Avanza

Underrubriker

fredag 15 mars 2019

Sex av aktierna i Placeringsguidens utdelningsportfölj 2019 finns även i min aktieportfölj




Snart börjar den roligaste delen av året för en utdelningsinvesterare, nämligen utdelningssäsongen. I Sverige är det fortfarande vanligast att bolagen delar ut endast en gång per år, oftast i april och maj.

Om jag jämför med min egen aktieportfölj, kommer helt klart de flesta utdelningarna i april och maj. Totalt har jag fått cirka 65% av mina förväntande utdelningar för 2019 efter de första fem månader, där mars, april och maj tillsammans motsvarar 60% av totala förväntande utdelningar.

I onsdags kom det nya numret av Placeringsguiden, en tidning som jag prenumerar på genom att utnyttja mina gamla poäng på mitt Coop-kort. Tidigare hade Coop bra cash-back på sitt kort, men inte nu längre, så jag använder upp poängen genom att plocka ut tidningsprenumerationer.

Hur som helst, varje år skapar Placeringsguiden en utdelningsportfölj och jag brukar jämföra min egna aktieportfölj mot de aktier som Placeringsguiden valt.

Anledningen är att de har ett bra trackrekord historiskt sett. Som en parantes kan det nämnas att jag gör detsamma med Börsplus utdelningsportfölj.

Från 2003 har Placeringguidens utdelningsportföljer gett en årlig avkastning om 16,7% och med en genomsnittlig direktavkastning på 6,1%.  I dagsläget ger min utdelningsportfölj en förväntad direktavkastning på 5,6%. Dock är min siffra utan eventuella extraudelningar och efter avdragen källskatt.

Nu är ju tanken att man ska återfå all källskatt som dragits på utländska aktier om man spar i ISK eller KF, men efter den senaste debatten på Twitter är det uppenbart att så inte är fallet . Bland annat har Avanza som mål att återbetala allt efter att de har krävt tillbaka den från utlandet, men det är alltså inte säkert.

Vilka aktier ingår i Placeringsguidens utdelningsportfölj för 2019?


De aktier som finns i årets utdelningsporfölj hos Placeringsguiden är:


Det är kul att se att vi verkar ha en liknande syn på val av aktier och till viss del är det ett kvitto på att jag själv valt bra bolag till en utdelningsportfölj. Följande aktier finns även i min aktieportfölj: Diös, Europris, Fortum, Nordea, SJR B och Sagax D.

Diös

Fastighetsbolag som äger fastigher i norra halvan av Sverige, främst kontor och handel i centrala lägen vilket kompletterar investeringen som jag har gjort i Sagax D. Det roliga med Diös är att det bolaget äntligen har fått en uppvärdering, efter att ha legat stilla länge krint 55 kronor per aktie.

Europris

Norskt lågspriskedja för diversevaror i stil med ÖoB (som man äger 20%  av och med option på att köpa resterarande 80% under 2020) och Rusta. Denna typ av bolag av bolag gynnas ofta av sämre konjunktur då kunder hellre väljer billigare alternativ. Bolaget avslutade 2018 starkt och den positiva utvecklingen förväntas fortsätta. Man har även ett samarbete med Finlands motsvarighet, Tokmanni, vilket jag gillar.

Missa inte: Varför gillar inte marknaden Europris?

Fortum

Finskt bolag som är en av Nordens största el- och energiproducenter. Bolaget har produktion förutom i Finland, även i Sverige och Ryssland, samt Tyskland i och med investeringen i Uniper. Nästan all produktion är grön på så sätt att det handlar om kärnkraft, biobränsle, avfall eller vattenkraft, solkraft och vindkraft.

Nordea

Nordens största bank, som numera har ett finskt huvudkontor. Bolaget har en bred geografisk spridning, vilket sänker risken och en saftig utdelning som agerar krockkudde för en kursnedgång. Men ett stort osäkerhetsmoment är så klart penningtvättsanklagelserna även om Nordea hittills är den nordiska bank som slussat minst pengar av de som pekats ut.

Läs mer: Även Nordea pekas ut i penningtvättshärvan

SJR B

Bemannings- och rekryteringsbolag, som jag tagit in i år, men som Placeringsguiden hade med även 2018. Det fjärde kvartalet 2018 kom in sämre då det belastats med extrakostnader för nya satsningar. Bland annat gjorde man sitt första förvärv i och med att man köpte Wes group. Vinsten tros stiga i år och trots förvärvet är SJR nettoskuldfritt, vilket signalerar styrka tycker jag.

Sagax D

Fastighetsbolag som fokuserar på lager och industrilokaler. D-aktien fungerar som en preferensaktie, med en utdelning som inte kommer att öka utan är fastställd till 2 kronor per aktie. Den mer akademiska skillnaden är att om utdelningen skulle slopas kommer den inte att ackumuleras med ränta och betalas ut vid ett senare tillfälle när utdelning väl återinförs. Jag tror att risken är liten och insiders som David Mindus och Rutger Arnhult ger en extra trygghet.

Du som sparar i utdelningsbolag, vilka bolag har du gemensamt med Placeringsguiden? Eller har du andra guldkorn som du tycker borde finnas i en utdelningsportfölj? Dela gärna med dig genom att lämna en kommentar.

måndag 11 mars 2019

CGI lägger ett kontantbud på Acando



Idag när jag loggade in för att kolla aktieportföljen blev jag lite fundersam över den större ökningen sedan i fredags. Jag blev snart varse att det var ett av mina större innehav, Acando, som drog upp värdet på portföljen.

Anledningen är att CGI Nordic, som ägs av den brittiska IT- och företagskonsultfirman CGI, nu på morgonen lagt ett kontantbud värt 41,45 kronor per aktie på Acando. Kontantbudet motsvarar en 44 procentig premie räknat på fredagens stängningskurs på 28,75 kronor per aktie. Budet inkluderar den kommande utdelningen på 1,45 kronor per aktie, som troligen inte kommer att betalas.

Läs själva pressreleasen här: Styrelsens uttalande angående CGI Nordics bud

Acceptfristen för budet är mellan 18 mars till 15 april och är villkorat att CGI Nordic får in mer än 90 procent av aktierna.

Acandos styrelse rekommenderar enhälligt budet och ägarna Svedulf Fastighets, Bjursund Invest och Svolder med sammanlagt 22,3% av aktierna och 29,96% av rösterna har avtalat med CGI Nordic om att sälja sina aktier.

Hur ska man göra om man sitter med Acandoaktier i sin aktieportfölj?


I mitt fall utgör Acando cirka 3,5% av min aktieportfölj och är det IT-konsultbolag som jag haft som favorit i sektorn efter HiQ. Även Knowit tycker jag är ett fint bolag, men deras direktavkastning är för låg för mig som utdelningsinvesterare.

Räknat på mitt GAV för Acando, motsvarar budet nästan 7 års kommande utdelningar om Acando inte skulle höja sin utdelning. Sedan kan man alltid funderar på om det kan komma ett höjt bud eller inte, men med en premie på nästan 50% känns dagens bud väl tilltaget.

Så med tanke på vad premien motsvarar i form av kommande års utdelningar har jag valt att sälja av hela mitt innehav. Jag tror också att pengarna kan arbeta bättre någon annanstans.

Hur gör ni med era aktier om ni har några i Acando? Kommentera gärna i bloggen.

söndag 10 mars 2019

Kan en börsnedgång nu stå för dörren?

I det fjärde kvartalet förra året gick börsen ned kraftigt och man pratade om att nu kommer det beryktade börsfallet. Men sedan dess har börsen återhämtat sig rejält, även om OMX30 indexet inte har kommit tillbaka till samma höga nivå som innan fallet. 

Källa: Avanza
Men nu kan det alltså vara läge att ta höjd för en nedgång. Självklart kan ingen veta om det blir en nedgång eller inte, men tittar man historiskt brukar det komma lite större sättningar runt vart sjunde år. Bortsett från finanskrisen 2008-2009 har vi inte haft någon riktigt stor sättning ännu. 2011 och 2015 hade vi visserligen lite större nedgångar, men inte över 20%, som är att anse som en sättning.

En annan som varnar för att man bör ta höjd för en nedgång, är Latours VD Jan Svensson. I en intervju med Aktiespararna säger han att vi får ställa in oss på att tuffare tider kan vara att vänta och att vi är på någon form av topp på börsen. Därför bör det i teorin leda till att professionella förvaltare nu börjar sälja av innehav, som då kommer att pressa kurserna nedåt.

Läs hela intervjun här: Latours vd räknar med börsfall på toppen

Nu när de allra flesta bolag har lämnat sina årsbokslut och vi vet hur ingången av 2019 kommer att bli, tror jag att det inte kommer att finnas lika mycket som driver upp kurserna.

Börsen är högt värderad som den är men kurserna kommer nog att hållas kvar till viss del fram till mitten av maj, när de flesta aktieutdelningar har betalats. Sedan kan det bli svårare att motivera en vidare uppgång om inte första kvartalets rapporter kommer in med fortsatt starka framtidsutsikter.

Hur tänker jag kring mitt sparande?


Jag lägger mycket av mitt fokus på min utdelningsportfölj, som jag följer i princip dagligen. Fast om jag åker bort kan jag låta den vara, för jag vet att det sköter sig själv. Men sedan har jag en minst lika stor pensionsportfölj, fast den får inte lika mycket uppmärksamhet, på gott och ont.

Om jag börjar med min utdelningsportfölj, som är spridd på Avanza och Nordnet, har jag nu den senaste veckan allokerat om kraftigt bland innehaven. Fokus har varit på att höja utdelningen.

Som jag ser det, så kan aktienkursen åka upp och ned hur som helst under året och det är svårt att tajma perfekta in- och utgångar. Men utdelningen är densamma under hela året.

De tillväxtbolag som jag har behållit är fina kvalitetsbolag, där varje innehav utgör cirka 1% av hela aktieportföljen. Med kvalitetsbolag menar jag bolag som har en hög avkastning på eget kapital, en låg skuldsättning och växer omsättning och vinst årligen.

I övrigt är det stabila utdelningsbolag, men även rena high yield bolag som Björn Borg, Nordea och Oriflame som jag har allokerat mer kapital till. De sistnämnda innehaven är endast för att höja den totala utdelningen i aktieportföljen.

Samtidigt är jag medveten om att risken ökar med den typen av bolag. Men eftersom jag följer aktieportföljen i princip dagligen och jag har över 50 stycken bolag i den, anser jag att företagsrisken ändå är hanterbar.

Men hur har jag då gjort med pensionsparandet? Cirka 60 % av den består av fonder, där jag själv kan välja vilka fonder jag vill spara i, under förutsättning att de finns i pensionsinstitutets utbud. I mitt fall har jag största del av min tjänstepension hos Länsförsäkringar.

Fonder i sig tycker jag inte är lika roligt som enskilda aktier, så mitt intresse har tidigare inte varit så stort. Jag brukar se över pensionsparandet årligen och morra lite över att avkastningen inte blir bättre.

Men eftersom jag inte lägger ned någon större tid, kan jag heller inte förvänta mig någon jätteavkastning. Därför har jag sedan en tid tillbaka börjat fokusera mer på min pensionsportfölj.

När det gäller min aktieportfölj har jag som mål en årlig avkastning på minst 12%, där cirka 5% kommer från utdelning (5,5% ligger den på i dagsläget) och resten från värdeökning.

Då vill jag ha samma årliga ökning på min pensionsportfölj också. Hittills i år har aktiefonderna gått upp runt 15% och då är ju målet nått. Mot bakgrund av detta samt att jag tror att det kan bli en nedgång har jag valt att minska risken i pensionsparandet genom att öka andelen i räntefonder.

Nu ser min fördelning ut på följande sätt i de fall som jag själv kan välja:

60% Kort räntefond
10% Globalfond
10% Fastighetsfond
5% Indexfond Sverige
5% Teknikfond
5% Indexfond tillväxtmarknad
5% Kinafond

Hur tänker ni kring börsen? Tror ni på en nedgång och om så har ni gjort några omallokeringar i ert sparande, både privata och pensionssparande? Kommentera gärna i bloggen, då er åsikt är intressant.

torsdag 7 mars 2019

Även Nordea misstänks för penningtvätt i Baltikum

I höstas kom anklagelserna från finansmannen Bill Browder om att Nordea har varit inblandat i misstänkt penningtvätt under tidigare år. Enligt anklagelsen ska Nordea medvetet eller omedvetet använts för att slussa svarta pengar till andra banker för att på så sätt tvätta dem vita.

Förra någon vecka sedan hängdes Swedbank ut av Uppdrag Granskning om misstänkt penningtvätt. och så i början av denna veckan var det så Nordeas tur att figurera i TV. I måndags sände Finlands motsvarighet till Uppdrag granskning ett program på YLE om Nordeas misstänkta penningtvätt.

Enligt programmet har man hittat att åtminstone 700 miljoner euro av misstänkta transaktioner som har passerat Nordea, varav cirka 200 miljoner euro rör finländska bankkonton under åren 2005-2017.

Det material som presenterades i programmet tyder på ett storskaligt penningtvättsystem runt kretsen kring den ryske presidenten. Man har med hjälp av bulvaner och skalbolag slussat pengar av suspekt ursrpung mellan konton i olika banker, där Nordea är en av dessa banker, liksom Swedbank och Danske Bank. I nätverket har det funnits två litauiska banker som under 2011 och 2013 miste sina banktillstånd på grund av brister i bekämpningen av penningtvätt.

En del av pengarna har kommit från divserse skatteparadis och Nordea har tydligen haft hundratals skalbolag som kunder.

Varningsklockorna borde nog ha ringt


Redan i oktober förra året anmälde Bill Browder Nordea till Centralkriminalpolisen i Finland och till Ekobrottsmyndigheten i Sverige. Han hävdade då att hundratals miljoner euro av misstänkta transaktioner slussats via Nordea.

Den svenska myndigheten valde att inte utreda anklagelserna på grund av att de var så få och gamla. Däremot har den finska polisen inte än bestämt sig utan överväger fortfarande om de ska utreda anklagelserna.

Tidigare har den svenska Finansinspektionen utfärdat böter till Nordea 2015 och finansinspektionen i Luxemburg gjorde det 2017. I båda fallen rörde det sig om brister i hanteringen till upptäcka misstänkt penningtvätt.

Nu har visserligen Nordea satsat mycket pengar på att bättra sig, men som investerare i banken, känns det lite märkligt att man inte kommit längre. När ett TV-program lyckas hitta kunder som exempelvis en filipinsk hemmafru som företräder 400 företag eller ett brittiskt bulvanpar som företrätt över 2000 företag världen över, undrar man helt klart hur det är möjligt.

Hur ser jag då på Nordea?


Att vi inte såg ett kraftigt fall i Nordeaaktien när detaljerna kring programmet i finska YLE blev kända, beror nog på att Nordea redan är lågt värderat och sannolikheten att aktien kommer att falla ihop inom en snar framtid ser jag som liten.

Mycket tack vare att det är helt klart är mindre belopp som ska ha slussats jämfört med Swedbank och Danske Bank (som spelar i en egen liga).

Jag tycker att det är bra att det fokuseras på bankernas misstänkta transaktioner, eftersom de jobbar i en förtroendebransch och självklart ska dessa bolag inte låta sig användas för skumma affärer.

Sedan är det kanske naivt att tro att det inte kommer hända igen, men jag förväntar mig att bankerna tar tag i det hela så att de reagerar på om en och samma kund företräder över 2000 företag. Att missa det är rent pinsamt i min bok.

Själv har jag valt att investera i Nordea, dels för den fina direktavkastningen som jag tror agerar  dämpning mot vidare kursfall och dels för att jag tror att Gardell nog inte skulle valt att investera om han såg detta som en enorm risk.

Sedan tycker jag att också att VD Casper von Koskull ger ett bra intryck och Nordea har till skillnad från Swedbank kommunicerat klart mycket bättre kring denna kris, vilket också inger ett visst förtroende.

Den stora risken tror jag ligger att de nordiska tillsynsmyndigheterna inte tar dessa anklagelser på allvar än gång för all och att Bill Browder då kommer att vända sig till amerikanska myndigheter. De sanktioner och böter tror jag är betydligt tuffare och de skulle kunna ställa helt andra krav, som till exempel att man svartlistar Nordea.

Skulle det hända blir det nog väldigt svårt för Nordea bedriva verksamhet då inga andra banker eller företag skulle vilja ha något att göra med Nordea.

Men helt klart kommer det utdömas kraftiga böter, så kursmässigt får jag nog räkna med att aktien står och stampar. Fast under tiden får jag ta del av en saft utdelning.

För dig som vill veta mer, kan jag rekommendera nedan video som analyserar och diskuterar den misstänkta penningtvätten i Nordea. 





Fakta penningtvätt
  • Penningtvätt innebär att olagliga inkomster tvättas rena genom olika transaktioner och kan därefter användas öppet
  • Det kan ofta röra sig om pengar från narkotikahandel, mutor, skatteflykt, plundring av länders tillgångar eller annan organiserad brottslighet
  • Den snabba utvecklingen på elektroniska överföringar av pengar mellan olika länder gynnar penningtvätt
  • Det är därför bankernas uppgift att riskbedöma kunder, genom att ha god kundkännedom, att veta som som är det verkliga huvudmannen och vilken typ av verksamhet som kunden bedriver. All sorts misstänkt penningtvätt måste anmälas till landets tillsynsmyndighet. 

Hur tänker du kring banker som investering? Kommer de att klara sig igenom detta? Kommentera gärna i bloggen

söndag 3 mars 2019

Februaris sparkvot och månadens förändringar i aktieporföljen





Aktitiviteten på bloggen har legat nere nu under sportlovet eftersom jag har passat på att semestra med familjen i fjällen. Det blev Gesundaberget och en hel del utförsåkning detta år. Toppenställe för en som inte är så duktig på skidor, som jag.

Men i och med att förra månaden är slut är det dags för den månatliga sammanställningen igen. Förra månaden skapade jag en mall för hur jag kommer att redogöra för mina köp och försäljningar av aktier samt vilka aktier som har delat ut och hur stor sparkvoten blev. 


Formaten kommer därför vara detsamma varje månad och jag tyckte att det fungerade bra i januari, så jag fortsätter med densamma. Om det är något ni saknar eller vill se istället, skriv era förslag i kommentarerna.


Månadens sparkvot


Räknat på månadens lön blev sparkvoten 30,5% för februari månad.

När jag räknar ut sparkvoten tar jag bara med det sparande som jag gör till min egen aktieportfölj. Sparande till barnen, ev amortering samt resekassa och husbuffert ser jag mer som en kostnad. Nu amorterar vi inget på våra bolån utan de pengarna får istället jobba i aktieportföljen. Hade jag tagit med dessa också, skulle sparkvoten blivit 37,2%.

Denna månad blev det alltså lite lägre och det har att göra med årsavgifterna för golfen som betalades under februari.



Månadens köp i aktieportföljen


Denna månad har det varit en hel del aktivitet i portföljen. Dels är det helt nya innehav (vilka är markerade med "ny") och dels är det fortsatta köp i befintliga innehav som har legat bakom förändringarna. De köp som har gjorts är:

  • Acando 
  • Altria (ny)
  • Beijer Alma
  • Björn Borg
  • Brookfield Renewable Partners (ny)
  • Core Ny Teknik (ny)
  • HiQ (ny)
  • Lifco (ny)
  • Main Street Capital Corp (ny)
  • Nolato
  • Oriflame (ny)
  • Resurs Bank
  • Sampo
  • Stora Enso R
  • Veteranpoolen

Månadens försäljningar i aktieportföljen

Försäljningarn har inte varit lika många. För att vara tydlig även med dem, så om jag valt att helt kliva ur ett innehav, så har jag markerat det med "ur". De försäljningar som har gjorts är:

  • Fenix Outdoor (ur)
  • Gränges (ur)
  • HiQ (ur)
  • Main Street Capital Corp (ur)
  • MTG (ur)
  • Oncopeptides (ur)
  • Swedbank

Månadens utdelningar


Februari är ingen stor utdelningsmånad för mig, men lite utdelningar kom från några fastighetsbolag samt amerikanska bolag, nämligen:

  • Abbvie
  • Akelius Preferensaktie
  • Apple
  • Omega Healthcare REIT
  • Volati Preferensaktie

Nu är också min aktieporfölj uppdaterad om man vill se hela mitt aktieinnehav. Avslutar med en lite stämmningsbild från toppen av Gesundaberget med utsikt över Sollerön och Siljan.




Vilken blev din sparkvot? Vilka aktier har du handlat under denna månad? Kommentera gärna, då din åsikt är intressant.