Vad ska man säga, berg- och dalbanan på börsen fortsätter. Upphämtningen som portföljerna gjorde under mars förbyttes till nya nedställ under april.
Den privata portföljen tappade 5,68 procentenheter och är nu -12,82% YTD. Utvecklingen för företagsportföljen blev lite bättre och den minskade bara 3,69 procentenheter och är -17,65% YTD. Om man jämför med OMXSGI minskade det indexet 4,77 procentenheter och är -17,03% YTD. Än så länge är utvecklingen för den privata portföljen bättre medan utvecklingen för företagsportföljen är marginellt sämre än hela Stockholmsbörsen inklusive återinvesterad utdelning.
Inte direkt någon tröst i det hela och med tanke på nedgången borta i USA i fredags för samtliga stora index, känns det som att morgondagen troligen kommer att bjuda på ytterligare reatillfällen när Stockholmsbörsen öppnar igen klockan 09:00.
Fokus på AMF Aktiefond Småbolag, investmentbolag och några utvalda kvalitetsbolag fortsätter och förhoppningsvis kommer en framtida rea göra det möjligt att fånga upp fler aktier i dessa fina bolag. För de som är intresserade av mina portföljer, så har jag uppdaterat dessa på sidan "Portföljerna".
Du sålde ju hela portföljen i panik i den absoluta botten på covid-kraschen, hur jobbar du idag med riskhantering, portföljstrategi, storlek i procent av den totala portföljen, etc etc?
SvaraRaderaDet jag lärde mig i covid-kraschen var att jag skulle varit snabbare på att kliva ur positioner som kräver en väl fungerande obligationsmarknad, dvs inte sitta kvar i fastighetsbolag och banker. Skillnaden mot idag är att jag är bättre på att stuva om i portföljen genom att sälja av tidigare och väljer att investera i kvalitetsbolag. Jag har också en mycket större kassa än tidigare (25-30%), lite som Buffett, just för att kunna köpa i nedgångar. Hellre att jag missar en viss uppgång mot att alltid ha torrt krut att handla för. Vad gäller storlek så är basen fonden AMF Aktiefond Småbolag samt Investor, Latour och Svolder. Där har jag inte satt några direkta gränser för hur stora positionerna får vara. Dessa kan nog växa till sig, men skillnaden är att varje innehav i sig ger en större diversifiering genom att de äger många bolag i sin tur. Nu har jag inte räknat på det, men man skulle kunna tänka sig att ha ett så stort innehav en av dessa fyra att det största innehavet utgör cirka 3% av totala portföljen. Om man tar Investor som exempel, där Atlas Copco är ca 14% av Investor, skulle innehavet i Investor kunna uppgå till lite över 20% av min totala portölj och ändå så vore exponeringen mot Atlas Copco endast vara 3% av hela portföljen. Förutom basen med de fyra innehaven så har jag fyllt på med lönsamma kvalitetsbolag, där dessa enskilt utgör mellan 2-3% av totala portföljen. Jag siktar på att framöver hålla mig till att enskilda innehav (som ej är investmentbolag eller fond) utgör 3-5% av den totala portföljen.
RaderaAnonym 1 här!
SvaraRaderaTack för svar! Det är den här typen av frågor jag brottas med och det är alltid intressant med input från andra! Men det är verkligen inga lätta frågor att ta ställning till, när man bör ligga kvar, när man bör sälja, storlek på innehaven i förhållande till den totala portföljen, etc... Själv kör jag ett upplägg liknande ditt där innehav som investor och industrivärden får bli hur stora som helst, sen låter jag kvalitetsbolag (när upphör de att vara det?) som tex atlas och indutrafr att tugga på i egen takt...
Det låter som en klok plan tycker jag. Kan lägga till att smådutta eller handla mindre poster och oftare när tillfälle ges har gjort att känslan av att köpa på bra nivåer utan att bränna hela kassan gör att conviction ökar tycker jag. Även om det är kul när det går upp numera, så känns det samtidigt lite trist, för då kan man inte investera något.
Radera*indutrade...
SvaraRadera