Tätare utdelningsfrekvens i Xact Högutdelande från 2020

Den första november i år meddelade Xact Kapitalförvaltning att de överlåter sin förvaltning av samtliga fonder till Handelsbanken Fonder. I realiteten blir det ingen förändring för oss investerare. Fonderna behåller sina namn och förvaltningen av fonderna påverkas inte av förändringen. Vidare kommer det inte ske någon förändring av fondsortimentet.

Xact Kapitalförvaltning ägs redan av Handelsbanken Fonder. Men tidigare har man valt att lägga indexbaserade och börshandlade Fonder (ETF:er) under Xact Kapitalförvaltning, men nu slår man alltså ihop allt under ett tak.

Styrelsen för de båda bolagen har fattat beslut om detta och nu väntar man på Finansinspektionens tillåtelse för att Xact Kapitalförvaltning ska få föra över sig förvaltning till Handelsbanken Fonder. Tidigast den 1 april 2020 tror man att ett sådant besked ges.



Hittills har denna fond, som speglar indexet Handelsbanken Nordic High Dividend Low Volatility Criteria Index, som består av 45 bolag med hög utdelning i kombination med låg volatilitet (risk) i aktien, lämnat utdelning en gång per år.

En fråga som många ställt sig är om fonden kommer att dela ut oftare, för att ge ett mer jämnt kassaflöde spritt över året. Hittills har så inte skett, men tack vare att bloggaren En Passiv Intänkt varit i kontakt med fondbolaget visar det sig att det ligger i korten med tätare utdelningar.

Beslutet för detta ligger hos Finansinspektionen och om det går som planerat kommer Xact Högutdelande dela ut enligt följande:

• 2020: Utdelningen betalas halvårsvis
• 2021: Utdelningen betalas kvartalsvis, vilket blir intervallet framöver

Fonden består som sagt av 45 högutdelande nordiska bolag med låg volatilitet och just nu är fondens topp 10 innehav, där bland annat mångas favoriter Holmen, Castellum och Axfood återfinns, följande:

Den avgift som fonden har är låga 0,30% och utdelningen motsvarar en direktavkastning på cirka 4%.  För 2018 betalade fonden ut 5,60 kronor per andel, vilket motsvarar till dagens kurs cirka 4,4% i direktavkastning.

Själv tycker jag att detta är en bra basfond att ha i sitt sparande då fonden är bred och har låg volatilitet. Sedan är det en fördel att du kan köpa och sälja fonden som en aktie och inte behöver vänta 3 likviddagar som för övriga fonder.

För tillfället har jag inga fonder själv i min portfölj, men har tidigare ägt fonden och kan tänka mig att äga den igen. Som en liten bonusgrej om man är kund i Nordnet är kan man månadsspara i fonden och slipper då courtaget. Tjänsten heter Månadsspara i ETF.

Ändrat om lite i pensionssparandet

Även om det är roligast att hålla på med utdelningsportföljen, gäller det att inte glömma bort pensionen och då främst tjänstepensionssparandet. Tidigare brydde jag mig inte så mycket om det, dels för att jag bara kunde spara i fonder vilket jag inte tycker är lika roligt som aktier och dels för att det var utspritt på så många olika bolag. Det blir lätt så när man bytt arbetsgivare 6-7 gånger i sitt liv.

Men numera är det lätt att via Min Pension få en överblick över sin pension, både statlig, tjänste- och privatpension. En sak som jag tycker är viktig är att att tänka på är att inte ha all tjänstepension i en och samma försäkring. Istället när försäkringen når ett visst belopp, stänger man den och startar på en ny. Det gör man enklast genom att prata med sig arbetsgivare och be denna kontakta försäkringsbolaget för att starta på en ny försäkring.

Men varför ska man ha flera tjänstepensionsförsäkringar kanske ni undrar? Jo, det enkla svaret är för att det ger dig möjlighet att själv laborera när du tar ut dem och hur. Har du endast en försäkring, så när du väl tar ut den kan du inte pausa den. Men om du har flera mindre försäkringar, kan du välja att ta ut bara en om du vill gå i pension tidigare men ändå fortsätta att jobba. De övriga försäkringarna kan du då låta ligga kvar och förränta sig.


Själv har jag åtta olika försäkringar där jag själv kan välja vilka fonder jag vill spara i. Men det är främst de som jag har hos Länsförsäkringar som utgör majoriteten av mitt tjänstepensionssparandet. Att det blev just Länsförsäkringar beror på att jag gillar deras indexfonder, som jag tycker är bra och billiga.

Med så många försäkringar kan jag laborera hur jag vill med olika uttagstider för att se till att jag inte hamnar över brytpunkten för att behöva betala statlig skatt.

Min tidigare strategi var att jag skulle ha samma fonder i varje försäkring. Ett tag innebar det att jag bara i Länsförsäkringar hade 28 fonder, samma sju i var av de fyra försäkringarna. Som ni förstår blev det ohållbart när man vill följa utvecklingen och när man skulle göra fondbyten.

Min privata aktieportfölj har jag lagt in i Google sheets och på en sida kan jag där se alla mina innehav. Samma upplägg vill jag också har med mina valbara pensionsfonder i min tjänstepension.
Därför var jag tvungen att hitta en ny strategi för mitt fondsparande.

Istället för att ha samma antal fonder, utgick jag från hur jag ville placera mina pengar och den fördelning som jag kom upp med var att jag ville ha

• 45% Ränta
• 20% Global
• 15% USA
• 10% Fastighet
• 10% Teknologi

När det gäller räntan delade jag upp den i en korträntedel och en företagsobligationsdel. Vidare så skulle även den total förvaltningavgiften vara så låg som möjligt.

I denna övning har jag även med mitt sparande i PPM även om det inte är en del av tjänstepensionen utan är den statliga pensionen. Anledningen är att jag kan välja att spara i de fonder jag vill precis som i min tjänstepension.

De fonder som jag har valt är föjlande:

• DNB Teknologi
• Swedbank Robur Technology
• Länsförsäkringar Fastighetsfond
• Länsförsäkringar Global Indexnära
• Skandia TIME Global
• SPP Aktiefond Global
• Länsförsäkringar USA Indexnära
• Länsförsäkringar Kort räntefond
• Splitan Högräntefond

Efter att ha placerat de valda fonderna enligt en procentuella fördelningen ovan, så har jag nu totalt 9 fonder att hålla reda på och jag kan nu se samtliga på en sida i Google sheets, vilket ger en lättöverskådlig överblick.

Ett tips är att välja dyrare fonder i PPM, som teknologifonderna, eftersom de är kraftigt rabatterade i PPM jämfört med vad fondbolagen tar ut.

Totalt sett har jag en förvaltningsavgift på 0,32% på mina valbara fonder i min tjänstepension vilket jag är nöjd med.

Just nu är fördelningen följande:

• 33% Ränta kort
• 11% Ränta High Yield
• 22% Global
• 15% USA
• 9% Teknologi
• 10% Fastighet

Varje kvartal går jag igenom den procentuella fördelningen och omfördelar utifrån vad jag tror ur ett mer makroperspektiv.

Hur har du gjort med din tjänstepension? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant.

Hur väljer man rätt indexfond?

Ofta hör man att om man vill vara investerad på börsen, men inte har kunskapen eller intresset att sätta sig in i enskilda aktier är det bättre att investera i fonder och särkskilt då en indexfond som följer börsen. Warren Buffett (legendarisk investerare) slog vad med ett antal hedgefondsförvaltare att en vanligen indexfond presterar bättre än någon av deras hedgefonder . Vadet sträckte sig över en 10 års period och som Warren förutspådde vann hans indexfond.

Men är det då bara att köpa första bästa indexfond och sedan luta sig tillbaka i 20 år? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Detta inlägg kommer att belysa att välja indexfond kräver en hel del arbete och fundering.

Jag har valt att begränsa mig till svenska indexfonder därför att det är den marknad som de flesta har sitt fondsparande i och känner till.

För de som inte vet, så är en indexfond en fond som följer ett visst aktieindex utifrån att man investerar lika mycket i varje aktier eller att man viktar investeringarna baserat på bolagens storlek.

Genomgång av olika indexfonder

Om vi tittar på de indexfonder som har funnits i minst fem år finner man 21 stycken indexfonder som alla investerar i den svenska börsen.

Källa: Morningstar

I tabellen ovan har jag tagit med indexfondens avgift, hur fonden har gått i år, 1 år, 3 år och 5 år, samt vilket aktieindex de föjer. Tittar man närmare på indexfonderna ser man att det på 5 år skiljer mer än 20% i avkastning mellan bästa och sämsta indexfonden och att avgiften för att förvalta fonden sträcker sig från 0% - 0.68%.

Vilka saker måste man tänka på när man väljer indexfond?

Plötslig inser man att det inte bara är att välja första bästa indexfond, utan man måste ta ställning till minst följande saker först:

1. Vad kostar fonden och varför?
2. Hur har den presterat jämfört med Stockholmsbörsen?
3. Vilket index följer den?

Tanken med en indexfond är att den ska vara passiv och återspegla börsen så personligen har jag svårt att förstå varför man i överhuvudtaget ska betala mer än max 0.2% för en indexfond. Tittar man på exempelvis Handelsbankens fond Sverige Ind Criteria, som kostar 0.68% och dessutom presterar sämre än både börsen som helhet och andra indexfonder i listan, undrar man vad är värdet av den avgift som man betalar?

Nästa fråga ställer indexfondens prestation mot hela börsen och mot andra indexfonder. Varför välja Aktiesparnas fond som gett 54.6% på 5 år och betala 0.31% per år för det, när man t ex kan välja Nordnets fond Superfonden Sverige, vilket gett 70.3% på 5 år och inte kostar något?

Slutligen, och här kommer den viktiga biten, är att förstå det index som fonden följer och vad det indexet innebär. Nedan är en förklaring till de olika indexerna och hur de är uppbyggda.

Som tabellen visar innehåller de olika indexerna olika mängd aktier, vilket är förklaringen till att de fonder som följer OMXS30 placerar sig i botten och de som följer SIXRX placerar sig i toppen av tabellen. OMXS30 innehåller de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen och här får bolag på Large Cap-listan ett stort genomslag.

Både H&M och Ericsson har gått dåligt de senaste åren, vilket slår hårt på ett snävt index. SIXRX innehåller alla aktier på Stockholmsbörsen och då får varje enskilt aktie inte lika stort genomslag, något som syns i att fonden har presterat bättre över tid.

Mitt eget val

Personligen tycker jag att det är roligare att placera i enskilda aktier än i indexfonder. Det är som när man står framför lösgodishyllan på lördagen, är det roligare att själva välja sina godisbitar än att få en färdig godispåse. Innebär det att jag väljer bort indexfonder helt? Nej, utan jag ser dem mer som ett  komplement till min totala aktieportfölj, för att på så sätt få en stabil bas. Självklart väljer jag också en som följer det breda aktieindexet och inte kostar något.

Hur tänker ni själva kring indexfonder? Kommentera gärna på bloggen.

Höjt barnbidrag: Så gör du med din privatekonomi

Äntligen!!! Det var 12 år sedan barnbidraget höjdes. Men nu i mars 2018, kom ökningen på 200 kronor per barn. Den stora frågan är, vad gör man med det privatekonomiskt? Nu finns det familjer där denna ökning är ett välkommet tillskott i en annars ansträngd privatekonomi. Men om du tillhör dem som hittills klarat dig innan denna ökning och ditt barn har fått det som det behöver, inställer sig frågan, vad gör man med ökningen på bästa sätt ur ett privatekonomiskt perspektiv?

Mitt bästa privatekonomiska förslag

Mitt förslag är att du sparar denna ökning och sedan blir det en bra grundplåt som du kan ge ditt barn när det blir 18 år gammalt. Det räcker till körkort, boende på annan ort ett tag om det vill studera vidare, ett bidrag till en framtida egen bostad, osv.

Nu kanske någon säger att 200 kronor inte är så mycket privatekonomiskt och hur ska det kunna bli något efter ett antal år. Men, då glömmer man det åttonde underverket, nämligen ränte-på-ränte effekten. Att uppnå det åttonde underverket är något som alla kan. Det enda som behövs är en plan för sin privatekonomi och ett tålamod. Ofta är det det sistnämda som är det svåraste.

Vad blir 200 kronor om 18 år?

Låt oss se vad 200 kronors månadsparande i 18 år till en genomsnittlig avkastning om 6,5% (i snitt har börsen stigit mer än det de senaste 30 åren, men jag är lite konservativ) per år de senaste före skatter och avgifter. Till min hjälp använder jag mig av Stefan Thelenius Sparkalkylator som du hittar här.

200 kronor i månaden i 18 år till 6,5% avkastning blir efter skatter och avgifter 69 887 kronor

Nu kanske alla inte kan spara hela ökningen, men om du då sparar hälften av ökningen, dvs 100 kronor i månaden i 18 år till samma antaganden blir det 34 943 kronor. Som synes, det blir ett bra tillskott till barnets privatekonomi av denna ökning med tiden.

Öppna ett konto med autogiro hos Nordnet eller Avanza

Mitt förslag är att man skapar ett autogiro som automatiskt för över pengar till sparandet, antingen hos Nordnet eller Avanza. Jag tycker de har flest fonder att välja mellan.

För att hålla nere kostnaderna, men ändå få spridning skulle jag välja en billig indexfond, som Nordnet Svenska Superfonden eller Avanza Zero. Skillnaden är att Superfonden är följer flera bolag, vilket ger en i mitt tycke bättre spridning.

Kommentera och berätta gärna hur ni resonerar kring ökningen av barnbidrag.