Ny svensk hälsoindexfond har lanserats i veckan

 

Förra månaden lanserade Plusfonder en indexfond inom teknologi och i onsdags var det dags igen för en ny fond. Då lanserade Plusfonder en indexfond inriktad mot hälsovård, PLUS Hälsovård Sverige Index. Den fonden följer ett index som heter SIX Sweden Healthcare Gross Index (SIXSEHEALTHGI). Det indexet innehåller bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och First North, vilket innebär att cirka 150 bolag finns i indexet. 

Det är en stor spread mellan marknadsvärdena på de bolag som är med, alltifrån marknadsvärde på cirka 150 miljarder kronor till cirka 20 miljoner kronor. Även i denna fond, precis som för Teknologifonden, får inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet, vilket ombalanseras halvårsvis. 

Av de 150 bolagen som fonden består av, utgör nedan lista på topp 20 innehaven 76,4%, vilket innebär att övriga 130 innehav inte har så stor påverkan på utvecklingen.

Själv har jag topp 1 och 4 i mina portföljer och just Vitrolife är det bolag som får representera Bure i min fond Stojko Invest Investmentbolag. 

Även denna fond kommer att förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, som förvaltar flera av de andra Plusfonderna. Även för denna indexfond kommer avgiften att ligga på 0,4%. Det är den klart billigaste fonden som jag lyckats hitta. Vanligen ligger fonder inriktade mot hälsovård/läkemedel på avgifter runt 1,5-2% och då innehåller de ofta bolag från hela världen. 

Vad tycker du om PLUS Hälsovård Sverige Index? Är det något som du kan komma att investera i? Kommentera gärna i bloggen.

Få gratis aktier i Investor

 

Att få gratis aktier är kanske inte helt korrekt, men med tanke på att Investor har både sin A-aktie och B-aktie noterad, kan man ibland göra arbitrageaffärer mellan aktieslagen. Helt enkelt för att det är en prisskillnad mellan dessa aktier. 

Nu är det ingen skillnad på dessa två aktieslag förutom hur många röster varje aktie har. Varje A-aktie har 1 röst medan en B-aktie bara har 1/10 dels röst. Men de båda aktieslagen äger lika stor del av Investors tillgångar och skulder och det är samma nivå på utdelningen för båda aktieslagen. 

Vanligen ligger spreaden runt 1 krona, men idag har skillnad ökat markant. Som mest var skillnaden mellan A- och B-aktie nästan 20 kronor, precis när börsen hade öppnat. Nu på eftermiddagen ligger den runt 6 kronor, vilket är rätt så högt det med. 

Det som hände imorse var att det meddelas att Investor A skulle inkluderas i MSCI Global Standard Index, där B-aktien redan är med. Alla de fonder som följer detta index måste då köpa in A-aktien, vilket drev upp kursen. 

De som har Investors A-aktie kan alltså sälja den och istället köpa den billigare Investors B-aktie och på så sätt få fler aktier i Investor gratis. Dock behöver man ta hänsyn till att det kostar olika mycket i courtage beroende på vilken courtageklass man har hos sin mäklare. 

Så det gäller att man räknar efter först och eventuellt byter courtageklass innan man gör detta. Sedan måste man ta i beaktande att kurserna på dessa aktier kan ändras under tiden man håller på, vilket kan leda till att man inte tjänar något på att göra det hela. 

Men om man har väldigt många Investoraktier, kan det helt klart vara värt det. Men glöm då inte att ändra courtageklassen till Fast pris då. 

ICA checkar ut från börsen

 

Idag kom så budet på ICA-gruppen från ICA-Handlarnas förbund och AMF Pensionsförsäkring, att man vill köpa ut ICA-gruppen från börsen via ett budbolag, Murgröna Holdning. Budet är på 534 kronor per aktie och det värderar ICA-gruppen till 107,4 miljarder kronor. 

ICA-Handlarnas förbund kontrollerar redan 54% av aktierna i ICA-gruppen och är alltså  medlemsorganisationen för ICA-handlarna. Det får som effekt att det i princip är ICA-handlarna som själva köper ut sig från börsen. Resten av aktier i ICA-gruppen ägs av flera ICA-handlare privat samt av marknaden. För de ICA-handlare som också äger aktier i ICA-gruppen privat blir detta ett verkligt guldregn. 

Bakgrunden till att man nu vill köpa ut ICA från börsen är för att bolaget står inför ett behov av långsiktiga investeringar för att kunna stärka sitt marknadserbjudande och satsa på innovation, hållbarhet och digitalisering. 

Detta görs enklare i en icke-noterad miljö. Det låter som att det kommer att komma ett antal år med stora kostnader för IT-investeringar och då klart är det lättare om man är onoterad och slipper att vid varje kvartal försvara samt diskutera kostnadsbiten och hur väl dessa investeringar har lett till ökade intäkter. 

Det påminner lite om när Nordnet köptes ut från börsen. Kanske blir det så med ICA, att vi om några år kommer att få se de på börsen igen? Men om budbolaget inte skulle få 90% av aktierna, ska det tilläggas att budet inte går igenom. 

Annars blir det bara Axfood kvar på Stockholmsbörsen och i övriga Norden finns också lågprismatkedjorna Europris (Norge) och Tokmanni (Finland).

Men, det som dock är intressant med budet är att man i pressmeddelandet säger att budet motsvarar en premie på 29%. Anledningen är att man anger 22 oktober som sista handelsdag. Det är då som marknadsspekulationerna började angående ett eventuellt kommande bud. Det vanliga är annars att man utgår från det datum som budet blev offentligt. Om man utgår ifrån gårdagens stängningskurs, innebär budet bara en premie på 11%. 

När man analyserar kursgrafen ovan, ser det onekligen ut som att information har läckt ut om ett kommande bud och man har passat på att handla för fulla muggar. Det är annars svårt att förstå den nästan paraboliska ökningen i ICA-gruppens aktie på kort tid. Vi får se om FI och EBM tittar närmare på det hela eller om saken får bero.

Är Latour högt värderat?

 En fråga som alltid är uppe på tapeten är om våra investmentbolag är högt värderade eller inte. Latour, som jag tycker är något av en juvel bland investmentbolagen, tillsammans med Investor och Svolder, har dragit iväg i värdering anser många. Men är Latour verkligen för högt värderat?

Idag släppte Latour sin kvartalsrapport för det tredje kvartalet 2021 och i den är det alltid intressant att läsa om hur deras onoterade industrirörelse presterar. Totalt sett består Latour till cirka 38% av en onoterade industrirörelse och det är alltid svårt att ge den delen av bolagen en korrekt värdering. Man vet inte hur mycket en tänkt köpare skulle vara beredd att betala för de bolag som finns i den industrirörelsen. 

Latour själva skriver i sin delårsrapport att deras egna värdering av sin industrirörelse är inte 

"...något annat än en försiktig indikation."

Det kan jag hålla med om och så har det sett ut i varje rapport som bolag har givit ut. 

Dock nämner de att de kan konstatera att vid en jämförelse av EV/EBIT-multiplar för andra 

"etablerade börsnoterade industrikoncerner med blandade industriella innehav och en tydlig tillväxtagenda ligger dessa multiplar betydligt högre". 

Så låt oss då undersöka hur det ser ut idag och hur det ser ut givet att den onoterade industrirörelsen skulle värderas till samma EV/EBIT-multiplar som andra börsnoterade industrikoncerner. 

I dagens kvartalsrapport anger Latour sitt substansvärde till 188 kronor per aktie och ser man till utveckligen för substansvärdet per aktie från 2016 och till dagens rapport, har det ökat med totalt116% eller 17,6% i snitt per år.

Den röda linjen i grafen nedan visar det rapporterade substansvärdet, medan den gröna linjen visar vad det högsta substansvärdet skulle kunna vara och den blå det lägsta utifrån Latours uppfattning. 

Anledningen till de olika substansvärdena är för att Latour ger ett värderingsintervall för den onoterade industridelen i sina rapporter. Det intervall som Latour anger i sin rapport är rätt så snävt, cirka +/- 4%. 

Men det är alltid den genomsnittliga värderingen av industrirörelsen som används till det rapporterade substansvärdet per aktie. Det är också det värdet som man används när man pratar om bolagets hela substansvärde per aktie. 

Jämför man utvecklingen av substansvärdet per aktie med börskursen vid rapporttillfällena, kan man klart se att marknaden har prissatt Latour högre över tid. 

Per sista september i år låg börskursen på 272 kronor medan det rapporterade substansvärdet var 188 kronor. Det är en substanspremie på 44,7%.

Men om man då använder sig av några av de börsnoterade industrikoncernerna, typiskt sett de så kallade serieförvärvarna, för att ta reda på vad Latours onoterade industrirörelse skulle kunna värderas till, hur ser bilden ut då? Är det fortfarande en hög substanspremie?

De bolag som jag har utgått ifrån i denna jämförelse är Addtech, OEM, Sdiptech, Lagercrantz, Lifco och Indutrade. De är de gängse bolag som anses utgöra de så kallade serieförvärvarna och har funnits med en längre tid.

Som bilden tydligt visar har EV/EBIT-multipeln för dessa ökat markant under detta år, något som givetvis drivit upp värderingarna och börskurserna i dessa bolag. 

En jämförelse mellan Latours genomsnittliga EV/EBIT-multipel och serieförvärvarna EV/EBIT-multipel gör extra det tydligt.

Om man då använder sig av serieförvärvarnas genomsnittliga multipel för att räkna fram ett justerat substansvärde för Latour samt ställer det i relation till börskursen blir bilden lite annorlunda.

Då kan man se att Latours justerade substansvärde mer följer börskursen än jämfört med hur det ser ut i det som Latour visar i sin kvartalsrapport.  

Om man sedan jämför rapporterad substansrabatt/-premie med justerad substansrabatt/-premie blir bilden också annorlunda.

Här ser man snarare att per 30 september i år värderas Latour till substansrabatt i jämförelse med börskursen än till den substanspremie på över 40% som bolaget rapporterar givet sin konservativa värdering av sin industrirörelse.

Men, som jag nämnde innan, är Latour väldigt försiktiga när de värderar sin onoterade industridel. Och den justerade värderingsmultipeln för EV/EBIT som jag använder för att räkna ut ett justerat substansvärde på Latours onoterade industridel är nu uppe på 40,7. 

Det är med historiska mått högt och det kan vara riskabelt att utifrån en hög värdering konkludera om Latour är köpvärt eller ej. Men det ger en bild på hur försiktiga Latour är i sin värdering. 

För att se elasticiteten i värderingen kan man laborera med EV/EBIT-multipel. Om multipeln skulle minska med nästan hela 40% till 25 gånger leder till att det justerade substansvärdet uppgår till 220, vilket ger en substanspremie på 23,64% mot börskursen per 30 september i år. 

Med andra ord, även om det kommer ett kraftigt fall i värderingarna för serieförvärvare, i detta fall nästan 40%, innebär det att Latours "verkliga" substansvärde skulle hamna på 220, vilket ger en substanspremie på nästan 24% mot som i kvartalet redovisade nästan 45%. 

Det finns helt enkelt en hel del margin of safety i det sätt som Latour värdera sina onoterade innehav till, vilket denna genomgång helt klart har visat på. 

Nu är detta inte en köprekommendation på något sätt utan mer som sagt för att visa på, i siffror, hur lågt bolaget själva redovisar sin substans. Det är också ett försök till att visa hur stor elasticiteten kan tänkas vara i bolagets värdering. 

Om Latour hade värderat sin industrirörelse till en multipel på 25-30 tror jag inte att vissa skulle tycka att premien var orimligt hög som det anses var nu. 

Vad tycker du är ett rimligt substansvärde för Latour? Kommentera gärna

Nätmäklarfajten: Avanza vs Nordnet

Intresset för privatekonomi ökar i vårt samhälle. Fler och fler börjar inse att om man inte har ett sparande, blir det knappast en guldkantad tillvaro som pensionär. I Sverige finns det två utmanare till de traditionella bankerna, som tillhandahåller möjligheten att spara och investera i värdepapper, Avanza och Nordnet. 

Båda dessa bolag är i sin tur noterade på Stockholmsbörsen och i detta inlägg ställer jag dem båda mot varandra i nätmäklarfajten.

Men innan vi dyker djupare in i siffrorna är det på sin plats att redogöra lite kort om varje nätmäklare. 

Avanza - Bolaget grundades 1999 av Sven Hagströmer som HQ.se, men redan 2001 antog man namnet Avanza efter att HQ.se, Aktiespar Fondkommission och Avanza slogs ihop. Idag är man en digital bank fokuserad på den svenska marknaden där dess tillväxt drivs av kunders aktivitet ökar samt att deras sparkapital växer. 

Det är inte bara handel i aktier och andra värdepapper som erbjuds utan också fonder (även egna), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån. Bolånen erbjuds via Stabelo, som man äger 19,8% av och Landshypotek Bank. 

Avanza erbjuder ingen rådgivning utan sprider information om sparande via Placerakanalen och olika poddar knutna till banken. 

• Antal anställda: 598
• Börsvärde: 53 miljarder
• VD: Richard Josefsson (äger 20 000 aktier)
• Styrelseordförande: Sven Hagströmer (äger 15 581 230 aktier)
• Största ägare (i % av rösterna)
• Baillie Gifford (10,1%)
• Sven Hagströmer (10,1%)
• Creades (10,0%)

Nordnet - Bolaget är några år äldre än Avanza och grundades 1996 som en bifirma till E. Öhman J:or Fondkommission AB. Tre år senare påbörjades den internationella expansionen då man etablerade kontor i Luxemburg. Två år efter det startades verksamhet upp i Norge och Danmark. Man slogs även ihop med den svenska nätmäklaren Teletrade. 2004 växte man ytterligare genom förvärvet av Stocknet, varpå man också fick verksamhet i Tyskland. 

2007 öppnade man verksamhet i Finland och renodlade gruppen till ett nordisk bolag då verksamheterna i Luxemburg och Tyskland såldes. 2017 köptes Nordnet ut från börsen av Öhmangruppen och Nordic Capital för att åter dyka upp på börsen mot slutet av 2020. 

Likt Avanza, erbjuder Nordnet handel i aktier och värdepapper samt fonder (även egna indexfonder), pensions- och kapitalförsäkringar samt bolån via Stabelo. Nordnet sprider information om sparande via sina bloggar och olika poddar knutna till banken. 

• Antal anställda: 646
• Börsvärde: 41 miljarder
• VD: Lars-Åke Norling (äger 3 000 455 aktier)
• Styrelseordförande: Tom Dinkelspiel (äger 5 047 903 aktier)
• Största ägare (i % av rösterna)
• Öhman intressenter (21,6%)
• Premiefinans (10,0%
• Norges Bank (5,3%)

Baserat på fakta kring bolagen är det inte någon direkt större skillnad. De har samma typ av erbjudanden och profil. Den stora skillnaden är att Nordnet finns i Norden medan Avanza är fokuserade enbart på Sverige. 

Som småsparare spelar det egentligen ingen roll vilken nätmäklare man väljer då de erbjuder samma sak. Det blir mer tycke och smak om vad som passar än bättre utifrån användarupplevelsen och här ligger nog Avanza lite bättre till om man pratar med folk i sin omgivning. 

Intäkter

Båda bolag är fokuserade på tillväxt och deras intäkter är starkt knutna till antalet sparare och hur aktiva de är. De främsta intäktskällorna för de båda är courtageintäkter, dvs den som uppstår när man köper och säljer aktier och andra värdepapper. 

Denna typ av intäkter står för nästan hälften av alla intäkter och då förstår man att in nedgång i handel med värdepapper eller tapp av kunder slår hårt mot bolagens resultaträkning. 

Sedan har Avanza en större andel intäkter från fondprovisioner än Nordnet, som har mer intäkter från valuta och räntenetto. Just valutaintäkterna är något som bolagen får kritik för från småsparare, då dessa ofta uppgår till en betydande del av vad det kostar att handla utländska värdepapper. Men för Nordnet och Avanza är dessa som vi ser betydande andelar av de totala intäkterna. 

Rörelsekostnader

Eftersom båda bolagen har digitala affärsmodeller är det viktigt att hålla nere kostnaderna, för att modellen ska kunna skala bra när intäktssidan växlar upp. Som förväntat är personal den största kostnaden följt av IT och avskrivningar.

Vid denna jämförelse dyker en intressant sak upp och det är att Nordnet verkar ha valt att köpa in en större andel konsulttjänster än Avanza. Avanza verkar ha valt att ha denna kunskap inhouse, eftersom personalkostnaderna för Avanza är så mycket större. 

IT-kostnaderna hamnar runt 11-15% och att Nordnet har högre kostnader kan nog hänga ihop med att de finns i fyra länder. Det kostar helt enkelt mer att drifta fyra länder än ett land. Det är nog också det vi ser i de högre avskrivningarna. 

Totala intäkter och rörelsekostnader över tid

Om man ser över tid de senaste fem åren, har bolagens totala intäkter och rörelsekostnader följt varandra åt utan några större avvikelser.

Beloppen i graferna ovan är i miljoner kronor och vi ser att Nordnet har haft högre intäkter under hela tiden, men det är på rörelsekostnadssidan som det sker något intressant. Här ser man klart att Avanza har en bättre kostnadskontroll än vad Nordnet har haft över tid. Dock verkar denna relation krypa en hel del mot senare tid. 

Nu ska tilläggas att Q3 2021 bara innehåller tre kvartal, så det är inte så att intäkterna har planat ut och rörelsekostnaderna minskat kraftigt. 

Men att gapet mellan bolagen vad gäller totala rörelsekostnader har minskat kan tyda på att Nordnet börjar bli en mer och mer kostnadseffektiv bank. 

Lönsamhet

Ser man på utvecklingen kring marginalerna är det klart att Avanza är ett mer lönsamt bolag och att gapet mellan de båda de senaste två åren är rätt så konstant för de tre olika måtten. När man analyserar marginalerna, blir det tydligt hur mycket Nordnets IT-utveckling kostade under 2017-2019. 

Sparkapitalets utveckling

Eftersom båda bankernas affärsmodeller bygger på att attrahera ett så stort sparkapital som möjligt från sina kunder kan vi använda oss av det för att se hur mycket intäkterna respektive rörelsekostnaderna har utvecklats i förhållande till sparkapitalet. 

Om man ser till utvecklingen av sparkapital som respektive bolag har, det vill säga hur mycket har kunderna valt att placera i respektive bolag kan man se att det är väldigt jämt. Det är en viss skillnad åren 2017-2019 och det hänger ihop med att Nordnet hade vissa utvecklingsproblem med sin sajt. Man var tvungen att göra en hel del investeringar i sin infrastruktur, vilket var anledningen till att man köpte ut bolaget från börsen. 

Från år 2016 och till oktober 2021 har sparkapitalet haft en årlig ökning på med 27-28% per år för de båda bolagen. 

Om man då tittar på intäkter och rörelsekostnader i förhållande till sparkapitalet ser man att Avanza har lyckats hålla gapet mellan intäkter och rörelsekostnader större. Från 2020 och tills nu kan man se hur affärsmodellen verkligen skalar då aktiviteten på börsen ökat markant, något som gör att bolagen lyckas få ut mer intäkter per sparkrona. 

Om man analyserar intäktssidan ser man att Nordnet har fått ut mer intäkter per sparkapital än vad Avanza har fått. Det är först från år 2020 och framåt som Avanza tjänar mer per sparkrona än vad Nordnet gör. 

Det har troligen att göra med att Avanza har en större andel av sina intäkter från courtaget, som det är högre marginal på jämfört med de andra intäktsklasserna.

Avanzas rörelsekostnad i förhållande till sparkapital har legat stabilt runt 0,2% för att i år sjunka under. I Nordnets fall har man haft alldeles för höga rörelsekostnader sett till det sparkapital som kommit in till bolaget. Här blir det väldigt tydligt under åren 2017 och 2018 då man hade höga kostnader för utveckling av sin IT-plattform. 

Antal kunder

Båda bolagen har nått över 1,5 miljoner kunder under 2021, men per sista oktober i år klev Avanza över 1,6 miljoner kunder. Om man ser kundutvecklingen per år är det en ökning med i snitt 24% för Avanza och 23,25% för Nordnet. 

Men om man ser på de senaste 2,5 åren är det faktiskt Nordnet som ökar antalet kunder i en snabbare takt än Avanzan. Kanske börjar Nordnets investeringar nu långsamt bära frukt?

Värdering

Om man ser på det två bolagen värderas Avanza klart högre på alla de olika måtten

Slutsats

Om man summerar det hela kan man konstatera att trots att bolagen har nästan lika många kunder och att kunder har placerat ungefär lika mycket kapital i båda, är det ändå Avanza som är det bolag som är mest lönsamt. 

Avanza lyckas också få ut mer från varje sparkrona som placeras hos dem samtidigt som man lyckas med att hålla nere kostnaderna på en låg och jämn nivå sätt till varje sparkrona. 

Det är något som återspeglas i utvecklingen av aktiekursen mellan de båda, där Avanza har haft en högre avkastning från 25 november 2020 tills idag.

Fördelen med båda bolagens affärsmodeller är att det är väldigt skalbara, så när väl infrastrukturen är på plats, kostar det inte mycket mera att addera fler kunder eller ta in mer av kunderna sparkapital. 

På senare tid verkar Nordnet börjat komma ikapp lite. Men om man ska knuffa ned Avanza från förstaplatsen behöver man dels hålla kostnaderna på en lägre nivå och även se till att få ut mer intäkter per insatt sparkapital. 

För att lyckas med det tror jag att andelen courtageintäkter behöver öka i förhållande till de andra intäktsslagen. Fördelen för Nordnet är att man har närvaro i de övriga nordiska länderna, vilket borde öka möjligheten till att växa på sparmarknaden. Avanza är som bekant bara på den svenska marknaden. 

Vilket bolag är din favorit? Kommentera gärna i bloggen.