Corem bjöd på en natt på The Winery Hotel

I fredags checkade jag och sambon in på The Winery hotel för ett natts övernattning. Vi brukar försöka komma iväg ibland och unna oss lite guldkant i tillvaron.

Ett av våra stora intressen är mat och vin. Då är detta hotell verkligen rätt ställe!

I slutet mot förra året hade de en kampanj där man fick dubbelrum och frukost för 690 kronor, vilket är ett kanonpris.

För en person som jag som gillar att fatta bra ekonomiska beslut är detta den typ av erbjudanden som jag uppskattar. Då kan jag lägga mer pengar på att njuta av god mat samt prova fantastiska viner.

Nu har de en vinkällare som innehåller en hel del rariteter och som vi har provat en del av.

Utdelningarna stod för kalaset

Många kommer säkert undra om denna typ av utsvävningar inte är tvärtemot vad jag försöker uppnå genom att investera och fokusera på min sparkvot för att en dag uppnå ekonomiskt frihet. Men att vara ekonomiskt fri för mig innebär inte att jag inte ska kunna unna mig saker. Skillnaden är att jag som framtida ekonomiskt fri väljer att unna mig dem när jag får det till ett bra pris. Som i fallet med denna övernattning.

I detta fall blev det ännu bättre eftersom vi blev "sponsrade" av Corem. Nä, nu var det inte så att Corem betalade det hela för oss, det har nog ingen aning om vilka vi är. Utan Corem betalade indirekt genom att jag använde den kvartalsutdelning som jag fick från aktieinnehavet i Corems preferensaktie i början av januari detta år.

Detta är en av de stora fördelarna med att vara utdelningsinvesterare, vilket jag försöker få mina barn att förstå.

Hur gör ni med era utdelningar? Använder ni dem till liknande saker eller återinvesterar ni dem konsekvent? Kommentera gärna i bloggen då era åsikter är värdefulla.

Cristina Stenbeck lämnar Kinnevik

Igår meddelade Kinnevik att Cristina Stenbeck lämnar Kinneviks styrelse efter 16 år.

Cristina fick ta över stafettpinnen efter att hennes far, Jan Stenbeck omkom 2002. Hon skolades in av först Edvard von Horn och sedan av Pehr G. Gyllenhammar. Först 2007 var hon redo att ta över som ordförande av Kinnevik och har styrt investmentbolaget sedan dess fram tills nu. Hon har meddelat att hon kommer att avgå på årsstämman i maj och istället finnas kvar som storägare och ordförande i valberedningen. Jag fick frågan av en som följer bloggen om hur jag nu såg på Kinnevik som ett befintligt och framtida innehav i en aktieportfölj.

Kinneviks historik

Kinnevik bildades som ett investmentbolag 1936 av Hugo Stenbeck, Wilhelm Klingspor och Robert von Horn. I början var de huvudsakliga investeringarna i jordbruk, godis och skog. Investmentbolaget hade aktier i bland annat Mellersta Sveriges Lantbruks AB, Lidköpings Konfektyr Industri AB och Korsnäs Sågverks AB.

Kinneviks strategi att köpa in sig i svenska industribolag fortsatte under de kommande årtiondena. Familjen Stenbeck ökade också sitt inflytande genom att köpa upp en större andel aktier som kom till salu under 1960-talet och i början av 1960-talet blev Hugo Stenbeck ordförande och snart därefter hans son Hugo Stenbeck Jr VD för Kinnevik.

Källa: Kinnevik

I 1970-talets början kom Jan Stenbeck in i bilden. Under detta årtionde gick olyckligtvis både Hugo Stenbeck och Hugo Stenbeck Jr bort, varpå Jan Stenbeck var den som tog över makten.

Under hela detta årtionde fortsatte strategin att köpa in sig i svenska industriklenoder, som bland annat Sandvik och Fagersta.

Jan Stenbeck var mest känd för att våga satsa nytt och på att utmana befintliga monopol. I början av 1980-talet lanserades Comvik som utmanade Telias monopol inom telefoni, 1987 lanserades TV3 från London som utmanande det svenska TV-monopolet. 1989 fick Kinnevik licens på att starta ett nytt mobiltelefonbolag och Millicom skapades 1990 som skulle agera på en global marknad. Senare bildades även Tele2.

1991 köpte Kinnevik in sig i TV4 och startade sedan sina egna TV-sändningar via mediabolaget MTG, som bildats under 1990-talet. Kinneviksgruppen startade också gratistidningen Metro 1995, som numera är ett stående inslag för de som åker kommunalt i ett gäng olika länder.

1996 noterades Tele2 och året efter delades MTG ut till aktieägarna och noterades på Stockholmsbörsen. Hela den här satsningen möjliggjordes till stor del av de stabila kassaflödena från skogskoncernen Korsnäs samt att Stenbeck var en pionjär i många områden.

Efter hans död och att dottern Cristina tillträtt, har Kinnevik svängt mer mot att investera i internetbolag och e-handel.

Klenoderna säljs ut

Kinnevik har sedan 2010 gjort stora investeringar i diverse internetbolag och e-handelsbolag. Man har köpt i sig i bolag som Zalando, Avito, Rocket Internet, Global Fashion group samt en hel mängd av mindre bolag.

Detta har finansierats genom utförsäljning av BillerudKorsnäs 2013, börsnoteringen av Zalando (som man har kvar) och Rocket Internet under 2014. Innehavet i Avito såldes 2015 till Naspers.

2016 meddelade Cristina Stenbeck att hon inte längre skulle vara ordförande i Kinnevik utan istället vara kvar som styrelsemedlem. Sedan dessa har hon också vi ett flertal tillfällen sålt av en hel del av sina aktier. Eftersom det finns ett flertal större truster som är listade som storägare i Kinnevik och det är svårt att veta hur de är kopplade till Stenbecksfären, kan man ändå säga att Cristina Stenbeck har cirka 25% av rösterna och cirka 6-7% av kapitalet. Det är fortfarande en stor del, men klart en markant minskning sedan 2016.

Vad är då kvar i Kinnevik?

Om man tittar i den senaste kvartalsrapporten från september 2018 vilar Kinnevik på tre ben, Millicom, Tele2/Comhem och Zalando. Varje innehav är cirka 25-30% av substansvärdet. Resten består av ett gäng internet- och e-handelsbolag som inte visar några vinster. Till och med Zalando visar numera upp ett minusresultat.

Totalt uppgår dessa tre bolags substansvärde till 67,8 miljarder kronor av det totala substansvärde på 78,6 miljarder kronor. I procent är det cirka 86%.

För några dagar sedan, då Millicom blev noterat på Nasdaq i USA, kom det nyheter om att Liberty Latin America är intresserat av att köpa Millicom. Om så blir fallet, kommer det endast att finnas ett stort kassagenerande bolag kvar i gruppen och det är Tele2/Comhem.

Nedan är en bild från Ibindex som visar vilka innehav som Kinnevik hade enligt sin senaste kvartalsrapport. Den 8.e februari kommer bolaget med sin bokslutskommuniké och då får vi se hur det senaste kvartalet har påverkat innehaven.

Källa: Ibindex

 Aktiens utveckling

Kinnevik har från mitten av juli 2016 till våren 2018 haft en mycket fin utveckling och var ett tag uppe strax över 320 kronor. Men sedan retailfrossan kom sommaren 2018 och techfrossan ett kvartal senare har aktien rasat nästan 100 kronor från toppen. I fredags stängde B-aktien på 225,70 kronor, ned 1,18% trots nyheten att Cristina lämnar styrelsens. Totalt sett har aktien inte bjudit på någon rolig resa.

Källa: Avanza

Nya namn i Kinneviks styrelse

Inte bara Cristina lämnar Kinneviks styrelse till årsstämman i maj, utan även den erkände finansmannen Erik Mitteregger lämnar. In kommer istället Susanna Campbell och Brian McBride. Susanna är närmast känd för som VD för Ratos och där lyckades hon inte göra en särskilt märkvärdig resa. Under hennes tid som VD (2012-2016) halverades aktiekursen för Ratos och det känns som en märkligt val av valberedningen.

Risken som jag ser det är att du inte kommer ha huvudägaren sittande i styrelsen, endast familjen Klingspor är representerade och det är en klar svaghet för den nya styrelsen. Frågan är hur intresserad  är Cristina Stenbeck numera av Kinnevik?

Slutsats

Det är främst fem saker som oroar mig med Kinnevik.

• Den kommande svaga styrelsen
• Det faktum att Cristina Stenbeck sedan 2016 i omgångar minskat sitt innehav i Kinnevik
• Att Cristina för någon dag sedan kom med nyheten att hon inte längre vill vara med i styrelsen
• Kommer hon att avveckla hela sitt innehav i Kinnevik
• Om Millicom säljs har man endast kvar en kassako och hur länge kommer man ha kvar den

Om nu Millicom säljs och Kinnevik får en stor summa pengar för det bolaget är jag orolig för hur de kommer att använda dessa. Med tanke på dess historiska köp och att nu Susanna kommer in i styrelsen, känns det inte helt klart att Kinneviks nästa investering kommer att bli en succe. Sedan har vi kvar Zalando, vars affärsmodell med fri frakt och retur, jag inte tro på i längden, som utgör nästan 30% av Kinnevik. Risken känns helt klart alldeles för hög för mig.

Den viktigaste anledningen när jag själv investerar i ett investmentbolag är, förutom att jag tror på dess innehav, att det finns kontinuitet i bolag. När Cristina lämnar, vad finns det varken bra innehav eller kontinuitet. Därför avstår jag att köpa in mig i Kinnevik och själv sålde jag mina aktier för cirka fyra månader sedan. Vill man ha exponering mot internetbolag och e-handel, skulle jag hellre välja en aktiefond.

Lämna gärna en kommentar på hur ni ser på Kinnevik. Era tankar och synpunkter är viktiga och intressanta.

Är du själv ett vinstgivande bolag?

I söndags skrev jag ett inlägg om hur ett minskat mjölkdrickande under lång tid kan resultera i en väldigt stor besparing. Inlägget handlar om hur Åsa Axelsson kunde sluta att lönearbeta genom att göra vissa besparingar.

Det som fångade mitt intresse var främst besparing på mängden mjölk som familjen drack i veckan. ( 180000 kr for att dricka mindre mjölk ).

Hur ser min budget ut?

Bara av att dricka mindre mjölk kan man förvandla denna besparing till cirka 180 000 kronor! Detta fick mig att tänka på hur mycket jag själv skulle kunna spara in på genom att göra andra val och vad skulle det innebära för min månadsbudget?

En typisk budget är uppställd med intäkter först och sedan kommer alla kostnader man har. Längst ned ser man om man går plus eller om man måste minska sina kostnader ytterligare för att det ska gå runt.

Hur man räknar in sparandet är nog olika för olika människor. Själv har jag i min budget lagt sparandet efter nettot intäkter minus kostnader. Man skulle lika gärna kunna ha det som en avsättning efter kostnaderna och sedan en total.

Är du själv ett vinstgivande bolag?

Det som ger mig enorm glädje är, förutom bloggandet, att analysera bolag och lära mig mer om dem. Varför då inte analysera mig själv som om jag vore ett bolaget?

Därför har jag nu gjort om min budgetmall och ställt upp den som om den vore en resultaträkning. Nu är varje del av budgeten istället är grupperad efter ett bolags resultaträkning.


I bilden är ett exempel på en resultaträkning och jag har skapat en liknande mall. Genom att lägga in min budget på detta sätt ser jag om jag går med vinst.

Nu kommer vissa att tycka att i budgeten borde väl totalen längst ned bli 0, men mitt överskott är det som jag har som sparande, så därför kommer min budgeten att vissa ett positivt resultat längst ned.

I mallen har jag också skapat en flik där man kan lägga in sina verkliga kostnader och så jämför mallen dem automatiskt mot budget. Länken  till en tom fil som du kan använda hittar du om klickar på AB Jag v1

Kommentera gärna om hur filen fungerar, vad ni tycker om det och om ni vill se några förbättringar. Blev ni själva vinstgivande?

180000 kr för att dricka mindre mjölk

I gårdagens Dagens Industri läste jag en intressant artikel om privatekonomi. Dagens Industri skriver om mamman Åsa Axelsson som under ett år kapade sina utgifter och lyckades spara över 300 000 kronor. Här pratar vi om en riktig sparmästare!

Varje kostnad gicks igenom

Foto: Jack Mikrut, bild från Dagens Industri

Det hon gjorde var att hon gick igenom vad familjen la sina pengar på och om det fanns andra alternativ som var billigare istället. Exempel är att inte köpa dyra glassar ute på stan utan istället köpa hem multipack med glassar. Förutom att familjen sparade pengar på det, fick alla till och med mer glass den sommaren.

Hon fortsatte sedan att gå igenom kostnaderna för luncher, ge bort presenter, strumpor, frukt, mat, frisörbesök och så vidare. Tack vare det kunde hon efter ett år sluta att lönearbeta. Besparingarna genom aktiva val var till och med högre än vad hon tjänade som lärare efter skatt.

Det som jag tycker var särskilt intressant var att genom att minska familjens mjölkkonsumtion från 25 liter till 14 liter mjölk, sparade familjen 6 578 kronor på ett år. Det är drygt 500 kronor i månaden.

Vad blir 500 kronor i månaden om 18 år?

Om man då  investerar det som familjen tjänade på att dricka mindre mjölk, vad blir det efter säg 18 år? Med hjälp av Stefan Thelenius enkla och användbara sparkalkylator får man lätt fram det. Jag har antagit en avkastning om 7% per år, vilket är vad Stockholmsbörsen har avkastat i snitt under väldigt många år.

Sparandet blir i en bred indexfond på ett investeringssparkonto och efter 18 år har man cirka 180 000 kronor. Inte illa för att byta ut en del av den mjölk som man dricker mot vatten.

Källa: Stefan Thelenius Sparkalkylator Deluxe

Är Busy the new stupid?

Varför är busy inte längre häftigt?

Busy is the new stupid - är ett uttryck som jag ramlade över för några dagar sedan. Det hanldar om att tiden är för oss alla begränsad till 24 timmar per dygn. Hur ofta hör man inte folk som säger om bara dygnet hade fler timmar. Vi kan alltså inte investera i tid, så att vi får 25 eller 26 timmar. på ett dygn. Inte heller kan vi få tid i utdelning som med en aktie. Hur gör ska vi då göra med vår tid?

Viktigt att använda tiden klokt

I nedan video intervjuas Warren Buffett och Bill Gates av Charlie Rose från Bloomberg. De sitter och diskuterar hur olika deras kalendrar ser ut. Bills kalender är fullsmetad medan han förvånas över att Warrens kalender kan i vissa veckor vara helt tom. Warrens poäng är att eftersom att tiden är begränsad är han väldigt noggrann med hur han använder den.

Klicka på videon och njut av samtalet mellan två legender!

Källa: Charlie Rose show on Bloomberg, från Saloni Jain Youtubekanal

Se på dig själv som ett AB

När vi investerar i aktier är väldigt noggranna med att läsa företagens årsredovisningar, vi analyserar bolagens nyckeltal, vilken utdelning kan vi få från bolaget och vi funderar över hur bolaget kommer att gå i framtiden. Men hur tänker vi på oss själva, särskilt om man strävar mot ekonomisk frihet?

Själv ser jag på mig som ett  bolaget, ett AB Jag helt enkelt. AB Jag är en resultaträkning, där min omsätttning består av lön och utdelningar. Rörelsekostnaderna är fasta kostnader för boende, drift, bil och försäkringar. Övriga rörelsekostnader (mer rörliga) är exempelvis mat, nöje, kläder och så vidare. Nu kan man alltid diskutera hur detta ska ses på, men jag tror att ni läsare förstår principen. Sedan delar man själv upp detta som man vill.

Amortering och räntor på lån är mina finansieringskostnader. Vissa skulle nog påpepka att utdelningen från aktier ska ses som finansieringsintäkter och ska det vara korrekt stämmer det. Men för detta inlägg har jag valt att se det som omsättning.

Till slut har jag ett månadsresultat, som bör vara posititivt, annars går AB Jag med förlust. Detta kan jag sedan investera i mer aktier som ger dels utdelning och dels avkastning i och med att de ökar i värde.

Är du ett vinstdrivande företag?

När du gör en budget, gör den därför som en resultaträkning och fyll sedan i dina intäkter och kostnader som du haft varje månad på samma sätt. Effekten blir att du nu kommer att inte bara se dig själv som ett bolaget, utan du kommer även att tänka och styra dina handlingar efter hur ett bolag gör.

Ställ dig sedan frågan, är du ett vinstdrivande företag eller ej? Kommentera gärna då era tankar är viktiga och intressanta.