Core Ny Teknik - ny spännande fond

Pressrelease Tin Fonder med Carl Armfelt och Erik Sprinchorn

En av de svenska framgångrika fonderna inom ny teknik var Swedbank Robur Ny Teknik. Från fondpresentationen kan man läsa att

”Det är en fond som placerar i huvudsak i aktier på svenska och nordiska marknaden, i mindre och medelstora bolag. Placeringarna koncentreras till bolag vars produkter och/eller tjänster har ett högt teknikinnehåll. Exempel på branscher är IT/telekommunikation, gaming, läkemedel, medicinteknik, miljöteknik och indrustriteknik.”

Utveklingen för den fonden var fenomenal, som 5-års grafen visar nedan.

Källa: Avanza

Nytt fondbolag

I november förra året hoppade de två förvaltarna Carl Armfelt och Erik Sprinchorn av och saknaden efter en dem som förvaltare har varit stor. Jag hade själv den fonden i min premiepension när de förvaltade den. Samtidigt har många undrat vad Carl och Erik skulle göra istället.

Det har spekulerats i att de båda skulle starta ett fondbolag och köra i egen regi. Så är nu fallet och i måndags blev det klart med att de båda har bildat ett nytt fondbolag, TIN Fonder. TIN Fonder står passande för teknik, innovation och nytänkande. 

Bure Financial Services har gått in som ägare och även om jag inte har Bure i min aktieportfölj själv bådar det för en långsiktigthet, vilket jag tycker är viktigt.  

Till att börja med kommer de att starta fonden Core Ny Teknik, som kommer att investera i bolag inom teknik, hälsa och digitala varumärken. Det kommer att vara en fond för den som tror på innovation, småbolag och Norden enligt vad de skriver på sin hemsida. 

Förvaltningsavgiften är 1,50% och totalavgiften (TKA) är 1,70%. I dagsläget kan man handla fonden via Avanza och Nordnet.

Det kommer att var en aktivt förvaltad fond med 40-60 bolag och lämpar sig bäst för långsiktiga sparare. De första investeringarna i fonden var i Evolution Gaming och THQ Nordic och tydligen har de hittills gjort investeringar i totalt 30 bolag.

Slutsats

Vill man veta mer om hur de tänkt, kan jag rekommendera den intervju som Niklas "Investerarn" Andersson gjort med Carl Armfelt. Den finner ni på Investarens podcast.

Själv placerar jag främst i aktier och de aktier som ger utdelning, men när det gäller ny teknik och innovativa bolag, tycker jag att det dels är svårt att veta vilka man ska satsa på och dels kanske de inte tjänar pengar än mindre delar ut några. 

Därför är det smidigt att kunna investera i en fond och låta de som kan ta ansvar för placeringarna. Jag har därför placerat en slant i fonden och det ska bli spännande att följa resan med Carl och Erik.

Det här duger inte Nordea

Jag har två av storbankerna i min aktieportfölj, Swedbank och Nordea. Swedbank rapporterade ett ok bokslut förra veckan och idag på morgonen kom Nordea med sin bokslutskommuniké. Den kan sammanfattas med en mening

"Det här duger inte Nordea!"

Eller som Gardell uttrycker det, "resultatet är alldeles för lågt". 

Utdelningen

Om vi börjar med det som var positivt i rapporten, så är det att de föreslår en höjning av utdelningen till 0,69 euro från 0,68 euro året innan. Även om den är liten, är en höjning alltid en höjning. Då jag också har Sampo (äger 21,3% av Nordea) i aktieportföljen, som kommer med sin rapport imorgon är jag glad över att Nordeas styrelse inte föreslog en sänkning av utdelningen. Det borde leda till en fortsatt hög utdelning från Sampo.

Nordeas ambition är att uppnå en årlig ökning av utdelningen och samtidigt kunna upprätthålla en stark kapitalposition i linje sin kapitalpolicy. Så långe som de har en stark kapitalposition kan jag som aktieägare räkna med en höjd utdelning.

Sett från 2012 har den årliga tillväxten på utdelningen i euro varit 14%, men det är främst den stora ökningen mellan 2013 och 2014 som ger den höga siffran. Om man istället utgår från 2014 och till idag, är den årliga tillväxten i utdelningen endast 3%. Helst vill jag ha en ökning om minst 5%, men med en utdelningsandel på 91% finns det lite utrymme för större ökningar om inte Nordea får bukt på de höga kostnaderna.

Året som gått

Nordeas kvartalsrapporter har under året inte rosat marknaden direkt och inför den sista kvartalsrapporten var marknadens förväntningar därför lågt ställda. Tur var nog det eftersom det sista kvartalet inte var någon rolig läsning vart man än läser. De låga förväntningarna gjorde nog att aktiekursen inte rasade, utan är upp 0,5% när detta inlägg publiceras.

Räntenettot ökade i det sista kvartalet men för helåret var det ned 7% jämfört med föregående år. Även provisionsnettot ökade i det sista kvartalet men för helåret var nivån 11% lägre. Slutligen ökade kostnaderna markant under det sista kvartalet, till stor del drivet av en nedskrivning av goodwill i Ryssland på 141 miljoner euro.

Totalt sett lyckades man i alla fall sänka kostnaderna med 4% för helåret jämfört med året innan. Även när det gäller kreditförlusterna lyckades man minska dessa med lite mer än hälften, från 369 till 173 miljoner euro, vilket verkar tyda på en bra kreditstock.

Källa: Bokslutskommuniké för Nordea 2018

Nedan kommenterar jag lite närmare de centrala delarna i rapporten

Räntenetto

Med tanke på att Swedbanks räntenetto för det sista kvartalet var oförändrat, blev jag överraskad av att Nordea lyckades öka sitt. Sett till helåret är det dock en klar minskning. Den främsta anledningen enligt banken är pressade marginaler främst på privatsidan och en minskad utlåning inom wholesale banking, som avser stora företagskunder och institutioner.

Flytten av moderbolaget till Helsingfors blev klart under hösten och bidraget till räntenettot blev 43 miljoner kronor i minskade resulotionsavgifter under det sista kvartalet. Sett över ett helt år motsvarar det cirka 0,04 euro per aktie. Förhoppningsvis kommer en del av detta att komma oss ägare tillgodo i form av höjd utdelning.

Även Swedbank kommenterade in sin rapport att en minskad utlåning till stora företagskunder och institutioner påverkade räntenettot. Bankerna har helt klart att jobba på för att vända den trenden. Nu är räntenettot den stora kassakon för Nordea, och likt Swedbank är det viktigt att de får upp marginalerna på sin utlåning. Även om det är negativt för den som har bolån i banken.

Provisionsnetto

Till skillnad från Swedbank har Nordea en hyfsat stor intjäning från provisionsnettot sett till helheten. Men i år, har provisionsnettot minskat tvåsiffrigt, drivet av en minskning av avgifter från sparande och placeringar. Det verkar som Nordeas ändring av courtageklasser till att ha en platt avgift på 0,06% kan ha kostat en del, även om jag inte hittar något om det i rapporten.

Vi sparare uppskattar helt klart ett lägre courtage och här önskar jag att Nordnet och Avanza följde efter, även om priset är rätt så högt. Jag kan förstå att de inte gör det, med tanke på att deras främsta intäktkälla är just provisionsnettot.

Även minskningen i utlåningen som påverkade räntenettot, påverkar även provisionsnettot då banken erhållit lägre avgifter för utlåningen. Slutligen, nedgången på börsen under 2018 har också lett till en negativ utveckling av provisionsnettot.

Kreditförluster

Tvärtemot, vad Swedbank rapporterade, har Nordea sänkt sina kreditförluster med hälften jämfört med året innan. Även för Nordea är det två större kundengagemang inom retail som står för en stor del av kreditreserveringen, men detta vägs upp av att man bedömmer att banken behöver en minskad reserv för fordringar i Ryssland. Med tanke på att man minskar sin exponering mot Ryssland är det en rimlig konsekvens, även om jag kommer att hålla lite extra koll på denna post i kommande kvartalsrapporterna.

Kostnadseffektivitet

Det är i denna gren som banken får rött kort. Bara under det sista kvartalet ökade K/I-talet till 0,62, över 60% högre än Swedbanks. Nu skriver Nordea att de under det sista kvartalet tagit extra kostnader för nedskrivning av goodwill i Ryssland , ökade transformationskostnader och  personalkostnader pga förändringar, högre administrationskostnader för ett flertal projekt samt ökade kostnader för regelefterlevnad och riskhanteringsarbete.

För året lyckades man dock behålla nivån på K/I-talet på 0,54 exklusive avskrivningen av goodwill. VDn säger i rapporten att kostnader ska vara lägre 2019 jämfört med 2018 och jämfört med 2021 ska de ha minskat med 7%.

Med andra ord tror jag att man som aktieägare inte ska förvänta sig några underverk vad gäller att få ned kostnadsmassan. Jag hoppas verkligen att Gardell kan få fart på denna bit så att banken får upp effektiviteten jämfört med de andra svenska storbankerna. Detta skulle även leda till att avkastningen på eget kapital kommer en trygg bit över 10% (9,7% för tillfället).

Slutsatser

Summa summarum är detta en dålig rapport i min ögon, men jag hade knappast förväntat mig något annat som sagt. Tack vare låga förväntningar och det faktum att banken har en låg värdering (P/B-talet är 1) gjorde nog att aktien inte rasade idag. Den symboliska höjningen av utdelningen ledde nog också till att aktien klarade sig. Totalt ökade mina intäkter från Nordea med 15 euro före skatter.

Däremot är det angeläget att banken verkligen för upp sina marginaler och att man börjar se en klar förbättring på kostnadssidan. Ett K/I-tal över 0,5 är inte godkänt! Jag undrar om VDn kommer sitta kvar något längre med Gardell och Wahlroos som ägare om banken under 2019 inte visar på en klar kostnadsminskning.

Jag kommer ha kvar mitt innehav och fylla på lite om det dippar, för att jag tror att banken kan få bukt med läget tack vare dess ägare.

En annan rolig sak är att om du har ett bolån på 1 miljon kronor till en ränta om 1,50%, betalar du 15 000 kronor i ränta före skatt. Investera cirka 185 000 kronor i Nordea aktier  och du får cirka 2 200 aktier. Dessa aktier kommer att de dig en kommande utdelning på 1 518 euro. Det innebär att det är Nordea som betalar ditt bolån och du får även tillgodoräkna dig ränteavdraget som extra grädde på moset.

Det känns skönt att mina bankinnehav betalar mitt bolån med råge.


Har du själv bankaktier i din aktieportfölj? Vilken är din favoritbank och varför? Kommentera gärna i bloggen, din åsikt är viktig.

Rejäl utdelningssäkning från MTG

Källa: MTGs koncernchef Jørgen Madsen Lindemann

Idag på morgonen kom MTG med sin bokslutskommuniké. Bokslutet kom in som förväntat av marknaden, med en liten tillväxt i fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal för ett år sedan. Sett till helåret ökade försäljningen dock rejält. Totalt ökade den med 12,6% där organisk tillväxt, förvärv/försäljningar och valutakurser stod för ungefär lika stora delar.

Resultat per aktie ökade också rejält och det är främst tack vare de minskade förlusterna i MTGx samt att i förra årets siffror, hade man en omvärdering av Zoomin.TV som påverkade jämförelsesifforna negativt. Om man rensar för detta, skulle förra årets net income hamnat på 952 miljoner kronor.

När det gäller försäljningen på årsbasis drivs den av både Nordic Entertainmentdelen (TV och streamingtjänster på nordiska marknaden) och av MTGx (esport), men sett till resultatet är bidraget från MTGx fortfarande försumbart. Än så länge är det svårt att tjäna några direkta pengar på den delen av verksamheten, även om det är en spännande bransch med framtida potential.

MTGx vänder till vinst

För första gången visade MTGx vinst för helåret, totalt 10 miljoner kronor. Men  för kvartalet minskar dock omsättningen jämfört med samma kvartal förra året. Det är främst en lägre försäljning för ESL, Kongregate och Zoomin.TV som drar ned siffrorna.

Totalt minskar försäljningen i sista kvartalet med 11% organiskt, men tack vare en högre försäljning av InnoGames och DreamHack, blir minskningen inte större.

Sedan har man också lagt över Splay Networks till MTG Studios, vilket numera faller under Nordic Entertainmentbenen, som också påverkar siffrorna. Bolaget skriver inte hur mycket av försäljningen som flyttats vad jag kan se i rapporten.

Dock är det lite oroväckande att bolagets försäljning minskar det sista kvartalet tycker jag. Jag hade förväntat mig en bättre utveckling.

Hur stor del är MTGx av helheten?

Den stora frågan i rapporten har så klart varit när sker uppdelningen av MTG i två delar och hur kommer varje del att se ut siffermässigt. Jag hade hoppats på en proformaredovisning i bokslutsrapporten, men någon sådan kom inte. Däremot tillhandhåller bolaget en fil med en massa data, så baserat på den har jag försök att fundera ut hur stor del MTGx är av helheten.

Ser man till försäljningen om 19 742 miljoner kronor, står MTGx för 20% av den och om man ser till rörelseresultatet (EBIT) utgör MTGx endast 0,6%. Det blir inte riktigt meningsfullt att räkna på rörelseresultatet, så därför utgår jag från försäljningen och då kommer då 1/5-del stanna kvar i MTG och resterande 4/5-delar delas ut till befintliga aktieägare. Det nya bolaget kommer att noteras under namnet NENT Group.

Tanken är att detta ska ske under marsmånad under förutsättning att den extra bolagsstämman som hålls 7:e februari godkänner uppdelningen i två bolag. Detta är mer en formalia med tanke på att de stora ägarna står bakom beslutet.

Rejäl utdelningssäkning

Förväntningarna för i år låg på 13 kronor aktien, en ganska liten höjning från 12,50 kronor, men ändå en ökning. Med tanke på att MTGx knappt tjänar några pengar per aktie, men att uppdelning sker innan den ordinarie bolagsstämman, att detta skulle få en påverkan på den kommande utdelningen.

Själv tyckte jag att marknadens förväntningar låg alldeles för högt och att verkar inte ha tagit hänsyn till att uppdelningen i två bolag kommer att påverkan nivån på utdelningen. Eftersom jag antar att MTGx står för 20%, tyckte jag att en förväntad utdelningen borde ha legat runt 10,40-10 kronor per aktie, vilket motsvarar en utdelningsandel på 66,7%. Oförändrat mot året innan och med en vinst per aktie på över 15 kronor skulle detta inte vara orimligt i mina ögon.

Istället lägger styrelsen för NENT fram ett förslag om en utdelning på 6,50 kronor. De motiverar detta med att det är i linje med dess nya policy om att dela ut 30-50% av vinsten. Tydligen har man kommunicerat detta i januari i år. Personligen tycker jag att det vore klädsamt om det hade börjat gälla för den utdelning som avser verksamhetsåret 2019, det vill säga nästa år.

Och för MTGx kommer det inte bli något utdelning, vilket jag kan förstå sett till dess resultat.

Slutsats

Själv tycker jag det är svagt och inget annat än en rejäl sänkning. NENT skulle utan problem klara av att behålla samma utdelningsandel som hela gruppen haft tidigare år och dess verksamhet växer sakta men stadigt till stabila kassaflöden. Som utdelningsinvesterare vill jag investera i bolag som minst behåller sin utdelning om de inte kan höja den. En mindre minskning hade jag också kunnat acceptera med tanke på situationen, men inte denna rejäla säkning.

Därför sålde jag av hela mitt innehav i MTG. På sikt kanske jag köper in MTGx efter det att uppdelningen har skett, för att jag tycker esport är en intressant bransch. Det skulle också kunna bli genom en fond. Aktien får därför ligga kvar på bevakningslistan efter dagens försäljning.


Vad tycker du om MTGs rapport? Hur gör du? Kommentera gärna i bloggen då din åsikt är intressant.

Så får du högre ränta på dina sparpengar

(Detta inlägg innehåller affiliatelänkar för 4Spar)

Min plan är att leva på mina utdelningar, men för att säkra upp eventuellt fall på börsen har jag minst två års kostnader i likvida medel på ett sparkonto hos SBAB för tillfället. Vi har bolånen via SBAB och fick tidigare  0,75% i ränta på det sparkontot, men nu är det sedan en tid tillbaka sänkt till 0,65% ränta. Om man inte har bolån hos SBAB får man istället 0,60% i ränta.

Efter det att SBAB sänkte sin ränta har jag funderat på att öppna sparkonto hos något annat institut. Jag vill helt enkelt ha en bättre avkastning på de pengar som jag har som buffert. Hittills har jag inte kommit mig för det annat än i tanken.

Sparkonto med högsta sparräntan

Men idag gjorde jag slag i saken och gick inne på Compricer och undersökte vilka som hade den högsta räntan för ett vanligt sparkonto. De som låg högst var Nordax Bank. Ni som har aktier i Nordax vet att Sampo var med och köpte ut detta bolag från börsen tillsammans min Nordic Capital.

På Nordax sparkonto kan jag få hela 0,95% ränta med samma villkor som jag idag har hos SBAB. Enda skillnaden är att jag måste sätta in minst 10 000 kronor.

Eftersom jag har har ett sparande som motsvarar två års kostnader hos SBAB kommer jag att för över ett års sparande från SBAB till Nordax. På så sätt ökar jag min ränteavkastning med hela 46% genom att jag nu kommer att få 0,95% i ränta på min överskottslikviditet istället för 0,65%.

Kapitalplacering via 4Spar

De som följer mig veta att jag har reklam på bloggen, dels via Google Adsense men även via Adtraction i form av banners. Syftet med dessa är främst för att göra reklam för saker som jag själv kan tänka mig att använda och använder.

Ett av de företag som jag gör reklam för är 4Spar. De är ett dotterbolag till 4Finance AB, som i sin tur ingår i 4Finance Group. Även om de är en privat lettiskt bolagsgrupp, ger de ut kvartalsrapporter. 4Finance senaste kvartalsrapport är från tredje kvartalet 2018 och ger en intressant bild av bolagsgruppen.

4Spar är ett företag som tillhandahåller konsumentkrediter och smslån, genom att låna pengar ut pengar till hög ränta och kan därför erbjuda sparkonton med hög ränta i sin tur. Det som dock skiljer är att om man öppnar ett sparkonto hos 4Spar, är pengarna inte skyddade av den statliga insättningsgarantin. Sedan kan man heller inte sätta in mer än 50 000 kronor på varje sparkonto.

Bolaget erbjuder både ett vanligt sparkonto, fast de kallar det för inlåningskonto, med en ränta på 5,5% utan bindningstid eller avgifter och dels sparkonton där pengarna är låsta. Inlåningskontot har fria uttag men man måste man sätt in minst 1 000 kronor. På de andra kontona måste man sätta in minst 10 000 kronor och där är pengarna låsta under tiden.

Nedan är en bild på de räntor som gäller för tillfället.

Källa: 4Spar

Om man vill spara här måste man som sagt vara medveten om att pengarna kan gå förlorade om bolaget går i konkurs då den statliga insättningsgarantin inte gäller. Jag ger inga rekommendationer utan man måste själv bestämma sig om man vill ta den risken. 

Personligen har jag redan gjort investeringar i crowdfunding samt via Tessin och Lendify, så vad gäller den risken har jag inga problem. Därför har jag själv valt att öppna ett räntekonto 3 månader och om det fungerar bra, kommer jag antigen fortsätta med samma konto eller öppna ett räntekonto 1 år. 

Tycker du att detta verkar intressant, kan du använda dig av någon av länken 4Spar.

Januaris sparkvot och förändringar i aktieporföljen

Nu är januari månad slut och det är dags för att göra en sammanställning av förändringarna i aktieporföljen. Tanken  är att jag varje månad kommer att redogöra för mina köp och försäljningar av aktier samt vilka aktier som har delat ut och hur stor sparkvoten blev. Formaten kommer därför vara detsamma varje månad är tanken.

Månadens sparkvot

Räknat på månadens lön blev sparkvoten 31,6% för januari månad.

När jag räknar ut sparkvoten tar jag bara med det sparande som jag gör till min egen aktieportfölj. Sparande till barnen, ev amortering samt resekassa och husbuffert ser jag mer som en kostnad. Nu amorterar vi inget på våra bolån utan de pengarna får istället jobba i aktieportföljen. Hade jag tagit med dessa också, skulle sparkvoten blivit 38,6%.

Månadens köp i aktieportföljen

Denna månad har det varit en hel del aktivitet i portföljen. Dels är det helt nya innehav (vilka är markerade med "ny") och dels är det fortsatta köp i befintliga innehav som har legat bakom förändringarna. De köp som har gjorts är:

• Abbvie (ny)
• Apple (ny)
• Beijer Ref
• Björn Borg (ny)
• G4S (ny)
• Goldman Sachs BDC (ny)
• Gränges (ny)
• HiQ (ny)
• Holmen
• Investor B
• Merck (ny)
• Nordea
• Novo Nordisk
• Oncopeptides (ny)
• Royal Dutch Shell B (ny)
• SSAB B (ny)
• Stora Enso R (ny)
• Svolder
• Volvo B (ny)
• WP Carey (ny)

Månadens försäljningar i aktieportföljen

Försäljningarn har inte varit lika många. För att vara tydlig även med dem, så om jag valt att helt kliva ur ett innehav, så har jag markerat det med "ur". De försäljningar som har gjorts är:

• Alibaba (ur)
• Apple (ur, men in igen)
• Holmen
• Investor A (arbitrage)
• Kone (ur)
• Microsoft
• Thule (ur)
• Visa (ur)

Månadens utdelningar

Januari är ingen stor utdelningsmånad för mig, men lite utdelningar kom från några fastighetsbolag, nämligen

• Corem preferensaktie
• Klövern preferensaktie
• Sagax D

Nu är också min aktieporfölj uppdaterad om man vill se hela mitt aktieinnehav.

Vilken blev din sparkvot? Vilka aktier har du handlat under denna månad? Kommentera gärna, då din åsikt är intressant.

Stefan Persson köper upp HM med dess utdelning

Idag kl 08:00 kom HM med sin årsrapport som många väntat på. I flera veckors tid har det spekulerat på Twitter om vad som skulle hända med bolagets utdelning. Skulle Persson sänka utdelningen för första gången i bolagets historia eller kommer utdelningen att vara oförändrad.

Utdelningen blev oförändrad

Med tanke på att bolagets varulager ständigt ökar hade jag själv gissat på att man nu för första gången skulle komma med en utdelningssäkning. Men beskedet från HM är att de lämnar utdelningen oförändrad på 9,75 kr/aktie. Utbetalningen kommer att ske vid två tillfällen och styrelsen motiverar utdelningsförslaget följande:

Styrelsens motivering till utdelningsförslaget är att den underliggande verksamheten uppvisar successiva förbättringar, att investeringarna (capex) minskar under 2019 samt att bolaget har en fortsatt stark finansiell ställning med beaktande av kapitalstrukturmålet. 

Bolagets utveckling

Går man igenom rapporten, visar den att HMs försäljning steg i sista kvartalet och för helåret, mycket tack vare mer fullprisförsäljningar och lägre prisnedsättningar. Tyvärr lyckades man inte få bruttomarginalen att öka, utan den minskade.

Bolaget trycker i rapporten mycket på att onlineförsäljningen har ökat med strax över 20% och det har kompenserat för nedgången i butiksförsäljningen till viss del.

Men ändå har bolaget bara under det sista kvartalet ökat antal butiker med 127 stycken sett över hela världen och onlineförsäljningen den ökade endast med 2%-enheter till 14,5% av omsättningen. Jag skulle vilja påstå att strategin med att öppna nya butiker i all högsta grad fortfarande gäller. Omställningen till att bli mer online tar helt enkelt tid.

Musklerna försvagas 

Om man tittar på en 10 års period och ser hur väl vinsten täcker utdelningen, har bolaget haft en vinst som täcker utdelningen per aktie fram till i år. Dock räcker inte det utan problemet är att för att kunna betala denna utdelning krävs att bolaget genererar tillräckligt med kassaflöde.

Med tanke på att H&M behöver sitt kassaflöde till fortsatta investeringar, måste därför bolaget låna för att kunna upprätthålla nivå på utdelningen.

Som bilden visar har bolagets kassa, som procent av tillgångarna stadigt minskat och numera har bolaget även en nettoskuld för första gången på 10 år.

Källa: Börsdata

Totalt sett uppgick H&Ms kassa till 11 590 miljoner kronor, efter att 2018 slutade med ett positivt kassaflöde om 1 450 miljoner kronor. Fast man ska vara medveten om att under året tog bolaget nya lån till ett nettovärde om 9 578 miljoner kronor.

Bolaget lånar helt enkelt för att kunna ha en hög utdelning och låter varulagret öka, som nu uppgår till 37,7 miljarder eller 31,7% av tillgångarna.

Är Stefans plan att köpa ut H&M med dess utdelning?

Ska man vara lite konspiratoriskt lagd känns det som att Stefan Persson vill köpa ut H&M med hjälp av utdelningarna. Idag äger han med familj 769 332 211 aktier av totalt 1 655 072 000. Kvar finns 885 739 789 aktier som inte är i hans ägo än. Om man räknar på en börskurs för H&M aktien på 135,50 SEK, motsvarar det 120 miljarder kronor.

De aktier som redan finns i hans ägo kommer att ge honom en utdelning på 7,5 miljarder kronor i år. Köper han fler aktier i H&M för hela utdelningen, skulle han ha vid 2019 års slut ha cirka 824,7 miljoner aktier. Om man antar att han fortsätter att köpa aktier i H&M för hela utdelningen och att kursen håller sig kring 135,50 kr, skulle det ta honom cirka 11,5 år att komma över samtliga aktier.

Slutsats

Själv äger jag inga aktier i H&M men hoppas att de får rätsida på verksamheten. Fast för tillfälligt ser jag inte hur deras affärsmodell ska bli en vinnare i långa loppet.


Vad tror du själv om H&M på kort och lång sikt? Lyckas de att vända utvecklingen? Kommentera gärna då din åsikt är viktig.