Visar inlägg med etikett Indexfonder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Indexfonder. Visa alla inlägg

söndag 8 april 2018

Hur väljer man rätt indexfond?

Ofta hör man att om man vill vara investerad på börsen, men inte har kunskapen eller intresset att sätta sig in i enskilda aktier är det bättre att investera i fonder och särkskilt då en indexfond som följer börsen. Warren Buffett (legendarisk investerare) slog vad med ett antal hedgefondsförvaltare att en vanligen indexfond presterar bättre än någon av deras hedgefonder . Vadet sträckte sig över en 10 års period och som Warren förutspådde vann hans indexfond.

Men är det då bara att köpa första bästa indexfond och sedan luta sig tillbaka i 20 år? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Detta inlägg kommer att belysa att välja indexfond kräver en hel del arbete och fundering.

Jag har valt att begränsa mig till svenska indexfonder därför att det är den marknad som de flesta har sitt fondsparande i och känner till.

För de som inte vet, så är en indexfond en fond som följer ett visst aktieindex utifrån att man investerar lika mycket i varje aktier eller att man viktar investeringarna baserat på bolagens storlek.


Genomgång av olika indexfonder


Om vi tittar på de indexfonder som har funnits i minst fem år finner man 21 stycken indexfonder som alla investerar i den svenska börsen.

Källa: Morningstar
I tabellen ovan har jag tagit med indexfondens avgift, hur fonden har gått i år, 1 år, 3 år och 5 år, samt vilket aktieindex de föjer. Tittar man närmare på indexfonderna ser man att det på 5 år skiljer mer än 20% i avkastning mellan bästa och sämsta indexfonden och att avgiften för att förvalta fonden sträcker sig från 0% - 0.68%.

Vilka saker måste man tänka på när man väljer indexfond?


Plötslig inser man att det inte bara är att välja första bästa indexfond, utan man måste ta ställning till minst följande saker först:
  1. Vad kostar fonden och varför?
  2. Hur har den presterat jämfört med Stockholmsbörsen?
  3. Vilket index följer den?
Tanken med en indexfond är att den ska vara passiv och återspegla börsen så personligen har jag svårt att förstå varför man i överhuvudtaget ska betala mer än max 0.2% för en indexfond. Tittar man på exempelvis Handelsbankens fond Sverige Ind Criteria, som kostar 0.68% och dessutom presterar sämre än både börsen som helhet och andra indexfonder i listan, undrar man vad är värdet av den avgift som man betalar?

Nästa fråga ställer indexfondens prestation mot hela börsen och mot andra indexfonder. Varför välja Aktiesparnas fond som gett 54.6% på 5 år och betala 0.31% per år för det, när man t ex kan välja Nordnets fond Superfonden Sverige, vilket gett 70.3% på 5 år och inte kostar något?

Slutligen, och här kommer den viktiga biten, är att förstå det index som fonden följer och vad det indexet innebär. Nedan är en förklaring till de olika indexerna och hur de är uppbyggda.


Som tabellen visar innehåller de olika indexerna olika mängd aktier, vilket är förklaringen till att de fonder som följer OMXS30 placerar sig i botten och de som följer SIXRX placerar sig i toppen av tabellen. OMXS30 innehåller de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen och här får bolag på Large Cap-listan ett stort genomslag.

Både H&M och Ericsson har gått dåligt de senaste åren, vilket slår hårt på ett snävt index. SIXRX innehåller alla aktier på Stockholmsbörsen och då får varje enskilt aktie inte lika stort genomslag, något som syns i att fonden har presterat bättre över tid.

Mitt eget val


Personligen tycker jag att det är roligare att placera i enskilda aktier än i indexfonder. Det är som när man står framför lösgodishyllan på lördagen, är det roligare att själva välja sina godisbitar än att få en färdig godispåse. Innebär det att jag väljer bort indexfonder helt? Nej, utan jag ser dem mer som ett  komplement till min totala aktieportfölj, för att på så sätt få en stabil bas. Självklart väljer jag också en som följer det breda aktieindexet och inte kostar något.

Hur tänker ni själva kring indexfonder? Kommentera gärna på bloggen.

tisdag 20 mars 2018

Höjt barnbidrag: Så gör du med din privatekonomi

Äntligen!!! Det var 12 år sedan barnbidraget höjdes. Men nu i mars 2018, kom ökningen på 200 kronor per barn. Den stora frågan är, vad gör man med det privatekonomiskt? Nu finns det familjer där denna ökning är ett välkommet tillskott i en annars ansträngd privatekonomi. Men om du tillhör dem som hittills klarat dig innan denna ökning och ditt barn har fått det som det behöver, inställer sig frågan, vad gör man med ökningen på bästa sätt ur ett privatekonomiskt perspektiv?

Mitt bästa privatekonomiska förslag


Mitt förslag är att du sparar denna ökning och sedan blir det en bra grundplåt som du kan ge ditt barn när det blir 18 år gammalt. Det räcker till körkort, boende på annan ort ett tag om det vill studera vidare, ett bidrag till en framtida egen bostad, osv.

Nu kanske någon säger att 200 kronor inte är så mycket privatekonomiskt och hur ska det kunna bli något efter ett antal år. Men, då glömmer man det åttonde underverket, nämligen ränte-på-ränte effekten. Att uppnå det åttonde underverket är något som alla kan. Det enda som behövs är en plan för sin privatekonomi och ett tålamod. Ofta är det det sistnämda som är det svåraste.

Vad blir 200 kronor om 18 år?


Låt oss se vad 200 kronors månadsparande i 18 år till en genomsnittlig avkastning om 6,5% (i snitt har börsen stigit mer än det de senaste 30 åren, men jag är lite konservativ) per år de senaste före skatter och avgifter. Till min hjälp använder jag mig av Stefan Thelenius Sparkalkylator som du hittar här.


200 kronor i månaden i 18 år till 6,5% avkastning blir efter skatter och avgifter 69 887 kronor


Nu kanske alla inte kan spara hela ökningen, men om du då sparar hälften av ökningen, dvs 100 kronor i månaden i 18 år till samma antaganden blir det 34 943 kronor. Som synes, det blir ett bra tillskott till barnets privatekonomi av denna ökning med tiden.

Öppna ett konto med autogiro hos Nordnet eller Avanza


Mitt förslag är att man skapar ett autogiro som automatiskt för över pengar till sparandet, antingen hos Nordnet eller Avanza. Jag tycker de har flest fonder att välja mellan.

För att hålla nere kostnaderna, men ändå få spridning skulle jag välja en billig indexfond, som Nordnet Svenska Superfonden eller Avanza Zero. Skillnaden är att Superfonden är följer flera bolag, vilket ger en i mitt tycke bättre spridning.

Kommentera och berätta gärna hur ni resonerar kring ökningen av barnbidrag.