Storytel växer mer än prognosen

Idag släppte Storytel sina preliminära siffror inför Q3 rapporten som kommer den 12:e november. Det är något som jag gillar hos ett bolag och det är klart aktieägarvänligt. Det ger oss investerare en chans att redan på ett tidigt stadium förbereda oss för hur den kommande kvartalsrapporten kommer att bli. Fler bolag borde annamma den här principen och komma med liknande pressmeddelanden.

Under det tredje kvartalet hade Storytel för första gången över 1 miljon betalande abonnenter i genomsnitt. Totalt uppgick antalet abonnenter till 1 014 400, vilket slog prognosen på 1 005 000. Om man jämför med det andra kvartalet är det en tillväxt på 14,2% eller 126 900 stycken.

När det gäller streamingintäkterna kom de in på 399 miljoner kronor att jämföras med prognosen på 395 miljoner kronor och upp 24,7% mot kvartalet innan. Jämför man mot tredje kvartalet 2018 är ökningen hela 43%.


Anledningen till att bolaget slår sina prognoser är en starkt tillströmning av kunder. Men även för att bokmomsen sänkts i Sverige, Norge och Finland under kvartalet. Något som märktes då den genomsnittliga intäkten per kunden (ARPU) ökade från 138 kronor till 154 kronor.

Bokmomsen kommer i november att sänkas i Polen och Nederländerna förväntas sänka i januari nästa år. Detta kommer hjälpa till med att öka Storytels lönsamhet kommande kvartal och det blir intressant att se hur mycket det slår på ARPUn.

Fortfarande är det Norden som är Storytel klart största marknad jämfört med bolagets övriga marknader. Dock växer de övriga marknader mer än dubbelt så snabbt mellan kvartalen, drivet av att bolaget adderar nya marknader löpande. Nu senast under kvartalet lanserade man streamingtjänsten i Brasilien.

Bilden nedan är en sammanfattning av bolagets nyckeltal för Q3 2019 och de fyra senaste kvartalen dess för innan.

Själv har jag en liten andel av Storytel i min aktieportfölj numera och tanken är att öka upp den andel. Idag är aktien dock upp 4,2% så jag avvaktar nog lite innan det fylls på med fler aktier.

Finns Storytel i din aktieportfölj? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.

Fredrik Lundberg samlar på sig i ladorna

Igår kom Industrivärden med sin kvartalsrapport för det tredje kvartalet 2019. En snabb sammanfattning är att Lundberg samlar på sig i ladorna inför vintern. Känslan jag får när jag läser rapporten är som när man ställer in utemöblerna inför vintern. Man städar och fixar och så händer det inte så mycket mera. I för sig gillar jag investeringar som är lite tråkiga men som tryggt taktar sakta uppåt.

Stort fokus i Industrivärden har under 2019 varit att minska ned sin skuldsättning. Nu är man nere på en skuldsättningsgrad på 3%, vilket är en minskning med 4%-enheter sedan årsskiftet. I övrigt kan de första nio månaderna sammanfattas med:

• Förvärv av fler aktier Volvo A (1,6 miljarder), Skanska B (0,4 miljarder), Essity B (0,3 miljarder), Sandvik (0,3 miljarder) och SCA B (0,2 miljarder)
• Avyttring av Essity A (0,3 miljarder) och SCA A (0,1 miljarder). Dessa avyttringar beror på att man bytt från A-aktier till B-aktier i respektive bolag
• Under andra kvartalet såldes kvarvarande aktier i ICA Gruppen.
• Substansvärdet den 30 september uppgick till 100,7 miljarder kronor eller 231 kronor per aktie
• Inklusive åretinvesterad utdelning ökade substansvärdet med 21%.

I rapporten pratar VD om att den globala konjunkturen fortsätter att mattas av och den förväntade BNP-tillväxten för helåret uppgår till cirka tre procent. Tydligt är att tillväxttakten har avtagit under året som hittills gått. När det gäller marknadsläget i de branscher som innehavsbolagen verkar i, ser man tydliga tecken på lägre aktivitietsnivå och svagare utsikter framöver. Därför har man från Industrivärdens sida jobbat med att få bolagen att anpassa verksamheterna till rådande marknadsläge.



Som investering har Industrivärden bjudit på en bra resa och tittar man på den 10 åriga utvecklingen av substansvärdet har det get en årlig avkastning på 12% och med utdelningen inräknad 15%. Jämfört med SIXRX som gett 12%.

Så en viss överavkastning har man fått ändå. När det gäller Industrivärden har jag lärt mig att det gäller att köpa vid rätt tillfällen och helst när substansrabatten är minst 10-15%. Annars riskerar man att få en trist utveckling.

I år har de största bidragen kommit från Essity, Sandvik och Volvo.

Ser man istället på innehavens genomsnittliga utveckling under 3 år, är förutom årets tre innehav även SCA det som gått bäst.

Industrivärden har en given plats i min aktieportfölj och jag gillar Fredrik Lundbergs försiktiga styrning och fokus på att inte sväva ut på en massa "förhoppningsbolag". Man har en långsiktig strategi och den exekverar man på. När sedan kurserna är nedtryckta och det är tillfälligt billigt, fyller man på i befintliga innehav. En strategi som jag sympatiserar med och det är så som jag själv försöker investera. Men ibland är det svårt att inte ha "bråttom".

Däremot tycker jag att det är lite märkligt att man inte har kunnat addera ytterligare något innehav under flera år för att bredda portföljen. Och för en investmentbolags-VD som Helena måste det kännas lite märkligt att sitta på en stor kassa som inte utnyttjas, för att finna nya bra investeringar att  säkerställa en fortsatt tillväxt i substansvärdet.

Läs hela rapporten: Industrivärdens delårsrapport Q3 2019

Ingen bra start för Akelius D-aktie

Idag noterades Akelius D-aktie på börsen. Teckningskursen var satt till 1,75-1,85 Euro per aktie men fastställdes till 1,75 Euro per aktie. Det verkar som att bolaget vid val av pris varit lite för aggressiva eller haft för höga tankar om efterfrågan på aktien.

Själv hade jag sett fram emot emissionen av D-aktier när den kommunicerades för första gången och hade tänkt att teckna mig för aktier i emissionen. Men efter att ha läst prospektet avstod jag då jag tyckte att villkoren inte för tillräckligt generösa.

Med en fastställd utdelning om max 0,1 Euro per aktie, skulle det innebära en direktavkastning på mellan 5,4-5,7%.



Med tanke på att man också tar en valutarisk om man investerar, känns inte uppsidan eller avkastningen speciellt lockande som kompensation. Till det så kommer en första utdelning först efter den första årsstämma som hålls efter att D-aktierna noteras. Det innebär att första utdelning kommer troligen att bli i maj nästa år.

Även börsen tycks ha resonerat lite som jag, då aktie har varit ned på 1,67 Euro och vänt. Nu handlas den runt 1,69-1,70, en nedgång på nästan 3%. Omräknat till direktavkastning handlas aktien till 5,88% direktavkastning.

Det är ju klart bättre än när den introducerades, men baserat på de begränsningar som finns i aktiens möjlighet till uppgång, vill jag ha 6% i direktavkastning innan jag slår till. Går den ned till 1,65 Euro kan jag tänka mig att köpa en första position, för att sedan fylla på om den kommer ned till 1,60 Euro. Sjunker den dit ned ger det en direktavkastning på 6,25%, vilket jag skulle vara nöjd med.

Tecknade du aktier i Akelius emission?

Är analytikerna för positiva till Nordeas kommande utdelning?

Nordea är ett bolag som jag tidigare ägt och som jag fortfarande indirekt äger via Sampo. Anledningen till att jag sålde av Nordea var för att deras Q2 rapport inte levde upp till förväntningarna och en oro för en framtida utdelningssänkning som skulle sänka kursen rejält.

I den senaste rapporten hade jag förväntat mig att man skulle kommunicera planerna för kommande års utdelningsandel och en ny utdelningspolicy likt Swedbank gjorde i sin andra kvartalsrapport. Gissa om jag blev besviken när Nordea valde att skjuta på detta.

Den nuvarande utdelningspolicyn som Nordea har innebär att man ska öka utdelningen årligen. Det är helt klart inte hållbart i längden då man tjänar för lite pengar. Pressen på på räntenettot och att man inte lyckas krympa kostnader tillräckligt snabbt sätter käppar i hjulet för det.


Årets utdelningsandel motsvarade en andel på 89,5% mätt i Euro. Om man skulle behålla utdelning oförändrad för nästa år, skulle det innebära en utdelningsandel på över 100% då vinsten blir klart lägre.

Hittills i år har Nordea tjänat 0,27 Euro per aktie och på rullande tolv månaders basis motsvarar det 0,58 Euro per aktie. Om man är lite snäll mot bolaget och antar att kvartalsvinsten för de sista två kvartalen blir lika hög per kvartal som för det andra kvartalet, kommer Nordea att göra en vinst per aktie på 0,62 Euro för 2019. Det är också vad analytikerna räknar med.

Själv tror jag att bolagets nya utdelningspolicy kommer att innebära att man ändrar till en utdelningsandel på 50% av årets vinst, precis som Swedbank ändrat sin till. I sånt fall, skulle kommande utdelning landa på 0,31 Euro per aktie. Med en EUR/SEK-kurs på 10,8 ger det en utdelning i SEK på 3,35 kronor. Alltså en kraftig sänkning från förra årets 7,18 kronor.

Eftersom stabila banker som SHB och SEB ger 6,1-6,75% och dessutom är mer lönsamma, vill jag minst ha samma om inte högre direktavkastning. Givet en framtida direktavkastning på Nordea om 6,1% ger min tro om en 50%-ig utdelningsandel från Nordea att aktien ska ned till 54,90 kronor. Att jämföra med 68,45 kronor som den handlas i just för tillfället.

Därför var det intressant att läsa en artikel i Dagens Industri igår om vilka aktier analytiker tror kommer att sänka sin utdelning rejält nästa år. I listan nedan ingår bolag som bevakas av minst fem analytiker

I denna lista ser man att analytikerna tror att Nordea kommer att dela ut 5,60 kronor nästa år motsvarande 0,50 Euro. Vid samma vinstantagande innebär det att bolags nya utdelningspolicy säger att man ska dela ut max 80% av vinsten.

Personligen tycker jag att det känns väl aggressivt och optimistiskt. Med tanke på pressen på räntenettot och risken för ökade konkurser nu när vi verkar gå in i en lågkonjuktur på riktigt.

Men om analytikerna är rätt ute handlas i sånt fall Nordea till en direktavkastning på 8,18%, vilket är riktigt bra.

Den 25 oktober när bolaget har sin kapitalmarknadsdag i London får vi förhoppningsvis reda på den nya utdelningspolicyn och om jag varit är för negativ i min tro. Helt klart spännande att följa.

Finns Nordea i din aktieportfölj? Vad tror du om kommande utdelningspolicy och håller du med analytikerna? Kommenterar gärna i bloggen.

Norske skog till börsen

I juli skrev jag ett långt inlägg om det gröna guldet på börsen där jag lyfte fram sju intressanta skogsbolag. I inlägget tog jag även upp andra intressanta skogsbolag, där ett av dem finns i vårt grannland Norge. Bolaget i fråga är Norske Skog, som än så länge är privatägt.

Redan i somras släppte man information om att man planerade att introduceras på börsen. I förra veckan kom en pressrelease där bolaget lite närmare specificerar sina planer och att erbjudandet kommer att kvantifieras under Q4 2019.

Om bolaget

Norske Skog är inte så gammalt jämfört med vissa svenska skogsbolag utan det bildades 1 mars 1962 som Nordenfjelske Treforedling AS. Bolagets första pappersmaskin i Skogn togs i bruk 1966 och 1972 ändrade bolaget namn till Norske Skogsindustrier AS.

1989 är ett viktig årtal i norsk skogsindustri. Det var året då den stora konsolideringen skedde. Norske Skog gick samman med Follum Fabrikker och köpte 50% av aktierna i Saugbrugsforeningen. Året efter började det nya bolagets europeiska expansion då man startade verksamhet i franska Golbey.



1996 fortsatte expansionen till ett bruk i Bruck i Österrike och året efter öppnade man i tjeckiska Steti, som dock såldes 2007. 2001 fortsatte man expansionen och köpte bruk i tyska Walsum och holländska Parenco.

Redan 1998 började man att också expandera utanför Europa, när man köpte bruk i Kina, Korea, Malaysia och Thailand. Två år senare köptes Fletcher Challenge Paper med bruk i Australien, Nya Zeeland, Chile och Brasilien. Bruken i Korea och Kina såldes dock 2008 respektive 2009.

Efter Norske Skogs konkurs 2017, är det nu 100% ägt av investmentbolaget Oceanwood, som efter en rekonstruktion nu vill sätta bolaget på börsen.

Verksamhet

Dagens Norske Skog har idag efter rekonstruktionen sju lönsamma pappersbruk. Fyra finns i Europa, två i Australien och ett på Nya Zeeland. Totalt har dessa bruk en produktionskapacitet på 2,7 miljoner ton pappersmassa, varav 1,8 miljoner ton är för tidningspapper och resten är för tidskriftspapper.

Bolaget äger själv ingen skog utan köper in det material som de behöver, vilket gör dem beroende av virkespriserna, såväl som av priset på pappersmassa.

Omsättningen på årsbasis uppgår till cirka 13 miljarder norska kronor med en vinst på cirka 2,5 miljarder kronor. Det är helt klart en förbättring än när man växte sig för stora under tidigare år, vilket sedan ledde fram till konkursen.

Men man bör ha i bakhuvudet att bolagets ägare är ett investmentbolag, som vill göra en exit genom en börsnotering. Det finns med andra ord risk för att man klätt upp bruden inför den kommande introduktion.

Tabellen ovan utgår från helårssiffror, men av det första halvårets försäljning på 6,4 miljarder norska kronor stod Europa för 76% av intäkter och Australien/Nya Zeeland för resterande. Vad gäller EBITDA på 874 miljoner kommer 93% från Europa, så de är helt klart lönsammast, med en EBITDA-marginal på 16,6% jämfört med 4,1% för Australien/Nya Zeeland. 

Ser man på avkastning på sysselsatt kapital är avkastningen 31,2% mot 2,9%. En avsevärd skillnad. Framtida efterfrågan på tidnings- och tidskriftspapper minskade dock på alla bolagets marknader, mest för tidskriftspapper i Europa där efterfrågan föll med 11-12%.

Bolagets balansomslutning uppgår till nästan 9,4 miljarder norska kronor, där cirka 48% utgör eget kapital. Totalt har man 2,4 miljarder i långfristiga skulder varav 1,5 miljarder är räntebärande. Av de korta skulderna är 0,3 miljarder räntebärande. En kassa om 0,86 miljarder ger en nettoskuld på cirka 0,9 miljarder norska kronor och en Net debt/EBIDTA på strax över 1,0. Med ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten skulle jag säga att bolaget har en bra finansiell ställning.

       Senaste rapporten: Norske Skog Q2 2019

Utdelningspolicy

Bolaget har som mål att betala en attraktiv utdelning till sina aktieägar efter det att bolaget har kommit in på börsen. Den nuvarande utdelningspolicy säger att man har som policy att betala utdelningar med hänsyn till bolagets kapitalbehov, finansieringsbehov och bibehållande av en strategisk flexibilitet inom gruppen. Jag tolkar den policyn som att man vill betala och kommer att göra det om det finns möjlighet.

Mina tankar

Själv tycker jag det är kul att ytterligare ett skogsbolag kommer att noteras. Dock är det synd att bolaget inte äger någon skog, för att det är det jag letar efter som komplement till att äga skog själv.

Att äga ett rent pappersbruk som fokuserar på tidning- och tidskriftspapper känns inte direkt lockande. Då hade jag hellre ägt det om de hade jobbat med kartong istället, för att jag tror att det är en större marknad som kommer att växa när man går bort från plastförpackningar.

Ett bolag som till exempel finska Metsä Board med en direktavkastning på 5,3% känns därför mer intressant.

Vad tycker du själv om Norske Skog? Är det ett bolag som intresserar dig? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är viktig.