Avanza

Underrubriker

torsdag 10 oktober 2019

Så sätter du ihop din egen investmentportfölj


(Obs: Inlägget är uppdaterat pga av felaktigt diagram för Latour)

I det tidigare inlägget Skapa jämvikt i Spiltan Aktiefond Investmentbolag skrev jag om hur man kan minska tyngdpunkten mot Investor och Industrivärden i fonden genom att komplettera med investeringar i enskilda investmentbolag. Anledningen till att man vill göra det är för att fonden består till cirka 27% i vardera Investor och Industrivärden och det gör att den blir skevt fördelad.

Om man investerar säg 50 000 kronor i fonden har man 13 500 kronor investerat vardera i Investor respektive Industrivärden. Men bara 5000 kronor i exempelvis Lundbergs och vad gäller Latour endast 2 200 kronor.

Denna skevhet avhjälpes lättast genom att man köper aktier i Lundbergs för 8 500 kronor och aktier i Latour för 11 300 kronor. Då har man lika stor exponering mot alla dessa fyra investmentbolag.



Istället för att köpa fonden


Men om man inte vill köpa fonden och komplettera med enskilda investmentbolag, vad kan man då istället? Det är något som jag har funderat på ett tag. Ett sätt kan vara att man investerar lika mycket i varje enskilt investmentbolag som man vill äga, så kallad likaviktad investering.

Ett annat alternativ att man investerar från en värdeperspektiv, vilket kan innebära att det investmentbolag som har störst marknadsvärde får den största investeringen och så vidare.

I detta inlägg gräver jag djupare i vad man egentligen äger när man köper ett investmentbolag. De investmentbolag som jag själv är intresserad av är Investor, Industrivärden, Lundbergs, Latour, Svolder och Bure.


  • Om jag då investerar 10 000 kronor i varje bolag, vad är det jag egentligen äger och till hur stor del?
  • Vilka är de största innehaven? 
  • Är ägandet jämnt fördelat mellan innehaven i varje investmentbolag och totalt sett? 
  • Är det någon sektor som är överrepresenterad? 


Dessa frågeställningar ska jag försöka belysa.

Vilka är innehaven i varje investmentbolag?

Om man börjar med att titta på hur 10 000 kronor i varje investmentbolag ser ut får vi följande bilder:

Investor

I Investor är nästan 40% onoterade innehav och sedan kommer det tre-fyra storbolag. Den onoterade delen i sin tur består till nästan hälften av innehavet i Mölnlycke. En annan större onoterad del är Investors investeringar i EQTs olika fonder, där en hel del fokuserar på infrastruktur bland annat.



Industrivärden

Detta bolag är koncentrerat kring fyra storbolag, som alla är runt en femtedel var av det totala bolaget.


Lundbergs

I Lundbergs är den största delen onoterad och här är det främst investmentbolagets fastighetsbolag som avses. I övrigt är det fyra storbolag som sticker ut och som utgör den större massan. Värt att notera är att Lundbergs också äger ett annat investmentbolag, Industrivärden.



Latour

I Latour ligger fokus på den onoterade delen precis som i Investor. I övrigt är består 30% av portföljen av ett storbolag, nämligen Assa Abloy. Sedan följer innehaven i Tomra och Sweco, som tillsammans är nästan lika stora som innehavet i Assa Abloy.



Svolder

I Svolder är det fokus på medelstora och små bolag med en större spridning på många innehav. Fyra bolag står dock för cirka 40% av portföljen, där största innehavet är 15%. Svolder tillsammans med Bure är det enda bolag som har en positiv nettoskuld, dvs kassa.



Bure

Bolaget består främst av två medelstora bolag, Vitrolife och Mycronic och en stor del som är onoterat, där även en viss kassa finns.



En slutsats man kan dra är att de flesta bolag är rätt så koncentrerade och består av runt tre innehav som utgör den större del av investmentbolag. Som en parentes, tvärtemot vad man får som råd om man är småsparare. Där brukar man prata om att man bör ha runt 12 till 18 bolag i fem till sex branscher för att sprida riskerna. 

Tittar man på dessa sex investmentbolag har de en bra spridning över olika branscher, men cirka hälften av alla innehav har något att göra med verkstad. Det är värt att tänka på och därför bör man komplettera med att investera i ytterligare bolag som inte är relaterade till verkstad. På sätt minskar man branschrisken i sin totala aktieportfölj.

Totalt om man köper dessa sex investmentbolag kommer man att ha en portfölj av investmentbolag som består av med 61 noterade bolag och en onoterad del. Den onoterade delen är strax över en femtedel och uppgår till 11 584 kronor eller 19,31%. Den totala nettoskulden är förhållandevis låg och uppgår till -1 375 kronor eller -2,29%. Med andra ord, får man en väldigt bra spridning på en mängd olika innehav. 

Topp 10 listan


Om man sedan tittar på hur stor del av varje enskilt investmentbolags investering är av det totala beloppet på 60 000 kronor, får man fram följande topp 10 lista.



Klart största exponering får man mot Bures två innehav, Vitrolife och Mycronic. Helt enkelt för att deras innehav i sitt bolag är så koncentrerat till just två innehav. Dock uppgår dessa investeringar sett till hela den skapade portföljen av investment till cirka 5%, att jämföra med runt 30% om man bara skulle ha ägt Bure. Genom att kombinera flera investmentbolag till en portfölj har man alltså lyckats med att få ned exponering kraftigt mot enskilda innehav. 

På plats nummer tre kommer Latour med sitt innehav i Assa Abloy, som nästan är lika stort som Bures två innehav i vår skapade portfölj. Resten av topp 10 listan knips av Industrivärden och Lundbergs, där Fredrik Lundberg basar över båda bolagen. 

Den skarpsynte noterar att varken Investor eller Svolder är med på topp 10 listan. Det beror på att inget av deras innehav är så koncentrerat att det utgör en stor del i det enskilda investmentbolaget. 

Svolder hittar vi fört på plats nr 11 med sitt innehav i Garo, som tack vare en mycket bra kursutveckling hamnar så högt. Normalt sett har Svolder inte en så stor koncentration i sina innehav utan i investmentbolaget är ett enskilt innehaven max 10%. 

Investor dyker upp först på plats nr 12 och då är det investering i Atlas Copco, som för övrigt är Investors största innehav, med strax över 14% av bolaget. Ungefär som Svolders innehav i Garo. 


Om man inte vill investera i så många investmentbolag räcker det att man tar rygg på Fredrik Lundberg och investerar i Industrivärden och Lundbergs för att täcka in 70% av topp 10 listan. 

För min del är syftet med att investera i många investmentbolag att få en spridning mot så många innehav som möjligt med så få investeringar som möjligt. Därför vill jag helst inte att samma innehav ska finna i två eller flera investmentbolag. 

Men totalt sett är det ändå sju av de 60 innehaven som finns i mer än ett investmentbolag. Återigen är Fredrik Lundberg upphovsmannen till det, då han gillar att äga ett mindre antal bolag. 



När det gäller Sandvik, Handelsbanken och Skanska finns dessa bolag i både Industrivärden och i Lundbergs. Troax är en favorit hos Latour och Svolder. SAAB är något som både Investor och Svolder gillar. Slutligen, när det gäller Ericsson och Husqvarna delas detta intresse av både Wallenbergna genom Investor och Fredrik Lundberg genom Industrivärden/Lundbergs.

Mina tankar


Fördelarna med att äga investmentbolag är att du kan köpa de enskilda innehaven till rabatt jämfört med att äga dem direkt och du får personer som är experter på att sköta om investeringarna åt dig till en väldigt låg kostnad. En annan fördel är att du slipper ha många enskilda bolag i din portfölj, då det räcker med i detta fall sex olika investmentbolag för att få exponering mot 60 noterade bolag samt en stor del onoterat. 

Svårigheten ligger i hur du ska allokera medel till dessa sex investmentbolag. Ska man likavikta det genom, att som jag visat i inlägget, köpa för 10 000 kronor i varje bolag. Dock blir då Industrivärden och Lundbergs lite överrepresenterade precis som Bure. Kanske är det bättre att man försöker allokera olika belopp till varje investmentbolag. Om man fördelar mer till Investor och Svolder samt mindre till Bure, Industrivärden och Lundbergs, kan man jämna ut topp 10 listan så att fler investmentbolag är representerade på den. Man kanske till och med kan laborera med att skapa en topp 20 lista där samtliga sex investmentbolag är rimligt representerade? 

Problemet är ju att man inte vet vilka investmentbolags innehav som kommer att gå bäst och därför är den enklaste strategin att likavikta. Sedan kan man omallokera vid bestämda intervall så att samtliga bolag blir likaviktade. 

För att finna information om investmentbolagen och dess innehav kan jag rekommendera att man använder sidan ibindex.se. Där får man reda på vilka innehav varje investmentbolag har och hur stor del av substansvärdet som varje enskildt innehav utgör. Men än viktigare, så räknas även substansrabatten ut dagligen, vilket underlättar då man inte behöver vänta på att dessa ska publiceras en gång i kvartalet. 

Hur tänker ni när ni investerar i olika investmentbolag? Vad tycker ni är en bra strategi? Kommentera gärna inlägget då er åsikt är viktig och intressant.





måndag 7 oktober 2019

Storytel växer mer än prognosen



Idag släppte Storytel sina preliminära siffror inför Q3 rapporten som kommer den 12:e november. Det är något som jag gillar hos ett bolag och det är klart aktieägarvänligt. Det ger oss investerare en chans att redan på ett tidigt stadium förbereda oss för hur den kommande kvartalsrapporten kommer att bli. Fler bolag borde annamma den här principen och komma med liknande pressmeddelanden.

Under det tredje kvartalet hade Storytel för första gången över 1 miljon betalande abonnenter i genomsnitt. Totalt uppgick antalet abonnenter till 1 014 400, vilket slog prognosen på 1 005 000. Om man jämför med det andra kvartalet är det en tillväxt på 14,2% eller 126 900 stycken.

När det gäller streamingintäkterna kom de in på 399 miljoner kronor att jämföras med prognosen på 395 miljoner kronor och upp 24,7% mot kvartalet innan. Jämför man mot tredje kvartalet 2018 är ökningen hela 43%.


Anledningen till att bolaget slår sina prognoser är en starkt tillströmning av kunder. Men även för att bokmomsen sänkts i Sverige, Norge och Finland under kvartalet. Något som märktes då den genomsnittliga intäkten per kunden (ARPU) ökade från 138 kronor till 154 kronor.

Bokmomsen kommer i november att sänkas i Polen och Nederländerna förväntas sänka i januari nästa år. Detta kommer hjälpa till med att öka Storytels lönsamhet kommande kvartal och det blir intressant att se hur mycket det slår på ARPUn.

Fortfarande är det Norden som är Storytel klart största marknad jämfört med bolagets övriga marknader. Dock växer de övriga marknader mer än dubbelt så snabbt mellan kvartalen, drivet av att bolaget adderar nya marknader löpande. Nu senast under kvartalet lanserade man streamingtjänsten i Brasilien.

Bilden nedan är en sammanfattning av bolagets nyckeltal för Q3 2019 och de fyra senaste kvartalen dess för innan.


Själv har jag en liten andel av Storytel i min aktieportfölj numera och tanken är att öka upp den andel. Idag är aktien dock upp 4,2% så jag avvaktar nog lite innan det fylls på med fler aktier.

Finns Storytel i din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

lördag 5 oktober 2019

Fredrik Lundberg samlar på sig i ladorna




Igår kom Industrivärden med sin kvartalsrapport för det tredje kvartalet 2019. En snabb sammanfattning är att Lundberg samlar på sig i ladorna inför vintern. Känslan jag får när jag läser rapporten är som när man ställer in utemöblerna inför vintern. Man städar och fixar och så händer det inte så mycket mera. I för sig gillar jag investeringar som är lite tråkiga men som tryggt taktar sakta uppåt.

Stort fokus i Industrivärden har under 2019 varit att minska ned sin skuldsättning. Nu är man nere på en skuldsättningsgrad på 3%, vilket är en minskning med 4%-enheter sedan årsskiftet. I övrigt kan de första nio månaderna sammanfattas med:


  • Förvärv av fler aktier Volvo A (1,6 miljarder), Skanska B (0,4 miljarder), Essity B (0,3 miljarder), Sandvik (0,3 miljarder) och SCA B (0,2 miljarder)
  • Avyttring av Essity A (0,3 miljarder) och SCA A (0,1 miljarder). Dessa avyttringar beror på att man bytt från A-aktier till B-aktier i respektive bolag
  • Under andra kvartalet såldes kvarvarande aktier i ICA Gruppen.
  • Substansvärdet den 30 september uppgick till 100,7 miljarder kronor eller 231 kronor per aktie
  • Inklusive åretinvesterad utdelning ökade substansvärdet med 21%.


I rapporten pratar VD om att den globala konjunkturen fortsätter att mattas av och den förväntade BNP-tillväxten för helåret uppgår till cirka tre procent. Tydligt är att tillväxttakten har avtagit under året som hittills gått. När det gäller marknadsläget i de branscher som innehavsbolagen verkar i, ser man tydliga tecken på lägre aktivitietsnivå och svagare utsikter framöver. Därför har man från Industrivärdens sida jobbat med att få bolagen att anpassa verksamheterna till rådande marknadsläge.



Som investering har Industrivärden bjudit på en bra resa och tittar man på den 10 åriga utvecklingen av substansvärdet har det get en årlig avkastning på 12% och med utdelningen inräknad 15%. Jämfört med SIXRX som gett 12%.

Så en viss överavkastning har man fått ändå. När det gäller Industrivärden har jag lärt mig att det gäller att köpa vid rätt tillfällen och helst när substansrabatten är minst 10-15%. Annars riskerar man att få en trist utveckling.


I år har de största bidragen kommit från Essity, Sandvik och Volvo.



Ser man istället på innehavens genomsnittliga utveckling under 3 år, är förutom årets tre innehav även SCA det som gått bäst.


Industrivärden har en given plats i min aktieportfölj och jag gillar Fredrik Lundbergs försiktiga styrning och fokus på att inte sväva ut på en massa "förhoppningsbolag". Man har en långsiktig strategi och den exekverar man på. När sedan kurserna är nedtryckta och det är tillfälligt billigt, fyller man på i befintliga innehav. En strategi som jag sympatiserar med och det är så som jag själv försöker investera. Men ibland är det svårt att inte ha "bråttom".

Däremot tycker jag att det är lite märkligt att man inte har kunnat addera ytterligare något innehav under flera år för att bredda portföljen. Och för en investmentbolags-VD som Helena måste det kännas lite märkligt att sitta på en stor kassa som inte utnyttjas, för att finna nya bra investeringar att  säkerställa en fortsatt tillväxt i substansvärdet.

Läs hela rapporten: Industrivärdens delårsrapport Q3 2019

fredag 4 oktober 2019

Ingen bra start för Akelius D-aktie




Idag noterades Akelius D-aktie på börsen. Teckningskursen var satt till 1,75-1,85 Euro per aktie men fastställdes till 1,75 Euro per aktie. Det verkar som att bolaget vid val av pris varit lite för aggressiva eller haft för höga tankar om efterfrågan på aktien.

Själv hade jag sett fram emot emissionen av D-aktier när den kommunicerades för första gången och hade tänkt att teckna mig för aktier i emissionen. Men efter att ha läst prospektet avstod jag då jag tyckte att villkoren inte för tillräckligt generösa.

Med en fastställd utdelning om max 0,1 Euro per aktie, skulle det innebära en direktavkastning på mellan 5,4-5,7%.



Med tanke på att man också tar en valutarisk om man investerar, känns inte uppsidan eller avkastningen speciellt lockande som kompensation. Till det så kommer en första utdelning först efter den första årsstämma som hålls efter att D-aktierna noteras. Det innebär att första utdelning kommer troligen att bli i maj nästa år.

Även börsen tycks ha resonerat lite som jag, då aktie har varit ned på 1,67 Euro och vänt. Nu handlas den runt 1,69-1,70, en nedgång på nästan 3%. Omräknat till direktavkastning handlas aktien till 5,88% direktavkastning.

Det är ju klart bättre än när den introducerades, men baserat på de begränsningar som finns i aktiens möjlighet till uppgång, vill jag ha 6% i direktavkastning innan jag slår till. Går den ned till 1,65 Euro kan jag tänka mig att köpa en första position, för att sedan fylla på om den kommer ned till 1,60 Euro. Sjunker den dit ned ger det en direktavkastning på 6,25%, vilket jag skulle vara nöjd med.

Tecknade du aktier i Akelius emission?

onsdag 2 oktober 2019

Är analytikerna för positiva till Nordeas kommande utdelning?




Nordea är ett bolag som jag tidigare ägt och som jag fortfarande indirekt äger via Sampo. Anledningen till att jag sålde av Nordea var för att deras Q2 rapport inte levde upp till förväntningarna och en oro för en framtida utdelningssänkning som skulle sänka kursen rejält.

I den senaste rapporten hade jag förväntat mig att man skulle kommunicera planerna för kommande års utdelningsandel och en ny utdelningspolicy likt Swedbank gjorde i sin andra kvartalsrapport. Gissa om jag blev besviken när Nordea valde att skjuta på detta.

Den nuvarande utdelningspolicyn som Nordea har innebär att man ska öka utdelningen årligen. Det är helt klart inte hållbart i längden då man tjänar för lite pengar. Pressen på på räntenettot och att man inte lyckas krympa kostnader tillräckligt snabbt sätter käppar i hjulet för det.


Årets utdelningsandel motsvarade en andel på 89,5% mätt i Euro. Om man skulle behålla utdelning oförändrad för nästa år, skulle det innebära en utdelningsandel på över 100% då vinsten blir klart lägre.

Hittills i år har Nordea tjänat 0,27 Euro per aktie och på rullande tolv månaders basis motsvarar det 0,58 Euro per aktie. Om man är lite snäll mot bolaget och antar att kvartalsvinsten för de sista två kvartalen blir lika hög per kvartal som för det andra kvartalet, kommer Nordea att göra en vinst per aktie på 0,62 Euro för 2019. Det är också vad analytikerna räknar med.

Själv tror jag att bolagets nya utdelningspolicy kommer att innebära att man ändrar till en utdelningsandel på 50% av årets vinst, precis som Swedbank ändrat sin till. I sånt fall, skulle kommande utdelning landa på 0,31 Euro per aktie. Med en EUR/SEK-kurs på 10,8 ger det en utdelning i SEK på 3,35 kronor. Alltså en kraftig sänkning från förra årets 7,18 kronor.

Eftersom stabila banker som SHB och SEB ger 6,1-6,75% och dessutom är mer lönsamma, vill jag minst ha samma om inte högre direktavkastning. Givet en framtida direktavkastning på Nordea om 6,1% ger min tro om en 50%-ig utdelningsandel från Nordea att aktien ska ned till 54,90 kronor. Att jämföra med 68,45 kronor som den handlas i just för tillfället.

Därför var det intressant att läsa en artikel i Dagens Industri igår om vilka aktier analytiker tror kommer att sänka sin utdelning rejält nästa år. I listan nedan ingår bolag som bevakas av minst fem analytiker


I denna lista ser man att analytikerna tror att Nordea kommer att dela ut 5,60 kronor nästa år motsvarande 0,50 Euro. Vid samma vinstantagande innebär det att bolags nya utdelningspolicy säger att man ska dela ut max 80% av vinsten.

Personligen tycker jag att det känns väl aggressivt och optimistiskt. Med tanke på pressen på räntenettot och risken för ökade konkurser nu när vi verkar gå in i en lågkonjuktur på riktigt.

Men om analytikerna är rätt ute handlas i sånt fall Nordea till en direktavkastning på 8,18%, vilket är riktigt bra.

Den 25 oktober när bolaget har sin kapitalmarknadsdag i London får vi förhoppningsvis reda på den nya utdelningspolicyn och om jag varit är för negativ i min tro. Helt klart spännande att följa.

Finns Nordea i din aktieportfölj? Vad tror du om kommande utdelningspolicy och håller du med analytikerna? Kommenterar gärna i bloggen.