Budet på Oriflame - uppföljning

Efter mycket tänkande fram och tillbaka hur jag skulle göra angående kontantbudet från af Jochnickfamiljen på Oriflame, bestämde jag mig i förra veckan för att sälja samtliga aktier. För er som missat det inlägget och vill veta hur jag tänkte, kan läsa det här: Jag bestämde mig för att sälja Oriflame.

I morse kom besked från en oberoende budkommitte att den rekommenderade aktieägarna att acceptera budet. Det som jag tycker sticker ut lite är trots att kommitten inte anser att budet fundamentalt återspeglar Oriflames fulla värde rekommenderar man ändå att man ska acceptera budet.

Vidare pratar man om att det kan komma att ta tid att vända trenden på bolagets viktigaste underliggande marknader  Baserat på det är den samlade bedömningen att den potentiella uppsidan i aktiekursen på lång sikt inte väger upp de risker på kort till medellång sikt för att aktieägarna ska avvisa budet.

Om man tittar på vilka som är med i denna oberoende budkommitte, är det styrelsen förutom de tre af Jochnickarna samt VD Magnus Brännström. Dessa fyra är inte oberoende, men jag kan tycka att resterande styrelse inte heller är direkt oberoende.

Anledningen är att jag har svårt att tro att denna fråga inte har diskuterats under en tid och att man även har diskuterat en rimlig prisnivå innan detta offentliggjordes.

Budkommitten har även engagerat Morgan Stanley och Carnegie för att hjälpa till med att utvärdera budet och PwC har inkommit med en fairness opinion vars slutsats är att budet är finansiellt rimligt. Från kommittens sida har man även försökt hitta andra intressenter, men inte lyckats.

Det är kanske inte så förvånande, för det har knappast varit som så att man tidigare har hört talas om att Oriflame skulle vara en uppköptskandidat.

Mitt på förmiddagen kom även fjärde AP-fondens besked, som äger nästan 10 procent av rösterna och kapitalet i Oriflame, att de också accepterar budet. Anledning till att man accepterar budet är att man tycker att budet på kort sikt är bra och att det är för osäkert att sia om Oriflames utsikter på lång sikt.

Slutsats

Det är bara att gratulera familjen af Jochnick som med detta bud nog lyckas få igenom att köpa Oriflame till 227 kronor. Man pratar ofta om att sparande i aktier ska vara på minst 5-10 års sikt, men när det väl gäller, verkar det som att man är beredd att sälja för mindre än vad man tycker det är värt bland storägarna.

Nu har jag svårt att se att budet inte går igenom och även om jag sålde för några kronor lägre är jag ändå så nöjd med avkastningen jag fick.

Dessa pengar har nu gjort nytta i CLX och Pricer som har stigit mer än de kronor som jag lämnade på bordet genom att sälja innan budettiden gick ut.

Du som har Oriflame i din portfölj, behåller du eller säljer du också? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

Bud på Ramirent från franska Loxam

Ytterligare ett bud har kommit på ett av mina bolag i aktieportföljen. Nu är det tredje gången gillt. De andra bolaget som har fått bud på sig är Acando och Oriflame. På mindre än tre månader har jag lyckats att ha tre bolag i portföljen där andra bolag har lagt ett kontantbud på dem.

Visst är det roligt att lyckas pricka in dessa bolag, men det har aldrig varit tanken och samtidigt så försvinner även fina bolag som man tänkt att äga under lång tid ur aktieportföljen.

Dagens bud är på Ramirent från franska Loxam. Budpremien är det knappast något att klaga på, då den är på 56% räknat från fredagens stängningskurs. 


Både Ramirent och Loxam hyr ut utrustning men till olika industrier och man har nu kommit överens om att gå samman i en affär där Loxam då lägger ett rekommenderat på Ramirent om 9 Euro per aktie.

Totalt sett värderas Ramirent till nästan 1 miljard euro efter budet och styrelsen i Ramirent rekommenderar budet. Bland villkoren i budet är att en acceptansgrad på över 90 procent nås.

Även storägarna Nordstjernan och Julius Tallberg, samt bolagets VD Tapio Kolunsarka och finanschef Jukka Havia har åtagit sig att acceptera budet, vilka motsvarar cirka 32 procent av kapitalet.

Loxam är ledande i Europa på att hyra ut utrustning till bygg, industri och offentlig sektor. Förra året omsatte de 1 483 miljoner Euro. När det gäller Ramirent, är de ledande i Norden och Baltikum på att hyra ut utrustning till bygg, industri och bostad och de omsatte 712 miljoner Euro förra året. Med andra ord är Loxam dubbelt så stort och sammanslaget kommer Loxam-Ramirent bli ett paneuropeiskt bolag som omsätter nästan 2,5 miljarder Euro.

Hur ställer jag mig till budet?

Mina första aktier i Ramirent köptes in i september förra året och så har jag fyllt på under mars-maj i år då aktien varit rejält nedtryckt. Mitt eget GAV är 6,21 Euro och med tanke på att aktien under de senaste fem åren varit över 9 Euro vid två tillfällen för att sedan vända nedåt tycker jag att det är ett bra bud.

Källa: Börsdata

Budpremien räknat på mitt eget GAV motsvarar nästan 45% och därför valde jag att sälja av samtliga aktier till 8,93 Euro. Det gav mig en budpremie på 43,8% vilket jag är nöjd med. Med tanke på att jag ägt aktien mindre än ett år, blir avkastningen på årsbasis med beröm godkänt som man sa förr i tiden i skolan. Till denna avkastning ska också läggas till en utdelning om 0,23 Euro från i våras. Nu blir det att sätta sig ned och analysera bolag på nytt för att hitta en ersättare till Ramirent.

Fanns Ramirent i din aktieportfölj också? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är värdefull.

Nordeas förväntade utdelning 2020

Nordea är ett bolag som jag ägt tidigare under året. Men efter utdelningen i slutet av mars valde jag att sälja av innehavet. Anledningen var all diskussion kring penningtvätt, eventuella böter i samband med dessa och att det kändes som att Nordea hade en lång väg tills dess att de började visa att omstöpningen mot vinst har börjat gå åt rätt håll.

När sedan Q1-rapporten kom och bolaget tog mer kostnader än väntat, något som gjorde att 12-månaders vinsten hamnade under vad man delade ut för det senaste räkenskapsåret, kändes det som ett bra beslut att ha klivit ur Nordea några veckor innan.

Nu tog man i för sig hela årets resolutionsavgift i det första kvartalet och reserverade 1 miljard kronor för penningtvättsrelaterade böter i Danmark. Om man rensar för dessa hamnade den rullande 12-månaders vinsten strax över vad delade ut förra året.

Men det känns ändå som att marginalen för att nå en vinst som ligger över föregående års utdelning har krympt rejält och att köpa in sig runt 75 SEK och åka på en eventuell utdelningssänkning känns inte så lockande.

Själv tror jag att utdelningen kan komma att sänkas till 0,60 Euro nästa år. Om det det skulle ske tycker jag att det är intressant att kliva in i aktien igen om den hamnar runt 65 kronor eller lägre. Det skulle ge en direktavkastning på nästan 10% med en option på kursstegring om Nordea lyckas att minska sin kostnadsmassa som VD utlovat.

Lyckas man får ned kostnadsmassan under dessa år, tycker jag inte att det vore orimligt att Nordeaaktien handlas över 80 kronor, vilket skulle ge en ökning på 7-8% per år under de kommande tre åren. Till det skulle även en utdelning på runt 6 SEK läggas till årligen. Då känns det som ett bra investeringscase.

I förra veckan hade Deutsche Bank en bankkonferens där Nordeas operativa chef, tillsammans med IR-chefen representerade Nordea. En av frågorna som diskuterades var om Nordeas utdelningspolicy var hållbar, det vill säga att Nordea successivt ska öka utdelningen per aktie.
Beskedet från Nordearepresentanterna var att Nordea kan fortsätta att betala 90 procent eller mer av vinsten i utdelning och att bolagsledningen inte är emot det. Den operativa chefen räknar heller inte med någon begränsning från ECB i det läget utdelningsnivån eventuellt når 100 procent.

Enligt snittestimaten i Infront Datas senaste uppdatering kommer vinsten per aktie för 2019 att minska till 0,66 Euro från 0,76 Euro. När det gäller utdelningen är förväntan att Nordea delar ut 0,67 Euro per aktie för 2019, vilket är en minskning från 0,69 Euro men klart över mitt eget estimat.

Om detta stämmer, skulle en utdelning i SEK motsvara (med EUR/SEK-kursen 10,60) cirka 7,10 SEK. Vid min målkurs på 65 SEK, skulle det ge en direktavkastning på nästan 11%. Med tanke på den höga förväntade direktavkastningen är jag därför köpare redan från 68 kronor och lägre. Jag har i veckan tagit en första position i Nordea och köpt in 850 aktier till aktieportföljen.

Vad tror du om Nordea utdelning 2020? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig och intressant.

Jag bestämde mig för att sälja mitt innehav i Oriflame

För cirka två veckor sedan la af Jochnick-familjen ett bud på Oriflame till 227 kronor per aktie. Med den kurs som var då vid tillfället, var det en budpremie på cirka 35%. Bakgrunden till budet är att familjen anser att bolaget måste genomdriva omfattande förändringar på dess kärnmarknader, vilket är svårt att göra om man är ett noterat bolag.

Med ett GAV på cirka 182 kronor var detta självklart en trevlig överraskning, om det nu inte varit för att jag tyckte att budet var för lågt.

För er som är intresserade av att läsa mina åsikter kring budet och varför jag tycker att det är för lågt, kan läsa det inlägget via denna länk: Bud på Oriflame.

Hittills har de andra storägarna, AP-fonderna och Robur, inte kommunicerat hur de ställer sig till budet och jag har själv funderat fram och tillbaka på hur jag ska göra med aktierna. Budet är nämligen villkorat så att det inte kan höjas av de som lagt budet tidigare än ett år på grund av börsens take-over regler.

Det gör att det kommer knappast att bli någon budstrid på detta bolag och självklart har budgivarna planerat det på så vis. Personligen vill jag ha minst 255 kronor och frågan är då vilken annan intressent skulle komma och lägga ett högre bud. Jag kan inte själv komma på någon, så den dörren känns nog rätt så stängd. 

Aktien handlas nu runt 222-223 kronor, alltså under budet och det spekuleras i att anledningen är att man inte tror att budet går igenom. Skulle budet falla är frågan vad som kommer hända med aktien. 

Själv tror jag att den kommer falla tillbaka ned mot 170 kronor och om man sedan har några år med omfattande omstruktureringar, något som leder till minskad vinst, kommer det att leda till att kursen går ned ytterligare. 

Som lök på laxen finns det risk att styrelsen (där familjen af Jochnick har 3 av 10 stolar) lägger fram ett förslag om kraftigt minskad utdelning, vilket i sin tur kommer att driva ned kursen. Med tanke på att de äger 30,81% av bolaget lär stämman också rösta för ett sådant förslag. Så länge som omstruktureringarna pågår är det i princip endast utdelningen som kommer att vara intressant i detta bolag. 

För att summera läget, så är det att sälja nu eller sitta still i båten ett bet på att budet verkligen går igenom. Med tanke på den osäkerhet som råder kring budet och att 222-223 kronor i handen är mer lockande än att riskera att sitta med en aktie som blir som en död fisk i ett antal år, har jag valt att sälja av samtliga aktier i Oriflame. 

Baksidan av att investera i bolag med en stark ägarfamilj är att ibland råkar man ut för liknande tillfällen, men jag får vara nöjd med en drygt 20%-ig avkastning på mindre än ett år. Skulle sedan inte budet gå igenom utan bolaget blir kvar på börsen, kan jag alltid köpa in mig igen i bolaget.

Har du några Oriflame i aktieportföljen? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant.

Ocean Yield kommunicerar ett golv för den framtida utdelningen.

Sedan i september förra året har Ocean Yield inte lyckats få sitt stora tankfartyg Dhirubhai-1 (FPSO) uthyrt. Samtidigt har Oceans största ägare Aker Energy haft en option på att hyra fartyget fram till 30 maj i år. Denna option har förlängts till 1 september i år och Aker Energy undersöker nu möjligheterna till att använda FPSOn vid Deepwater Tano Three Points utanför Ghana. 

Eftersom det finns en osäkerhet i att Aker kommer att utnyttja sin option, så undersöker Ocean även andra möjligheter parallellt. I samband med det har Ocean ingått ett avtal om att få göra en fullt betald Engineering Study, för att undersöka möjligheterna att ett icke oljeoberoende bolag ska kunna utnyttja fartyget. 

Många äger Ocean Yield för den höga utdelningens skull, som bolaget betalt i 23 kvartal i rad. Affärsiden är att man lånar pengar och köper fartyg som sedan hyrs ut på långa kontrakt där hyrestagaren står för alla kostnader. Men nu när det största fartyget inte drar in några pengar har det uppstått en oro över att bolaget kommer få problem med att behålla den höga utdelningen som i dagsläget uppgår till runt 11%.  

I samband med nyheten om att Aker Energy förlängt sin option presenterade bolaget även en genomgång av vad som är långsiktigt uthållig utdelning från Q1 2020. Enligt bolaget kan man baserat på förväntade intäkter och backlog långsiktigt klara av att hålla en utdelning på 0,15 USD per kvartal om man inte får FPSOn uthyrd. 

Själv tolkar jag det som att man kommer att ha kvar kvartalsutdelningen på 0,19 USD för resterande tre kvartal 2019 och sedan kan den komma att sänkas till 0,15 USD, vilket är med dagens slutkurs en direktavkastning på 9%. Att man inte skulle få fartyget uthyrt känns inte så troligt. Men hur som helst, tycker jag att risken för nedsida i aktiekursen har klart minskat i och med detta besked. 

Finns Ocean Yield i din aktieportfölj? Vad tror du om bolagets framtida utdelning? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.