Årskrönika 2021

 

Då har ännu ett år lagts till handlingarna och det har blivit dags att summera hur året har varit. Jag trodde inte när året väl började att det skulle bli ytterligare ett starkt börsår. Ser man till hela Stockholmsbörsen, steg index cirka 35% och som vanligt har det varit lite svajigt på vägen upp. 

Om man ser till bilden nedan ser vi att vi hade ett litet fall mot slutet av februari och maj, samt ett större fall runt september/oktober samt från november innan vi avslutade året med ett tomterally.

Portföljens utveckling

Min egna utveckling har inte varit lika bra i år, då jag låg kvar i tech alldeles för länge under första halvåret av 2021. Jag valde helt enkelt att inte att växla över till bank och industri, två sektorer som gått starkt under året. Det var först runt sommaren som jag tog in en hel del industri i portföljen. Bank håller jag mig fortsatt borta ifrån. 

Anledningarna är att dess tillväxt är begränsad år efter år samt de verkar i en bransch som är hårt utsatt för regulatoriska krav och risker. Sedan tycker att det är svårt att veta vad som gömmer sig i dess balansräkningar. Det är bara att se på de senaste skandalerna kring penningtvätt. 

Vad gäller tech åkte jag på några riktiga bajsmackor i form av Kindred och Kambi. Även om jag lyckades sälja av en del, var det inte tillräckligt för att utvika att dessa två investeringar ledde till en större negativ avkastning. Sedan blev det inte bättre att sedimentet för högvärderade techaktier vände framåt Q3-rapporterna, där Sinch föll kraftigt. 

Efter det kom rapporteringen kring Evolution om att de har tillåtit spel från marknader som är svartlistade av USA. Även om en del av den rapporten verkar vara delvis osann så har bolaget ändå valt att agera mot sina kunder som möjliggjort detta. Personligen vill jag inte investera några större belopp i bolag som medvetet öppnat upp sig för denna typ av risker genom att inte ha bättre kontroll. 

Tack vare att Sinch och Evolution funnits i portföljen under lång tid blev det ändå en positiv avkastning. 

Under december valde jag att plocka ut likvida medel från portföljen motsvarande två års levnadskostnader. Det gjorde att portföljen ökade totalt med 17,18% under 2021. Om man lägger till det belopp som jag tog ut hade uppgången landat på 24,06%. 

Jag funderade på att göra uttaget i början av januari istället, men då hade jag börjat med negativ avkastning vilket hade känts trist. Sedan tycker jag att det blir mer rättvisande att uttaget påverkat 2021 års avkastning. 

När 2022 slutar kommer jag att ha haft igång portföljen i fem år och hittills under de fyra år som gått har jag haft en uppgång på 237% eller CAGR (årlig genomsnittlig uppgång) på 24,14%, vilket jag är mer än nöjd med. 

Mål för 2022

Tanken framöver är att jag någon gång under året kommer att plocka ut motsvarande ett års levnadskostnader från portföljen för att kunna ha att leva på året efter. Om nu 2022 skulle visa sig vara ett år då portföljen minskar i värde, behöver jag inte göra det eftersom jag inför detta år redan har två års levnadskostnader avsatta. 

Iden är i alla fall att om portföljen ökar, med säg 10% någon gång under året, att då allokera om 4% till framtida levnadskostnader. Sedan behöver jag inte känna stress över att jag inte har ordnat med pengar för det kommande år. Jag slipper också att ta ut kontanter från portföljen om den skulle ha minskat i värde. 

Om man omvandlar detta till mål i procent är mina mål att portföljen brutto ska öka med minst 20% och netto med minst 15%. Netto är efter att jag tagit ut det jag behöver att leva på året efter. 

Fokus kommer på att försöka att hålla nere antalet transaktioner. Det var alldeles för många transaktioner under 2021, vilket inte bara ledde till extra mycket transaktionskostnader men även till en sämre avkastning. Som exempel ökade min PPM med lite över 30% och där har jag varit mer diversifierad mot olika sektor samt inte gjort en massa omplaceringar. 

Jag kommer att fortsätta att behålla mina underportföljer i form av Small Cap Funds, Investmentbolag, Fastighet, Tech och min "egna" fond, som jag skapat under hösten. Tyngdpunken kommer att ligga på att öka andelen i småbolagsfonder och investmentbolag när köptillfälle uppstår. 

Utsikter för 2022

Om jag ska försöka mig på att formulera en tro om hur börsåret 2022 kommer att bli, tror jag att vi kommer att få ett rätt så svängigt börsår. Centralbanken i USA har flaggat för en snabbare minskning av sina enorma stödköp, vilket gör att dessa kommer att vara utfasade till april. Sedan har de också flaggat för en höjning av räntan vid tre tillfällen under året och 2-3 tillfällen året efter. Jag tror också att andra centralbanker kommer att följa i Feds spår. 

Historiskt sett har ett avslutande av stödköp i kombination med räntehöjningar lett till en nedgång på börsen kortsiktigt och därför går jag in i det nya börsåret med en kassa på nästan 60%. Om det blir som jag tror kommer det att uppenbara sig en hel del fina köptillfällen under året, när högt värderade tillväxtbolag kommer att få se sina multiplar minska. Då vill jag ha en väl tilltagen kassa att kunna sätta i arbete. 

Generellt tror jag att det kommer att bli ett disciplinens år då det gäller att inte förhasta sig och rusa in i aktier allt för snabbt vid minsta nedgång. Utan istället att utnyttja de tillfällen när marknaden är ned 5-10%. 

Det kan även bli som så att centralbankerna inser att de har varit för tuffa, vilket kan leda till att de återigen inför någon typ av stödköpet mot slutet av året. Det borde då ge nytt bränsle till börsen. 

Sedan har jag också lagt till en ny flik på hemsidan där man ska se vilka innehav jag har i den totala aktieportföljen. Tanken är att jag kommer uppdatera denna sida månadsvis i samband med månadsrapporteringen. 

Vilka blev årets bästa svenska fonder

 

Visserligen är inte året riktigt slut ännu, det är trots allt några handelsdagar kvar och som alla vet, allt kan hända i hockey. Men att det skulle bli några större förändringar är väl kanske inte så troligt mot vad Affärsvärlden nyligen kom fram till i sin genomgång av årets bästa fonder i Morningstars kategori Sverige.

I den lista som Affärsvärlden har presterat listar man de topp 10 fonderna och spridningen är en uppgång från 35,34% till 40,74%. Detta kan jämföras med OMX30 som är upp 27,25%. Fonderna har helt klart lyckats väldigt bra i år. 

Nu gjorde de denna undersökning några dagar tidigare än när jag skriver detta inlägg, så de tio fonder som är med i toppen för kategorin är numera:

1. Enter Sverige Pro 43,4%
2. Handelsbanken Sverige Selektiv A10 SEK 38,75%
3. Handelsbanken Sverige Selektiv A10 EUR 38,58%
4. Cliens Sverige B 38,33%
5. Cliens Sverige C 38,3%
6. Handelsbanken Sverige Selektiv A9 SEK 38,27%
7. Handelsbanken Sverige Selektiv A9 EUR 38,09%
8. Öhman Sverige Fokus D 38,05%
9. SEB Sweden Equity UC (SEK) 37,57%
10. Spiltan Aktiefond Stabil 37,45%

och att spridningen mellan de tio fonderna är 43,4% till 37,45%. 

Skillnaden mot Affärsvärldens lista är att SEBs och Spiltans fonder inte var med, samt att Öhman hamnade högre. 

Men det som är intressant är att se vilka innehav som dessa fonder har haft bland sina topp 3 innehav. I bilden nedan kan man se vilka som är de tre största innehav (baserat på novemberrapporterna för i år). 

De som sticker ut är att Volvo, Atlas Copco och Essity. De befinner sig i hälften av de fonder som är med i toppen. Men nu är fyra Handelsbankenfonder med bland topp 10, så det blir lite skevt. 

Rensar man för att det är två olika Handelsbankenfonder, samt att dessa är noterade i två olika valutor, är Volvo och Atlas Copco med 3 gånger samt Essity 2 gånger. 

Själv tycker jag att det är mer intressant att se vilka de tio-i-topp fonderna är efter att man justerar för att samma fondbolag inte har med fonder i olika valutor.

I bilden nedan har jag justerat så att endast SEK alternativen är kvar.

Det blir dock inte en så stor skillnad, utan det kommer in ytterligare fonder från SEB, Enter och Öhman. Volvo och Atlas Copco är fortfarande populärast, men efter justeringen av listan dyker Investor upp. Det bolaget finns med i fyra olika fonder. 

Totalt är det fjorton bolag som är bland de topp tre innehaven i de fonder som hamnar i topp tio i år. Om man hade haft en portfölj med samtliga fjorton innehav hade uppgången varit 60%! 

Dock till en värdering för EV/EBIT på strax över 30 gånger. Då ska man också ta i beaktande att investmentbolagen drar ned detta värde samt att Veoneer har ett negativt värde. 

Om man skulle ta bort dessa tre innehav, skulle uppgången hittills i år landat på 63,53%, vilket inte är någon större skillnad. Men värderingen av en sådan portfölj hade ökat till 38,5 gånger!

Man kan helt klart konstatera att det har varit ett bra börsår, men baksidan av det hela är att värderingarna skjutit i höjden rejält. Det kommer att krävas en hel del från bolagen under 2022 för att kunna försvara värderingarna.

Men, frågan är om det inte skulle kunna vara en intressant strategi att ha en portfölj som innehåller de topp tre innehav som topp tio fonderna har? Sedan gör man en månatlig ombalansering om så behövs efter det att fonderna kommit med sina månadsrapporter. 

Det kanske blir något att ta i beaktande för min "fond" Stojko Invest Fund, det vill säga att se till att att jag har med topp 10 fondernas tre största innehav i min portfölj.

Spiltan breddar investmentbolagsfonden

Spiltan Aktiefond Investmentbolag är något av en favoritfond hos många. Istället för att behöva välja vilket investmentbolag som du vill investera i, kan du istället välja Spiltans fond och få exponering mot flera investmentbolag på Stockholmsbörsen. Men även få exponering mot andra bolag som har en karaktär av investmentbolag. Det innebär bolag som serieförvärvare och konglomerat. 

Men man ska vara medveten om att just denna fond är tungt viktad mot Investor, följt av Industrivärden. Så gillar man Latour och Svolder till exempel är deras representation inte så stor. 

Det har att göra med två saker. Den första är att basen i fonden ska utgöras av Investor, Industrivärden, Kinnevik och Lundbergsföretagen. Det andra är att fonden valt att inte köpa fler aktier i Latour och Svolder nu när de handlas till en hög premie, utan det innehav de har i dessa bolag får ligga kvar och växa vidare. 

När väl fonden bildades för cirka 10 år sedan stod de fyra bolagen som utgjorde basen för cirka tre fjärdedelar av hela fonden, men numera utgör de cirka 60 procent av fonden. Dock så står Investor för nästan 30 procent och Industrivärden för nästan 15 procent. För de som vill jämna ut koncentrationen kan man komplettera med att köpa aktier direkt i de investmentbolag som man tycker har för lite vikt i fonden. Jag skrev ett inlägg om det för cirka två år sedan och visade på hur man skulle kunna gå tillväga. 

Spiltans investmentbolagsfond har alltid varit en koncentrerad fond, som i dag består av cirka 20 innehav. De själva ser fonden som ett alternativ till en svensk indexfond. Att de fyra bolag som utgjorde och utgör basen för minskat beror på att man medvetet har valt att bredda fonden och minska risken genom att ta in fler bolag och branscher.

Sedan har det skett en del förändringar bland de investmentbolag som fanns från början. Till exempel så köptes Melker Schörlings bolag ut från börsen och där har Spiltan valt att investera i Indutrade och Lifco, varpå man fick in två serieförvärvare i fonden. När Zalando delades ut från Kinnevik, valde man att sälja det innehavet och istället investera i Hexagon som finns i Melker Schörlings numera onoterade investmentbolag.

Man har man också investerat i Astra Zeneca direkt, för att minska ned industriberoende och när Investor delade ut EQT fick man in det bolaget i fonden som enskilt innehav, varpå man fick direkt fokus mot onoterade bolag och private equity. Likaså nu när ICA köps ut från börsen har man valt att köpa in Essity och en liten del SCA. 

Sedan har man under året varit ankarinvesterare i Storskogen, varpå detta innehav numera återfinns i fonden. Enligt Spiltan är det mycket för att man anser att VD Daniel Kaplan är en duktig företagsledare och företagsbyggare, samt att Storskogen har möjlighet att växa utanför Norden. 

Just detta bolag är jag lite skeptisk till. Det känns som att de skjuter på allt, men samtidigt får man ge Kaplan att han verkligen har lyckats få Storskogen att växa rejält. Nu består fonden av cirka 1 procent Storskogen, så det är inte någon större exponering som man har. Men så är det med fonder, det finns alltid innehav där man inte jämnt håller med förvaltarna. 

När det gäller investmentbolag som handlas till premium, har förvaltarna samma syn som jag själv har. Det vill säga att vare sig de eller jag handlar mer aktier i de investmentbolag som handlas till substanspremie. Här kanske jag är lite mer flexibel, då jag kan tänka mig att handla exempelvis Svolder upp till en premie om 5 procent och Latour upp till en premie om 10 procent. 

I Svolders fall är det för att ledningen har visat år efter år att de har lyckats väl med förvaltningen. I Latours fall är det för att de är väldigt konservativa med värderingen av sin onoterade del, att det troligen, trots en substanspremie på upp till 10 procent köper aktien till substansrabatt. Samma sak med Creades, här kan jag tänka mig att betala mellan 5-10 procents substanspremie just för att det är svårt att veta den onoterade delens exakta värde. 

Nu har Spiltans fond växt en hel del och man har i dagsläget nästan 600 000 aktieägare hos Avanza och en fondförmögenhet på cirka 35,6 miljarder kronor. Storleken gör att om man skulle riskera ett större utflöde från fonden, gäller det att ha något innehav som är som kontanter, men som samtidigt inte driver kurserna i enskilda innehav. 

Fonden har löst det genom att ha cirka 4,4 procent i den börshandlade fonden XACT OMX30. Ett annat populärt innehav är Novo Nordisk, som exempelvis Tin Fonder Ny Teknik har som likvida medel. Som en passus drabbades Novo Nordisk av en större nedgång för några dagar sedan, vilket visar på att en bred indexliknande fond nog är att föredra som likvida medel. Detta kan man också anamma i sin egen portfölj om man vill. Men själv anser jag att "cash is king", och håller likvida medel på kort sikt. 

Vad tycker du om Spiltan Aktiefond Investmentbolag? Finns den i den portfölj eller månadssparande? Kommentera gärna i bloggen.

Staten tar kontroll över premiepensionen

 

I förmiddags hade regeringen en presskonferens angående reformerna av vårt pensionssystem. En ny myndighet har skapats, som heter Fondtorgsnämnden. Det är denna nämnd som ska ta kontroll över premiepensionen. 

Själva Fondtorgsnämnden uppdrag är alltså att förvalta fondtorget, vilket är den plattform där fondvalen görs samt granska de fonder och förvaltare som finns på fondtorget. Sedan kommer man placera myndigheten ute i Botkyrka utanför Stockholm. Det nya systemet och nämnden ska vara på plats den 1 juni 2022.

Socialförsäkringsministern kritiserar nuvarande system, som har lett till några riktigt stora skandaler gällande premiepensionen. Då tänker jag på främst på Falcon Funds och Allrahärvan. I dessa fall har de som valt fonder från dessa bolag förlorat stort. 

Skillnad med det nya systemet mot det nuvarande är att det nu ersätts med ett upphandlingssystem, som den nya myndigheten ska förvalta. Som det fungerar nu är går det att ansluta en fond givet att den uppfyller vissa villkor kring bland annat avgifter och historik med mera. 

Tanken med ett upphandlingssystem är att det ska vara ett tryggare system som ska ge bättre avkastning på premiepensionssparandet. Det hela bygger på de riktlinjer som de sex partierna i pensionsgruppen arbetat fram och som man enades om i februari i år. Pensionsgruppen utgörs av S, C, L, KD, M och MP har också deltagit. Nu går alltså förslagen vidare till Lagrådet för granskning. 

Effekten av det nya systemet är att antalet valbara fonder minskas, men att det ändå ska finnas tillräckligt många att välja emellan. Man pratar om att minska ned antalet valbara från dagens 800 stycken till cirka 150-200 stycken. Tanken är att politiken inte ska styra valet utan det är pensionsspararnas vilja som ska styra. Sedan ska detta kontrolleras av myndigheten. 

Mina tankar kring det hela

Själv förstår jag inte riktigt varför man ska införa ytterligare en ny myndighet. Pensionsmyndigheten finns ju redan och deras uppdrag är bland annat utföra det som nu Fondtorgsnämden ska utföra. Möjligen har det gjorts tydligare med den nya myndigheten, men varför inte bara lägga det uppdraget på nuvarande myndighet istället för att instifta ytterligare en myndighet. Det känns som resursslöseri och byggande av mer byråkrati. Frågan är om kontrollen kommer att bli bättre.

Att man minskar ned antalet fonder kommer kan jag till viss del hålla med om. Det är ändå bara en bråkdel av alla de 800 fonder som intresserar mig personligen. Men risken är att mindre, mer nischade fonder nu kommer att försvinna och kvar blir de stora kolosserna. 

Det är skillnad på en fonds manöverutrymme om den har en fondförmögenhet på 5 miljarder kronor och 50+ miljarder kronor. Ju större du blir, desto svårare blir det att lyckas med att nå en hög avkastning. Men tar man AP7 i beaktande har den gett 19 procent i snitt de senaste 10 åren till en kostnad av 0,08 procent. Svårt att vara missnöjd med de siffrorna.

Att inte samtliga åtta partier är med i pensionsgruppen är märkligt oavsett vilken politisk färg man har. Idag representerar de trots allt runt 25-30 procent av alla väljare. Det öppnar bara för att vi längre fram kommer att riskera att få nya förhandlingar kring vår pensionen, vilket är jag tycker är något som man verkligen måste undvika. För mig som pensionssparare är det viktiga att veta om spelreglerna och att det ligger fast, år efter år. 

Sedan är det lite PK-kul att de lägger myndigheten i Botkyrka. Frågan är om det kommer underlätta rekryteringen till de positioner som ska fyllas eller ej? Själv skulle jag tänka mig att de som arbetar med finansiella frågor hellre vill sitta centralt, men det återstår att se. Bra i alla fall att man sprider ut myndigheterna i Sveriges olika kommuner. 

Lundbergsföretagen istället för Industrivärden?

 

I helgen skrev jag om Industrivärden och att det bolaget kan vara en bra bas i en aktieportfölj. Men, som en läsare gjorde mig uppmärksam på, så äger Lundbergsföretagen nästan 20 procent av Industrivärden och att det bolaget är mer intressant att ha långsiktigt. 

Lundbergsföretagen är, för de som inte känner till det, det företag som Fredrik Lundbergs far bildade en gång i tiden. Men då var det en byggnadsrörelse med fokus på bostadsbyggnation. Efter ett tag expanderade man genom att skapa en fastighetsrörelse och därefter har man ytterligare expanderat till att investera i andra bolag, varpå man numera är ett investmentbolag.

Så, i detta inlägg tänkte jag se om Lundbergsföretagen kan vara ett intressantare alternativ och samtidigt får man exponering mot Industrivärden. Skillnaden mellan dessa två bolag är att man i Lundbergsföretagen även får tillgång till en onoterad fastighetsrörelse, samt ytterligare exponering mot skog och fastigheter i form av noterade innehav. Vidare får man också en bredare portfölj eftersom Lundbergsföretagen innehåller fler bolag totalt sett.

Dock brukar det sällan handlas till substansrabatt och när det väl gör det, har det historiskt visat sig vara bra lägen att gå i in bolaget. Men med tanke på hur marknaden är just nu är det inte säkert att det stämmer just denna gång med. 

Idag handlas bolaget till en substansrabatt på strax under 5 procent, 4,41 procent för att vara mer exakt. Med en utdelning på 3,25 kronor, vilket motsvarar en direktakastning på 0,73 procent är substansrabatten 5,14 procent. Återigen använder jag mig av Ibindex gratistjänst för att studera hur substansvärdet har ändrats över tid. Den visar att historiskt är alltså substansrabatten rätt så hög. Normalt sett brukar bolaget handlas till en substanspremie som man ser i nedan tabell.

Källa: Ibindex

Tittar man på rapporterade (enligt kvartalsrapporterna) och beräknade (dagligen uppdaterad enligt de noterade innehavens kursändringar) medelvärden ligger rabatten högt. Sedan har det under den senaste femårsperioden varit tillfällen när substansrabatten varit klart mycket högre, men det är återigen medelvärdet som jag tycker är mest intressant att följa. 

Går man vidare och ser till de innehav som bolaget äger, är de högre värderade än innehaven i Industrivärden. 

Det viktade P/E-talet på rullande tolv månader hamnar på 27,55. Men då ska man ha i åtanke att P/E-talet för Hufvudstaden A troligen är för högt. Det har att göra med att man har haft negativa värdeförändringar på sina fastigheter på grund av corona, vilket minskat vinst per aktie. 

Ser man istället på bolagets medel P/E-tal från 2019 och fem år bakåt i tiden är det 7,5. Troligen är det samma sak för Lundbergs fastigheter. Detta innehav är onoterat så här har jag på eget bevåg antagit samma P/E-tal som för Hufvudstaden A. 

Så om man då använder sig av Hufvudstadens genomsnittliga femårs P/E-tal från 2019 och bakåt i tiden och applicerar det även för Lundbergs onoterade fastighetsrörelse hamnar P/E-talet på precis under 20, vilket är i nivå med Stockholmsbörsen. Ändå, jämfört med Industrivärden förefaller Lundbergsföretagen inte vara lågt värderat sett till börsen som helhet, som hade ett viktad P/E-tal på 17,6.

Men i Lundbergsföretagen får man också exponering mot investmentbolaget Industrivärden och om man byter ut Industrivärden i tabellen ovan och lägger in ägandet i Industrivärdens innehav istället ser tabellen ut som nedan:

Nu ökar det viktade P/E-talet på grund av de underliggande P/E-talen är högre än Industrivärden som företag. Det har att göra med att Industrivärden handlas till substansrabatt. Vidare så äger Industrivärden aktier i Handelsbanken, Sandvik och Skanska, precis som Lundbergsföretagen också gör. Det gör att man får en viss överlappning här. 

Men de bolag som kommer till genom att investera i Lundbergsföretagen är Holmen, Hufvudstaden, Husqvarna och Indutrade samt den onoterade fastighetsrörelsen. Ser man närmare på dessa fem innehav kan man lyfta fram följande:

Holmen - Ytterligare ett skogsinnehav, precis som SCA. Skillnaden är att Holmens huvudsakliga strategi är att äga och förvalta skog som finns i Sverige. Här har får man ett långsiktigt stabilt kassaflöde, som i sin tur kan användas till investeringar inom kringliggande områden, men också till att delas ut till ägarna för användning i andra verksamheter. Jan Stenbeck var bland annat ett fan av att äga skog som i sin tur gav stabila kassaflöden för andra investeringar.

Hufvudstaden - Rent aktiekursmässigt har väl detta bolag aldrig varit speciellt roligt, men man äger fastigheter på de bästa och exklusivaste lägena i Stockholm och Göteborg. Skulle man göra om dessa till bostäder från handel med mera, sitter man här på en hel del dolda värden. Frågan är bara när man plockar fram dessa.

Husqvarna - Spännade bolag som lyckats med sin turnaround och har intressanta produkter inom el och batteri. Bland annat deras lansering av en robotgräsklippare för golfbanor och parker. Skulle bolaget lyckas med att få en ESG-stämpel på sig, lär det komma en rejäl multipelexpansion i detta innehav. Fredrik Skoglund pratar sig gärna varm om detta bolag och har det som ett av sina top picks i sin aktiefond, Avanza Småbolag by Skoglund.

Indutrade - stjärnan av serieförvärvarna och det bolag som ligger bakom hela Lundbergsföretagens utveckling historiskt sett skulle jag vilja säga. Affärsmodellen är att förvärva bolag till lägre multiplar, som passar in i deras affärsområden, och när de väl konsolideras in i Indutrade värderas de upp till Indutrades multiplar. Risken är nu att marknaden är klar med att värdera upp Indutrade och med tanke på dess storlek kan det också bli svårt att fortsätta att hitta tillräckligt stora förvärv. Men, bra bolag tenderar till att fortsätta att vara bra bolag, även om aktiekursen kan svänga under tiden. 

Onoterade fastighetsrörelsen - fastigheter i lite större städer i mellersta Sverige, samt Göteborg och Stockholm. I denna rörelse får man citynära lägen i en mix av bostäder, kontor handel och marknadsplatser. 

Ser man på helheten, inklusive de innehav som man får ta del av via Lundbergsföretagens innehav i Industrivärden, får man än väldigt bra bas genom att investera i Lundbergsföretagen. Men för tillfälligt är värderingen inte lika fördelaktig som den är i Industrivärden. 

Om man ser på vilken avkastning som Lundbergsföretagen gett över tid, ligger den klart över vad Industrivärden har gett. I snitt har man fått 18,77 procent de senast tio åren inklusive återinvesterad utdelning. Men ser man på snittet för de senaste fem åren är procenten nere på 12,72 procent per år inklusive återinvesterad utdelning, vilket är lägre än vad Industrivärden givit. 

Så, avkastningsmässigt sett beror det lite på vilken tidshorisont som man tittar på och nu kan det vara som så att det är till Industrivärdens fördel att substansrabatten är tillfälligt rätt så hög. Själv har jag båda bolagen i min aktieportfölj och fortsätter substansrabatten i Lundbergsföretagen att vara så här låg eller lägre kommer jag fortsätta att öka på mitt innehav i bolaget. 

Hur tänker du kring Lundbergsföretagen? Har du hellre det än Industrivärden i din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen.