FIRE och ditt boende

 

Ofta när man läser om FIRE, är det sällan att man läser om hur dessa personer tänkt att lösa boendefrågan. För de som är nya till begreppet FIRE, står det för Financial Independent Retire Early. Med andra ord att gå i pension i förtid då man uppnått ekonomisk frihet. 

Just RE i detta begrepp är lite flytande. För vissa personer innebär det att man inte jobbar alls något mera. Men för andra innebär det att man visst kan jobba, men bara om man vill och med det man vill. Nu kommer jag inte i detta inlägg belysa den aspekten i detta inlägg utan att fokusera på boendefrågan.

För att uppnå FIRE utgår man ifrån 4%-regeln, vilken säger att du måste ha ett totalt kapital som uppgår till 25 gånger din årliga kostnad (fasta och rörliga kostnader). Om du anser att du behöver 20 000 kronor (vilket jag kommer använda som exempel i inlägget) i månaden för att klara dig, behöver du ha ett totalt kapital på 6 miljoner kronor (20 000 * 12 * 25). Behöver du endast 15 000 kronor i månader, sjunker totala kapital till 4,5 miljoner kronor, men om du behöver 25 000 kronor i månaden ökar det totala kapitalet till 7,2 miljoner kronor. 

Principen är att ju mindre du behöver för att klara dig per månad, ju mindre totalt kapital behövs innan du kan bli FIRE och vice versa. 

Varför just 4% kan man undra? Jo, tanken är att eftersom börsen över väldigt lång sikt, tror att man pratar om de senaste 100 år har givit en genomsnittlig årsavkastning på 7-8%, kommer ett uttag på 4% per år göra att kapitalet aldrig tar slut. Här räknar man även med en inflation på 2% och så lite skatt på sparandet. Då blir det i runda slängar lika mycket som årsavkastningen. 

Sen kan man alltid diskutera om man också bör ha 1-2 årskostnader i buffert. Börsen kan ju gå ned ett år och om du då tar ut säg 20 000 kronor varje månad kanske det nu motsvarar 6% av det totala kapitalet eller ännu värre en högre andel. Då kommer ju pengarna inte att räcka enligt beräkningen! 

Men har man en buffert så tar man av den och förhoppningsvis vänder börsen och man kan återigen ta ut sina 20 000 kronor i månaden utan att det totala kapitalet kommer att minska. Nackdelen är att med reserver tar det längre till att nå FIRE. Man kan också försöka leva snålare om börsen går ned istället för att ha dessa reserver, men det är kanske inte så enkelt, varpå din finansiella risk plötsligt har ökat. 

Alltid när man gör denna typ av beräkningar utgår man ifrån att framtiden är linjär. Men som vi all vet, är den långt ifrån det och man måste kunna klara svängningar i sitt totala kapital utan att ens tillvaro faller. Med det vill jag säga, att jag skulle inte rekommendera FIRE om man uppnår den med minsta möjliga marginal.

Dock är det en sak som jag tycker det inte pratas om när FIRE diskuteras och det är att så fort som du säger upp dig och slutar att ha en fast månadslön så upphör din kreditvärdighet. I bankers ögon har du inget kreditvärde! 

Jag hade runt 2019 en "häftig" diskussion om detta med en av våra svenska nischbanker där jag menade på att en diversifierad aktieportfölj på dubbla lånebeloppet är mer säkert än en fast anställning. Risken att förlora jobbet borde vara högre än att samtliga aktieinnehav blir värda noll. Banken såg det inte på det sättet. 

Fast månadslön, du är kreditvärdig. Aktieportfölj på X miljoner, du är inte kreditvärdig.

Utan kreditvärdighet, kan du inte ta ett lån och köpa en ny bostad (hus eller bostadsrätt) utan du måste betala den kontant. Att få en hyresrätt kan man också glömma då hyresvärdar kräver fast anställning. Man kan få om man hyr från en privat hyresvärd som känner en och vet att man kommer att klara av månadshyra, men det lär nog vara undantagsfall.

Så, har man inte lyckats lösa boendefrågan innan man blir FIRE, blir det svårt att lösa den sedan. Säg att du har dina 6 miljoner i totalt kapital, men inte löst boendet. Du måste flytta men upptäcker nu plötsligt att du inte få något banklån. 

Om du ska köpa en 1-2 roks lägenhet runt Stockholm kostar den cirka 2,5 -3 miljoner. Köper du den har du helt plötsligt bara 3,5-3 miljoner kvar i din portfölj. Dina 20 000 kronor i månaden som du behöver är inte längre 4% utan 8 - 6,85% och då går kalkylen inte ihop längre. 

Om du ska kunna ta ut bara 4% från portföljen, kommer du att behöva leva på 11 667 - 10 000 kronor per månad. Det är en stor skillnad mot de 20 000 kronor som du ansåg dig behöva. 

Visst, man kan argumentera att då är det bara att ta ett deltidsarbete som fyller upp mellanskillnaden, fast då anser jag att man kommer bort ifrån konceptet med FIRE. Om man ändå arbetar efter FIRE, ska det vara för att man väljer det och inte för att man måste eftersom kalkylen inte gick ihop. Det är en viktig distinktion att ta med i planen. 

Utan att ha löst boendefrågan och tagit de lån som man behöver samt ordnat med 1-2 års reserver, tycker inte jag att man bör fundera på FIRE. Visst kan det gå ändå, och det finns personer som är bevis för att det fungerar. Men den risk man tar är rätt så hög och varför utsätta sig för det och den stress som det innebär?

Uppföljning:

Efter att ha tänkt vidare på varför banken anser att man inte har någon kreditvärdighet utan fast anställning trots att man kan ha andra säkerheter tror jag att det kan beror på riskklassificeringen av lån. En bank måste klassificera alla sina lån utifrån olika riskklasser. Varje riskklass i sin tur kräver olika kapitalkrav, pengar som banken måste hålla utöver det egna kapitalet. Ju högre riskklass ju högre andel kapital måste hållas. 

Om en bank skulle ge ett banklån till någon som är FIRE och då inte har någon fast anställning, skulle det lånet hamna i högsta riskklassen. Något som skulle leda till ett högre kapitalkrav. Det i sin tur blir då en högre en kostnad för banken. När det var minusränta fick som bekant banker betala för att hålla kontanter. 

Om det är så, kan man förstå att de nekar bolån till personer som är FIRE. Men då handlar det om hur reglerna för riskklassificering och kapitalkrav är utformade och inte att en person som är FIRE inte skulle vara kreditvärdig. 

Jag menar att om du har en aktieportfölj på 2 gånger lånebeloppet är det lägre risk än om du endast har en fast anställning. Sedan behöver man ta hänsyn till vad för bolag portföljen består av. Är det endast förhoppningsbolag i den, är den nog inte mycket värd som säkerhet. 

Om det finns någon som jobbar inom bankvärlden, som kan sprida lite ljus kring detta vore det intressant. 

Småbolagsfonder från ett helårsperspektiv

Efter mitt förra inlägg om bästa småbolagsfonden 2021, funderade jag vidare på hur mätperioden kan ha påverkat utfallet och om man skulle ha utgått årsvis ifrån istället. I många fall har vi sett en kraftig ökning de senaste 2,5 åren och en genomsnittlig årlig avkastning ger lätt en linjär mental bild över utvecklingen. Men hur har det då sett ut på årsbasis och är det egentligen per helår som man borde ha jämfört med?

I detta inlägg tittar jag närmare på småbolagsfonderna sett från ett helårsperspektiv. Frågor som jag har funderat på och som jag kommer att försöka beröra i inlägget är: 

• Hur har avkastningen sett ut årligen? 
• Slår småbolagsfonderna index, i detta fall Carnegie Small Cap Index? 
• Finns det någon/några fonder som har en mer jämn utvecklingen år efter år?
• Blir det samma resultat som i inlägget Bästa småbolagsfonden 2021?
• Hur har min totala portfölj, Stojko Invest, presterat jämfört med småbolagsfonderna?

Eftersom många säger att man ska vara långsiktig och se investeringar på minst fem års sikt, har jag valt att utgå från 1 januari 2016 och till Q3 2021. Då får man fem hela år plus vad man presterat de tre första kvartalen 2021. Skillnaden mot inlägget om bästa småbolagsfonden är att jag i den utgår från 2021-09-30 och räknar bakåt 1, 3, 5 och 10 år. 

I bilden nedan kan man se den årliga avkastningen för de småbolagsfonder som har en historik sedan 2016-01-01. Jag har även utsett topp 3, genom att färglägga dem med guld, silver och brons. Ordningen bland fonderna är utifrån totalavkastning, vilket kommer att beröras senare i inlägget. 

Som tabellen visar varierar den årliga avkastningen kraftigt mellan åren. I den förra undersökningen var till exempel Enter småbolagsfond med bland de topp 3 i varje mätperiod. Men om man ser på ovan tabell är det endast 2020 som fonden är med i topp 3 och då som den bästa fonden. Dock underpresterade man index rejält 2016, men även 2018. 

Om man istället ser på SEB Sverigefond Småbolag C/R så har den haft en avkastning som har varit positiv varje år och som dessutom har slagit jämförelseindexet årligen. Den har även varit bland de topp 3 i 3 av 5 år, men under 2021 har det hittills inte gått lika bra. Också under 2020 presterande den inte bland de bästa utan hamnade mer i mitten av de undersökta fonderna. 

Tar man AMF, som är speciell, då den endast kostar 0,45% i total avgift har den lyckats väldigt bra. Med tanke på att det är i år som den för första gången befunnit sig bland de topp 3 är det en fin prestation av fondens förvaltare Angelica Hanson.  

Fonder från C Worldwide, Strand och Skandia har alla tre inte haft ett minusår, men har ändå underpresterat jämfört med index. 

Av tabellen framgår det att det finns det flera fonder som slår sitt jämförelseindex, men att det inte innebär att det är en bra fond i jämförelse med sina peers. Dock tycker jag att det är en bra utgångspunkt att fonden presterar bättre än sitt jämförelseindex, när man nu betalar för förvaltningen. 

Om man analyserar avkastningen närmare och delar upp den i olika perioder, får vi en liten annan bild som vi kan se i tabellen nedan:

I den första tabellen, kunde vi se att höga årliga avkastningar uppstått från 2019 och framåt. När man delar upp perioden i två delar, 2016-2018 och 2019-2020 framträder en intressant bild. 

Vinnaren Enter småbolagsfond var knappast en höjdare mellan 2016-2018 utan låg på plats 15 av 19. Fonden hade avkastat mindre än hälften än vad Carnegie small cap indexet hade presterat. Istället finner fonder som Strand, Öhman och Lannebo över sitt jämförelseindex. 

Tittar man sedan närmare på perioden 2019-2020 har fonderna Strand, Öhman och Lannebo istället halkat efter och presterar sämre än jämförelseindexet. Spiltan småbolagsfond har gjort ett jätteryck, från att ha varit tredje sämsta fond 2016-2018 till att vara den näst bästa fonden 2019-2020.

SEB Sverigefond Småbolag C/R var med i topp 3 sett på 5 års sikt i min förra undersökning, men totalt sett hamnade på plats 7. Men mätt utifrån årsbasis är det den näst bästa fonden. 

Frågan är då vad detta beror på? 

Likt en VD i ett företag, har en förvaltare samma betydelse för en fond. I Enters fall, bytte man förvaltare under 2019 då Jon Hyltner kom in. Med tanke på hur fonden har utvecklats, var detta ett kanonbyte. Samma sak är det i Evli, som fick in Janne Kujala 2019 och den fonden har efter det presterat mycket väl.

I Spiltans fall verkar det mer bero på att man från 2019 och framåt fokuserat mer på småbolag än stora bolag. Denna fond hette också tidigare Spiltan Aktiefond Sverige, där man i juli 2020 bytte man namn till Spiltan småbolagsfond. 

Tittar man på SEB-fonderna är det duktiga Per Trygg som förvaltat dessa tillsammans med ett förvaltarteam under hela tiden. Nu verkar det som att han börjat "tröttna" på SEB och från oktober i år kommer han att förvalta Lannebo småbolag. Kanske får den fonden då et uppsving och frågan är nu hur kommer SEBs småbolagfonder att prestera framöver? 

Vidare, om man ser på AMFs småbolagsfond har den fått ytterligare en förvaltare sedan september 2021, då Tomas Risbecker kliver in som medförvaltare. Han förvaltade AMF Aktiefond Sverige sedan 2013.  

Går man tillbaka till Dagens Industris undersökning om aktivt förvaltade Sverigefonder, har AMF Aktiefond Sverige underpresterat sitt jämförelseindex både i år och på tre års sikt, så jag undrar lite vad det tillskottet ska bidra med. Är det så att Angelica är på väg ifrån AMF, för varför skulle man annars ta in ytterligare en förvaltare när hon gjort ett bra jobb hittills? AMF Aktiefond Småbolag har de senaste åren varit viktad mot tillväxt och midcap, men kommer man vikta mer nu mot large cap? Helt klart ger denna ändring upphov till en hel del frågetecken. Det blir med andra ord viktigt att se hur AMF Aktiefond Småbolag presterar den närmaste tiden och om det görs några förändringar i fondens förvaltning. 

Den slutsats som jag kan dra är att det hänger väldigt mycket på förvaltaren hur fonden presterar och att det är viktigt som investerare att ha koll på eventuella förändringar i ens fonds förvaltning. Med andra ord, har man bytt förvaltare, har det kommit in en ny förvaltare, har man ändrat strategi, är frågor som är viktiga att ställa sig och följa upp mot hur fonden presterar på sikt. Allt för att inte bli sittandes med en fond vars förvaltning laggar och man som sparare betalar en avgift för att slippa göra jobbet själv. 

Hur har då Stojko Invest presterat jämfört med småbolagsfonderna?

Innan jag gjorde denna sammanställning var jag fullt övertygad om att jag låg rätt så bra till. Inte i topp, men kanske topp 5 om det ville sig väl. Nu utgår jag från 1 januari 2018, då jag började egentligen 1 oktober 2017, men för att kunna jämföra årsvis, blir starten 1 januari 2018. 

Det ska också tilläggas att jag primärt inte investerat i småbolag under hela denna tid, utan svängt från utdelningsinvestering till tillväxt med fokus på tech. Så jämförelsen är kanske lite äpplen och päron. Men poängen är att istället för att investera i fonder har jag valt att investera i aktier och då är det intressant att se hur jag har lyckats med den strategin. Alternativet hade ju varit att valt några fonder och låtit någon annan göra jobbet åt mig.

Som tabellen visar, fick jag en bra start 2018, där jag slog indexet och även samtliga småbolagsfonder. Under 2019 hade jag fortfarande fokus på utdelning, även om en hel del tech kommit in i portföljen. Denna mix hade jag fram till april 2020 där jag efter att ha sålt av vid sämsta tillfälle (23 mars 2020) la om strategi och började fokusera på totalavkastning. Under 2021 var jag sedan för långsam med att vikta om mot mer industri, bank och serieförvärvare, som gått starkt utan låg kvar i tech. Först framåt sommaren allokerade jag om en del av portföljen. 

På hela taget har detta gjort att jag trots en genomsnittlig årlig avkastning (CAGR) på 25,87% haft en avkastning som placerar mig på plats nr 10 av fonderna i tabellen ovanför. Men jag kan inte vara direkt missnöjd med min avkastning, även om perioden som jag undersökt är kort vilket man inte får glömma bort. Under tiden kan jag trösta mig med att jag presterat bättre än småbolagsindexet.

Frågan är dock om jag skulle kunna nå en bättre avkastning genom att allokera om portföljen på ett annat sätt? Helt enkelt för att jag hållit fast vid mina innehav för länge och inte agerat med marknadens skiftningar. Detta hade jag nog kunnat undvika om jag varit investerad mer i småbolagsfonder. 

Jag har redan nosat på detta genom hur jag har byggt min portfölj i aktiebolaget. Där jag har en bas av investmentbolag och småbolagsfonder kombinerat med några aktier som jag tror extra på. Men så har jag valt AMF Aktiefond Småbolag i den portföljen och med tanke på att Angelica kanske försvinner är det inte säkert att den fonden kommer att vara det bästa alternativet.

En fond som jag inte har med i sammanställningen är Odin Small Cap C SEK, som förvaltas av Jonathan Schönbäck. Han tog över den i januari 2020 och utvecklingen har varit 42,74% under 2020 (mätt från 22 januari 2020) samt 34,74% under 2021 (fram till 30 september). För perioden 22 januari 2020 till 30 september 2021 är uppgången 92,33%. Endast slagen av Enter småbolagsfond som avkastat 102,23% under samma period. Detta är en fond och förvaltare som nog är värd att hålla ögonen på. 

Summering

Helt klart kan man konstatera att en fonds avkastning varierar år efter år och det finns ingen fond som är bäst år efter år. Däremot verkar det vara som ett antal fondbolag som de senaste åren konsekvent placerar sig i topp (med dess förvaltare inom parantes) och det är:

• Enter fonder (Jon Hyltner)
• Spiltan fonder (Per Andersson)
• Evli fonder (Janne Kujala)
• Humle fonder (Petter Löfqvist)
• Odin fonder (Jonathan Schönbäck)
• Danske Invest fonder (Max Frydén)
• AMF fonder (Angelica Hanson)

Precis som jag skrivit tidigare när jag skrivit om investmentbolag, är det kanske lättast om man skapar en portfölj med ovan sju fonderförvaltares fonder och likaviktar den. Sedan viktar man om den fondportföljen och eventuellt byter ut en fond om förvaltaren flyttar på sig eller verkar tappa sin edge. 

Den strategin hade om man börjat 1 januari 2020 givit följande utveckling (Odins fond är från 22 januari 2020 dock):

Det innebär att 10 000 kronor i varje fond hade per 30 september 2021 varit värt 140 959 kronor (en CAGR på 49,18% räknat på årsbasis). Uppenbarligen verkar det vara en bra strategi, i alla fall historiskt, och något som jag får laborera vidare med framöver när jag funderar vidare på min allokering i Stojko Invest.

Exit i Flat Capital

I onsdags noterades Flat Capital, Klarnagrundarnas investmentbolag, på börsen. Eftersom hypen var stor kring detta bolag, övertecknades också emissionen kraftigt. Själv hade jag ansökt om att få aktier på flera depåer, i hopp om att få tilldelningen. Totalt hade jag ansökt om 5 000 aktier på 3 olika depåer, men fick bara 788 stycken. 

Anledningen var att bolaget valt att låta alla som deltagit i emission få tilldelningen, något som givetvis gör att man endast får en bråkdel av det man ansökt om. Här är jag lite tudelad mellan om det är positivt att man får en liten tilldelning eller om det är bättre att inte få någon tilldelning alls. När man endast får aktier för cirka 10% av det som man vill investera i bolag, faller lite syftet med att investera i bolaget.

Visst man kan ju alltid köpa in mellanskillnaden mellan de antal aktier som man fick tilldelat sig och det som man egentligen hade velat ha. Problemet är att det antal aktier som jag önskat var baserat på den värdering bolaget hade vid emissionen. 

Redan där värderades Flat Capital till en substanspremie om 4%. Nu ökade värdet på bolagets aktier med nästan 70% direkt när börsen öppnade och att då köpa in mellanskillnaden över börsen till en premie på cirka 75% känns inte lockande. 

Så därför valde jag att sälja av samtliga aktier som jag fått i emissionen runt 17-18 kronor. Med tanke på kursuppgången så blev det en väldigt fin vinst på några minuters "arbete". Men jag hade hellre sett att jag erhållit det jag ansökt om eller inget alls och att kursen hade hållit sig runt 11-12 kronor. 

Idag har aktien fortsatt upp med strax över 35% och handlas lite över 27 kronor. Hade jag väntat så hade jag fått ytterligare 10 kronor per aktie ungefär. Men när en aktie beter sig på detta vis är det bara spekulation och då avstår jag helt samt är nöjd med en vinst på runt 70%.

Nu verkar det som att substansvärdet i Flat Capital troligen ligger runt 15-16 kronor då Budbeeinnehavet borde värderas högre. Anledningen är att Kinnevik, som kom med kvartalsrapport i veckan och som också har investerat i Budbee värderar sitt innehav högre än vad Flat Capital gör. Det sägs även att det finns dolda värden i Flat Capitals Klarnainnehav, dvs det borde värderas högre än i prospektet. 

Men oavsett, så är substanspremien i Flat Capital just nu över 100% (och ca 170% utifrån prospektet) och det känns inte hållbart i längden. Själv tycker jag att det är lite jobbigt med Latour, som handlas till en substanspremie om cirka 50%. Fast i Latours fall visar deras innehav vinst på sista raden och det kan man inte säga om innehaven i Flat Capital.

Med tanke på att det är nästan 10 000 nya aktieägare i Flat Capital bara hos Avanza och nästan 6 500 ägare hos Nordnet, är risken stor att många småsparare kommer att bränna sig på denna aktie om det vänder ned.

Bästa svenska småbolagsfonderna 2021

I början av oktober i år hade Dagens industri (DI) en artikel om att väldigt många aktivt förvaltade Sverigefonder har misslyckats med att gå bättre än börsindex. Detta inlägg kommer att titta närmare på hur det ser ut för svenska småbolagsfonder. Har de lyckats bättre? Vilka är de bästa småbolagsfonderna att investera i? 

I DIs undersökning av Sverigefonder är det främst aktivt förvaltade aktiefonder med, men även några passivt förvaltade fonder. Tanken med en aktivt förvaltad fond är att det finns förvaltare, som gör jobbet åt dig med att välja vilka aktier som fonden ska äga. Målsättningen är att en aktivt förvaltad fond ska slå sitt jämförelseindex. För de fonder som är aktivt förvaltade är det inte ovanligt med totala avgifter på runt 1,50-1,80%, ibland även mer då vissa fonder även har en prestationsbaserad avgift som faller ut om fonden går bättre än sitt jämförelseindex.

Då vill det ju till att man får valuta för pengarna, eller hur? Men som DIs undersökning visar, var det mer än 9 av 10 Sverigefonder som inte slagit börsindex i år. Om man ser över tre år, var det endast 6 av drygt 60 fonder som lyckades slå börsindex.

Från Dagens Industri 4 oktober 2021

Själv tycker jag detta är en katastrof och ett rejält underbetyg till många fondförvaltare. Även passivt förvaltade Sverigefonder som Aktiespararna Topp Sverige Hållbar, med en total avgift på 0,32% har inte lyckats så börsindex i år eller på tre år. 

De Sverigefonder som lyckades slå börsindex i år är SEB Sweden Equity, Öhman Sverige Hållbar, Enter Sverige Pro, Öhman Sverige Fokus. Över tre år är det Handelsbanken Sverige Tema, Carnegie All Cap, Enter Select Pro, Enter Sverige, Cliens Sverige B, AMF Aktiefond Sverige, Spiltan Aktiefond Stabil, SEB Sweden Equtiy och Enter Sverige Pro. 

Ser man på båda perioderna är det endast SEB Sweden Equity och Enter Sverige Pro som lyckats. Hatten av till dessa!

Vilken är då den bästa småbolagsfonden?

Med utgångspunkt i Dagens Industris artikel har jag gjort den motsvarande undersökning gällande svenska småbolagsfonder. Om man ska investera i småbolagsfonder, vilka ska man välja och lyckas fonderna slå småbolagsindex eller ej. Det jämförelseindex som jag har använt mig av är Carnegie Small Cap Index (CSRX), då det är det vanliga indexet som förvaltare av småbolagsfonder använder sig av.

I jämförselen har jag utgått ifrån Morningstars kategori Sverige, små-/medelstora bolag och fonder som finns lätt tillgängliga för svenska aktiesparare. Av de fonder som har valts ut i kategorin har alla funnits i minst 5 år, då jag tycker att DIs undersökning var lite för kort. 

Det gör att av de 93 småbolagsfonderna i Morningstars kategori endast kommer med 20 fonder. Värt att notera är att i Morningstars listor kan en fond förekomma flera gånger om den har olika fondslag. Rensar man för detta försvinner 50 fonder och kvar blir 43, vilket gör att min undersökningen täcker in nästan hälften av småbolagsfonderna i kategorin. 

Slutligen fokuserar jag på den årliga genomsnittliga avkastningen. Helt enkelt för att jag själv har årlig genomsnittlig avkastning som mål.  

1) Årets avkastning

Årets avkastning är fram till och med 30 september i år, för att få mer jämförbarhet med DIs undersökning. Småbolagsindexet CSRX har under den tiden ökat med 21,0%. Här är det 8 av 20 undersökta småbolagsfonder som lyckats slå småbolagsindexet. 

Topp 3 i år utgörs av: 

• Humle Småbolagsfond
• AMF Aktiefond Småbolag
• Enter Småbolagsfond

Mellan varje av dessa tre är det steg om cirka 2-procentenheter, så det är en stor skillnad. Om man tittar närmare på vilka aktier som finns bland dessa fondernas topp tio innehav är det endast en aktie som finns i alla tre. Det är Addlife B. I övrigt är Bufab, Sagax och Swedencare med i två av de tre fonderna. Resten är spritt. 

Man kan också konstatera att Humle är mer koncentrerad då deras topp tio innehav är högre viktade än övriga två fonder. Trots att Humle och Enter tar över 1,70% i total avgift för sina fonder, så lyckas AMF med sina modesta 0,45% i total avgift prestera väldigt bra. 

Allra sämst har Länsförsäkringar Småbolag Sverige A presterat med sina 7,66%, följt av C Woldwide Sweden Small Cap 1A på 12% och Skandia Småbolag Sverige på 13,11%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade och har en total avgift på 1,68%, 1,76% respektive 1,47%. 

2) 1 års avkastning

Sett över 1 års tid har småbolagsindexet ökat med 30,9% och här är det betydligt fler fonder som har lyckats. Strax över hälften av de undersökta fonderna (11 av 20 fonder) har lyckats prestera bättre än det index de är satta att slå.

Topp 3 på 1 års sikt utgörs av:

• Enter småbolagsfond A
• Spiltan småbolagsfond
• Humle småbolagsfond

Mellan de två första är det väldigt jämnt och båda har stigit med mer än 50%, medans Humle steg strax över 47%. Om vi tittar närmare på de tre fonderna finns fortfarande Addlife i samtliga tre fonder. Lifco, Swedencare, BHG, Bufab och Addtech finns med i två av fonder. Vidare så är Spiltan den klart mest koncentrerade fonden, vilket man kan utläsa från viktningen av varje innehav. AMF Aktiefond Småbolag var när att komma med, men hamnade på fjärde plats med avkastning på strax under 47%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A är fortsatt kvar i botten med sina 20,69%, följt av Lannebo Småbolag på 22,83% och Skandia småbolag Sverige på 25,79%. C Worldwide Sweden Small Cap 1A hamnade på fjärde sämsta plats med sina 25,99%. Så två av tre fortfarande sämst. Återigen är dessa aktivt förvaltade till avgifter på 1,68%, 1,76% och 1,47%. 

3) 3 års genomsnittlig årlig avkastning 

Över 3 års tid har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 19,88% och här har tre fjärdedelar av de undersökta fonderna slagit sitt jämförelseindex. 

I topp 3 hittar man:

• Enter småbolagsfond A
• AMF Aktiefond Småbolag
• Evli Sverige Småbolag B

Fortfarande är det Enter småbolagsfond i toppen även sett som årlig avkastning de senaste tre åren. Här ligger man lite i en klass för sig, med en genomsnittlig årlig uppgång på nästan 39%. Mellan AMF och Evli är det inte mycket som skiljer och de båda har avkastat över 35% per i snitt under den senaste treårsperioden. 

Över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10, då Addlife inte finns med i samtliga fonders topp tio. Swedencare, Addlife, Bufab, Sdiptech B, Beijer Ref B och Mips finns med i två av fonderna. Återigen var Spiltan småbolag nära att komma med topp 3, men hamnar på en fjärdeplats med en årlig avkastning på lite över 34%. 

Catella Småbolag är sämst sett över denna mätperiod med sin årliga genomsnittliga avkastning på 14,9%. Därefter kommer Didner & Gerge Småbolag på 16,82% och Carnegie Småbolagsfond A på 18,07%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade till en total avgift om 2,25%!, 1,57% och 1,65%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A har lämnat bottenträsket och slår småbolagsindexet med sin genomsnittliga avkastning på 26,63%. Fonden bytte förvaltare i början av oktober 2020 då Fredrik Skoglund valde att starta en egen småbolagsfond. Uppenbarligen har den nya förvaltaren inte lyckats med att fortsätta i herr Skoglunds fotspår. 

4) 5 års genomsnittlig årlig avkastning 

Om man ser över 5 års sikt, vilket jag tycker är den minsta horisont som man bör titta på om man är långsiktig, har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 16,8%. 16 av 20 av de undersökta småbolagsfonderna har slagit sitt jämförelseindex. 

I topp 3 hittar man:

• Enter Småbolagsfond A
• Cliens Småbolag A
• SEB Sverigefond Småbolag C/R

Även här är det Enter småbolagsfond som tar hem första platsen, men en årlig avkastning på nästan 28%. Cliens har givit lite över 25,5% per år och SEB 24%. 

Även över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10 i samtliga tre fonder. Men Lifco, Vitec, Addlife, Addtech, Sdiptech, Lagercrantz, AAK och Sectra finns med i två av fonderna. På plats 4-6 är det väldigt jämt med tre fonder som alla givit mellan 23-24% per år. Här finner vi AMF Aktiefond Småbolag, Spiltan småbolagsfond och Evli Sverige Småbolagsfond B. Dessa tre känner vi igen från de tidigare mätningarna. 

Eftersom det bara var fyra fonder som inte slog småbolagsindexet mätt som årlig genomsnittlig avkastning över 5 år tar jag med samtliga. De sämst presterande småbolagsfonderna i turordning är:

• Catella Småbolag 11,64%
• Carnegie Småbolagsfond A 12,29%
• Didner & Gerge Småbolagsfond 14,71%
• Lannebo Småbolag 15,80%

De tre sämsta är alltså samma fonder som vi hittade i steget innan när vi jämförde över 3 år. För dessa fyra aktivt förvaltade fonder måste man alltså betala 2,25%!, 1,65%, 1,57% och 1,75% i total avgift per år. Både i Catella och Carnegie har man bytt förvaltare i sommar, så man hoppas att det gör skillnad, men hos Didner & Gerge samt Lannebo har det varit med samma förvaltare hela tiden. 

5) Bonus - 10 års genomsnittlig årlig avkastning

Nu tog jag även med en jämförelse som visar den årliga genomsnittliga avkastningen de senaste 10 åren. Här har småbolagsindexet ökat med 16,94% och det som är roligt är att samtliga medtagna fonder har slagit det indexet.

Men som vanligt är det trångt i toppen och i topp 3 finner man:

• Humle Småbolagsfond
• Evli Sverige Småbolag B
• Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige A

I topp är det Humle Småbolagsfond med en årlig avkastning på strax över 24% år, följt av Evli på 23,1% och Swedbank på 23,04%. På fjärde plats kom AMF Aktiefond Småbolag med en avkastning på 22,99% i genomsnitt per år. 

Sist kom Catella Småbolag med 17,45% i årlig avkastning över 10 år. Det är inte med mycket marginal som man slår småbolagsindexet, men 17,45% per år är ändå en bra avkastning sett över 10 år. 

Men om man jämför Humle med Catella över 10 år, växer en satsad miljon kronor i Humles fond till 8,65 miljoner medan en miljon kronor i Catella bara vuxit till 4,99 miljoner kronor. En rätt så stor skillnad mellan den bästa och den sämsta. Skulle denna avkastning stå sig år efter år, blir skillnaden större och större ju längre tiden går. 

Slutsats

Som man kan se av genomgången av småbolagsfonderna är det stor skillnaden mellan dem och det är viktigt med genomgångar likt denna för att försöka finna de fondbolag som år efter år levererar hög avkastning. Helt enkelt, vilka är kvalitetsfonderna, likt kvalitetsbolagen på börsen. 

I en portfölj tycker jag att småbolagsfonder tillsammans med investmentbolag utgör en bra bas som historiskt har givit en hög årlig avkastning. Med hög årlig avkastning syftar jag på runt 20% per år. Det är därför som det är det mål jag själv numera har. Men som alltid, historien är ingen garanti för framtida avkastning, men den ger i alla fall en teoretisk hint av vad som kan vara rimligt att förvänta sig i framtida avkastning. 

I undersökningen är det uppenbart att avgiften inte spelar någon roll. En hög avgift är ingen garanti för ett bra utfall, snarare tvärtom. Ju högre avgiften är ju sämre presterar fonden. För de aktivt förvaltade småbolagsfonderna som hamnade i topp ligger snittavgiften på cirka 1,70%. Samtidigt har den billigaste fonden med mycket bred marginal varit en av de fonder som år efter år presterar på topp. 

Ett annat kännedrag av framgångsrika fonder är att de är snabba med att publicera månadsbrev/-rapporter över fondens utveckling för månaden som har passerat. De fonder som presterar dåligt har det varit svårt att finna denna information och i vissa fall har informationen presenterats när två tredjedelar av månaden efter passerat. Här kan jag tycka att för de avgifter som man tar, får förvaltarna anstränga sig mera. Både på informationssidan och prestationssidan. 

Vinnare är Enter Småbolagsfond!

Om man ska utse någon vinnare från denna undersökning är det helt klart Enter Småbolagsfond. Den fonden har presterat bästa årliga genomsnittliga avkastningen på 1 år, 3 års och 5 års sikt. Nu har den inte funnits i tio år så det går inte att veta om den även hade tagit hem det också. 

Även om Humle Småbolagsfond har gått bättre i år, så var det först i slutet av juli i år som Humle gick om Enter småbolagsfond.

Dock så har Enter halkat ned till tredjeplatsen efter sommaren, så det är värt att hålla koll på om detta är en tillfällighet eller om Humle och Spiltan är de bolag som kommer att ta över ledartröjan framöver. 

Värt att nämna är att AMF Aktiefond Småbolag har hållit sig på topp 4 sett på YTD, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år. En makalös prestation till en avgift på 0,45%!

De småbolagsfonder som är värda att ta i beaktande till en diversifierad portfölj är följande fonder:

• Enter Småbolagsfond
• Spiltan Småbolagsfond
• Humle Småbolagsfond
• AMF Aktiefond Småbolag
• Evli Sverige Småbolag

Sedan skulle jag hålla mig borta från småbolagsfonderna från Catella, Länsförsäkringar, Carnegie, Lannebo, Skandia och C Worldwide. De kostar mycket men levererar lite. 

Slutligen så var det några småbolagsfonder som inte kom med i denna undersökning på grund av att de har för kort historisk. De fonder som inte kom med är (med startdatum inom parantes):

• Simplicity Småbolag Sverige A (2016-10-31)
• Plus Småbolag Sverige Index (2017-09-27)
• Danske Invest Sverige Småbolag SA SEK (2018-08-27)
• Avanza Småbolag by Skoglund (2020-11-26)

Om man tittar på hur dessa fyra har presterat, är det en fond som verkligen sticker ut och det är Danske Invests fond. Den har verkligen presterat starkt i år och på 1 års sikt, men även på 3 års sikt. Om den fortsätter så kommer den att vara en allvarlig utmanare om förstaplatsen bland de svenska småbolagsfonderna.

Ny svensk techindexfond har lanserats

 

Ytterligare en ny indexfond inom teknologi lanserades igår, då PLUS Teknologi Sverige Index presenterade sin fond för svenska fondsparare. Jag tycker det är kul att det dyker upp fler branschspecifika fonder som är indexfonder då det känns onödigt att behöva betala höga avgifter om avkastningen ändå blir som index i långa loppet. 

Plusfonders indexfond följer ett index som heter SIX Sweden TMG Gross Index, vilket består av bolag inom sektorerna teknologi, media och gaming. Inom dessa sektorer finns det sedan 15 underkategorier och det innebär att fonden kommer att placera i cirka 150 bolag. Vidare måste bolagen också finnas upptagna till handel på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm (Stockholmsbörsen) och Nasdaq OMX First North. 

Värt att notera är att sektorn gaming inte räknar in underkategorin betting, så framgången Evolution kommer man inte att finna i denna fond. Sektorn gaming avser istället spelbolag, som Stillfront, Embracer, Paradox, osv. 

I fonden får heller inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet. Rebalansering sker halvårsvis, så skulle det vara aktuellt, kommer justering ske inom sex månader. Det är lite festligt att den innehavslista som visas på hemsidan, redan 30 september hade tre innehav över 5%. Men av de cirka 150 bolagen utgör topp 20 cirka 70% av fondens värde, så de resterande 130 bolagen har inte så stor påverkan på utvecklingen. 

Fonden kommer förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, båda med erfarenhet från de andra PLUS-fonderna. Avgiften för den nya indexfond ligger på 0,4%, samma som för Nordnet Teknologi Indexfond. Den stora skillnaden är att Nordnets fond är viktad mot USA, medan PLUS-fonden är viktad mot Sverige. 

Framöver kommer det att bli intressant att jämföra denna fond mot aktivt förvaltade Tin Ny Teknik, i övrigt har jag inte hittat någon Sverigeinriktad teknologifond. Kul att det kommer fler indexfonder för oss småsparare. 

Vad tycker du om PLUS Teknologi Sverige Index? Är det något som du kommer att investera i? Kommentera gärna i bloggen.