanien svarar med kravaller vid sådana diskussioner. I vissa yrkeskategorier är det inte ens realistiskt då kroppen redan sagt ifrån.
• Få människor att acceptera en lägre pension i framtiden. Denna känns inte direkt enkelt eller intressant. Det finns ett samhällskontrakt där vi betalar skatt och förväntar oss att få en dräglig pension när vi blir äldre.

Som sagt, inget av dessa alternativ är direkt enkla att genomföra även om vi i Sverige redan gjort alternativ 2, tror jag att det sista alternativet är något som fler och fler behöver ställa in sig på.

Hur kan jag redan idag förbereda mig?

I många länder har man som sagt en förväntan om en viss pensionsålder och hur mycket staten ska ge tillbaka efter alla år som man har betalt in skatt. Men en första åtgärd som forskarna och tänkarna nämner är att länder generellt behöver höja pensionsåldern i linje med att vi lever längre.

Men vad kan jag som enskild göra redan nu? Helt klart tror jag att man kommer få ställa in sig på kombinationen ett längre arbetsliv och en lägre pension. Allt annat får man se som en bonus om man är krass. Dock finns det något som du kan göra redan idag och låta detta bli den bästa julklappen till dig själv.

Det är att öppna ett nytt sparande, förslagsvis ett ISK-konto hos någon av nätbankerna, som Avanza eller Nordnet. Döp det till Min pension eller liknande, så att du inte blandar ihop det med eventuellt övrigt sparande och så att du vet att detta konto inte ska röras förrän den dagen som du går i pension.

Därefter är det dags att starta ett månadssparande och med tanke på att det är nytt år väldigt snart, föreslår jag att du börjar med att det dras till ditt sparande den dag som du får din lön. För de flesta är detta den 25:e i varje månad. Det innebär, att den 25:e januari 2020 kommer den första dragningen att ske till ditt nya ISK-konto.

Att det just är samma dag som du får lön finns det en anledning till och det är för att du alltid ska se till att "betala" dig själv först innan du använder lönen till något annat. Om du istället tar ditt sparande från det som blir kvar när månaden är slut, är risken väldigt stor att det inte blir något sparande.

Hur mycket som du ska spara är helt upp till din ekonomiska situation och där finns det inget rätt eller fel vad gäller beloppet. Det enda fel som finns är att du inte sparar, även om det skulle vara 100 kronor. Alla kan spara, glöm inte det!

Avanza har en bra och överskådlig sparkalkylator en bit ned på sin startsida, som visar vad man kan förvänta sig från ett sparande baserat på hur mycket man sparar. Där väljer man spartid och eftersom rapporten från Group of Thirty sträcker sig fram till 2050, vilket är 30 år, drar vi stapeln till det. Då detta är ett nytt sparande, sätter vi startbeloppet till 0 kronor. Sedan är det bara att laborera med hur stort månadssparande som man kan klara av och se vad det ger i framtiden.

Sparkalkylatorn visar det förväntade sparade beloppet efter 30 år givet en förväntad årsavkastning på 8,46%. Den årsavkastningen motsvarar den årliga snittutvecklingen för Stockholmsbörsen (SIXRX) för åren 1999-2018. Kom ihåg dock att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning.

I bilden nedan har jag valt ett månadssparande på 2 500 kronor. Efter 30 år kommer detta belopp ha förväntats ha vuxit till 3 870 000 kronor, där 2 970 000 kronor är avkastning.

Källa: Avanzas sparkalkylator

Nedan tabell visar hur stort sparande man kan förvänta sig givet ett lägre respektive högre månadssparande än vad bilden ovan visar.

• 100 kronor -> 150 000 kronor, varav 114 000 är avkastning
• 500 kronor -> 770 000 kronor, varav 590 000 är avkastning
• 1 000 kronor -> 1 550 000 kronor, varav 1 190 000 är avkastning
• 2 000 kronor -> 3 090 000 kronor, varav 2 370 000 är avkastning
• 3 000 kronor -> 4 640 000 kronor, varav 3 560 000 är avkastning
• 5 000 kronor -> 7 730 000 kronor, varav 5 930 000 är avkastning

Som ni ser, blir det snabbt väldigt betydande belopp och själv tycker jag detta sporrar mig till att försöka spara så mycket jag kan. Jag tycker att man kan ha som mål att åtminstone spara 10% av sin nettolön och hellre skära ned på onödig konsumtion.

Men den största vinsten är ändå att jag inte gör mig beroende av att staten ska försörja mig när jag blir gammal.

Sparar du din pensionen?