Exit i Flat Capital

I onsdags noterades Flat Capital, Klarnagrundarnas investmentbolag, på börsen. Eftersom hypen var stor kring detta bolag, övertecknades också emissionen kraftigt. Själv hade jag ansökt om att få aktier på flera depåer, i hopp om att få tilldelningen. Totalt hade jag ansökt om 5 000 aktier på 3 olika depåer, men fick bara 788 stycken. 

Anledningen var att bolaget valt att låta alla som deltagit i emission få tilldelningen, något som givetvis gör att man endast får en bråkdel av det man ansökt om. Här är jag lite tudelad mellan om det är positivt att man får en liten tilldelning eller om det är bättre att inte få någon tilldelning alls. När man endast får aktier för cirka 10% av det som man vill investera i bolag, faller lite syftet med att investera i bolaget.

Visst man kan ju alltid köpa in mellanskillnaden mellan de antal aktier som man fick tilldelat sig och det som man egentligen hade velat ha. Problemet är att det antal aktier som jag önskat var baserat på den värdering bolaget hade vid emissionen. 

Redan där värderades Flat Capital till en substanspremie om 4%. Nu ökade värdet på bolagets aktier med nästan 70% direkt när börsen öppnade och att då köpa in mellanskillnaden över börsen till en premie på cirka 75% känns inte lockande. 

Så därför valde jag att sälja av samtliga aktier som jag fått i emissionen runt 17-18 kronor. Med tanke på kursuppgången så blev det en väldigt fin vinst på några minuters "arbete". Men jag hade hellre sett att jag erhållit det jag ansökt om eller inget alls och att kursen hade hållit sig runt 11-12 kronor. 

Idag har aktien fortsatt upp med strax över 35% och handlas lite över 27 kronor. Hade jag väntat så hade jag fått ytterligare 10 kronor per aktie ungefär. Men när en aktie beter sig på detta vis är det bara spekulation och då avstår jag helt samt är nöjd med en vinst på runt 70%.

Nu verkar det som att substansvärdet i Flat Capital troligen ligger runt 15-16 kronor då Budbeeinnehavet borde värderas högre. Anledningen är att Kinnevik, som kom med kvartalsrapport i veckan och som också har investerat i Budbee värderar sitt innehav högre än vad Flat Capital gör. Det sägs även att det finns dolda värden i Flat Capitals Klarnainnehav, dvs det borde värderas högre än i prospektet. 

Men oavsett, så är substanspremien i Flat Capital just nu över 100% (och ca 170% utifrån prospektet) och det känns inte hållbart i längden. Själv tycker jag att det är lite jobbigt med Latour, som handlas till en substanspremie om cirka 50%. Fast i Latours fall visar deras innehav vinst på sista raden och det kan man inte säga om innehaven i Flat Capital.

Med tanke på att det är nästan 10 000 nya aktieägare i Flat Capital bara hos Avanza och nästan 6 500 ägare hos Nordnet, är risken stor att många småsparare kommer att bränna sig på denna aktie om det vänder ned.

Bästa svenska småbolagsfonderna 2021

I början av oktober i år hade Dagens industri (DI) en artikel om att väldigt många aktivt förvaltade Sverigefonder har misslyckats med att gå bättre än börsindex. Detta inlägg kommer att titta närmare på hur det ser ut för svenska småbolagsfonder. Har de lyckats bättre? Vilka är de bästa småbolagsfonderna att investera i? 

I DIs undersökning av Sverigefonder är det främst aktivt förvaltade aktiefonder med, men även några passivt förvaltade fonder. Tanken med en aktivt förvaltad fond är att det finns förvaltare, som gör jobbet åt dig med att välja vilka aktier som fonden ska äga. Målsättningen är att en aktivt förvaltad fond ska slå sitt jämförelseindex. För de fonder som är aktivt förvaltade är det inte ovanligt med totala avgifter på runt 1,50-1,80%, ibland även mer då vissa fonder även har en prestationsbaserad avgift som faller ut om fonden går bättre än sitt jämförelseindex.

Då vill det ju till att man får valuta för pengarna, eller hur? Men som DIs undersökning visar, var det mer än 9 av 10 Sverigefonder som inte slagit börsindex i år. Om man ser över tre år, var det endast 6 av drygt 60 fonder som lyckades slå börsindex.

Från Dagens Industri 4 oktober 2021

Själv tycker jag detta är en katastrof och ett rejält underbetyg till många fondförvaltare. Även passivt förvaltade Sverigefonder som Aktiespararna Topp Sverige Hållbar, med en total avgift på 0,32% har inte lyckats så börsindex i år eller på tre år. 

De Sverigefonder som lyckades slå börsindex i år är SEB Sweden Equity, Öhman Sverige Hållbar, Enter Sverige Pro, Öhman Sverige Fokus. Över tre år är det Handelsbanken Sverige Tema, Carnegie All Cap, Enter Select Pro, Enter Sverige, Cliens Sverige B, AMF Aktiefond Sverige, Spiltan Aktiefond Stabil, SEB Sweden Equtiy och Enter Sverige Pro. 

Ser man på båda perioderna är det endast SEB Sweden Equity och Enter Sverige Pro som lyckats. Hatten av till dessa!

Vilken är då den bästa småbolagsfonden?

Med utgångspunkt i Dagens Industris artikel har jag gjort den motsvarande undersökning gällande svenska småbolagsfonder. Om man ska investera i småbolagsfonder, vilka ska man välja och lyckas fonderna slå småbolagsindex eller ej. Det jämförelseindex som jag har använt mig av är Carnegie Small Cap Index (CSRX), då det är det vanliga indexet som förvaltare av småbolagsfonder använder sig av.

I jämförselen har jag utgått ifrån Morningstars kategori Sverige, små-/medelstora bolag och fonder som finns lätt tillgängliga för svenska aktiesparare. Av de fonder som har valts ut i kategorin har alla funnits i minst 5 år, då jag tycker att DIs undersökning var lite för kort. 

Det gör att av de 93 småbolagsfonderna i Morningstars kategori endast kommer med 20 fonder. Värt att notera är att i Morningstars listor kan en fond förekomma flera gånger om den har olika fondslag. Rensar man för detta försvinner 50 fonder och kvar blir 43, vilket gör att min undersökningen täcker in nästan hälften av småbolagsfonderna i kategorin. 

Slutligen fokuserar jag på den årliga genomsnittliga avkastningen. Helt enkelt för att jag själv har årlig genomsnittlig avkastning som mål.  

1) Årets avkastning

Årets avkastning är fram till och med 30 september i år, för att få mer jämförbarhet med DIs undersökning. Småbolagsindexet CSRX har under den tiden ökat med 21,0%. Här är det 8 av 20 undersökta småbolagsfonder som lyckats slå småbolagsindexet. 

Topp 3 i år utgörs av: 

• Humle Småbolagsfond
• AMF Aktiefond Småbolag
• Enter Småbolagsfond

Mellan varje av dessa tre är det steg om cirka 2-procentenheter, så det är en stor skillnad. Om man tittar närmare på vilka aktier som finns bland dessa fondernas topp tio innehav är det endast en aktie som finns i alla tre. Det är Addlife B. I övrigt är Bufab, Sagax och Swedencare med i två av de tre fonderna. Resten är spritt. 

Man kan också konstatera att Humle är mer koncentrerad då deras topp tio innehav är högre viktade än övriga två fonder. Trots att Humle och Enter tar över 1,70% i total avgift för sina fonder, så lyckas AMF med sina modesta 0,45% i total avgift prestera väldigt bra. 

Allra sämst har Länsförsäkringar Småbolag Sverige A presterat med sina 7,66%, följt av C Woldwide Sweden Small Cap 1A på 12% och Skandia Småbolag Sverige på 13,11%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade och har en total avgift på 1,68%, 1,76% respektive 1,47%. 

2) 1 års avkastning

Sett över 1 års tid har småbolagsindexet ökat med 30,9% och här är det betydligt fler fonder som har lyckats. Strax över hälften av de undersökta fonderna (11 av 20 fonder) har lyckats prestera bättre än det index de är satta att slå.

Topp 3 på 1 års sikt utgörs av:

• Enter småbolagsfond A
• Spiltan småbolagsfond
• Humle småbolagsfond

Mellan de två första är det väldigt jämnt och båda har stigit med mer än 50%, medans Humle steg strax över 47%. Om vi tittar närmare på de tre fonderna finns fortfarande Addlife i samtliga tre fonder. Lifco, Swedencare, BHG, Bufab och Addtech finns med i två av fonder. Vidare så är Spiltan den klart mest koncentrerade fonden, vilket man kan utläsa från viktningen av varje innehav. AMF Aktiefond Småbolag var när att komma med, men hamnade på fjärde plats med avkastning på strax under 47%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A är fortsatt kvar i botten med sina 20,69%, följt av Lannebo Småbolag på 22,83% och Skandia småbolag Sverige på 25,79%. C Worldwide Sweden Small Cap 1A hamnade på fjärde sämsta plats med sina 25,99%. Så två av tre fortfarande sämst. Återigen är dessa aktivt förvaltade till avgifter på 1,68%, 1,76% och 1,47%. 

3) 3 års genomsnittlig årlig avkastning 

Över 3 års tid har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 19,88% och här har tre fjärdedelar av de undersökta fonderna slagit sitt jämförelseindex. 

I topp 3 hittar man:

• Enter småbolagsfond A
• AMF Aktiefond Småbolag
• Evli Sverige Småbolag B

Fortfarande är det Enter småbolagsfond i toppen även sett som årlig avkastning de senaste tre åren. Här ligger man lite i en klass för sig, med en genomsnittlig årlig uppgång på nästan 39%. Mellan AMF och Evli är det inte mycket som skiljer och de båda har avkastat över 35% per i snitt under den senaste treårsperioden. 

Över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10, då Addlife inte finns med i samtliga fonders topp tio. Swedencare, Addlife, Bufab, Sdiptech B, Beijer Ref B och Mips finns med i två av fonderna. Återigen var Spiltan småbolag nära att komma med topp 3, men hamnar på en fjärdeplats med en årlig avkastning på lite över 34%. 

Catella Småbolag är sämst sett över denna mätperiod med sin årliga genomsnittliga avkastning på 14,9%. Därefter kommer Didner & Gerge Småbolag på 16,82% och Carnegie Småbolagsfond A på 18,07%. Samtliga tre fonder är aktivt förvaltade till en total avgift om 2,25%!, 1,57% och 1,65%

Länsförsäkringar Småbolag Sverige A har lämnat bottenträsket och slår småbolagsindexet med sin genomsnittliga avkastning på 26,63%. Fonden bytte förvaltare i början av oktober 2020 då Fredrik Skoglund valde att starta en egen småbolagsfond. Uppenbarligen har den nya förvaltaren inte lyckats med att fortsätta i herr Skoglunds fotspår. 

4) 5 års genomsnittlig årlig avkastning 

Om man ser över 5 års sikt, vilket jag tycker är den minsta horisont som man bör titta på om man är långsiktig, har småbolagsindexet haft en årlig avkastning om 16,8%. 16 av 20 av de undersökta småbolagsfonderna har slagit sitt jämförelseindex. 

I topp 3 hittar man:

• Enter Småbolagsfond A
• Cliens Småbolag A
• SEB Sverigefond Småbolag C/R

Även här är det Enter småbolagsfond som tar hem första platsen, men en årlig avkastning på nästan 28%. Cliens har givit lite över 25,5% per år och SEB 24%. 

Även över denna mätperiod finns det inget bolag som är med bland topp 10 i samtliga tre fonder. Men Lifco, Vitec, Addlife, Addtech, Sdiptech, Lagercrantz, AAK och Sectra finns med i två av fonderna. På plats 4-6 är det väldigt jämt med tre fonder som alla givit mellan 23-24% per år. Här finner vi AMF Aktiefond Småbolag, Spiltan småbolagsfond och Evli Sverige Småbolagsfond B. Dessa tre känner vi igen från de tidigare mätningarna. 

Eftersom det bara var fyra fonder som inte slog småbolagsindexet mätt som årlig genomsnittlig avkastning över 5 år tar jag med samtliga. De sämst presterande småbolagsfonderna i turordning är:

• Catella Småbolag 11,64%
• Carnegie Småbolagsfond A 12,29%
• Didner & Gerge Småbolagsfond 14,71%
• Lannebo Småbolag 15,80%

De tre sämsta är alltså samma fonder som vi hittade i steget innan när vi jämförde över 3 år. För dessa fyra aktivt förvaltade fonder måste man alltså betala 2,25%!, 1,65%, 1,57% och 1,75% i total avgift per år. Både i Catella och Carnegie har man bytt förvaltare i sommar, så man hoppas att det gör skillnad, men hos Didner & Gerge samt Lannebo har det varit med samma förvaltare hela tiden. 

5) Bonus - 10 års genomsnittlig årlig avkastning

Nu tog jag även med en jämförelse som visar den årliga genomsnittliga avkastningen de senaste 10 åren. Här har småbolagsindexet ökat med 16,94% och det som är roligt är att samtliga medtagna fonder har slagit det indexet.

Men som vanligt är det trångt i toppen och i topp 3 finner man:

• Humle Småbolagsfond
• Evli Sverige Småbolag B
• Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige A

I topp är det Humle Småbolagsfond med en årlig avkastning på strax över 24% år, följt av Evli på 23,1% och Swedbank på 23,04%. På fjärde plats kom AMF Aktiefond Småbolag med en avkastning på 22,99% i genomsnitt per år. 

Sist kom Catella Småbolag med 17,45% i årlig avkastning över 10 år. Det är inte med mycket marginal som man slår småbolagsindexet, men 17,45% per år är ändå en bra avkastning sett över 10 år. 

Men om man jämför Humle med Catella över 10 år, växer en satsad miljon kronor i Humles fond till 8,65 miljoner medan en miljon kronor i Catella bara vuxit till 4,99 miljoner kronor. En rätt så stor skillnad mellan den bästa och den sämsta. Skulle denna avkastning stå sig år efter år, blir skillnaden större och större ju längre tiden går. 

Slutsats

Som man kan se av genomgången av småbolagsfonderna är det stor skillnaden mellan dem och det är viktigt med genomgångar likt denna för att försöka finna de fondbolag som år efter år levererar hög avkastning. Helt enkelt, vilka är kvalitetsfonderna, likt kvalitetsbolagen på börsen. 

I en portfölj tycker jag att småbolagsfonder tillsammans med investmentbolag utgör en bra bas som historiskt har givit en hög årlig avkastning. Med hög årlig avkastning syftar jag på runt 20% per år. Det är därför som det är det mål jag själv numera har. Men som alltid, historien är ingen garanti för framtida avkastning, men den ger i alla fall en teoretisk hint av vad som kan vara rimligt att förvänta sig i framtida avkastning. 

I undersökningen är det uppenbart att avgiften inte spelar någon roll. En hög avgift är ingen garanti för ett bra utfall, snarare tvärtom. Ju högre avgiften är ju sämre presterar fonden. För de aktivt förvaltade småbolagsfonderna som hamnade i topp ligger snittavgiften på cirka 1,70%. Samtidigt har den billigaste fonden med mycket bred marginal varit en av de fonder som år efter år presterar på topp. 

Ett annat kännedrag av framgångsrika fonder är att de är snabba med att publicera månadsbrev/-rapporter över fondens utveckling för månaden som har passerat. De fonder som presterar dåligt har det varit svårt att finna denna information och i vissa fall har informationen presenterats när två tredjedelar av månaden efter passerat. Här kan jag tycka att för de avgifter som man tar, får förvaltarna anstränga sig mera. Både på informationssidan och prestationssidan. 

Vinnare är Enter Småbolagsfond!

Om man ska utse någon vinnare från denna undersökning är det helt klart Enter Småbolagsfond. Den fonden har presterat bästa årliga genomsnittliga avkastningen på 1 år, 3 års och 5 års sikt. Nu har den inte funnits i tio år så det går inte att veta om den även hade tagit hem det också. 

Även om Humle Småbolagsfond har gått bättre i år, så var det först i slutet av juli i år som Humle gick om Enter småbolagsfond.

Dock så har Enter halkat ned till tredjeplatsen efter sommaren, så det är värt att hålla koll på om detta är en tillfällighet eller om Humle och Spiltan är de bolag som kommer att ta över ledartröjan framöver. 

Värt att nämna är att AMF Aktiefond Småbolag har hållit sig på topp 4 sett på YTD, 1 år, 3 år, 5 år och 10 år. En makalös prestation till en avgift på 0,45%!

De småbolagsfonder som är värda att ta i beaktande till en diversifierad portfölj är följande fonder:

• Enter Småbolagsfond
• Spiltan Småbolagsfond
• Humle Småbolagsfond
• AMF Aktiefond Småbolag
• Evli Sverige Småbolag

Sedan skulle jag hålla mig borta från småbolagsfonderna från Catella, Länsförsäkringar, Carnegie, Lannebo, Skandia och C Worldwide. De kostar mycket men levererar lite. 

Slutligen så var det några småbolagsfonder som inte kom med i denna undersökning på grund av att de har för kort historisk. De fonder som inte kom med är (med startdatum inom parantes):

• Simplicity Småbolag Sverige A (2016-10-31)
• Plus Småbolag Sverige Index (2017-09-27)
• Danske Invest Sverige Småbolag SA SEK (2018-08-27)
• Avanza Småbolag by Skoglund (2020-11-26)

Om man tittar på hur dessa fyra har presterat, är det en fond som verkligen sticker ut och det är Danske Invests fond. Den har verkligen presterat starkt i år och på 1 års sikt, men även på 3 års sikt. Om den fortsätter så kommer den att vara en allvarlig utmanare om förstaplatsen bland de svenska småbolagsfonderna.

Ny svensk techindexfond har lanserats

 

Ytterligare en ny indexfond inom teknologi lanserades igår, då PLUS Teknologi Sverige Index presenterade sin fond för svenska fondsparare. Jag tycker det är kul att det dyker upp fler branschspecifika fonder som är indexfonder då det känns onödigt att behöva betala höga avgifter om avkastningen ändå blir som index i långa loppet. 

Plusfonders indexfond följer ett index som heter SIX Sweden TMG Gross Index, vilket består av bolag inom sektorerna teknologi, media och gaming. Inom dessa sektorer finns det sedan 15 underkategorier och det innebär att fonden kommer att placera i cirka 150 bolag. Vidare måste bolagen också finnas upptagna till handel på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm (Stockholmsbörsen) och Nasdaq OMX First North. 

Värt att notera är att sektorn gaming inte räknar in underkategorin betting, så framgången Evolution kommer man inte att finna i denna fond. Sektorn gaming avser istället spelbolag, som Stillfront, Embracer, Paradox, osv. 

I fonden får heller inget bolag utgöra mer än 5% av indexvärdet. Rebalansering sker halvårsvis, så skulle det vara aktuellt, kommer justering ske inom sex månader. Det är lite festligt att den innehavslista som visas på hemsidan, redan 30 september hade tre innehav över 5%. Men av de cirka 150 bolagen utgör topp 20 cirka 70% av fondens värde, så de resterande 130 bolagen har inte så stor påverkan på utvecklingen. 

Fonden kommer förvaltas av Tom Michels och Fredrik Engwall, båda med erfarenhet från de andra PLUS-fonderna. Avgiften för den nya indexfond ligger på 0,4%, samma som för Nordnet Teknologi Indexfond. Den stora skillnaden är att Nordnets fond är viktad mot USA, medan PLUS-fonden är viktad mot Sverige. 

Framöver kommer det att bli intressant att jämföra denna fond mot aktivt förvaltade Tin Ny Teknik, i övrigt har jag inte hittat någon Sverigeinriktad teknologifond. Kul att det kommer fler indexfonder för oss småsparare. 

Vad tycker du om PLUS Teknologi Sverige Index? Är det något som du kommer att investera i? Kommentera gärna i bloggen.

Nordnet Indexfond Teknologi

 

Bild från Nordnet

I maj i år lanserade Nordnet fonden Nordnet Indexfond Teknologi under eget varumärke. Det är en passivt förvaltad fond, som kommer att följa utvecklingen hos världens största techbolag, genom att kopiera indexet MSCI World Information Technology. Det indexet består av 185 techbolag och de största sektorerna finns inom hårdvara, mjukvara och halvledare. Förvaltningen kommer att ske tillsammans med JP Morgan och den årliga avgiften ligger på 0,40%. 

Varför behövs det då en indexfond? Bortsett från att väldigt få personer slår index över lång tid, så har indexfonder ofta låga avgifter vilket är positivt för avkastning på lång sikt. Varför betala 1,8% om du får liknande avkastning med en fond som kostar 0,4%? Innan jag analyserar vad fonden har presterat mot andra fonder hittills tänkte jag dyka ner mer i detaljerna kring fonden.

Nordnet Indexfond Teknologi består då av 185 olika bolag och där USA står för cirka 85% av innehaven. Största bransch är som fondens namn indikerar teknologi. Om man sedan tittar på de tio största innehaven är fonden starkt viktad mot Apple och Microsoft som bilden nedan visar.

Totalt utgör dessa topp tio innehav runt 50% av fondens totala värde och det som är intressant är att se vad resten av de 175 innehaven består av. Om man söker på indexet som fonden följer kan man hitta en lista på samtliga innehav. Och som man kan se i den listan är det många innehav som bara har ett marginellt värde. Nedan har jag tagit med de innehav som kommer direkt efter topp tio listan. Dessa är:

Siffrorna längst till höger anger hur stor andel i procent som innehavet utgör i indexet. Som man ser, så är innehaven på plats 20-185 mindre än 1% av indexet. Det innebär att exempelvis en större uppgång i ett sådan innehav, knappast kommer att få något genomslag på avkastningen. 

Men hur har då Nordnets indexfond presterat mot andra aktivt förvaltade techfonder? Är det värt att betala extra för att ha en aktivt förvaltat fond? Nu har Nordnets Indexfond Teknologi funnits på marknaden sedan 26 maj, så jämförelseperioden är kort, vilket man bör ha i bakhuvudet. Helst skulle man vilja se på 3-5 år för att få en bättre uppfattning om fonden.  Sedan start har indexfonden ökat 14,17% till och med 12 oktober.

De fonder som jag jämfört med är de fonder där även Apple och Microsoft är med på topp tio listan, tyngdpunkten ligger i USA och som har presterat bra på fem års sikt.

• BGF World Technology 12,82% (total avgift 2,43%)
• JPM US Technology 13,2% (total avgift 1,98%)
• Franklin Technology 18,76% (total avgift 2,04%)
• Lannebo Teknik 13,62% (total avgift 1,70%)
• Fidelity Global Technology 7,62% (total avgift 1,63%)

Jämfört med dessa fem andra fonder så har Nordnets techfond presterat riktigt bra hittills. Det är endast Franklin Technology som gått klart bättre trots hög avgift. Nu har jag inte jämfört med andra toppfonder som Öhman Global Growth, Swedbank Ny teknik, Tin Ny Teknik, MS INVF US Growth eller MS INVF Global Insight. Anledningen är att dessa är mer globala eller fokuserade på Norden. Sedan så är både Microsoft och Apple inte med i topp tio. 

Med tanke på den korta tiden, så har ändå Nordnet Indexfond Teknologi fått en bra start och den kommer att bli intressant att följa över tid. Om man väljer att investera i denna, måste man ha i bakhuvudet att den är väldigt fokuserat på två innehav, Apple och Microsoft. Skulle dessa två gå sämre, kommer det att påverka avkastningen för fonden kraftigt. 

Finns denna fond i din portfölj? Kommentera gärna vad du tycker om fonden.

Investera i Klarna via Flat Capital

Fakturahanterings- och betaltjänsten Klarna är det nog många som gärna hade investerat i för flera år sedan med tanke på den resa som bolaget gjort. Fram tills nu har den dörren varit stängd för oss vanliga dödliga, om man inte haft väldigt mycket pengar och troligen kontakter. Men nu finns möjligheten genom Flat Capital, ett investeringsbolag som kommer att noteras på First North den 20 oktober. I detta inlägg tittar jag närmare på det bolaget.

Flat Capital är grundat av Sebastian Siemiatkowski (medgrundare och VD för Klarna) och Nina Siemiatkowski (medgrundare och gift med Sebastian). Det är det bolag som de har samlat sina onoterade investeringar i och som de nu gör tillgängligt för en bredare krets. Motivet är att bland annat att tillföra mer kapital för att kunna fortsätta att investera och skapa aktieägarvärde. Men också för att möjliggöra för allmänheten att få exponering mot onoterade bolag som annars skulle vara svåra att nå. 

Den emissionslikvid som bolaget får, minus emissionskostnader på maximalt 7,2 miljoner kronor, kommer att till 60-80% användas till att investera i nya bolag och 20-40% till investeringar i befintliga bolag. När bolaget börsintroduceras kommer bolaget att ha ett värde på 269 miljoner kronor, vilket motsvarar en substanspremie på cirka 4%. Med tanke på att det endast är ett innehav som numera är börsnoterat är premien inte något som direkt sticker ut jämfört med hur börsens andra investmentbolag värderas. 

Teckningskursen är satt till 10 kronor och minsta teckning är 500 aktier, alltså minst 5 000 kronor. Emission är 100% garanterad genom att Sebastian har ett garantiåtagande på det som kvarstår efter att styrelse och ledning tecknat sina delar. 

Om erbjudandet skulle bli kraftigt övertecknat, finns det en option att emittera ytterligare 1 305 000 aktier om totalt cirka 13 miljoner kronor. I emissionen tecknar styrelse och ledning aktier för 3,9 miljoner kronor totalt. 

Förutom Sebastian och Nina, består bolaget av styrelsemedlemmarna Amaury de Poret (äger 2,4% innan nyemission), Dr Marcelo Carvalho de Andrade (äger 0% innan nyemission) och Charlotte Runius (äger 0% innan nyemission), VD Hanna Wachtmeister (0,6% innan nyemission) och CFO Björn Petersson (äger 0% innan nyemission). 

Efter nyemission kommer ägandet för styrelse och ledning se ut enligt följande:

• Sebastian Siemiatkowski 47,14%
• Nina Siemiatkowski 17,66%
• Amauray de Poret 2,97%
• Dr Marcelo Carvalho de Andrade 0,00%
• Charlotte Runius 0,30%
• Hanna Wachtmeister 1,12%
• Björn Petersson 0,04%

Fortsatt kommer alltså paret Siemiatkowski att kontrollera detta bolag och personligen gillar jag att grundarna kvarstår som stora ägare. Frågan är dock hur inblandad Sebastian kommer att vara med tanke på att han är VD för Klarna och rimligen lägger mestadels av sin tid och energi där. 

Dock så har VD Hanna Wachtmeister en bakgrund från SEB med fokus på transaktioner och institutionella placerare, så hon borde kunna driva bolagets investeringsagenda framåt. Jag hoppas bara att Flat Capital inte blir som Industrivärden, där VDn mer förvaltar än förnyar, eftersom Fredrik Lundberg är den som äger och styr. 

Om man tittar på innehaven i Flat Capital är Klarna det största innehavet (43,1% av portföljen) följt av Budbee (37,5% av portföljen). Totalt sett består portföljen av 13 olika innehav där samtliga är onoterade utom Truecaller (6,4% av portföljen), som börsnoterades i början av oktober i år. 

• IRR står för internal rate of return och kan jämställas med genomsnittlig årlig avkastning. 
• MOIC står för multiple on invested capital och är ett avkastningsmått som jämför en investerings nuvarande värde med investerat kapital. 

Själv tycker jag att detta bolag är intressant då man får exponering mot många intressanta onoterade bolag, särskilt Klarna, som kanske kommer att börsnoteras i USA. Dock så är risken hög med denna typ av teknikbolag, vilket man bör vara medveten om.

Men jag har valt att teckna 2000 aktier på både Nordnet och Avanza då jag tycker aktien skulle passa bra i min investmentsbolagsfond. Dock har jag ingen större förhoppning om tilldelning annat än mininivån. Anledningen är för att jag tror att denna noteringen kommer att bli väldigt populär och därmed kraftigt övertecknad. 

Om man är intresserad av att vara med i emissionen är sista svarsdag idag klockan 23:59. Men, kom ihåg att alltid göra din egen analys innan du fattar ett beslut. Med andra ord, läs igenom prospektet!