Storytel slår förväntningar och är på rätt väg mot målet 2023

Igår kom Storytel med en rökare till rapport. Även om mycket av utfallet för Q1 2020 redan var känt då bolaget tidigare gått ut med ökning i antal abonnenter, blev det ändå en spännande rapport att läsa. Särskilt om bolagets framtidsutsikter. Om man sammanfattar det första kvartalet för i år kan man konstatera att:

• Streamingintäkterna ökade med 45% till 429 (296) MSEK
• Antal abonnenter ökade med 38% till 1 154 000 (834 300) i snitt
• Försäljningen ökade med 33% till 513 (385) MSEK
• Förlust per aktie minskade till -0,64 (-1,60) SEK

Eftersom Storytel ännu inte tjänar några pengar kommer bolaget att behöva ta in nytt kapital, vilket man gjorde i februari. Tajmingmässigt var det i rättan tid då Coronakrisen slog till några veckor senare. Totalt tog man in 948 MSEK till en tekningskursen som fastställdes till 159 SEK. Med tanke på att man 2019 brände -312 MSEK för året, men man i år nog landar runt -120-150 MSEK (givet burn-raten för Q1), kommer ovan belopp att räcka fram till 2023 förhoppningsvis. Nu är 2020 ett litet mellanår där man inte går in i så många nya länder, medan man 2021-23 kommer att ha gått in i 20+ länder. Med det sagt kan det komma att krävas ytterligare en nyemission. 

Om man bryter ned intäkterna mellan streamingintäkter för Norden, streamingintäkter utanför Norden och Print publishing, ser man utvecklingen per kvartal i år och varje kvartal under 2019 i bilden nedan:

Innan jag kommenterar siffrorna närmare har bolaget valt att från och med Q1 2020 balansera sina kostnader för internt utvecklade immateriella rättigheter. Man har gått över till aktiveringsmodellen istället för kostnadsföringsmodellen, vilket innebär att man numera lägger dessa kostnader i balansräkningen och skriver av dessa först när rättigheterna tas i bruk. 

Det är för att mer likna vad andra streamingbolag gör och effekten blir så klart att täckningsgraden ökar kraftigt. I rapporten har Storytel valt att ta med kolumnen Q1 2020 Comparable Actual för att visa hur siffrorna skulle ha sett ut om de inte ändrat redovisningsmetod. 

Sett till den nordiska marknaden är den fortfarande en positiv bidragsgivare till täckningsresultatet och 

täckningsgraden har de senaste fem kvartalen ökat från 29,2% till 32,4%. Samtidigt har antalet abonnenter ökat från 645 500 till 785 000 stycken. Dock så har den genomsnittliga intäkten per abonnent (ARPU) inte fortsatt öka kvartal efter kvartal som under 2019, utan minskade lite till 148 SEK/månad. Förklaringen är att man har sett en ökning av familjeabonnemangen och att det har varit en svag utveckling på den norska kronan. 

Utvecklingen i Norden är kanske inte lika intressant längre då den marknaden är mer mättad och lönsam sedan länge. Däremot är det intressant att se hur det går på bolagets övriga marknader. Att Storytel ännu inte är lönsamt tycker jag varit lite negativt eftersom man har haft en sådan hög "burn rate" varje kvartal. Glädjande är att se att täckningsbidraget nu ökar kraftigt och inte längre är lika negativt. Numera är ger den ett negativt bidrag på -26,3% jämfört med för ett år sedan då det var -116,6%. Visserligen spelar den ändrade redovisningsprincipen in, men minskningen visar på att bolagets affärsmodell håller. På fler och fler marknader kommer man att lyckas att uppnå lönsamhet. 

Slutligen, Print Publishing visar också på en ökning av täckningsbidraget och i detta affärsområde hamnar försäljning av fysiska böcker och digitala böcker i andra försäljningskanaler än Storytel. 

Nästa kvartal

För nästa kvartal, och det som är klart intressantast i rapporten, guidar Storytel följande: 

• Streamingintäkterna ökar med +43% till 458 MSEK
• Antal abonnenter ökar med 41% till 1 250 000 i snitt

Man lyfter även fram i rapporten det som presenterades på kapitalmarknadsdagen den 14 januari 2020 och att man har som målsättning att kunna leverera en CAGR på 40% för antalet abonnenter och en CAGR på 35% för streamingintäkterna. Det skulle indikera att man 2023 kommer att ha mer än 4 miljoner abonnenter och nästan 5 miljarder SEK i streamingintäkter. 

Min slutsats

Själv använder jag bolagets tjänst och tycker den är perfekt när man är ute och motionerar eller åker kommunalt. Vad gäller rapporten, gillar jag som sagt den och tycker att detta kvartal visar på att bolaget verkar vara på rätt väg att nå en break-even nivå på täckningsbidraget från marknader utanför Norden snabbare än vad som gavs sken av i Q4-rapporten. 

Just att man sätter tillväxt framför lönsamhet har skapat en viss osäkerhet då man hela tiden är beroende av nyemissioner. Själv var jag lite rädd att Storytel skulle gå samma väg till mötes som Spotify, det vill säga aldrig lyckas tjäna pengar. Men detta kvartal och vad man flaggar för framåt visar att bolaget är på rätt väg mot det mål som de pratade om på kapitalmarknadsdagen i början av året. Själv äger jag också aktier i bolaget och det ska bli spännande att följa med på denna resa.

Finns Storytel i din aktieportfölj eller använder du dig av tjänsten? Kommentera gärna i inlägget. 

Ryktet om Sinch stämde

I samband med att Sinch kom med sin kvartalsrapport för första kvartalet 2020 började ett rykte florera om att Sinch skulle köpa SAPs enhet Digital Interconnect. Och så i förra veckan kom beskedet att Sinch köper SAP Digital Interconnect (SDI) för 225 miljoner EUR. Förvärvet av SDI är Sinch tredje förvärv i år, men det klart största förvärv som bolaget gjort hittills. Nu tror jag nog att man kommer att lugna sig ett bra tag då fokus kommer att behöva ligga på att integrera dessa tre förvärv in i verksamheten. 

SDI jobbar med och erbjuder sina kunder molnbaserade kommunikationstjänster, så denna division av SAP passar perfekt in i Sinchs befintliga verksamhet. Totalt har SDI cirka 1500 företagskunder över hela världen och man har några av de högst värderade företagen på kundlistan, bland annat ledande teknikföretag, banker, betaltjänstbolag, retailbolag och mobiloperatörer. 

Sinch VD Oscar Werner sammanfattar det hela med att nu:

”Sinch och SAP ser båda hur molntjänster skapar effektivare affärsprocesser och en mycket bättre kundupplevelse. När SDI nu blir en del av Sinch får vi ytterligare resurser att verkligen förändra hur företag kommunicerar med sina kunder, i hela världen”

SDI består utav tre segment. 1) Programmable Communications som riktar sig mot företagskunder och omfattar API-baserade erbjudanden för kundinteraktion genom SMS, pushnotiser, e-post, WhatsApp, WeChat och Viber. Personligen tycker jag att det blir intressant att Sinch nu kommer att jobba med nya tekniker som WeChat och Viber och vad det kan leda till på sikt. Segmentet Programmable Communications hanterade 2019 18 miljarder företagsmeddelanden, en ökning med 17% jämfört med året innan. Att jämföra med Sinch som innan förvärvet av SDI, hanterade cirka 40 miljarder meddelanden. Så sett till transaktionsvolym är SDI nästan hälften så stort som Sinch. 2) Carrier Messaging som omfattar en rad affärskritiska tjänster för mobiloperatörer, bland annat produkter för att kunna hantera meddelanden som skickas mellan individer (person-to-person messaging, P2P). Under 2019 hanterade SDI nästan 300 miljarder P2P-meddelanden åt sina operatörskunder. 3) Det sista segmentet, Enterprise Solutions innehåller produkter för kundtjänst, inklusive molnbaserade contact center-lösningar, samt tjänster för att hantera informationsgivning i krissituationer. 

Programmable Communications står för den största delen av omsättning, runt 67%, följt av Carrier Messaging som står för cirka 28% och Enterprise Solutions för cirka 5%. SDI har cirka 330 anställda i 20 länder med huvudkontor i San Ramon, Kalifornien, vilket gör att Sinchs närvaro i USA kommer att öka. 

Totalt omsatte SDI per den senaste 12-månaders perioden, som slutade 31 mars 2020, 340 miljoner EUR med ett bruttoresultat på 94 miljoner EUR och en justerad EBITDA på 15,4 miljoner EUR. Om man räknar med en EUR/SEK-kurs på 10, ger det 3 400, 940 respektive 154 miljoner kronor.  Motsvarande siffror för Sinch är 5 558, 1 551 och 645 miljoner kronor på rullande 12 månader. 

SDI har samma marginaler på bruttoresultatet som Sinch har, men när det gäller den justerade EBITDA-marginalen så är Sinchs klart högre. Det blir därför intressant att se vad som händer när väl SDI är integrerat i Sinchs plattform. Blir det något nedställ på den justerade EBITDA-marginalen? Jag hoppas inte det utan att istället tror jag att de transaktioner som SDI har och som kommer att gå igenom Sinchs plattform, kommer att göra det till en högre marginal. Det är hela syftet med att förvärva, att kunna förädla det man förvärvar, och hittills har Sinch lyckats väldigt bra.

Totalt räknas sammanslagningen leda till kostnadssynergier på cirka 11 miljoner EUR. Den årstakten väntas uppnås under 2022. Själva engångskostnaderna för carve-out och integration väntas uppgå till 6-8 miljoner EUR under samma period. 

Värdering

Det pris som Sinch betalar värderar SDI till en EV/EBITDA-multipel på 14,6x, eller 8,5x inklusive förväntade synergieffekter i full årstakt. Det är ett lite högre pris än vad Sinch betalade för Wavy.

Finansiering

I och med att Sinch nyligen gjorde en riktad nyemission på 1,5 miljarder kronor till kursen 300 SEK, finansieras köpet av SDI med befintlig kassa och tillgängliga lånefaciliteter. Med tanke på att det är tredje förvärvet på kort tid kommer Sinch att hamna något över sitt finansiella mål om att hålla nettoskuld/justerad EBITDA på max 2,5x. Nu hamnar den på 2,7x, men jag räknar med att den kommer att vara under målet innan året är slut så det är inte som jag oroar mig för. 

Slutsats

Förvärvet av SDI tycker jag som sagt är riktigt intressant och spännande. Sedan kommer det nog att möjliggöra att Sinch kan komma åt SAPs övriga nära 0,5 miljoner kunder som de har i sin kundstock. Om så är fallet, öppnar detta upp en massa nya möjligheter för bolaget. Men först hoppas jag att de nu fokuserar på att integrera samtliga tre förvärv och att verksamheten vare sig tappar tempo eller marginaler på sikt. Med tanke på Sinchs höga värdering vore det rätt så olyckligt om vi skulle se en multipelkontraktion på grund av de många förvärven. Nu tror jag inte det, eftersom bolag har spenderat så många år på att bygga upp sin plattform med operatörer att adderandet av nya förvärv borde mer vara en form av "add-ons" till befintlig plattform, då affärsmodellen är fullt skalbar. 

Finns Sinch i din aktieportfölj?

Sinch överraskar i det första kvartalet 2020

Idag kom Sinch med sin kvartalsrapport för det första kvartalet och det är bara att lyfta på hatten för detta bolag. De slog analytikernas förväntningar med råge. Sett i backspegeln från mars är detta ett bolag som jag inte skulle ha rört när jag klev ur mina positioner. Det är bara att bita i det sura äpplet och inse för sig själv att det var ett felaktigt beslut och börja om från början i detta bolag. Jag får trösta mig med att jag ändå klev ur med en fin vinst. 

Nog om misstaget, låt oss fokusera på Sinchs senaste rapport. Kvartalet kan summeras med:

• Nettoomsättningen ökade med 47% till 1 624,2 (1 108,8) MSEK, organisk tillväxt i lokal valuta var 32%
• Bruttoresultatet ökade med 54% till 446,7 (289,5) MSEK, organisk tillväxt i lokal valuta var 36%
• Justerad EBITDA ökade med 64% till 184,3 (112,2) MSEK
• Justerad EBIT ökade med 65% till 168,8 (102,3) MSEK
• Resultat efter skatt ökade med 67% till 96,4 (57,8) MSEK
• Resultat per aktie efter utspädning ökade med 61% till 1,74 (1,08) SEK

I kvartalet har bolaget också genomfört ett antal större M&A-transaktioner, vilka i rapporten summeras med:

1) Den 19 mars ingick Sinch ett bindande avtal att förvärva det belgiska bolaget Chatlayer BV för en total köpeskilling om 6,9 MEUR på skuldfri basis. Förvärvet finansieras med befintlig kassa. Chatlayer erbjuder en molnbaserad mjukvaruplattform för att skapa avancerade, flerspråkiga chatbots som förstår både talat språk och textbaserad kommunikation. Förvärvet slutfördes 1 april. För att få en uppfattning om hur denna teknik ser ut, tycker jag att nedan bild från presentationen idag ger en bra uppfattning om det.

2) Den 26 mars ingick Sinch ett bindande avtal att förvärva Wavy med verksamhet i Latinamerika för en kontant köpeskilling på skuldfri basis om 355 MBRL och apportemission av 1 534 582 nya aktier i Sinch. Förvärvet finansieras genom en kombination av befintlig kassa och lånefaciliteter. Förvärvets genomförande är föremål för sedvanliga villkor och godkännande från Brasiliens konkurrensmyndighet. Transaktionen förväntas slutföras under andra halvåret 2020. 

3) Den 26 mars genomfördes en riktad nyemission om 5 000 000 aktier till en teckningskurs om 300 SEK per aktie. Den riktade nyemissionen genererade stort intresse och har genomförts till utvalda svenska och internationella institutionella investerare. Genom emissionen tillfördes Sinch 1 500 MSEK före emissionskostnader. 

4) Den 26 mars säkrade Sinch en utökning av de befintliga kreditfaciliteterna för förvärv om 600 MSEK, givet att bolaget når vissa avtalade villkor. Efter utökningen omfattar kreditfaciliteten ett totalt åtagande om 1 850 MSEK. Utöver detta har Sinch tillgång till en checkräkningskredit om 250 MSEK, vilket är en utökning om 50 MSEK sedan årsskiftet. 

Med andra ord så har bolaget varit väldigt aktivt med att bygga vidare på plattformen med den nya generationens meddelandetjänster och expandera till fler marknader. Igår började även rykten att florera att Sinch och SAP för diskussioner om att Sinch ska köpa deras division SAP Digital Interconnect. Den verksamheten arbetar globalt med meddelandetjänster för företag som vill kunna kommunicera med sina kunder.  

Om det nu blir av skulle detta vara ett väldigt stort förvärv och addera ännu mer till Sinch plattform och erbjudande kring meddelandetjänster. SAP Digital Interconnect hjälper företag att dagligen hantera mer än 1 miljard meddelanden och når 1100 operatörer i 220 länder. Men som sagt, än så länge är det bara rykten, men det vore kul om det visar sig att det är Sinch som är köpare. Som vanligt var det "Inga kommentarer" kring detta på konferenssamtalet och heller inga kommentarer kring vilka de största kunderna som döljer sig bakom de 10 största techbolagen i USA som är bolagets kunder. 

I rapporten kommenterar man också effekten av covid-19 med:

"Mot bakgrund av covid-19 har Sinch ledning vidtagit en rad förebyggande åtgärder för att värna medarbetarnas hälsa och säkerställa fortsatt drift och tjänsteleverans i alla lägen. De negativa effekterna av covid-19 är huvudsakligen koncentrerade till det mindre segmentet Röst och Video och beror på minskad efterfrågan från appbaserade taxiföretag då resandet minskat. I mars månad ökade transaktionsvolymerna i segmentet Meddelandetjänster väsentligt trots minskad användning av vissa marknadsföringsrelaterade meddelandeprodukter. En del av ökningen kan vara hänförlig till covid-19."

Slutligen på konferenssamtalet trodde man att ökningen av meddelanden kommer att bli mer påtaglig under Q2 på grund av covid-19 och att denna spik är mer av en tillfällig karaktär. Däremot tycker jag att det är skönt att se att detta tillväxtcase fortsatt levererar trots att världen för tillfälligt inte är sig lik.

Som avslutning till detta kortare inlägg får bli den sista bilden från presentationen som summerar Sinchs framtida planer

Finns Sinch i din aktieportfölj?

Komplettera med fonder?

Det var ett tag sedan jag fick till ett inlägg tyvärr och nu kände jag suget efter att skriva igen. Mycket av tiden sedan det senast publicerade inlägget har gått åt att läsa och fundera på investeringar. Även om jag i botten är utdelningsinvesterare har jag börjat fundera på om det är den strategi som passar mig bäst.

Jag tror att det som passar mig bättre är att fokusera på totalavkastningen och om ett bolag delar ut, så är det mer en bonus och något trevligt. Sedan är det också ett kvalitetstecken då utdelning kommer från verkliga vinster. Däremot brukar bolag som har en högre utdelning, runt 4-5%, inte direkt vara kända för någon större tillväxt i omsättning eller vinst. Givetvis finns det säkert undantag, men det är lätt att låsa sig vid just utdelning.

Sedan gillar jag teknik och nya innovationer, vilket gör att mycket av läsandet och funderandet har varit om och kring amerikanska techbolag. Särskilt vilka bolag som kan tänkas stödja framtida trender. Eller med andra ord, i vilka branscher kommer vinnare finnas i under de kommande tio åren?

Bottenplattan i portföljen kommer att byggas kring FAAMG (Facebook, Apple, Amazon, Microsoft och Google). Samtliga av dessa bolags verksamheter tror jag kommer att fortsätta att växa under de kommande tio åren. Sedan är bolagen så stabila och kassastinna att de kan klara av nedgångar som den vi såg i mars. Tack vare sina kassor, kan de även passa på att köpa mindre techbolag med ny teknik, för att sedan kapitalisera på den och fortsätta att växa.

Övriga större bolag till bottenplattan är bolag inom e-Commerce, betallösningar och digitala tjänster. Exempel på dessa är Mastercard, Visa, Paypal, Shopify, Salesforce, ServiceNow, Adobe, Netflix, Alibaba och Tencent.

Som ett steg till att ändra lite på vilka bolag som jag kommer att fokusera på har jag döpt om min Stojko Invest US Techfond till Stojko Invest Growth fond. Anledningen är att jag inte bara kommer att satsa på amerikanska techbolag. Då är det lättare att ha en fond att följa de mindre investeringarna i istället för fler som jag hade tidigare.

Efter att jag sålt av i princip hela aktieportföljen i mars, som jag skrev om, har jag nu i april börjat att köpa in mig i småposter i techbolag. Totalt är jag inne i marknaden till cirka 25%. Jag passar helt enkelt på när de aktier som jag följer dippar 4-5% eller mer under dagen. Eftersom jag har 2,5 årsomkostnader undanstoppat sedan tidigare har jag inte bråttom in i marknaden igen utan det får ta den tid det tar.

Dock finns det så många spännande mindre techbolag man kan äga och antingen köper man småposter i en väldigt massa bolag eller så kompletterar man med en fond. Därför har jag gått igenom de techfonder som har gått bäst i år, 1 år, 3 år och 5 år, för att ta reda på vilka de 10 största innehaven är i respektive fond och vilken/vilka som jag bör komplettera min egen fond, Stojko Invest Growth fond, med.

Topp 10 techfonder i år

Den som har gått bäst hittills i år är förvaltarna till TIN Ny Tekniks gamla fond Swedbank Robur Ny Teknik och den som presterats sämst är Franklin Technology A.

Topp 10 techfonder 1 år

Topp 10 techfonder 3 år

Topp 10 techfonder 5 år

Slutsats

De fonder som presterat bra under samtliga fyra mätperioder är BGF World Technology A2 och JPM US Technology A. Om jag tittar på den första fonden äger jag redan alla bolagen som enskilda aktier, så att köpa till den ger inte så mycket. Samma sak är det med den andra fonden. Visserligen saknar jag Synopsis, AMD och Analog Devices. Men jag föredrar Nvidia framför AMD och de övriga två känns inte direkt intressanta, så den fonden är heller inte vad jag är ute efter.

Däremot är jag själv inte vidare duktig på att försöka analysera gamingbolag eller healthcare, men vill gärna ha dem i portföljen. Helt klart lockar Swedbank Robur Ny Teknik, TIN Ny Teknik och Lannebo Teknik. Fördelen med dessa är att jag även får exponering mot Norden.

När man läser på Twitter är det många som vurmar för TIN Ny Teknik, men Swedbank Robur Ny Teknik lockar faktiskt mer då jag gillar samtliga av deras topp 10 innehav. Lannebos fond kommer jag åt via min tjänstepension och med tanke på de få val Länsförsäkringar har vad gäller tech, så kommer jag ta in den där.

I övrigt gillar jag även Blackrocks nya fond BGF Next Generation A2, eftersom den har väldigt många spännande mindre techbolag och genom den får jag den exponering som jag saknar då jag inte vill äga över 100 småposter i diverse bolag. Det blir för jobbigt att hålla koll på. Vad gäller de andra fonderna kompletteringsköper jag av deras topp 10-bolag som jag inte redan har.

För att summera det hela kommer jag att komplettera min aktieportfölj genom att köpa andelar i Swedbank Robur Ny Teknik och BGF Next Generation A2, i vilka jag även kommer att månadsspara. Vill man också hitta intressanta fonder utifrån teman har Global X funds en hel del intressanta ETF:er (börshandlade fonder).

Tar du in fonder som komplement till din aktieportfölj eller sparar du i både fonder och aktier? Kommentera gärna. 

Aktier för detta decenniet?

En person som jag följer på Twitter, Brian Feroldi (@BrianFeroldi) publicerade nedan bild från sin kollega Thomas Engle på The Mothley Fool (TMF). TMF är en amerikansk finansiell rådgivare och investeringsfirma som skriver om investeringar löpande på sin hemsida. Själv följer jag deras gratistjänst, eftersom de skriver en hel del om amerikanska techaktier.

Då Brian inte är en utdelningsinvesterare, innebär "Start to exit" och "Full exit" att han säljer av för att investera i andra framtida tillväxtbolag när en akties tillväxt saktar av rejält och bolaget främst blir en pålitlig utdelare . SPY avser amerikanska ETF:en SPDR SP 500, som består av de 500 största bolagen i USA, spritt över olika branscher.

Sedan jag likviderade i princip hela aktieportföljen nu i mars har jag screenat och funderat över vilka aktier som jag vill investera i framöver. Mycket tid har också lagts på att fundera över vilka branscher som troligen kommer att växa mest under det kommande decenniet. Det jag kommit fram till är branscher som Big Data, Cloud Computing, Ecommerce, Automation/RPA, Payment Solutions, CRM, Sociala Medier, Telemedicine.

Exempel på bolag som ofta nämns inom varje bransch är (Bolag i kursiv är kinesiska bolag, men förutom svenska och amerikanska bolag, finns det även några sydamerikanska bolag med):

Big Data - Splunk (SPLK), MongoDB (MDB), New Relic (NEWR), Alteryx (AYX), Elastic (ESTC), Cloudera (CLDR), Talend (TLND)
Cloud Computing - Microsoft (MSFT), Amazon (AMZN), Alibaba (BABA), Google (GOOGL)
Payment Solutions - Paypal (PYPL), Visa (V), Mastercard (MA), Adyen, Fiserv (FISV), Square (SQ), StoneCo (STNE), Global Payments (GPN)
Ecommerce - Amazon (AMZN), Alibaba (BABA), Shopify (SHOP), MercadoLibre (MELI), Sea Limited (SE), Pinduoduo (PDD)
CRM - Salesforce (CRM), Zendesk (ZEN), Hubspot (HUBS), Veeva Systems (VEEV)
Automation/RPA - ServiceNow (NOW), Blue Prism (BPRMF)
Telehealth - Teladoc Health
Collaboration software - Zoom Video (ZM), Ringcentral (RNG), Slack (WORK), Microsoft (MSFT), Atlassian (TEAM), Appian (APPN)
Sociala Medier - Facebook (FB) , Google (GOOGL), Tencent (TCEHY), Twitter TWTR), Snap (SNAP), Joyy (YY), Pinterrest (PINS)
Gaming/iGaming - Tencent (TCEHY), Activition Blizzard (ATVI), Electronic Arts (EA), Ubisoft, TakeTwo (TTWO), Evolution Gaming (EVO), Embracer, Stillfront, Nvidia (NVDA), Intel (INTC), Bilibili (BILI)
Digitala tjänster - Apple (APPL), Intuit (INTU), Adobe (ADBE), Twilio (TWLO), Docusign (DOCU), Coupa Software (COUP), Paycom (PAYC), Blackline (BL), Sinch, Storytel, Spotify, Fortnox, 24SevenOffice, Admicom, Talenom, Konsolidator
Streaming - Netflix (NFLX), Roku, Huya, Bilibili (BILI)
Edtech - GSX Techedu (GSX), Chegg (CHGG),  2U (TWOU), TAL
Cybersecurity - Fortinet (FTNT), Okta, Ping Identity (PING), Zscaler (ZS), Crowdstrike (CRDW)
Other - Tesla (TSLA), Dexcom (DEXC)

Nästa steg blir att försöka kategorisera ovan bolag in i bilden från Thomas Engle. Här är mitt förslag och som sagt, detta är inga köprekommendationer eller facit på hur mycket man borde investera i varje bolag.

Sedan kan det nog vara som så att någon läsare har en helt annan uppfattning om i vilken kategori ett visst bolag ska vara i. Det inte är ingen exakt vetenskap och utgångspunkten för att klassificera bolagen har varit utifrån deras vinstutveckling. Om bolaget inte går med vinst ännu, så har jag tittat på deras marginaler, främst bruttomarginalerna.

Samtliga bolag har jag också lagt in i egna bevakningslistor och kommer att följa deras utveckling regelbundet. Förhoppningsvis kommer det att uppenbara sig fina ingångslägen under året för att köpa sig i några av dessa.

Igår, som jag skrev på Twitter, doppade jag tårna i marknaden och köpte på mig några aktier i ServiceNow, Alteryx och Shopify då de fallit mer än vad jag sålde av dem för nu i mars. Dock kommer jag inte gå in något stort ännu, förrän man ser vart trenden pekar mot. Istället blir det att passa på och småköpa lite då och då när tillfälle uppstår. Att sitta med cash ska inte underskattas även om FOMO påminner en varje dag när marknaden beter sig irrationellt.

Vilka branscher tror du kommer vara framtidsbranscher under decenniet? Har du tips på andra bolag som jag inte gett som exempel? Kommentera gärna i bloggen.