Investera i Klarna via Flat Capital

Fakturahanterings- och betaltjänsten Klarna är det nog många som gärna hade investerat i för flera år sedan med tanke på den resa som bolaget gjort. Fram tills nu har den dörren varit stängd för oss vanliga dödliga, om man inte haft väldigt mycket pengar och troligen kontakter. Men nu finns möjligheten genom Flat Capital, ett investeringsbolag som kommer att noteras på First North den 20 oktober. I detta inlägg tittar jag närmare på det bolaget.

Flat Capital är grundat av Sebastian Siemiatkowski (medgrundare och VD för Klarna) och Nina Siemiatkowski (medgrundare och gift med Sebastian). Det är det bolag som de har samlat sina onoterade investeringar i och som de nu gör tillgängligt för en bredare krets. Motivet är att bland annat att tillföra mer kapital för att kunna fortsätta att investera och skapa aktieägarvärde. Men också för att möjliggöra för allmänheten att få exponering mot onoterade bolag som annars skulle vara svåra att nå. 

Den emissionslikvid som bolaget får, minus emissionskostnader på maximalt 7,2 miljoner kronor, kommer att till 60-80% användas till att investera i nya bolag och 20-40% till investeringar i befintliga bolag. När bolaget börsintroduceras kommer bolaget att ha ett värde på 269 miljoner kronor, vilket motsvarar en substanspremie på cirka 4%. Med tanke på att det endast är ett innehav som numera är börsnoterat är premien inte något som direkt sticker ut jämfört med hur börsens andra investmentbolag värderas. 

Teckningskursen är satt till 10 kronor och minsta teckning är 500 aktier, alltså minst 5 000 kronor. Emission är 100% garanterad genom att Sebastian har ett garantiåtagande på det som kvarstår efter att styrelse och ledning tecknat sina delar. 

Om erbjudandet skulle bli kraftigt övertecknat, finns det en option att emittera ytterligare 1 305 000 aktier om totalt cirka 13 miljoner kronor. I emissionen tecknar styrelse och ledning aktier för 3,9 miljoner kronor totalt. 

Förutom Sebastian och Nina, består bolaget av styrelsemedlemmarna Amaury de Poret (äger 2,4% innan nyemission), Dr Marcelo Carvalho de Andrade (äger 0% innan nyemission) och Charlotte Runius (äger 0% innan nyemission), VD Hanna Wachtmeister (0,6% innan nyemission) och CFO Björn Petersson (äger 0% innan nyemission). 

Efter nyemission kommer ägandet för styrelse och ledning se ut enligt följande:

• Sebastian Siemiatkowski 47,14%
• Nina Siemiatkowski 17,66%
• Amauray de Poret 2,97%
• Dr Marcelo Carvalho de Andrade 0,00%
• Charlotte Runius 0,30%
• Hanna Wachtmeister 1,12%
• Björn Petersson 0,04%

Fortsatt kommer alltså paret Siemiatkowski att kontrollera detta bolag och personligen gillar jag att grundarna kvarstår som stora ägare. Frågan är dock hur inblandad Sebastian kommer att vara med tanke på att han är VD för Klarna och rimligen lägger mestadels av sin tid och energi där. 

Dock så har VD Hanna Wachtmeister en bakgrund från SEB med fokus på transaktioner och institutionella placerare, så hon borde kunna driva bolagets investeringsagenda framåt. Jag hoppas bara att Flat Capital inte blir som Industrivärden, där VDn mer förvaltar än förnyar, eftersom Fredrik Lundberg är den som äger och styr. 

Om man tittar på innehaven i Flat Capital är Klarna det största innehavet (43,1% av portföljen) följt av Budbee (37,5% av portföljen). Totalt sett består portföljen av 13 olika innehav där samtliga är onoterade utom Truecaller (6,4% av portföljen), som börsnoterades i början av oktober i år. 

• IRR står för internal rate of return och kan jämställas med genomsnittlig årlig avkastning. 
• MOIC står för multiple on invested capital och är ett avkastningsmått som jämför en investerings nuvarande värde med investerat kapital. 

Själv tycker jag att detta bolag är intressant då man får exponering mot många intressanta onoterade bolag, särskilt Klarna, som kanske kommer att börsnoteras i USA. Dock så är risken hög med denna typ av teknikbolag, vilket man bör vara medveten om.

Men jag har valt att teckna 2000 aktier på både Nordnet och Avanza då jag tycker aktien skulle passa bra i min investmentsbolagsfond. Dock har jag ingen större förhoppning om tilldelning annat än mininivån. Anledningen är för att jag tror att denna noteringen kommer att bli väldigt populär och därmed kraftigt övertecknad. 

Om man är intresserad av att vara med i emissionen är sista svarsdag idag klockan 23:59. Men, kom ihåg att alltid göra din egen analys innan du fattar ett beslut. Med andra ord, läs igenom prospektet!

Ny kapitalförsäkring på Avanza

Sedan en tid tillbaka har mitt tillfälliga uppdrag tagit slut och sedan dess har jag funderat på hur jag ska göra med den överskottslikvid som byggts upp i mitt aktiebolag. Till slut landade det i att jag nu har öppnat en kapitalförsäkring för företaget. Valet föll på Avanza, då jag tycker att deras app är mer användarvänlig än andra konkurrenters appar.

Med tanke på inlägget kring nybörjarportfölj, som jag skrev tidigare i oktober i år, har också utgångspunkten varit i denna. Om man hade velat göra det lätt för sig och tror på att historien upprepar sig, hade de egentligen räckt med att investera 50% i Spiltan Aktiefond Investmentbolag och 50% i AMF Aktiefond Småbolag. Historiskt sett har man med ett sådant upplägg fått följande avkastning:

Med andra ord cirka 21% per år under de senaste 10 åren och det till en total avgift på 0,36%. Helt klart godkänt!

Men som vi alla vet är historien ingen garanti för att framtiden blir likadan. Nu ska det tilläggas att de förvaltare som förvaltat ovan fonder fortfarande gör det fortfarande, så det borde rimligen öka chanserna till en bra framtida avkastning. 

Eftersom jag är väldigt intresserad aktier, har innehavet i min kapitalförsäkring i företaget inte blivit riktigt så enkel. Istället har jag kopierat portföljsförslaget i inlägget om nybörjarportföljen men bytt ut Länsförsäkringars fastighetsfond mot Plus Fonders fastighetsfond, som heter Plus Fastigheter Sverige Index. 

Länsförsäkringars fastighetsfond är aktivt förvaltad med en inriktning mot bolag verksamma inom den nordiska fastighets- och byggbranschen. Plus fastighetfond är en indexfond som speglar utvecklingen i SIX Real Estate Index, som består av aktier inom fastighetssektorn som handlas på Stockholmsbörsen.

Nu är denna fond mindre än 1 år gammal, men inriktningarna är snarlika och Plusfonden är billigare då det är en indexfond. Om man analyserar de tio största innehaven i respektive fond per sista september i år är Balder, SBB B och Sagax B i topp i båda, men där Balder och Sagax är överviktade i Plusfonden. 

I övrigt finns Castellum och Corem Property Group B i båda fonder, men där Castellum är klart överviktad i Plusfonden.  Resten av innehaven är helt olika. För att summera, är hälften av innehaven lika i båda fonderna. 

Förutom att Plusfonden är en indexfond och därmed billigare, föredrar jag dess viktning mot Balder, Sagax, SBB och Castellum samt att Wallenstam är på topp tio listan. 

Slutligen har jag givetvis tagit med mina största innehav från den privata portföljen, Sinch och Evolution. Till dessa två har jag lagt till Hexatronic, som jag tror mycket på då de har många år av tillväxt framför sig som det ser ut i Tyskland, UK och USA, där utbyggnaden av fiber inte kommit särskilt långt än. 

För att summera företagets aktieportfölj så innehåller den 11 aktier och fonder samt cirka 20% kassa. Anledningen är att jag köper in mig i portföljen över tid och inte är klar ännu. 

Hittills är jag dock back cirka 0,92% drivet av Sinch och Evolution där jag började att köpa in mig lite för tidigt i den nedgång som vi befinner oss i (även om just idag har det gått upp). Men på sikt tror jag att dessa två bolag kommer att återhämta sig och bidra till företagsportföljen framöver. 

Att tänka på med kapitalförsäkringar i aktiebolag

Det man ska komma ihåg när man skapar en kapitalförsäkring som är tänkt att finnas kvar långsiktigt i ett aktiebolag är att denna måste redovisningsmässigt prövas med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov. 

I och med att kapitalförsäkringen klassas som en finansiell anläggningstillgång, ska dess värde alltså prövas årligen för att se om det behöver skrivas ned. Då jag följer K2-reglerna i årsredovisningen (vanligast bland småbolag) är det endast nedskrivning som måste göras om behovet finns. Man får inte skriva upp värdet, så om aktieportföljen är värd mer än vad jag har satt in, görs inget. 

Dock finns det ett undantag i K2, där man trots att marknadsvärdet på balansdagen är lägre, inte behöver göra någon nedskrivning. Det är om värdeminskningen är lägre än det minsta av 25 000 kronor eller 10% av eget kapital. En nedskrivning som görs är heller inte en skattemässigt avdragsgill kostnad när skatten beräknas. Omvänt är så en värdestegring inte heller skattepliktig. 

Industrivärden fortsätter att underprestera

 

Idag kan man säga att startskottet för rapportperioden för det tre kvartalet går. Först ut är Industrivärden som kom med sin rapport lagom till frukosten. Precis som förra kvartalet i år fortsätter man att underprestera jämfört med Stockholmsbörsen. Fokus har under de första nio månaderna legat på att hålla skuldsättningen på en fortsatt låg nivå och fortsätta att investera i portföljbolagen. 

Sammanfattningsvis kan man summera året som gått med:

• Förvärv av fler aktier i Sandvik (1,9 miljarder), Volvo (0,8 miljarder), Essity (0,5 miljarder) och  Handelsbanken (0,3 miljarder).
• Innehavet i SSAB har avyttrats i maj för 2,0 miljarder kronor
• Skuldsättningsgraden uppgår till 4%
• Substansvärdet per 30 september uppgick till 128,6 miljarder eller 295 kronor per aktie. Det kan jämföras med stängningskursen för Industrivärden C som var på 272 kronor. En substansrabatt på 7,79%, vilket är lite lägre än det genomsnittliga 3-års snittet. 
• Inklusive återinvesterad utdelning ökade substansvärdet med 8% under perioden att jämföra med OMXSGI som ökade med 23,82%.
• Förvaltningskostnaden uppgick 98 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,1% av aktieportföljens värde.

I VD-ordet fokuserar VD Helena Stjernholm främst på de ytterligare investeringar som har gjorts i portföljbolagen och deras arbete. Man lyfter fram det jobb som Sandvik har gjort med tilläggsförvärven stärka sina kärnverksamheter, Volvos fortsatta fokus på branschtransformationen mot el, SCAs arbete mot förnybart bränsle och Handelsbankens föreslagna utdelning av aktier i Industrivärden. Den stora frågan när ska allt detta ge avtryck i aktien? I år är C-aktien upp drygt 2% per sista september att jämföra med Investor (B-aktien) som är upp cirka 24%. 

Som investering har Industrivärden de senaste åren varit allt annat än en rolig resa avkastningsmässigt. Bolaget har underpresterat mot de andra större investmentbolagen. Man behöver zooma ut på längre perioder för att känna att bolaget har givit en årlig genomsnittlig avkastning som är acceptabel. 

Ser man på 7 års sikt eller mer har avkastningen i C-aktien inklusive återinvesterad utdelning varit ok jämfört med Stockholmsbörsen. 

Om man tittar närmare på de nio månader som har passerat är det främst Volvo och Handelsbanken som bidraget till avkastningen.

Då ska man ha i beaktande att Volvo B-aktie har ökat med 1,68% och Handelsbanken B-aktie ökat 16,7% under samma period. Trots Handelsbanken ökning får det inte någon större genomslag då resten av portföljbolagen inte haft någon vidare utveckling under de tre kvartalen som varit. 

I rapporten visar man också på den årliga utvecklingen över en treårsperiod och även här är jag inte alls för imponerad.

Frågan är vad ska man göra istället? Troligen kommer Industrivärden inte att komma att överprestera framöver med tanke på dess innehav. VDn har hittills inte åstadkommit något sedan hon fick posten vad gäller att ta in nya innehav som skulle kunna driva tillväxt och aktiekurs. Istället har man sålt av innehav som ICA och SSAB. 

Med tanke på att i investmentbolaget Lundbergsföretagen får man en nästan 18%-ig exponering mot just Industrivärden skulle jag hellre fundera på den aktien. Sett över en 10-års period har Lundbergsföretagen verkligen slagit Industrivärden.

Men som jag skrivit om i inlägget om aktieportfölj för nybörjare är det främst Indutrade som bidragit till Lundbergsföretagens utveckling. Ett annat alternativ är att man istället investerar i en indexfond som följer Stockholmsbörsen. 

Vad tycker du om Industrivärden? Har den en given plats i en aktieportfölj? Kommentera gärna.

EQT, undantagens mästare

EQT har varit i hetluften den senaste tiden efter att man gjort undantag från lock-up reglerna (som säger när ledande befattningshavare får sälja aktier) och inte ansetts sig behöva flagga detta till marknaden. Ända sedan EQT noterades i september 2019 har jag varit avvaktande till den aktien. Istället har det fått räcka med att få exponering mot bolaget via det innehav som Investor har. Sett i backspegeln har det avvaktandet helt klart varit kostsamt, då aktien stigit cirka 5 gånger introduktionskursen. 

Anledningen till att jag avstod att investera i bolaget var för att jag fann det som att villkoren var för generöst vinklade till fördel för ledningen i EQT. Mycket av vinsten som skapas skulle helt enkelt hamna i ledande befattningshavares fickor. Det uppfattades av IPO-prospektet som att man kanske inte satte aktieägarna i första rummet utan sig själva. 

Fram tills början av september verkade det inte stämma med tanke på aktiekursens fantastiska utvecklingen. Sedan, den 7 september kom det fram att cirka 60 större delägare, därav ledande befattningshavare, sålt aktier tvärtemot vad lock-up reglerna från börsintroduktionen sagt under augusti. 

Man hade helt enkelt gjort ett undantag!

Denna ändring möjliggjorde en försäljning på cirka 23-25 miljarder kronor.  Förklaring var att detta var något bra för samtliga aktieägare, då likviditeten i aktien ökar. I samma veva har man också förlängt lock-up perioderna. 

Frågan är vad är detta värt för aktieägarna. Kan man ändra reglerna en gång och gynna vissa, vad är det som säger att det inte kommer att ske igen? 

Som grädde på moset hade man inte heller rapporterat denna försäljning till myndigheterna då man inte ansåg att man behövde det trots att insynspersoner sålt. 

Som gammal revisor fick jag lära mig att verka efter devisen "independence in fact and independence in appearance". Det kanske visar sig efter finansinspektions utredning att EQT inte handlat fel, men sett ur ett anseendeperspektiv skulle jag säga att deras anseende är skadat.

Man tycker ju att de skulle ha lärt sig läxan, men icke! 

I dag kan man läsa i Dagens industri att EQTs VD Christian Sinding har ett ägarintresse i ett norskt nystartat företag, Sandwater, som ska ägna sig åt venture investments. Det vill säga investeringar i bolag som befinner sig i tidig fas, precis som EQT Ventures. 

Men ändå ser han och EQT inte någon intressekonflikt här. Anledningen är att enligt EQT utgör detta en privat investering via Sindings family-office-företag Baggins AS och han har ingen aktiv roll i Sandwater. I övrigt vill de inte uttala sig mera.

För att förtydliga det hela, vilket i för sig gör det lite skrattretande, ssäger EQTs kommunikationschef i intervjun att EQT "har tydliga ramverk och förankringsprocesser som säkerställer att eventuella investeringar som görs utanför EQT inte konkurrerar med vår verksamhet". 

Här får jag lite samma vibbar som när Swedbank skulle bortförklara sig att banken visst inte haft något med någon penningtvätt i Baltikum att göra. Strax innan det hela blev ohållbart. 

Själv fortsätter jag mig att hålla mig ifrån att investera i EQT direkt. 

Aktieportfölj för nybörjare

 

I förra inlägget skrev jag om hur aktieportföljen presterat klart bättre än Stockholmsbörsen och även SP 500 samt Nasdaq 100. Men det har tagit en hel del tid i anspråk för att nå den avkastningen. Och då finns det investerare som har presterat ännu bättre än vad jag lyckats med. Nu är aktier och börsen mitt stora intresse, men samtidigt funderar jag på om det hade gått att nå liknande resultat på ett enklare sätt.

Att modellera med olika teoretiska aktieportföljer är något som jag gillar att hålla på med. Vill man få ytterligare inspiration kan jag rekommendera bloggaren Leva drömmen, som skriver om liknande saker kring hur man kan sätta samman en enkel portfölj som ändå presterar bra över tid. 

Historiskt sett har investeringar i investmentbolag och småbolag presterat mycket bra över tid. Det är därför i dessa som jag kommer att utgå ifrån. Tidigare, hösten 2019, skrev jag om hur man kan sätta ihop sin egen investmentportfölj. 

I den valde jag sex svenska investmentbolag, Investor B, Industrivärden C, Lundbergsföretagen, Latour B, Svolder B och Bure. Om man utgår från perioden 2019-10-01 - 2021-10-01, så har en investmentportfölj med dessa sex bolag haft en årlig genomsnittlig avkastning på hela 36,95%. 

Bara genom dessa sex bolag har man fått en fantastisk spridning av olika innehav och branscher, samt mot noterade och onoterade bolag. Till det kan man lägga till starka ägare och ledning som verkligen jobbar för bolagens bästa. Hade man velat göra det ännu enklare hade man kunnat investera i fonden Spiltan Aktiefond investmentbolag, som under samma tidsperiod haft en genomsnittlig årlig avkastning på 29,77%. 

Uppenbarligen är investmentbolag en bra bas att ha i sin aktieportfölj och sett till ovan har de presterat otroligt bra. Men hur det sett ut på lite längre sikt?

Även på längre sikt har gruppen investmentbolag presterat väldigt bra avkastning. I tabellen nedan kan vi se att denna grupp presterat över 20% i snitt per år, vilket innebär att det investerade kapitalet dubblas på cirka 4 år!

Nu har jag inte med Industrivärden av en anledning. Det är för att man genom Lundbergsföretagen får en 20%-ig exponering mot just Industrivärden. 

Om man hade investerat 10 000 kronor i varje investmentbolag i tabellen ovan för 10 år sedan, skulle dessa 50 000 kronor vuxit till 620 000 kronor vid återinvesterad utdelning. Inte illa! 

Hade man istället investerat de 50 000 kronorna i Spiltan Aktiefond investmentbolag hade man haft 320 000 kronor efter tio år, då fonden i snitt avkastat 20,4% per år. En stor anledning till skillnaden är för att i Spiltanfonden har tonvikten legat på Investor och Industrivärden, där Investor B givit cirka 23,2% per år och Industrivärden cirka 17,8%. Vidare så är Bure och Latour är endast en liten del av fonden, till skillnad från mitt exempel där innehaven likaviktats. Som alltid när det gäller fonder, är det viktigt att gå igenom vilka innehav de har och särskilt de tio största innehaven. 

Alternativ till Lundbergsföretagen

Tittar man på tabellen ovan ser man att Lundbergsföretagen har presterat sämst över 10 år. Frågan är om man istället skulle kunna ha investerat på annat sätt i Lundbergsföretagen? 

De innehav som Lundbergsföretagen främst består av är Indutrade, Industrivärden, Holmen och fastigheter (Hufvudstaden samt den onoterade fastighethetsrörelsen). 

Sett till utvecklingen över en 10 års period är det industriförvärvaren Indutrade som är det bolag som ligger till grund för avkastningen. Om man tror på att det bolaget kommer att fortsätta kunna växa och avkasta skulle man kunna byta ut Lundbergsföretagen mot Indutrade. Gillar man fastigheter och vill ha exponeringen mot den branschen skulle jag hellre välja Länsförsäkringar Fastighetsfond, som har presterat klart bättre än kombinationen Hufvudstaden och den onoterade fastighetsdelen i Lundbergsföretagen. På tredje plats kommer innehavet i Holmen, så vill man ha skog i sin portfölj, tar man med den också.  

Alternativ till Bure

Precis som Lundbergsföretagen, är det främst ett innehav i Bure som står för den stora delen av avkastningen. Det är fertilitetsbolaget Vitrolife, som är nästan 35% av Bure. 

Mycronic, som tillverkar och säljer laserbaserade mönsterritare utgör nästan 32% av Bure. Investmentbolaget utgörs med andra ord av dessa två bolag och om man vill, skulle man kunna investera direkt i dessa och skippa resten av Bures innehav. Dock så missar man en onoterad del på cirka 12% och mindre exponeringar mot annan medtech, som skulle kunna vara intressant. 

Bästa småbolagsfonden?

Nu är det svårt att utse den bästa småbolagsfonden, då det är en kombination av avkastning, förvaltare, avgifter och innehav som man själv tror på. Men den småbolagsfond som ofta nämns i sammanhangen är AMF Aktiefond småbolag, just för att avgiften är så låg. 

Normalt sett ligger den totala fondavgiften runt 1,30-1,60%, medan AMFs avgift ligger på 0,45%. Man  ska ha i bakhuvudet att när man ser hur en fond har presterat på exempelvis Avanza är det efter avgifter. Och över lång tid gör en procentenhet högre avkastning väldigt mycket för den totala avkastningen. Väl värt att tänka på när man ofta läser i tidningen att man ska välja den fond med lägst avgift. 

Förutom AMFs fond, har jag tagit med Splitan och SEB, som jämförelse. 

Sett över tid (10 år) står sig AMFs fond riktigt bra jämfört med de två andra. Som tabellen visar har AMF givit en bättre avkastning än Spiltans småbolagsfond. Med tanke på att AMFs fond är billigare, är den därmed ett bättre val. Men som alltid är viktigt att gå igenom vilka bolag som finns i en fond, för att bilda sig en uppfattning om framtida prestation. 

Med backspegel i handen är det alltid lätt att bli rik. Men ofta brukar bolag/fonder som historiskt presterat bra, fortsätta att prestera bra. SEBs fond har presterat bättre än de andra två historiskt (från 4 år och längre), så den är också klart intressant. 

Men innan man bestämmer sig för en fond, behöver man gå igenom topp 10 innehaven och bilda sig en uppfattning om fondens inriktning. En sak som är viktig att inte glömma bort är att kontrollera hur länge de som nu förvaltar fonden har skött om den. Är förvaltarna nya, är de oprövade kort och då behöver man se vad de har presterat tidigare på andra fonder. Precis som att VD och ledning är viktiga för ett bolags utveckling, är förvaltarna de som avgör om fonden presterar eller ej. 

Ser man till de tio största innehaven i dessa tre fonder är AMF och Spiltan hyfsat lika, skillnaden är att AMF har fler innehav i sin fond jämfört med Spiltan. Om man jämför AMF med SEB är skillnaden, förutom fler innehav i AMF, att SEBs topp 10 innehav är fokuserade på serieförvärvare. Nu har SEB inte släppt sin uppdatering per sista september, men jag för väntar mig inte några större förändringar jämfört med nedan bild.

AMF Aktiefond småbolag

Spiltan småbolagsfond

SEB Sverigefond småbolag C/R

Så valet av fond är helt enkelt avhängt vad man tro på framöver. Kommer serieförvärvare vara rätt väg framåt eller är det bättre med en bredare fond? På Avanza kan man även se branschfördelningen i varje fond, vilket kan agera vägvisare. Men vill man ha en billig fond som presterar bra över tid, är AMF ett bra val. 

Slutsats

Om man ska knyta ihop allt detta till en enkel nybörjarportfölj, skulle den kunna se ut så här:

Totalt 8 innehav och om man hade investerat 10 000 kronor i varje bolag/fond skulle pengarna ha vuxit enligt följande historiskt:

Nu rekommenderar jag inte att man springer iväg och köper dessa bolag/fonder på en gång, utan dessa är ett exempel på hur man på ett enkelt sätt kan skapa en bred aktieportfölj som ger en bra riskspridning och som troligen kommer att fortsätta att prestera bra i framtiden. 

Man bör ta i beaktande att många bolag är högt värderade nu och fallhöjden kan vara stor. Ser man till hur Stockholmsbörsen inklusive återinvesterad utdelning (OMXSGI) utvecklats de senaste tio åren, ligger index klart över trendlinjen och en väldigt bra bit över 200-dagars medelvärde (den röda linjen). 

Hur skulle du sätta ihop en enkel aktieportfölj? Kommentera gärna!