Nordeas nya finansiella mål 2019

Igår kom Nordea med sin niomånaders rapport för 2019 och det var inte någon direkt munter läsning. Inte för att jag hade förväntat mig det, men ändå. Med tanke på att kursen ligger över 70 kronor trodde jag att kanske skulle de visa på en vändning och att vi nu sett botten. I samband med Q2 rapporten förutspådde jag att bolaget borde klara av att göra en vinst per aktie på 0,17 euro för Q3 respektive Q4.

Om man rensar för alla kostnader av engångskaraktär gjorde Nordea mycket riktigt ett resultat per aktie på 0,17 euro. Men det känns som att de har en lång väg kvar att gå tyvärr och att vi får se Nordea handlas till ett P/B över 1 känns avlägset inom de närmaste åren.

I samband med niomånadersrapporten kom bolaget även med ny finansiell affärsplan. Nedan är bolagets nya finansiella mål i den planen.


Finansiella mål

• En avkastning på eget kapital som överstiger 10%
• Ett K/I-tal på 50%

Kostnader

Nu: För 2020 räknar Nordea räknar Nordea med att nå en kostnadsbas under 4,7 miljarder euro med planerade fortsatta nettokostnadsminskningar efter 2020. Kostnaderna för 2019 förväntas minska jämfört med 2018, med oförändrade valutakurser, exklusive jämförelsestörande poster under 2018 och 2019 och förändringar i resolutionsavgifter. De kassamässiga kostnaderna väntas minska under samma period, med oförändrade valutakurser.

Tidigare: För 2021 räknar Nordea med att kostnadsbasen, med oförändrade valutakurser, blir cirka 3 procent lägre än 2018, exklusive jämförelsestörande poster 2018, och kassamässiga kostnader väntas under samma period minska med upp till 10 procent, med oförändrade valutakurser. Kostnaderna för 2019 förväntas minska jämfört med 2018, med oförändrade valutakurser, exklusive jämförelsestörande poster under 2018 och 2019, och kassamässiga kostnader väntas minska under samma period, med oförändrade valutakurser.

Kapitalpolicy

Nu: Kapitalbuffert på 150-200 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen som börjar gälla 1 januari 2020.

Tidigare: Kapitalbuffert på 40-120 punkter över regelkravet för kärnprimärkapitalrelationen.

Utdelning

Nu: En utdelningskvot på 60-70 procent, från och med 2020. Nordea kommer löpande att utvärdera möjligheten att använda aktieåterköp för att dela ut överskottskapital. För 2019 siktar Nordeas på en utdelning på 0,4 euro per aktie.

Tidigare: Nordeas mål är att uppnå en årlig ökning av utdelningen per aktie och samtidigt upprätthålla en stark kapitalposition i linje med bankens kapitalpolicy.

Kreditkvalitet

Nu: Nordea räknar med att kreditförlusterna under kommande kvartal blir låga och ungefär i nivå med genomsnittet för 2018. De ekonomiska utsikterna är emellertid något osäkrare.

Tidigare: Nordea räknar med att kreditförlusterna under kommande kvartal förblir låga och ungefär i nivå med genomsnittet för 2018.

Mina tankar

Precis som Gardell uttalade sig igår om dessa mål, så känns de nya målen knappast allt för tuffa. Gardell gör jämförelsen med Börje Ekholm och hur han agerade när han kom till Ericsson där han skapade mål som är "omöjliga att inte överträffa".

Det är i för sig positivt, men vad gäller kostnader, kommer man åtminstone fram till 2022 få leva med att det uppstår extraordinära kostnader i form av omstruktureringar och nedskrivningar tror jag. Nu förutsätter den nya affärsplanen också att marknaden inte förvärras under tiden.

Idag under bolagets kapitalmarknadsdag framkom det också att som en effekt av den nya affärsplanen kommer Wholesale att väntas krympa med 200 miljoner euro, något som kommer att påverka intäkterna i det korta loppet med cirka 150 miljoner euro. Dock är banken övertygad om att på lång sikt så kommer detta att gynna resultatet.

Även mängden kontoprodukter kommer att minska med runt 40% och som en effekt när man gör besparingar kommer det även att påverka antalet anställda även om detta idag inte är klart hur med hur många.

Däremot tycker jag att man kunde har varit mer konservativ när det gäller målet för utdelning. Mot bakgrund av att banken är den bank som under flertalet år haft sämst lönsamhet av de fyra stora bankerna är det bättre att jobba med att stärka balansräkningen och inte dela ut upp till 70% av vinsten.

Ett rimligare mål hade varit att man sänkte utdelningen till 50% av vinsten. Nu tycker jag att det finns en risk att man tvingas sänka målet för utdelningen igen inom något år då man inser att pengarna behövs i verksamheten utifall man vill bli en lönsam bank.

Jag tycker att Nordea äntligen tar tag i problematiken på allvar, men när man gör så här stora besparingar skapar det oro i organisationen. Det är därför viktigt att bolaget jobbar med sin change management process för att detta ska bli bra om ett antal år.

Själv kommer jag att följa bolaget löpande, men under tiden ser jag ingen ide med att investera i bolaget för att slicka i mig en kupong. Då finns det bättre möjligheter på annat håll. Men skulle kursen sjunka ned mot 56 kronor, som jag spekulerat om i tidigare inlägg, är jag köpare av aktien.

Vad tycker du om Nordeas nya finansiella plan och mål?

Kan man lita på vad Sampo säger?

På en telefonkonferens för inte så länge sedan klargjorde Sampo att de inte såg några problem med att behålla sin höga utdelningen utan snarare kunde se den höjas. Även avgående VD Kari Stadigh sa i en kommentar till Q2 siffrorna att Nordeas utdelningspolicy inte har någon direkt inverkan på Sampos utdelningsmöjligheter till följd av intäktsströmmar från andra enheter. Till och med analytikerna trodde i snitt på en höjning till 2,94 euro per aktie i utdelning för 2019. Det skulle även vara i linje med Sampos utdelningspolicy som säger att bolaget ska dela ut minst 50% av det underliggande nettoresultatet.

Själv har jag väl tänkt att detta känts väl ambitiöst och undrat om inte en utdelningssänkning skulle komma från Sampo också, då jag spekulerat i att Nordea kommer att sänka sin utdelning kraftigt. Eftersom Sampo äger 20% i Nordea borde de få en markant effekt på Sampos möjlighet att dela ut lika mycket eller högre i utdelning för 2019 om Nordea kraftigt sänker sin utdelning för 2019. Något som vi nu vet att de kommer att göra. Från 0,69 euro till 0,40 euro.


Men när man får lugnande besked från högsta ledning tänkte jag att för att vara konservativ räknar jag med en utdelning på 2,60 euro, vilket skulle vara en sänkning med 0,25 euro. Då uppskattar man inte som ägare av ett bolag att bolaget nu kommunicerar att det inte ligger i bolaget och aktieägarnas intresse att höja utdelningen i den nuvarande operativa miljö. Här hänvisar Sampo till de negativa räntorna på statsobligationer.

Det har jag lite svårt att förstå, men menar de att de skulle ha behövt låna till utdelningen genom att ge ut statsobligationer? Vidare så stärker Nordeas beslut kring en sänkt utdelning och översyn av utdelningspolicyn Sampoledningens syn på utdelningsfrågan. I februari 2020 kommer också Sampo att se över sin utdelningspolicy och då undrar man som ägare vad det är får överraskningar som kommer.

Det jag inte uppskattar som ägare är att bolagets ledning inte kunde ha klämt ur sig detta redan i augusti. Det borde ha varit ganska enkelt att förstå att om Nordea sänker sin utdelning med 30-50% så kommer det att leda till att Sampo också måste se över sin utdelning för 2019.

Istället ger de marknaden felaktiga förhoppningar att en utdelningssänkning inte ligger i korten, trots att risken borde varit hög att så skulle ske. Jag kan tänka mig att flertalet har beslutat att behålla sina aktier i Sampo alternativt köpa in sig baserat på det besked som gavs från ledningen i augusti. Själv låter jag mina aktier vara kvar än så länge då jag är mer intresserad av att komma åt de nordiska försäkringsbitarna likväl som de olika fintechsbolagen och nischbankerna som Sampo äger.

Troligen får detta inte någon effekt eller svar, men jag tycker att det är viktigt att som aktieägare markera när ledningen tafflar sig på detta vis och skickade därför nedan mail till Jarmo Salonen, som är IR ansvarig.

Vad tycker du om Sampos besked?

Bankbonanza eller bankfrossa?

Nu har samtliga av våra fyra storbanker rapporterat sina Q3 rapporter för 2019. Jämfört med Q3 2018 kan det hela summeras till vem som var minst dålig och stod någon bank ut? Men innan jag pekar ut någon av det fyra som bäst, kommer här en kort sammanfattning av varje rapport. Föregående period inom parentes.

Swedbank Q3 2019

• Räntenettot ökade 4% till 6 553 (6 326) miljarder kronor
• Provisionsnettot minskade -1% till 3 297 (3 336) miljarder kronor
• Rörelseresultatet minskade -14% till 5 841 (6 962) miljarder kronor
• Kreditförluster ökade 32% till -154 (-117) miljoner kronor
• K/I-talet ökade till 0,46 från 0,36
• Resultat per aktie minskade till 4,17 (4,95) kronor per aktie
• Räntabilitet på eget kapital minskade till 14,1 (16,9) procent

Enligt VD beror det sämre resultatet främst på ökade kostnader för regelefterlevnad och för utredning av penningtvättsproblemen. Dessa kostnader kommer att fortgå framöver och med tanke på att Swedbanks paradgren alltid har varit att de har kunnat hålla i kostnaderna, så rusar dessa nu.


Handelsbanken Q3 2019

• Räntenettot ökade 2% till 8 047 (7 862) miljarder kronor
• Provisionsnettot ökade 4% till 2 724 (2 624) miljarder kronor
• Rörelseresultatet minskade -13% till 4 831 (5 572) miljarder kronor
• Kreditförluster minskade 17% till -192 (-230) miljoner kronor
• K/I-talet ökade till 0,565 från 0,481
• Resultat per aktie minskade till 1,81 (2,09) kronor per aktie
• Räntabilitet på eget kapital minskade till 10,0 (12,1) procent

De ökade kostnaderna beror på att banken tar en omstruktureringsreserv på 900 miljoner kronor för att effektivisera banken. Som en effekt stänger man ned kontor som inte ligger på kärnmarknaderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Nederländerna och Storbritannien. Vidare behåller man endast en filial i Luxemburg och en i New York. Ett resultat av denna omstrukturering är att 800 personer kommer att få lämna banken inklusive konsulter.

SEB Q3 2019

• Räntenettot ökade 12% till 5 983 (5 319) miljarder kronor
• Provisionsnettot ökade 4% till 4 693 (4 512) miljarder kronor
• Rörelseresultatet ökade 5% till 5 864 (5 587) miljarder kronor
• Kreditförluster ökade 15% till -489 (-424) miljoner kronor
• K/I-talet var oförändet på  till 0,47 mellan kvartalen 
• Resultat per aktie ökade till 2,20 (2,09) kronor per aktie
• Räntabilitet på eget kapital ökade till 13,2 (12,7) procent

De ökade marknadsandelarna på bolån har lett till ett ökat räntenetto mellan åren. Tack vare en hög aktivitet på företagsmarknaden har även provisionsnettot ökat och det visar på styrkan i SEBs diversifierade affärsmodell. Kostnaderna har också hållits i schack även om man lagt en del extra kostnader på penningtvättutredningar i Lettland.

Nordea Q3 2019

• Räntenettot minskade -4% till 1 083 (1 123) miljarder euro
• Provisionsnettot ökade 8% till 756 (703) miljarder euro
• Rörelseresultatet minskade -146% till -421 (900) miljarder euro
• Kreditförluster ökade 652% till -331 (-44) miljoner euro
• K/I-talet ökade till 1,04 från 0,54
• Resultat per aktie minskade till -0,08 (0,18) euro per aktie
• Räntabilitet på eget kapital minskade till -4,4 (9,2) procent

Provisionsnettot var det enda som kom in bra för Nordea tack vare ökade avgifter för kapitalförvaltningen och ökningar på den danska marknaden för området Commercial and Business Banking. Men när det gäller kostnadssidan fläskar man på rejält med ökade kostnader i form av omstruktureringskostnader på 204 miljoner euro och en nedskrivning på 735 miljoner euro i samband med den nya affärsplanen (mer om den i ett separat inlägg). Rensat för detta skulle vinsten per aktie hamnat på 0,17 euro, samma som förra kvartalet och vad jag själv trott att de skulle leverera.

Mina tankar

Att utse vem som är den lysande stjärnan är enkelt, det är helt klart SEB. De lyckas växa de viktiga ränte- och provisionsnettot samtidigt som de håller i kostnaderna. Vad gäller de övriga tre bankerna, kan man säga att de tävlar i grenen "Vem finner mest kostnader". Värt att notera är att Swedbank är med här. Den bank som klart stuckit ut bland de fyra storbankerna som den ledande stjärnan vad gäller kostnadskontroll. Nu är det klart ökade kostnader för penningtvättsskandalen som gör det hela och dessa kommer troligen att fortsätta hålla uppe kostnadsnivån under ett antal år. Men man undrar också om det kan ha varit så att man varit underinvesterade tidigare år, varpå ytterligare kostnader kommer att komma.

För Nordea och Handelsbanken är det helt uppenbart att deras kostymer inte rymmer den kostnadsmassa som de tidigare kunnat bära och här är det verkligen fram med yxan. Det är inga småsummor som vi ser utan miljardbelopp. Frågan är om detta kommer att räcka? Själv är jag lite orolig för att det kommer fortsatta omstruktureringspaket, för att komma tillrätta med kostnaderna och få en modell där vi ser tillväxt i vinsten.

Men ändå så har dessa rapporter inte givit något större avtryck i kurserna om man jämför hur de har rört sig den senaste veckan.

• SEB A +3,94%
• SHB A +3,63%
• Swedbank -1,16%
• Nordea +1,59%

Själv trodde jag att SEB skulle gå upp mer, Nordea rakt ned i källaren följt av Swedbank halvvägs ned och SHB på väg in i källaren. Det känns som att marknaden fokuserar mer på det justerade resultatet rensat för alla engångsposter.

Men jag tycker även att man måste man fundera på om detta räcker för att ska en lönsam affärsmodell som växer. Varför då betala P/B 1,2 för SHB och Swedbank och 0,88 för Nordea? Det känns som högt.

Vad tycker du om de fyra storbankerna? Är det något att ha långsiktigt i en aktieportfölj och varför? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

Investmentbolaget Latour fortsätter att förvärva

För nästan två veckor sedan kom Latour ut med ett pressmeddelande att de hade förvärvat det danska bolaget Canjan. Idag var det dags igen. Latour meddelar att det genom sitt dotterbolag Bemsiq AB har avtalat om att förvärva tyska S+S Regeltechnik GmbH som är baserat i Nürnberg i norra Bayern.

Det som är intressant med S+S Regeltechnik är att de paneuropeiskt jobbar med avancerad sensorteknologi för mätning och styrning inom byggnadsautomation och maskinteknik. Detta kommer att stärka och bredda Bemsiqs kunderbjudande inom byggnadsautomation. Men det kommer också att stärka bolagets bas i Tyskland.


Exempel på vad S+S Regeltechnik erbjuder för produkter är passiva och aktiva sensorer som mäter temperaturen inne, ute, i kablar, på ytan, i ventilation, mm. Dessa kan vara som externa men även inbyggda sensorer. Man har även produkter för att mäta fukt, lufttryck, luftflöde, etc i liknande miljöer. Totalt har bolaget 65 anställda och man omsatte 16,3 miljoner EUR förra året och med en lönsamhetsnivå betydligt över Latours finansiella mål. VD Tino Schulze på S+S Regeltechnik, som också är ägaren, säger

”Jag ser Bemsiq och Latour som väldigt bra långsiktiga ägare till S+S Regeltechnik. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla S+S Regeltechnik tillsammans med de andra bolagen inom Bemsiq-gruppen. Att vara en del av Bemsiq-gruppen innebär nya tillväxt- och utvecklingsmöjligheter för S+S Regeltechnik.”

På samma sätt säger Bemsiq följande om det bolag som nu kommer in i Latourgruppen:

”Bolaget är känt för oss sedan många år, deras breda sortiment och högkvalitativa produkter är väldigt uppskattade av systemintegratörer och partners i Tyskland och internationellt. Förvärvet är ett viktigt steg i vår ambition att växa på den internationella marknaden inom byggnadsautomation och skapar en stark närvaro i Tyskland för Bemsiq.”

Förvärvet kommer att slutföras under januari 2020, förutsatt att vissa specifika villkor har uppfyllts innan. Nettoskulden kommer att öka ytterligare från den kommunicerade nettoskulden på 5,1 miljarder kronor som den var per 30 juni 2019.

Jag gillar verkligen att Latour är aktiva med att skapa värde och särskilt när man köper bolag med högre lönsamhet. Ett extra plus är att den förre ägaren och VD:n stannar kvar i S+S Regeltechnik.

Latour är en aktie som jag fyller på med jämna mellanrum. Helst vill jag köpa den till substansrabatt, vilket den inte ofta handlas till. Just nu är det rapporterade substansvärdet per halvårsskiftet 125 kronor och det beräknade ligger cirka 50 öre högre, vilket ger att premien är runt 4%, Upp till 5% i premie tycker jag är ok att handla på för min del.

Telia väljer troligen Tele2:s förra VD till ny ordförande

Telia har under de senaste åren varit kantat av diverse problem. Har det inte varit mutanklagelser så har det varit den svenska rörelsen som inte utvecklats som det är tänkt. Till det har också hört att konkurrenten Tele2 kört om dem och haft en betydligt bättre utvecklingen för sin aktie de senaste tre åren.

Telias rapporten som kom för några dagar sedan tycker jag var ganska ok. Dock har man ännu inte kommit helt tillrätta med att den svenska marknaden, som också är den största, inte växer organiskt. Utvecklingen var en organisk tillväxt på -1,4% för tjänsteintäkterna och -4,4% för marknaden som helhet.

Den förre VD:n Johan Dennelind har som bekant sagt upp sig och det känns som att trots idoga försök lyckades han inte att få rätsida på den svenska verksamheten. Det stora problemet på den svenska marknaden verkar vara att man inte lyckas accelerera omsättningen från sin mobila sida samtidigt som fast telefoni går dåligt.


Därför tycker jag att det var en intressant nyhet som kom i söndags, att den förre VD:n för Tele2, Lars-Johan Jarnheimer, nu föreslås att bli ny ordförande istället för Marie Ehrling. Det är staten, i form av majoritetsägare, som till slut agerade och gav styrelsen i uppdrag att utlysa en extra bolagsstämma där en ordförande ska väljas. Anledning till varför har inte angetts, men i praktiken ger man nuvarande ordförande sparken. Med tanke på att hon har varit ifrågasatt, nu senast i och med Bonnierförvärvet, är det inte så konstigt att majoritetsägaren till sist agerar.

Själv äger jag numera inga aktier i Telia, men jag tror att en ändring av ordförande i samband med att det verkar vara klart snart med en ny VD, är den injektion som Telia kan behöva. Även om aktien är mer som en obligation, producerar Telia ett fantastiskt kassaflöde. Prognosen för det fria kassaflödet för 2019 ligger kvar på 12-12,5 miljarder kronor att jämföra med 10,8 miljarder kronor för 2018. Med en ny ordförande som gått i den Stenbeckska skolan, tror jag att detta blir det som Telia kan behöva för att börja växa organiskt och öka sin lönsamhet.

En annan viktig aspekt med kassaflödet gäller alla utdelningsinvesterare. Bolagets utdelningspolicy baseras på det fria kassaflödet och man delar ut 80% av det operationellt fria kassaflödet. Prognosen innebär att man minst kommer att kunna behålla utdelningen om inte höja den några ören.

Värt att notera är att skillnaden mellan fritt kassaflöde och operationellt fritt kassaflöde är att i det senare har man justerat för utdelningar från intressebolag, betalningar för licenser/frekvenser och återbetalning av leasingskuld. Man kan säga att kvar blir det kassaflöde som bolaget själva kan styra över helt och hållet.

Finns Telia i din aktieportfölj?